Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar för 2013

Transkript

1 Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen. Vattenråden skapar plattformar för en integrerad, ämnesövergripande och tvärsektoriell hantering av vattenfrågor, vilket kan leda till en gemensam syn och handlingskraft i frågor där en enskild aktör skulle ha svårt att agera. Vattenråden hjälper även till att öka kunskapen och medvetenheten om vattnet inom avrinningsområdet, samt utför kvalitetshöjande åtgärder. Deltagarna i vattenråden kan bidra med kunskap och lyfta viktiga vattenfrågor till myndigheter och beslutsfattare. Vattenråden har stor betydelse för det lokala arbetet för en bättre vattenmiljö. Vattenförvaltningen är nu i slutet av den andra förvaltningscykeln (Figur 1) och arbetet med att förbättra vattnets kvalitetet är i full gång. Vattenmyndigheterna sammanställer förslag på förvaltningsplan och åtgärdsprogram som ska lämnas på remiss 1 nov 2014 till 30 april Statusklassificeringar, riskbedömningar och förslag på åtgärder per vattenförekomst presenteras i Vatten Information System Sverige (VISS) Under samrådsperioden ges vattenråden tillsammans med övriga berörda möjlighet att lämna in synpunkter och förslag på förbättringar och kan därmed vara med att påverka vattenförvaltningsarbetet under nästa cykel, Figur 1. Vattenförvaltningens 6-års cykler. Vi är nu i slutet av den andra cykeln. 1

2 Inom Södra Östersjöns vattendistrikt finns för närvarande 42 bildade vattenråd från Skåne i söder till Motala Ström i norr och Gotland i öster (figur 2). Det pågår bildande av ytterligare tre vattenråd (Östgötakusten, Botorpsströmmen och Mieån). Vattenråden skiljer sig åt i många hänseenden; storlek, ålder, antal aktörer inom området, ekonomiska aspekter, organisationsform, påverkanskällor och antal kommuner som ingår i vattenrådet. Detta gör att de aktiviteter som genomförs skiljer sig åt mellan vattenråden och förutsättningarna för att bedriva åtgärdsarbete varierar. Detta syns tydligt i de årsredovisningar för 2013 som vattenråden kommit in med. Figur 2. Vattenråden i Södra Östersjön Organisation och medlemmar Vattenråden bestämmer själva organisationsform, därför fungerar vattenråden inom distriktet mycket olika. De flesta vattenråd är en ideell förening, men det finns även de som är nätverk, ekonomisk förening eller har kvar vattenvårdsförbundet som organisationsform (tabell 1). Tabell 1. Organisationsformer och antal vattenråd Nätverk/ samverka nsforum Ideell förening Ekonomiskt förbund Organisationstyp Kommunprojekt Vattenvårdsförbund antal Intresseförening 2

3 Vissa vattenråd har registrerade och ibland betalande medlemmar. Andra vattenråd utgörs av ett nätverk där samtliga boende inom avrinningsområdet ses som medlemmar som kan agera efter behov på uppdrag av en styrelse. Vattenrådet kan också fungera som en paraplyorganisation över undergrupper. I de allra flesta vattenråden är kommunerna inom avrinningsområdet medlemmar, ofta med administrativa uppdrag. Markägare, jordbruksföretag och andra företag, golfklubbar, dikesföretag, kraftverksbolag, turistverksamheter, fiskevårdsföreningar, båtklubbar och hamnföreningar ingår i vattenråden liksom intresseorganisationer så som Hushållningssällskapet, LRF, naturskyddsföreningar, friluftsfrämjande och skogsägarföreningar. Lågt räknat är drygt 1100 personer i Södra Östersjön aktiva inom ett vattenråd. Det visar på det intresse som finns för ett vatten av god kvalitet och att vattenråden fungerar väl som forum för alla intressenter inom ett avrinningsområde. Genomförda aktiviteter 2013 Samtliga vattenråd i Södra Östersjöns vattendistrikt har inkommit med en årsredovisning för 2013 och ansökan om bidrag för Redovisningarna visar att vattenråden genomför en rad olika aktiviteter som spänner över många olika områden (tabell 2). Beroende på medlemssammansättning, geografisk utbredning, viktiga miljöproblem och tid är fokus på aktiviteterna olika mellan vattenråden. Många vattenråd bildar mindre arbetsgruper för att driva enskilda projekt. Det är tydligt att det inom vattenråden finns ett stort engagemang och pågår ett enormt arbete för ett bättre vatten. 3

