Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013

Transkript

1 Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen. Vattenråden skapar plattformar för en integrerad, ämnesövergripande och tvärsektoriell hantering av vattenfrågor, vilket kan leda till en gemensam syn och handlingskraft i frågor där en enskild aktör skulle ha svårt att agera. Vattenråden bidrar även till att öka kunskapen och medvetenheten om vattnet inom avrinningsområdet, samt utför eller medverkar till miljökvalitetsförbättrande åtgärder. Deltagarna i vattenråden bidrar med kunskap och lyfter viktiga vattenfrågor till myndigheter och beslutsfattare. Distriktets vattenråd har stor betydelse för det lokala arbetet för en bättre vattenmiljö. Vattenförvaltningen är nu i slutet av den andra förvaltningscykeln (Figur 1) och arbetet med att förbättra våra vattenmiljöers kvalitetet är i full gång. Vattenmyndigheterna sammanställer förslag på förvaltningsplan och åtgärdsprogram som ska lämnas på remiss 1 nov 2014 till 30 april Statusklassificeringar, riskbedömningar och förslag på åtgärder per vattenförekomst presenteras i Vatten Information System Sverige (VISS) Under samrådsperioden ges vattenråden tillsammans med övriga berörda möjlighet att påverka vattenförvaltningsarbetet under nästa cykel, Figur 1. Vattenförvaltningens 6-års cykler. Vi är nu i slutet av den andra cykeln. Inom Västerhavets vattendistrikt finns för närvarande 32 bildade vattenråd från Skåne i söder till Strömstad i norr (Figur 2). Det pågår bildande av vattenråd för Hallandskusten. Vattenråden skiljer sig åt i många hänseenden; storlek, ålder, antal aktörer inom området, ekonomiska aspekter, organisationsform, påverkanskällor och antal kommuner som ingår i vattenrådet. Detta gör att de aktiviteter som genomförs skiljer sig åt mellan vattenråden och förutsättningarna för

2 att bedriva samverkan och åtgärdsinsatser varierar. Detta syns tydligt i de årsredovisningar för 2013 som vattenråden kommit in med. Figur 2. Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt. Vattenrådet för Hallandskusten var när denna sammanställning gjordes (juli 2014) ännu inte beslutad. Alsterälvens vattenråd startades under våren 2014.

3 Organisation och medlemmar Vattenråden bestämmer själva organisationsform, därför fungerar vattenråden inom distriktet mycket olika. De flesta vattenråd är en ideell förening, men det finns även de som är nätverk, ekonomisk förening eller har kvar vattenvårdsförbundet som organisationsform (Tabell 1). Tabell 1. Organisationsformer och antal vattenråd Ideell förening Nätverk/ Samverkans forum Ekonomisk förening Vattenvårdsförbund Organisationstyp Vattenförbund Intresseförening antal Vissa vattenråd har registrerade och ibland betalande medlemmar. Andra vattenråd utgörs av ett nätverk av aktörer och boende inom avrinningsområdet som kan agera efter behov på uppdrag av en styrelse. Vattenrådet kan också fungera som en paraplyorganisation över undergrupper. I de allra flesta vattenråd är kommunerna inom avrinningsområdet medlemmar, ofta med administrativa uppdrag. Markägare, jordbruksföretag och industrier, dikesföretag och andra företag, kraftverksbolag, turistverksamheter, fiskevårdsföreningar, båtklubbar och hamnföreningar ingår i vattenråden. Det gör även intresseorganisationer så som Hushållningssällskapet, LRF, naturskyddsföreningar, fiskevårdsområdesföreningar, friluftsfrämjande och skogsägarföreningar. Lågt räknat är omkring personer i Västerhavets vattendistrikt aktiva inom ett vattenråd. Det visar på det intresse som finns för ett vatten av god kvalitet och att vattenråden fungerar väl som forum för alla typer av intressenter inom ett avrinningsområde. Genomförda aktiviteter 2013 Med två undantag har alla vattenråd i distriktet lämnat en årsredovisning för 2013 och ansökan om bidrag för Redovisningarna visar att vattenråden genomför en rad olika aktiviteter som spänner över många olika områden (Tabell 2). Beroende på medlemssammansättning, geografisk utbredning, större miljöproblem och tid är fokus på aktiviteter olika mellan vattenråden. Många vattenråd bildar mindre arbetsgruper för att driva enskilda projekt. Det är tydligt att det inom vattenråden finns ett mycket stort engagemang och att det sammantaget pågår ett enormt arbete för ett bättre vatten. De viktigaste aktiviteterna under 2013 har varit kunskapsspridning till allmänhet och/eller myndigheter, kunskapsuppbyggnad, lokala åtgärder och samverkan med andra vattenråd eller organisationer. Majoriteten av vattenråden anser att deras insatser leder till en bättre vattenkvalitetet, men att det är svårt att få omedelbara resultat. Rådens arbete måste ses som långsiktigt. Arbetet med kunskaps- och informationsspridning inom avrinningsorådet innebär en allmän ökad medvetenhet och engagemang för vattenfrågor, vilket leder till fler vattenkvalitetshöjande åtgärder. Det är positivt att så många vattenråd har tagit steget från diskussion och planering av aktiviteter till ett praktiskt genomförande. Allt fler råd engagerar sig i åtgärdsarbete. Fortfarande finns det vattenråd som är osäkra på vilka uppdrag vattenrådet har för vattenfrågorna inom avrinningsområdet, men allt eftersom arbetet fortgår ökar medvetenheten om vilka frågor det enskilda vattenrådet kan och vill driva.

