Remissyttrande över betänkandet Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden

Transkript

1 Jordbruksdepartementet Stockholm Remissyttrande över betänkandet Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden Inledning Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet att lämna remissyttrande över utredningsuppdraget, som har till syfte att visa på förslag som bidrar till ökad integration inom de gröna näringarna. Liksom utredaren ser vi det som mycket angeläget att öka integrationen på landsbygden. Idag är andelen utrikesfödda på landsbygden mycket låg och det är än färre som är verksamma inom de gröna näringarna. Det är vår uppfattning att en ökad integration på landsbygden är av stor betydelse för en positiv utveckling av en levande och konkurrenskraftig landsbygd. Hushållningssällskapen är tillsammans rikstäckande, regionalt baserade, fristående medlems- och kunskapsorganisationer. Hushållningssällskapen har genom åren verkat för att utveckla och stimulera företagande på landsbygden och främja en god livsmiljö i staden och på landet. Arbetssättet är och har alltid varit, att kommunicera kunskap till berörda målgrupper. Det finns 19 Hushållningssällskap i landet och antalet medarbetare är ca 700, av dessa är ca 400 rådgivare. Hushållningssällskapens rådgivare arbetar inom verksamhetsområdena Lantbruk, Landsbygd, Mat, Skog. Miljö, Trädgård, Fiske, Turism, Certifiering och Gymnasieutbildning/naturbruk. För mer information besök gärna vår hemsida: Projekt kring integration vid Hushållningssällskapen Hushållningssällskapen och Hushållningssällskapens Förbund har under senare år engagerat sig i ett antal projekt med syfte att öka integrationen på landsbygden. Här nedan följer ett axplock av dessa: Avslutade projekt: Inspirationskonferens Mångfald, invandrare och landsbygd Hushållningssällskapens Förbund arrangerade en konferens kring Mångfald, invandrare och landsbygd i Skövde i maj Vid konferensen deltog 60 talet personer från hela landet där det var väldigt tydligt att personer som arbetade med integration och introduktion i allmänhet saknade kompetens om de areella näringarna och de som arbetade med landsbygdens näringsliv saknade kunskap om integration och introduktionen. Konferensen är sammanfattad i en skrift som bifogas. Finansiär: Landsbygdsnätverket Pågående projekt: Grön integration på landsbygden 1

2 Vid Hushållningssällskapet pågår projektet Grön Integration på landsbygden En betydande del av projektet Grön Integrations insatser är att genomföra utbildningar, seminarier och informationsmöten på landsbygden för att öka kompetensen i integrationsfrågor. Genom att integration kommer högre upp på dagordningen kan nya praktikplatser, instegsjobb, mötesplatser att identifieras och helt nya möten kommer till stånd. Genom att många personer på olika sätt nås av projektet kan detta även medverka till att de faktiska insatserna för en ökad integration på landsbygden blir verklighet på företag och föreningsmöten, där mångfaldsutveckling diskuteras. Genom tvärsektoriella möten kommer två skilda värdar att mötas, integration och landsbygd. Projektet har till att kommunens introduktionsansvariga har visat intresse för landsbygdsföretagandet. Hushållningsgillets medlemmar har visat intresse för integrationsfrågan och har i tagit olika initiativ till att öppna upp landsbygden för utrikesfödda.. Finansiär: EU:s landsbygdsprogram, Västra Götalands Regionen, kommuner, Migrationsverk m.fl. En kortkurs Utrikesfödda i jordbruk- och trädgårdsskötsel Sanna Radhi, mark och växtodlingsagronom från Basra i Irak, är anställd som projektledare. Antalet deltagare är cirka 30 utrikesfödda med kunskap om eller intresse för odling eller landsbygd. Vi har på detta sätt fått insikter om att intresset är stort bland utrikesfödda att få delta i denna kortkurs, men tyvärr så lägger ofta samhällets strukturer hinder för deltagande, även