4 Tabell 2. Exempel på aktiviteter som pågår i vattenråden. Vissa aktiviteter har utförts av alla vattenråd medan andra har utförts av ett eller ett par vattenråd. Informations och kunskapsaktiviteter Samarbeten Åtgärdsarbete Studiebesök på verksamheter inom avrinningsområdet Exkursioner/vattendragsvandri ngar Tipspromenader Fira Världsvattendagen med olika aktiviteter Sammanställa information om kulturmiljöer vid vatten Nyhetsbrev Hemsidor Information till markägare Lärarutbildningar Fiskevårdsplaner och information om dessa till allmänheten Bymöten om vattenfrågor Öppna seminarium om aktuella vattenfrågor, t ex läkemedel, dikningsmetoder osv Uppskyltning vid sevärdheter längs vattnet Kunskapsspridning om diken och underhållning av dessa Kunskapsspridning om MKN och åtgärder Utställningar bland annat på bibliotek Broschyrer Informationsmaterial till turister Annonsering av vattenrådet Sammanställningar av översvämningsrisker Samarbete med dikningsföretag Samarbete med andra vattenråd Samråd med kommuner om vattenfrågor Studieresa till vattensamarbeten i andra länder Fungera som samrådsinstans för kommuner och myndigheter Svara på remisser Samarbete med universitet/forskning Samrådsmöten med myndigheter Delta i internationella nätverk om vattenfrågor Kunskapsutbyte med Länsstyrelsen Övervakning Elprovfiske Provtagningar, främst kväve och fosfor Recipientkontroll Lokala åtgärdsunderlag till småskaliga åtgärder LOVA-finansierade åtgärder Strukturkalkningsprojekt Våtmarksbildning Fosforfällor Fiskvandringsvägar Dikesinventering Deltar i arbete med vattenskyddsområde Hantering av sopor Strandrensningar/upprustning av strandområden Vasslåtter Enskilda avlopp Kalkdike Fiskevårdsplanering Delta i VA-planering Deltar i planering av dagvattenhantering Övrigt Styrelsemöte och årsmöte Deltar i vattnets väg Verkar för ökad turism Bevakning av myndighetstillstånd till verksamheter inom avrinningsområdet De viktigaste aktiviteterna under 2013 har varit kunskapsspridning till allmänhet och/eller myndigheter, övervakning, lokala åtgärder och åtgärdsprogram och samverkan med andra vattenråd. Majoriteten av vattenråden anser att deras insatser leder till en bättre vattenkvalitetet, men att det är svårt att få omedelbara resultat. Arbetet måste ses som ett långsiktigt arbete. Vattenrådens arbete med kunskaps- och informationsspridning till övriga verksamma inom avrinningsorådet innebär en allmän ökad medvetenhet och engagemang för vattenfrågor, vilket leder till fler vattenkvalitetshöjande åtgärder. 4

5 Information till vattenrådet tas oftast emot av en person, som sedan via e-post, vanlig post, publicering på hemsida eller på möten vidarebefordrar informationen. Även andra medier, exempelvis tidningar används för att belysa intressanta händelser inom vattenrådet. Det är positivt att så många vattenråd har tagit steget från diskussion och planering av aktiviteter till ett praktiskt genomförande. Fortfarande är det många vattenråd som är osäkra på vilka uppdrag vattenrådet har för vattenfrågorna inom avrinningsområdet, men allt eftersom arbetet fortgår ökar medvetenheten om vilka frågor det enskilda vattenrådet kan och vill driva. Planerade aktiviteter 2014 Under 2014 kommer många vattenråd fortsätta och utveckla verksamheten som bedrivit under Några vattenråd har haft några år med mindre aktivitet, men är nu åter verksamma. Några vattenråd inleder större flerårsprojekt medan andra söker finansiering för detsamma. Många aktiviteter är planerande så som: Seminarium om Hanöbukten Studiebesök inom avrinningsområdet och/eller utomlands Samarbete med dikningsföretag Lokala åtgärdsprogram Halmbalsprojekt Utställningar och öppna föreläsningar Skolsamarbeten Recipientkontroll LOVA-projekt om volontär övervakning Pavikenprojekt med bete och vassklippning Fria vattenvägar Öka antalet medlemmar Internationellt samarbete Finansiering Många av aktiviteterna hos vattenråden bygger på ideellt arbete hos personer med stort engagemag för vattenfrågor. Utan deras insats hade majoriteten av vattenråden inte haft möjlighet att drivas. För majoriteten av vattenråden är kommunernas insats mycket värdefull, inte minst genom att bidra med administrativt arbete. För att kunna bedriva verksamhet inom vattenrådet behövs det dock finansiering, som bland annat kommit från: Bidrag från kommunerna i form av projektpengar Årligt bidrag från Vattenmyndigheten Medlemsavgifter Konsultintäkter Bidrag från verksamheter inom avrinningsområdet 5