4 Tabell 2. Exempel på aktiviteter som pågår i vattenråden. Vissa aktiviteter har utförts av alla vattenråd medan andra har utförts av ett eller ett par vattenråd. Sammanställningen är inte en fullständig redovisning av alla aktiviteter. Informations och kunskapsaktiviteter Studiebesök på verksamheter inom avrinningsområdet Exkursioner/vattendragsvandringar Temadagar med olika aktiviteter Sammanställa information om kulturmiljöer vid vatten Nyhetsbrev Hemsidor Information till markägare Lärarutbildningar Fiskevårdsplaner och information om dessa till allmänheten Bymöten om vattenfrågor Öppna seminarier Uppskyltning utmed vattnet Kunskapsspridning om diken och underhållning av dessa Kunskapsspridning om MKN och åtgärder Utställningar Broschyrer Informationsmaterial till turister Annonsering av vattenrådet Sammanställningar av översvämningsrisker Uppvaktat kommunfullmäktige Samarbeten Samarbete med dikningsföretag Samarbete med andra vattenråd Samråd med kommuner om vattenfrågor Studieresa till vattensamarbeten i andra länder och distrikt Fungera som samrådsinstans för kommuner och myndigheter Svara på remisser Samarbete med universitet/forskning Samrådsmöten med myndigheter Delta i internationella nätverk om vattenfrågor Kunskapsutbyte med Länsstyrelsen Övervakning Biologiska undersökningar Provtagningar Recipientkontroll Åtgärdsarbete Lokala åtgärdsunderlag till småskaliga åtgärder Förstudier Rådgivning till markägare Strukturkalkningsprojekt Våtmarksbildning Fiskvandringsvägar Deltar i arbete med vattenskyddsområde Hantering av sopor Enskilda avlopp Fiskevårdsplanering Delta i VA-planering Delta i planering av dagvattenhantering Övrigt Styrelsemöte och årsmöte Deltar i vattnets väg Verkar för ökad turism Deltagande Vattenrådens dag Finansiering Många av aktiviteterna hos vattenråden bygger på ideellt arbete hos personer med stort engagemag för vattenfrågor. Utan deras insats hade majoriteten av vattenråden inte kunnat drivas. För majoriteten av vattenråden är kommunernas insats mycket värdefull, inte minst genom att bidra med administrativt arbete. För att kunna bedriva verksamhet inom vattenrådet behövs det dock finansiering, som under 2013 bland annat kommit från: Bidrag från kommunerna i form av projektpengar Årligt bidrag från Vattenmyndigheten Medlemsavgifter