om individen ser en möjlighet att få en ökad insikt i det svenska samhället och få använda sina kunskaper och erfarenheter från sitt hemland. Finansiärer: EU:s landsbygdsprogram och Västra Götalands Regionen Planerade projekt: Grön integration från jord till bord är ett kompetensprojekt som kommer att starta under våren 2009 med inriktning mot målgruppen utrikesfödda. Projektets inriktning bygger på de erfarenheter och insikter som tidigare internationaliseringsarbete på landsbygden har tillfört. Deltagarna kommer att öka sin kunskap inom den areella näringen genom sex olika block, praktisk och teoretisk odling, grön svenska, praktik hos landsbygdsföretagare, data, nyföretagande och möjligheter till arbetstillfällen. Vi ser det som synnerligen angeläget att utrikesfödda får möjlighet att ingå i lokala nätverk och i sammanhang som kan inspirera till att bli en resurs för landsbygdens utveckling. Genom att kombinera utbildning i grön svenska med praktik och annan teori kommer engagemanget och viljan att lära sig svenska att öka. Finansiärer: EU:s socialfond, kommuner, gymnasiestyrelse, naturbruksgymnasium m.fl. 2

3 Grön validering och kompetensförsörjning för integration Hushållningssällskapet planerar att genomföra ett projekt med syfte att säkerställa en god validering av gröna examinas status och kvalitet för att verka för utländsk kompetensförsörjning inom de gröna näringarna. Detta kommer att ske tillsammans med SLU, Högskoleverket, LRF med flera genom att etablera en ny utbildning som skall göra personer med utländsk, grön examen mer attraktiv inom de gröna näringarna i Sverige. Utbildningen kombineras med praktik på landsbygden, grön svenska, agrarhistoria med fördjupad kunskap om svenska förhållanden inom det egna specialområdet. Utbildningen skall avslutas med praktik hos någon potentiell arbetsgivare. Utifrån den personliga familjesituationen baseras utbildningen till stor del i form av distansstudier. Nya ledare och generationsskiften Landsbygdens näringsliv står inför en omfattande generationsskiftesväxling exempelvis i Västra Götaland finns för närvarande företag där företagaren är 60 år eller mera. Risken finns att en del av företagen kommer att läggas ner om man inte kan finna en efterträdare. En dialog pågår med bl. a Värmlands län, del av Västra Götaland, SIELO (Skandinavisk Institutt for Etikk og Eierskap), m.fl. för att finna personer med utländsk bakgrund som har intressant kompetens inom jord, skog, fiske, etc. och därmed potentiella övertagande av företag på landsbygden. Affärsskapande seminarier Tillsammans med LRF planerar Hushållningssällskapens Förbund att arrangera fyra affärsskapande seminarier på lokal nivå, riktade till potentiella, nysvenska företagare samt lantbrukare i de gröna näringarna. Varje seminarium föregås av ett informationsmöte där de lokala och regionala aktörerna som är ansvariga för integration samt landsbygdsnätverkets aktörer och goda exempel också bjuds in. Seminarierna kommer att genomföras under våren Våra synpunkter på utredningen Landsbygdsutvecklare och integrationsmentor Marianne Barrljung vid Hushållningssällskapet Väst har ingått som expert i utredningen. Detta har medfört att Hushållningssällskapen haft goda möjligheter att under utredningens gång lämna synpunkter och förslag. Hushållningssällskapens Förbund vill i det här framlagda remissyttrandet både förtydliga, komplettera också speciellt framföra vilken roll som Hushållningssällskapen kan ha för att medverka till ökad integration på landsbygden. Generellt stödjer vi flera av de framförda förslagen för att stimulera och bidra till ökad integration på landsbygden. I några fall är vi mer eller mindre tveksamma till förslagen bl.a. beroende på att förslagen är dåligt underbyggda och av låg relevans för att uppnå de mål som förelåg i direktiven. Vi vill också inledningsvis framhålla att vi gärna hade sett en tydlig beskrivning