6 Projektstöd från Länsstyrelsen, bland annat fiskevårdsprojekt LOVA-bidrag LONA-bidrag Medel från vattenförbundets budget Miljövårdsfonder Leaderprojekt (från EU) UC4Life (EU) Majoriteten av vattenråden har endast inkomst från Vattenmyndighetens årliga bidrag. Trots detta är för många av vattenråden utfallet av 2013 år verksamhet ett överskott. Det kan bero på att bidraget från Vattenmyndigheten är för stort för att förbrukas enbart för interna möten, men för litet för att genomföra önskade aktiviteter av mer omfattande karaktär. Synpunkter från vattenråden På redovisningsblanketten fanns möjlighet att lämna synpunkter eller frågor på Vattenmyndighetens och länsstyrelsernas arbete med vattenråden. Nedan följer en sammanställning av de synpunkter som inkommit. Det måste bli lättare för kommuner och vattenråd att få pengar till konkreta åtgärder, gärna utan krav på motfinansiering Mer spridning av goda exempel på aktiviteter inom vattenråden Inget, det fungerar mycket bra Oklar ansvarsfördelning mellan länsstyrelserna i avrinningsområdet Medverkan från länsstyrelsen på vattenrådsmöten är positivt Viktigt med ekonomiskt och praktiskt stöd från Vattenmyndigheten och länsstyrelsen. Utnyttja vattenrådens lokala kunskaper bättre Bättre samverkan mellan länsstyrelse och region är önskvärt Vattenförvaltningen borde ta hänsyn till vattenrådens styrdokument, såsom vattenvårdsplaner, fiskevårdsplaner och annat nyttjande Vattenmyndigheten måste informera centrala myndigheter och departement om finansieringsfrågan för vattenråd Vattenmyndigheten har en viktig uppgift i att inspirera och ordna konferenser och träffpunkter för att underlätta kunskapsutbyten och erfarenheter mellan vattenråden Behov av en nationell eller regional arbetsgrupp för vattenråden Blanketten för ansökan av årligtbidragngav mer administration jämfört med tidigare rapportering Svårt att få administrativa tjänster bemannade inom vattenråd Behov av genomgång av VISS Mer kunskap och utbildning till vattenråden om vattenförvaltningen Vem arbetar med vattenförvaltning finns det översikter? Förstärkt utbyte med Vattenmyndigheten 6

7 Kommentarer från Vattenmyndigheten För att driva ett vattenråd krävs finansiering till aktiviteterna. Bidraget från Vattenmyndigheten möjliggör inga omfattande aktiviter och många andra bidrag kräver mer eller mindre motfinansiering och stora administrativa insatser. På vattenrådens dag diskuterades framtidens fördelning av årligt bidrag från Vattenmyndigheten. Det fanns önskemål om att delar av vattenrådens bidrag istället kan användas till finansiering av en tjänst, som kan vara vattenråden behjälplig i att söka andra bidrag. Vattenmyndigheten har också lyft finansieringsfrågan med centrala och regionala myndigheter och samverkansorgansationer. Då många vattenråd är ideella föreningar utan f-skattesedel omfattas dessa av skyldighet att betala moms vid upphandling. Detta är olyckligt då redan små bidrag blir ännu mindre. Vattenmyndigheten har lyft frågan med centrala myndigheter. är vattenrådens egen hemsida, där vattenråden visa pågående aktiviteter och händelser av betydelse, utbyta erfarenheter och inspireras av aktiviteter inom andra vattenråd. Via hemsidan och kalendern på hemsidan kan planerade möten och informationssammankomster annonseras för att öka engagemanget och deltagandet, både inom och mellan vattenråden. Vattenråden har främst kontakt med myndigheter genom länsstyrelserna, som ofta är adjungerade medlemmar i vattenråden. Länsstyrelsernas insatser är ofta mycket uppskattade. Kontakt med Vattenmyndigheten sker genom undertecknad och förekommer främst vid ansökningar och utbetalning av årligt bidrag. Vattenmyndigheten uppskattar kontakt med vattenråden, och vill gärna ha inbjudningar och information om aktiviteter. Tyvärr saknas dock möjlighet att delta aktivt i 42 vattenråd. Vattenmyndigheten bidrar gärna med information och inspiration till vattenråden, bland annat via hemsidan eller direktkontakt. Varje år anordnas workshop för vattenråden i syfte att sprida information och ge vattenråden möjlighet att träffas. Samarbeten mellan vattenråden kan stärkas genom att medverka på varandras aktiviteter. Om det finns behov av mer kontakt mellan vattenråden kan regionsvisa eller nationella arbetsgrupper bestående av vattenrådsrepresetanter bildas på initiativ av vattenråden. Via VISS kommuniceras kunskap som länsstyrelserna har om vattenförekomsten, så som status, riskbedömning och förslag på kvalitetshöjande åtgärder. För att kvalitetssäkra uppgifterna i VISS presenterar många länsstyrelser underlag till VISS för vattenråden. Då har vattenråden möjlighet att visa på lokala kunskapssammanställningar. Om det fortfarande finns bättre lokal kunskap om vattenförekomsten än vad som framkommer i VISS, kan ansvarig länsstyrelse kontaktas. 7