5 Konsultintäkter Bidrag från verksamheter inom avrinningsområdet Projektstöd från Länsstyrelsen Medel från vattenförbundets budget Miljövårdsfonder Leaderprojekt (från EU) Majoriteten av vattenråden har endast inkomst från Vattenmyndighetens årliga bidrag. Trots detta är utfallet av 2013 år verksamhet ett överskot i flera vattenrådt. Det kan bero på att bidraget från Vattenmyndigheten är för stort för att förbrukas enbart för interna möten, men för litet för att genomföra önskade aktiviteter av mer omfattande karaktär. En annan orsak för ett fåtal vattenråd är att aktiviteten under 2013 varit låg. Synpunkter från vattenråden i årsredovisningar På redovisningsblanketten fanns möjlighet att lämna synpunkter på Vattenmyndighetens och länsstyrelsernas arbete med vattenråden. Flera vattenråd ger positiv återkoppling till Vattenmyndigheten och länsstyrelserna om att samarbetet och dialogen med råden fungerar bra. Nedan följer en sammanställning av de konstruktiva synpunkter om förbättringsbehov som inkommit. Ett förbättrat stöd till vattenråden genom ökad närvaro på rådens möten och att vara tydligare med rådens roll gentemot andra aktörer behövs. Vattenmyndigheten behöver driva på uppåt för att skapa mer medel till åtgärder. En tydligare vägledning önskas kring i vilken riktning råden kan jobba. Öka rådens delaktighet i arbetet med underlagsdokument, förvaltningsplan, åtgärdsplan Det är beklagligt att Vattenmyndigheten inte har medel för projekt längre. Ekonomisk stöttning för projekt behövs! Utveckla regelverk där statliga bidrag ingår som kan ge vattenråden egen långsiktig ekonomisk grund, likt Energimyndighetens system som finns för att stötta kommunernas energi- och klimatarbete. Kontaktpersoner för vattenråden på Vattenmyndigheten önskas. Det är bra att samverkansbidraget utgår ifrån antalet deltagande kommuner. Detta slår ibland olyckligt mellan avrinningsområden och ambitionsnivå för rådens arbete är ej beroende på antalet medverkande kommuner. Svårt att hinna ta till sig all information inom vattenförvaltningen Ett organiserat samarbete mellan vattenråd, likt samverkan Halland och Vattenrådssamverkan Väst, är mycket viktigt, särskilt för mindre råd, och behöver fortsätta. Länsstyrelser och kommuner behöver utveckla sin dialog och sitt informationsutbyte. Vattenmyndigheten får gärna besöka vattenråden på hemmaplan. Synpunkter från vattenråden vid Vattenrådens dag 2014 De vattenråd som deltog vid Vattenrådens dag för Västerhavets vattendistrikt 2014 fick möjlighet att lämna synpunkter till Vattenmyndigheten och länsstyrelserna via en utvärderingsenkät. Representanter från 23 av distriktets 32 vattenråd besvarade enkäten. Synpunkterna som kom fram i enkäten är till stor del i linje med synpunkterna från årsredovisningarna som redovisats ovan, övriga synpunkter kan sammanfattas så här:

6 Viktigt med tydlighet kring nya klassningen, åtgärdsförslag, VISS mm från Länsstyrelsen/Vattenmyndigheten. Mer information har tillkommit till systemet och förändringar har skett som behöver förklaras. Målgruppsanpassad information efterfrågas. Vattenmyndigheten borde lyssna mer på vattenråden och lyfta rådens arbete i större utsträckning. Vattenrådens roll blir mer otydlig samtidigt som det uppfattas som att det finns stora förväntningar på vattenrådens verksamhet. Vattenråden är frivilliga organisationer som ofta är beroende av ideellt arbete och som saknar formellt mandat i många frågor. Vattenmyndigheten och länsstyrelserna behöver tydliggöra vattenrådens roll mer konkret och långsiktigt, bland annat med hänsyn till åtgärdsbehoven på lokal nivå. Kommentarer från Vattenmyndigheten För att driva ett vattenråd krävs finansiering till aktiviteterna. Bidraget från Vattenmyndigheten möjliggör inga omfattande aktiviter och många andra statliga bidrag för åtgärder kräver mer eller mindre motfinansiering och stora administrativa insatser. Detta gör det viktigt att hitta alternativ till statlig bidragsfinansiering för de aktiviteter vattenråden vill bedriva. Vattenmyndigheten har lyft finansieringsfrågan med centrala myndigheter och tittar vidare på hur råden kan få vägledning kring finansieringsalternativ. Då många vattenråd är ideella föreningar utan f-skattesedel omfattas dessa av skyldighet att betala moms vid upphandling. Detta är olyckligt då redan små bidrag blir ännu mindre. Vattenmyndigheten har lyft frågan med centrala myndigheter. Vattenrådens verksamhet är fortsatt mycket värdefull för distriktets vattenvårdsarbete, både på kort och lång sikt. Myndigheternas stöttning till vattenråden är mycket viktig och kommer vara en prioriterad aktivitet under den kommande samrådsperioden. Det finns behov av en långsiktig strategi och konkretisering angående vattenrådens roll och länsstyrelsernas stötning till råden från myndigheternas sida. Vattenmyndigheten ser också behovet av att lyfta och synliggöra rådens verksamhet i fler och större perspektiv för vattenförvaltningsarbetet i distriktet. Vattenmyndigheten fortsätter arbeta med dess frågor. Vattenråden har främst kontakt med myndigheter genom länsstyrelserna, som ofta är adjungerade medlemmar i vattenråden. Länsstyrelsernas insatser är ofta mycket uppskattade. Kontakt med Vattenmyndigheten förekommer främst vid ansökningar och utbetalning av årligt bidrag. Vattenmyndigheten uppskattar kontakt med vattenråden, och vill gärna ha inbjudningar och information om aktiviteter. Tyvärr saknas dock möjlighet att delta aktivt i 32 vattenråd. Vattenmyndigheten bidrar gärna med information och inspiration till vattenråden, bland annat via vår webbplats, nyhetsbrevet Vattenblänk och/eller direktkontakt. Årligen anordnas Vattenrådens dag i syfte att sprida information och ge vattenråden möjlighet att träffas. Samarbeten mellan vattenråden kan stärkas genom att medverka på varandras aktiviteter. Om det finns behov av mer kontakt mellan vattenråden kan regionsvisa eller nationella arbetsgrupper bestående av vattenrådsrepresetanter bildas på initiativ av vattenråden. Vattenmyndigheten ser positivt på fortsatt samarbete och samordning vattenråden emellan, likt den som sker i Samverkan Halland och Vattenrådssamverkan Väst. är vattenrådens egen hemsida, där vattenråden visar pågående aktiviteter och händelser av betydelse, utbyta erfarenheter och inspireras av aktiviteter inom andra vattenråd. Via webbplatsens kalender kan planerade möten och

7 informationssammankomster annonseras för att öka engagemanget och deltagandet, både inom och mellan vattenråden. Planerad verksamhet från vattenmyndigheten Vattenrådens dag 2013 genomfördes den 24 mars. Dokumentation från dagen ligger på Vattenmyndighetens webbplats. Planerna för vattenrådens dag 2015 har redan börjat ta form. Den 22 och 23 september anordnas Riksmöte för vattenorganisationer i Lund. I det nationella nätverket med samordnare för vattenråden från alla fem vattenmyndigheterna har ett projekt angående vattenrådens roll påbörjats. Projektet ska stärka kommunernas medverkan i vattenråden, visa på nationella resultat utifrån vattenrådens lokala aktiviteter samt stärka kopplingen mellan vattenråd och Vattenmyndighetens beslutande organ, Vattendelegationen. Slutsatser Vattenråden har gjort ett fantastiskt arbete under 2013 och bredden på aktiviteter som gjorts visar på mångsidigheten inom vattenråden. Detta speglar väl den roll som vattenråden har; att arbeta med lokal samverkan. Samverkan är ett mycket brett område och varje enskilt vattenråd väljer själva på vilket sätt arbete med detta ska bedrivas. Det är en styrka att vattenråden kan anpassa sitt arbete efter sina förutsättningar och utifrån vad medlemmarna vill. Detta är också något som myndigheterna behöver vara lyhörda för. Alla aktiviteter som vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt åstadkommer är av mycket stor betydelse, både på lokal nivå men även för vattenförvaltningsarbetet i stort. Detta framgår tydligt av årsredovisningarna. Bara genom att medlemmarna inom vattenråden kommer från olika sektorer och intressen gör att medvetenheten om problem och intressekonflikter ökar vilket ger förutsättningar för att hitta gemensamma lösningar. Vattenmyndigheten vill rikta ett stort tack för ett bra och lärorikt samarbete med distriktets alla vattenråd och länsstyrelserna under Nu bygger vi vidare på våra erfarenheter. Tillsammans förbättrar vi våra vatten! Kontakt För mer information om denna sammanställning eller vattenrådens arbete, kontakta: Björn Lagerdahl bjorn.lagerdahl@lansstyrelsen.se