över ansvarsförhållande och relationer för och mellan olika aktörer vid flera av de framlagda förslagen. Här hade det också varit intressant med förslag till hur de olika förslagen ska finansieras. I utredningen saknar vi en analys över på viket sätt utrikesföddas föreningar skulle kunna vara en resurs för att informera och kommunicera landsbygden och de gröna näringarna som en resurs för boende och yrkesverksamhet för de utrikesfödda. Vi är av erfarenhet medvetna om att det inte är lätt att lyfta fram landsbygdsfrågor inom föreningarna där andra frågor prioriteras. Trots 3

4 dessa svårigheter vill vi inte släppa behovet av att utnyttja dessa föreningar för att kommunicera landsbygdens och de gröna näringarnas möjligheter för de utrikesfödda. I vårt remissyttrande har vi valt att lämna synpunkter i direkt anslutning till de av utredaren framlagda förslagen. I möjligaste mån har vi också försökt att framhålla de förslag som vi ser som mest angelägna. Grön lots Förslag: Utredaren föreslår att en ny aktör, lotsen, införs som ett instrument för att bättre kunna matcha arbetskraftsbehov med den kompetens som finns hos nyanlända utrikes födda. Nya eller befintliga föreningar, företag och organisationer kan erbjuda gröna lotsar, som med särskild kännedom om landsbygdens näringsliv kan verka för en snabbare arbetsmarknadsetablering inom de gröna näringarna eller i landsbygdens övriga näringsliv. Våra synpunkter: Vi ser mycket positivt på att inrätta funktionen grön lots. Ett av de mest angelägna förslagen i utredningen. Vi stödjer förslaget att Migrationsverket får uppdraget att ansvara för en lotsbank i nära samarbete med Arbetsförmedlingarna. Vi är dock mycket tveksamma till att funktionen grön lots ska kunna vara ett separat företag. Det är mycket bättre att ta tillvara den kompetens och erfarenhet som finns inom befintliga föreningar och branschorganisationer på landsbygden. För att funktionen med grön lots ska bli framgångsrik krävs kunskap om gröna sektorn och inte minst ett utvecklat nätverk hos landsbygdsföretagarna. En av de viktigaste uppgifterna för de gröna lotsarna är att stimulera till företagsamhet på landsbygden och att den enskilde kan komplettera sin kompetens utifrån sina egna behov. Vi är övertygade om att exempelvis Hushållningssällskapen genom sin breda och kvalificerade verksamhet över hela landet har särskilt goda förutsättningar att arbeta som gröna lotsar. Grön validering Förslag: Utredaren föreslår att resurser avsätts för Grön validering, det vill säga för att utveckla valideringsmodeller för yrken inom de gröna näringarna. Detta bör ske i samarbete mellan Naturbrukets Yrkesnämnd, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och någon befintlig eller ny valideringsaktör. Våra synpunkter: Hushållningssällskapen ser förslaget om grön validering som ytterst angeläget. Idag är det många utrikes födda som har utbildningar från sina hemländer, som med kännedom om deras innehåll och kvalitetsnivå hos olika aktörer i Sverige skulle kunna vara användbara direkt eller med mindre kompletteringar i det svenska näringslivet. Förutom ovanstående aktörer bör olika utbildningsanordnare vara engagerade. Exempelvis universitet och högskolor, folkhögskolor, friskolor och kommuner. Hushållningssällskapens planerade förstudie och projekt Grön validering och kompetensförsörjning för integration, som tidigare beskrivits har som syfte att verka i utredarens här beskrivna förslag. Grönt kort Förslag: I utredningen föreslås att diplomeringsinstrumentet Grönt kort utvecklas för målgruppen personer med utbildning eller erfarenhet inom naturbruksområdet som förvärvats utomlands. 4

5 Våra synpunkter: Att införa systemet med ett grönt kort anser vi vara en onödig byråkratisk åtgärd. Vi ser inte att förslaget med ett grönt kort är ett kostnadseffektivt verktyg för att stimulera till ökad integration inom de gröna näringarna. Vi ser däremot det som mer angeläget att resurser finns för att utbilda yrkesvägledare och personal vid Arbetsförmedlingar kring utrikes föddas utbildningssystem och yrkeserfarenheter, samt landsbygdsföretagarnas behov av arbetskraft. Grön SFI Förslag: Utredaren föreslår att det i regioner med ett stort antal arbetsgivare i de gröna näringarna skapas en Grön SFI eller SFG, det vill säga Svenska för de gröna näringarna. Detta bör göras i samarbete mellan Nutek, Arbetsförmedlingen, kommuner, företag, lokala/regionala utbildningsaktörer och ett nationellt branschnätverk, som LRF, Hushållningssällskapen eller Naturbrukets Yrkesnämnd Våra synpunkter: Vi är positiva till förslaget om SFG Svenska för de gröna näringarna. Företagarna inom den gröna näringen kan tillsammans med utbildningsföretag bedriva framgångsrik svenskundervisning. I de fall företagarna medverkar till att påskynda och konkretisera svenskundervisningen måste ersättning utgå för deras insatser. Inom pilotprojektet Grön integration på landsbygden håller en ordlista på arabiska svenska att tas fram för den gröna näringen. Export med mångfald som resurs Förslag: I utredningen föreslås en målmedveten satsning på export med mångfald som resurs, där individer med utomnordiskt ursprung får utbildning inom export och försäljning samt i att representera sin kommun och dess exportföretag. Våra synpunkter: Vår bedömning är att utredaren överskattar möjligheterna att via en speciell exportsatsning med mångfaldsinriktning kommer att ge förväntad effekt med ökad integration på landsbygden. Vi prioriterar det framlagda förslaget lågt. Turism med mångfald som resurs Förslag: Utredaren föreslår en målmedveten satsning på turism med mångfald som resurs, där invandrares kompetens om andra länder och kulturer används i en marknadsföringsoffensiv av Sverige som turistland, med särskilt fokus på den svenska landsbygden, och där utrikes födda svenskar utbildas till att bli officiella representanter för Sverige och x kommun. Våra synpunkter: Idén med att ta tillvara de utrikes föddas kunskap kring vad som efterfrågas hos turister med olika kulturell bakgrund är intressant. För att detta ska bli framgångsrikt är det dock nödvändigt att de utrikes födda ambassadörerna har god kännedom om vad svensk landsbygd kan erbjuda. Här kan exempelvis Hushållningssällskapen ansvara för utbildning och information. Skapande av en Verktygslåda för presumtiva mångfaldskommuner Förslag: I utredningen föreslås att regeringen tar initiativ till utarbetandet av en 5

6 svensk motsvarighet till Kanadas Tool Box, en Verktygslåda för presumtiva mångfaldskommuner. Våra synpunkter: De erfarenheter vi har från introduktionen av utrikesfödda är att det behövs ett betydligt större samarbete mellan kommunerna, en ökad flexibilitet med fokus på individen och dess behov. Tjänstemän och personal behöver kunskap om de gröna näringarna, en legitimitet för organisationer och företag utanför den offentliga sektorn att ta initiativ till förändringsarbete. Staten och regeringen har skäl att aktivt medverka till att höja statusen på mixen invandrare och landsbygd. Det finns kommuner och samarbeten som redan har skapat verktyg och instrument för progressiv introduktion. Dessa bör tas tillvara på ett bättre sätt. Vi ställer oss starkt frågande till utredarens förslag om en verktygslåda modell Kanada. Bättre är att nyttja befintlig kompetens och sätta människan i centrum. Skärpt uppdrag till Migrationsverket Förslag: Utredaren föreslår i likhet med Valideringsdelegationen att Migrationsverket får ett tydligt uppdrag att ansvara för att frågan om personers utbildning och yrkeserfarenhet ställs till alla som flyttar till Sverige, och att erbjudande ges om stöd med att begära värdering av utländsk utbildning och yrkeserfarenhet. Våra synpunkter: Vi känner en viss oro över att det hos personalen vid Migrationsverket med flera myndigheter saknas kompetens om landsbygden och dess näringsliv. Det största antalet asylsökande finns i de tre största städerna och ett antal mellanstora städer. Platser där landsbygden inte betraktas som en utvecklingsarena. Riktade insatser krävs till handläggare för att bättre kunna analysera på vilket sätt den asylsökande kan vara en framtida resurs för landsbygden. Ur organisationsynvinkel är det dock naturligt att Migrationsverket får det föreslagna uppdraget. Det krävs dock ökad kunskap om landsbygden och dess näringsliv. Integrationslag Förslag: Utredaren föreslår att regeringen utarbetar och till riksdagen överlämnar ett förslag till integrationslag. Våra synpunkter: Vi avstyrker förslaget att utarbeta en särskild integrationslag. Satsning på småskaligt landsbygdsföretagande Förslag: I utredningen föreslås att resurser avsätts under en treårsperiod för en satsning på en utveckling av småskaligt landsbygdsföretagande, inom till exempel turism, service och hantverk, där särskilt fokus läggs på uppsökande verksamhet och information riktad till utrikes födda. Våra synpunkter: Vi ser det som angeläget att utrikes födda får tillgång till lokala nätverk och kompetenser som man kan dra fördel av i sin framtida näringsverksamhet Det är samtidigt angeläget att minoritetsbefolkningen i det lokala nätverket kan förmedla sina kunskaper och erfarenheter till majoritetsbefolkningen. Hushållningssällskapen ställer sig bakom förslaget till en treårig satsning på småskaligt landsbygdsföretagande. Det är angeläget att ta tillvara befintliga aktörer med deras nätverk och tillhörande kompetens. Hushållningssällskapen har genom sin omfattande verksamhet med småskaligt landsbygdsföretagande inom olika områden stora möjligheter att medverka i den föreslagna satsningen när det gäller hela kedjan från jord till bord. Satsning på företagsrådgivning till utrikes födda på landsbygden 6

7 Förslag: Utredaren föreslår att regeringen avsätter 10 miljoner under år 2009 till ALMI/IFS för företagsrådgivning till utrikes födda på landsbygden. Våra synpunkter: Hushållningssällskapen stödjer förslaget att avsätta speciella resurser till företagsrådgivning. Vi bedömer dock att det är fler organisationer än ALMI som kan ansvara för denna uppgift, exempelvis Hushållningssällskapen, LRF Konsult och Företagarna, vilka har stor erfarenhet av landsbygdsutveckling, något som vi bedömer att ALMI i många fall saknar. Åtgärder för effektivare mikrofinansiering Förslag: Utredaren föreslår att taket för mikrolån hos ALMI höjs från dagens kronor till euro. Våra synpunkter: Hushållningssällskapen ställer sig bakom förslaget att taket för mikrolån höjs och gärna också över euro. Nystartsjobb Förslag: I utredningen förslås riktade informationsinsatser till arbetsgivare i den gröna sektorn och landsbygdens övriga näringsliv om möjligheten att anställa utrikesfödda inom ramen för nystartsjobb. Våra synpunkter: Landsbygdens arbetsgivare har endast i ringa omfattning tagit del av instegs - och nystartsjobb. Här är det angeläget att den offentliga sektorn under introduktionen ger deltagarna möjlighet att arbeta på verkliga företag och inte bara praktisera vid en institution. Låt den enskilde dra fördel av ex instegsjobbets 36 månader. Det kan vara värdefullt att satsa resurser för att utbilda landsbygdsföretagare till skickliga handledare. Gröna jobb Förslag: Utredaren föreslår att resurser avsätts för att göra jobbannonserna på tillgängliga på fler språk än svenska. Våra synpunkter: Det kan vara värdefullt att prioritera mot de målgrupper som utgör den största målgruppen som har kunskap och erfarenhet från den areella sektorn, exempelvis utrikesfödda med arabisk, somalisk och bosnisk bakgrund. Nationell jobb- och immigrationsportal Förslag: I utredningen föreslås att resurser avsätts för utvecklandet av en svensk jobb- och immigrationsportal, bland annat för att kunna fylla behovet av arbetskraftsinvandring. Våra synpunkter: Vi avstyrker förslaget om en speciell portal som vänder sig till utrikesfödda. Den efterfrågade informationen bör med fördel integreras i befintliga informationskanaler. Rådgivningscentrum för etablering på landsbygden Förslag: Utredaren föreslår att ett Rådgivningscentrum för etablering på landsbygden inrättas. Våra synpunkter: Vi avstyrker förslaget till bildandet av ett nytt Rådgivningscentrum. Vår bedömning är att de befintliga myndigheterna och organisationerna kan ta ansvar för de uppgifter som det föreslagna rådgivningscentrumet ska ha. Det är olyckligt att segregera just etableringsfrågor för utländskt födda till ett enskilt rådgivningscentrum. Däremot skulle det gagna näringen att kunna erbjuda en kunskapsplats/arena i de största städerna med fokus på mat, lantbruk, hälsa 7

8 och landsbygd riktad mot såväl minoritets- som majoritetsbefolkningen. Ansvarig för sådan plats/arena skulle LRF och Hushållningssällskapen vara på uppdrag av samhället. Stöd för breddad rekrytering Förslag: Utredaren föreslår ett ekonomiskt stöd för att bredda rekryteringen till utbildningar med relevans för landsbygdens utveckling. Våra synpunkter: Hushållningssällskapens Förbund stödjer förslaget och det gäller inte minst vid landets naturbruksgymnasier och SLU Sveriges lantbruksuniversitet. Hushållningssällskapen är idag huvudmän för tre naturbruksgymnasier Stöd till gröna utbildningsanordnare Förslag: I utredningen föreslås ett ekonomiskt stöd under tre år till utbildningsanordnare för hållande av kurser och utveckling av kurskoncept som syftar till att utbilda/fortbilda utrikes födda för verksamhet inom de gröna näringarna och landsbygdens övriga näringsliv. Våra synpunkter: Vi stödjer utredarens förslag om särskilt stöd utbildningsordnare som naturbruksgymnasierna m.fl. för att utbilda/fortbilda utrikesfödda för verksamheter inom de gröna näringarna. Naturbruksgymnasierna har ofta en bred utbildning inom landsbygdens näringsliv där man kan kombinera teori- och praktik. Ett samarbete mellan den föreslagna funktionen gröna lotsar och naturbruksgymnasierna och andra utbildare som exempelvis Hushållningssällskapen och LRF vore bra. Förslag till forskning, studier och uppdrag för ökad kunskap om integration i de gröna näringarna och landsbygdens övriga näringsliv Våra synpunkter: Det är mycket positivt att utredaren har framfört behovet av forskning för att öka förutsättningarna och kunskapen om en nödvändig och bättre integration på landsbygden. Av de föreslagna forsknings- och utredningsförslagen vill vi framförallt framhålla följande förslag: Skapa en nationell gemensam forskarskola i samarbete mellan flera universitet och högskolor med forskningskompetens inom området, och inrätta ett antal gemensamma doktorandtjänster med inriktning på landsbygdens och de gröna näringarnas integrationsfrågor. Undersök hur invandrarföretagandet utvecklas på den svenska landsbygden sedan förslagsvis år Kvalitativa fallstudier för att mäta företagens och företagarnas grad av integration och/eller isolering, och om de har några särskilda behov. Kvalitativ undersökning (intervjuer) för att få fatt i vad det är för faktorer som fått invandrare att starta småföretag på svensklandsbygd, hur de tagits emot av lokalbefolkningen och om de deltar i det lokala utvecklingsarbetet. Undersöka attityder till och erfarenheter av invandrare hos landsbygdsföretagare och intervjua invandrare om deras attityd till landsbygden och landsbygdens näringsliv. 8

9 Vid framtagandet Hushållningssällskapens Förbunds synpunkter har förbundsdirektör Åke Clason och landsbygdsutvecklare och integrationsmentor Marianne Barrljung samverkat vid formulering av föreliggande remissyttrande. Remissyttrandet har därefter diskuterats och förankrats i Hushållningssällskapens Förbunds styrelse den 16 januari. Sven Lindgren Förbundsordförande Åke Clason Förbundsdirektör 9