8 Den årliga redovisningen av vattenrådens aktiviteter skedde i år via ifyllnad av en blankett. Tanken var att underlätta för vattenråden att få med samtlig viktig information och att förenkla hanteringen vid granskningen av ansökningarna. Många vattenråd tyckte blanketten innebar en enklare ansökan. En del vattenråd menade att det blev dubbeljobb att först ta fram en ordinarie verksamhetsberättelse och därefter fylla i en blankett med samma uppgifter. Vattenmyndigheten kommer därför till nästa ansökan förtydliga att redovisning av aktiviteter kan ske med bifogad verksamhetsberättelse. Sista ansökningsdatum var i år satt till 1 april Då många vattenråd har årsstämman under april bör sista ansökningsdatum flyttas fram till 1 maj. Då har vattenråden möjlighet att lämna uppgifter som granskats av medlemmarna. Planerad verksamhet från vattenmyndigheten Vattenrådens dag var den 26 maj. Dokumentation från denna ligger på Vattenmyndighetens hemsida. En planerad vattenrådsträff skulle ha anordnats på Gotland den 2 september, dock var antalet anmälningar så få (< 10 st) så träffen ställdes in. Den 22 och 23 september anordnas Riksmöte för vattenorganisationer i Lund. I det nationella nätverket med samordnare för vattenråden från alla fem vattenmyndigheterna har ett projekt angående vattenrådens roll påbörjats. Projektet ska stärka kommunernas medverkan i vattenråden, visa på nationella resultat utifrån vattenrådens lokala aktiviteter samt stärka kopplingen mellan vattenråd och Vattenmyndighetens beslutande organ, Vattendelegation. Vattenmyndigheten deltar också i ett internationellt forum för vattenråd med Regionförbundet i Kalmar län. Slutsatser Vattenråden har gjort ett fantastiskt arbete under 2013 och bredden på aktiviteter som gjorts visar på mångsidigheten inom vattenråden. Detta speglar väl den roll som vattenråden har; att arbeta med lokal samverkan. Samverkan är ett mycket brett område och varje enskilt vattenråd väljer själva på vilket sätt arbete med detta ska bedrivas. Det är en styrka att vattenråden kan anpassa sitt arbete efter sina förutsättningar och utifrån vad medlemmarna vill. Alla aktiviteter som vattenråden inom Södra Östersjöns vattendistrikt åstadkommer är av mycket stor betydelse, både på lokal nivå men även för vattenförvaltningsarbetet i stort. Detta framgår tydligt av årsredovisningarna. Bara genom att medlemmarna inom vattenråden kommer från olika sektorer och intressen gör att medvetenheten om problem och intressekonflikter ökar vilket ger förutsättningar för att hitta gemensamma lösningar. Vattenrådens arbete är ovärderligt, inte minst för den lokala miljön. Tillsammans kan vi förbättra våra vatten! 8

9 För mer information om denna sammanställning eller vattenrådens arbete, kontakta: Carola Lindeberg Tel: