Fördjupad Projektbeskrivning
|
|
|
- Simon Arvidsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt västvärldens ekonomiska utveckling de kommande åren. Enligt forskning räknas Sverige som ett av de högst rankade länderna i Europa beträffande just kreativitet. I Sverige räknar man att nära hälften av de yrkesverksamma tillhör den s.k. kreativa klassen. Forskning visar att kreativitet är en stark drivkraft för ekonomin och utvecklingen. Kreativitet är samhällsekonomiskt väldigt lönsamt och den kreativa klassen en viktig grupp. I Sverige räknar man att nära hälften av de yrkesverksamma tillhör den s.k. kreativa klassen. Av denna grupp tillhör ca 10 procent den "superkreativa kärnan" (författare, konstnärer, forskare, journalister m fl). Universiteten och annan högre utbildning spelar enligt annan forskning en viktig roll för att en region skall kunna locka till sig talangfulla människor och spjutspetsforskning. Det är även viktigt för samhället runt omkring att ta vara på den kreativitet som springer ur universiteten och omsätta detta i företagande samt att man kan behålla och få dessa människor verksamma i regionen. Verksamheter inom dessa områden har fram till nu generellt kallats för kreativa näringar. Begreppet har dock varit svårt att hitta jämförelser kring, vilket medfört att statistik varit svårt att framställa. Med anledning av detta utgick 2009 till Tillväxtanalys ett regeringsuppdrag att se över denna definition. Resultatet av detta arbete var ett förslag att anamma begreppet Kulturnäringar, ett begrepp som är allmänt vedertaget i Europa. De kulturella näringarna och deras förutsättningar för entreprenörskap är frågor som idag uppmärksammas på regeringsnivå i hela Europa. Kulturnäringarna ses som den näring som kommer att stå för den största tillväxten i Europa framöver. Samtidigt uppmärksammas från regeringshåll att befintliga verksamheter/åtgärder inom nyföretagande och företagsutveckling inte besitter tillräcklig/rätt kompetens för att mäta och stötta denna specifika målgrupp. Definition av kulturnäringar Med kulturnäringar avses de av Tillväxtanalys föreslagna definition av Kulturnäringarna. (Kulturnäringar i svensk statistik - Rapport 2009:06) De definieras enligt följande: 1 (7)
2 Regionala initiativ I regionen har det sedan 1999 förekommit ett flertal initiativ och projekt riktade till personer verksamma inom kulturnäringarna i kombination med entreprenörskap. Under perioden har det utvecklats metoder, kompetens, strukturer och intresse för hur man kan integrera den kreativa kompetensen som finns inom kultursektorn i det regionala utvecklingsarbetet samt öka och stärka företagandet inom denna sektor. Ett brett samarbete med andra parter har lett till att det hos regionens professionella kulturutövare idag finns både kunskap och intresse för att använda sin kompetens på nya arenor samt starta och driva företag. Insatserna har även inneburit att en mängd kontakter och kanaler byggts upp till det regionala näringslivet och dess organisationer vilket varit en förutsättning för processen. Detta arbete och resultatet har väckt mycket uppmärksamhet runt om i landet ända upp på departementsnivå. Regionen ses som ett föredöme för hanterandet och utvecklingen inom detta område. Kulturnäringarnas behov För att kulturnäringarna i regionen skall kunna utvecklas behövs även andra typer av riktade insatser för att utveckla och stärka företagandet inom denna grupp samt för att utveckla metoder för hur den kompetens de besitter kan berika och utveckla det befintliga näringslivet i regionen. I såväl Västerbotten som Norrbotten har riktade insatser inom detta område genomförts. Genom att förena de erfarenheter som gjorts i de bägge länen och att driva ett gemensamt utvecklingsprojekt kommer regionen att stärkas ytterligare. Befintliga insatser för nyföretagande och företagsutveckling är inte anpassade och rustade för att möta denna grupp av människor som är en otraditionell företagargrupp. Utbildningar inom kulturområdet saknar i det stora hela inslag av företagsekonomi och entreprenörskap, vilket medför att dessa kreatörer under sin utbildning inte erhållit de grundkunskaper och instrument som behövs för att klara sig som företagare. För att denna grupp av kreatörer ska kunna gå ut i livet som egna företagare med samma grundförutsättningar som personer inom andra verksamhetsområden krävs en anpassad verksamhet för att länka denna grupp till redan befintliga system. 2 (7)
3 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning Inom projektet Krenova har man arbetat med att utveckla metoder, kompetenser, strukturer samt att öka intresset för kreatörernas kunnande. Krenova har bedrivit företagsinkubatorer för kreatörer, erbjudit kompetensutveckling samt arbetat för att skapa mötesplatser mellan kreatörer och näringsliv. Inom ramarna för Krenova har vi kunnat se att förutsättningarna för individen att utvecklas som företagare har förbättrats. De insatser som gjorts i regionen utgör plattformen för det intresse som finns för att gå vidare och utveckla detta förhållandevis nya verksamhetsområde. Behovet av insatser för målgruppen är fortfarande stort och insatserna behövs som ett komplement till befintliga innovationssystem. För att ta tillvara de positiva effekter som arbetet inom Krenova lett fram till, vill vi vidareutveckla arbetet med att stärka och utveckla målgruppen och deras företagande samt öka kunskapen om kreatörernas kompetens till befintligt näringsliv. I regionen finns ett stort antal utbildningar på högskolenivå inom kulturnäringarna. Målgruppen, kreatörerna, finns sålunda till stor del redan i regionen. Krenova skall med sin erfarenhet och kompetens om målgruppen samt entreprenörskap vara den länk som utvecklar nyföretagande och företagsutveckling för målgruppen. Krenova ska aktivt arbeta för att skapa mötesplatser där kreatörer och näringsliv kan mötas och där kreatörernas kompetens kan belysas ur ett nytt perspektiv. Krenova skall vidare bidra till att regionen även fortsättningsvis ses som föregångare och att medlemmar ur den kreativa klassen dras till regionen med en önskan att etablera sig här, likväl som att de som idag kommer från annan ort för att utbilda sig i regionen, efter genomförd utbildning, vill stanna kvar och verka här. De kulturella näringarna och deras förutsättningar för entreprenörskap är frågor som idag uppmärksammas på regeringsnivå i hela Europa. Kulturnäringarna ses som den näring som kommer att stå för den största tillväxten i Europa framöver. Samtidigt uppmärksammas från regeringshåll i Sverige (Kulturutredningen 2009) att befintliga verksamheter/åtgärder inom nyföretagande och företagsutveckling inte besitter tillräcklig/rätt kompetens för att möta och stötta denna specifika målgrupp. Krenovas upparbetade kännedom och erfarenheter om/av målgruppen samt vår roll att förbereda dessa kulturentreprenörer för livet som företagare ligger sålunda helt rätt i tiden. För att ta tillvara den positiva effekt som det tidigare arbetet lett till, vill Krenova nu gå vidare med etapp II för att ytterligare stärka och utveckla kulturnäringarna och deras företagande i regionen. (Krenova etapp II kommer hädanefter i detta dokument att enbart refereras till som Krenova.) 8.3 Projektets syfte Syftet med Krenova är att: - utveckla och stärka kulturnäringarna i regionen - utveckla affärsidéer, produkter och tjänster inom kultursektorn - stärka samarbetet mellan kreatörer, kulturnäringarna och det traditionella näringslivet - skapa en attraktiv och utvecklande miljö för målgruppen i regionen där korsbefruktning mellan de olika kompetenserna kan ske 3 (7)
4 - uppmärksamma regionen som föregångare inom området, nationellt såväl som internationellt - skapa mötesplatser och förutsättningar där kreatörer och uppdragsgivare kan mötas 8.4 Projektets mål Krenovas mål är att: - skapa förutsättningar för personer inom målgruppen att kunna starta företag inom kulturnäringarna - skapa förutsättningar för personer inom målgruppen att stanna kvar och etablera sig inom regionen - öka kompetensen om de kulturella näringarna i det traditionella näringslivet 8.5 Projektets målgrupp Krenovas målgrupp är den av Tillväxtanalys föreslagna definitionen av Kulturnäringar. (Tillväxtanalys. Kulturnäringar i svensk statistik - Rapport 2009:06) Definitionen presenteras detaljerat under punkt 8.1. Kort definierat är de: Kultur-/Naturarv, Scenkonst, Konst, Hantverk, Design, Arkitektur, Reklamdesign, Text, Böcker, Press, Media. För att kvalificeras till Krenovas inkubatorverksamhet ställs ytterligare krav på deltagarna: - högskoleutbildning eller motsvarande inom området och/eller erfarenhet inom det område där kreatören ämnar starta företag - stark drivkraft och motivation - en vilja att starta och driva företag - Krenova behöver vidare ta hänsyn till könsfördelning bland företagen i våra inkubatorer samt se till att det finns en spridning mellan olika verksamhetsområden. 8.6 Projektorganisationen Projektets styrgrupp består av representanter från projektägare samt delfinansiärer. Den operativa verksamheten bedrivs av: Verksamhetsledare (100%) - planera, leda och ansvara för verksamhet och budget - föredragande för styrgrupp - representera verksamheten externt - delta i övrigt operativt arbete i Krenova Affärsrådgivare (100%) - bistå med rådgivning (framför allt av företagsekonimisk karaktär) till målgruppen - ansvara för kompetensutveckling för målgruppen - delta i övrigt operativt arbete i Krenova Projektassistent (100%) - ansvara för projektets webbsidor, sociala medier, informationsmaterial etc. - informera om Krenovas verksamhet för utbildningar, kreatörer, intressenter, organisationer etc. - bistå med rådgivning (framför allt av informations-/marknadsföringskaraktär) till målgruppen 4 (7)
5 - delta i övrigt operativt arbete i Krenova Ekonomistöd (20%) - handlägga och följa upp projektekonomi - bistå vid rapportering och rekvisitionsarbete För att erbjuda kreatörerna bästa möjliga support inom olika kompetensområden kommer Krenova vid behov att samarbeta med konsulter inom områden som: Affärs- /Produktutveckling, Marknadsföring, Redovisning, Juridik, Teknisk support samt övrig experthjälp. Här kan med fördel befintlig kompetens inom t ex ALMI Nords verksamhet nyttjas. 8.7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Krenova kommer att arbeta utifrån tre huvudområden Inkubator I Luleå och Umeå erbjuds Inkubatorplatser till personer inom målgruppen. I Umeå erbjuds 16 arbetsplatser samt 3 öppna arbetsplatser (som kan bokas per timme eller dag) för personer som inte har tillgång till egen plats i Krenova. I Luleå erbjuds arbetsplatser samt 2 öppna arbetsplatser. I inkubatorerna erhåller kreatörer förutom fullt utrustad kontorsarbetsplats, inklusive dator och telefon, även tillgång till stöd och support i form av rådgivning, handledning, affärscoacher etc. I inkubatorerna finns även tillgång till konferensutrymmen att nyttja för exempelvis kundmöten, samt tillgång till arbetskamrater i de andra företagen. Det nätverksbyggande som sker mellan personer i inkubatorerna leder till nya/ökade kunskaper och även nya uppdrag. Två gånger per år samlas deltagarna från de två inkubatorerna för gemensamma träffar där ytterligare nya kontakter skapas. En träff sker i Umeåområdet, den andra i Luleåområdet. Upparbetade nätverk finns och kontinuerliga kontakter hålls med andra inkubatorer samt övriga nyföretagarverksamheter i regionen. Exempel på dessa kan vara BIC Factory och Uminova Innovation i Umeå, Go Business i Piteå, LTU innovation i Luleå samt ALMI, Entreprenörcentrum och Jobs and Society i både Umeå och Luleå. Förberedande Företagarprogram På utvalda platser i regionen erbjuds Förberedande Företagarprogram till kreatörer inom målgruppen. Företagarprogrammet ger deltagarna nödvändiga grundkunskaper i företagande. Exempel ur kursprogrammet: bokföring, marknadsföring, moms och skatter, försäkringar, presentationsteknik. Vid tre av totalt ca åtta tillfällen under en omgång, samlas alla deltagare från såväl Väster- som Norrbotten för gemensamma träffar där nya nätverkskontakter över länsgränserna knyts. I Umeå och Luleå ges programmet 2 gånger per år förutsatt att underlag i form av intresserade finns. Det krävs 10 personer för att det ska bli en grupp. Vid intresse och önskemål kan programmet ges även på annan ort. Mötesplatser Krenova ska kontinuerligt anordna seminarier/föreläsningar/work-shops i regionen. Här kan såväl lokala förebilder som nationellt (ev. internationellt) erkända personer vara föreläsare. Krenovas seminarier blir en arena och mötesplats där kreatörer och 5 (7)
6 näringsliv kan erhålla ökad kunskap om såväl varandra som sina respektive verksamhetsområden och kompetenser. Här skapas plattformar för framtida samarbeten och uppdrag. Via dessa seminarier sprider Krenova information om såväl vår verksamhet som information om kulturnäringarna som helhet. Dessa aktiviteter kommer att anordnas i egen regi och/eller i samarbete med andra aktörer. För Umeå planeras följande: Ca 5 seminarier per år, minst 2 av dessa anordnas tillsammans med andra intressenter eller aktörer inom Krenovas område. Ca 4 workshops per år 1 mässa/större event per år 8-10 mindre träffar, s.k. fikaträffar per år 2 nätverksträffar per år, dessa anordnas tillsammans med andra intressenter För Luleå planeras följande: Ca 4 seminarier per år, minst 1 av dessa anordnas tillsammans med andra intressenter eller aktörer inom Krenovas område. Ca 4 workshops per år 1 mässa/större event per år 8-10 mindre träffar, s.k. fikaträffar per år 2 nätverksträffar per år, dessa anordnas tillsammans med andra intressenter Utifrån intresse och behov kan för Skellefteås del insatser enligt nedan genomföras: Ca 3 seminarier per år, minst 1 av dessa anordnas tillsammans med andra intressenter eller aktörer inom Krenovas område. Ca 2 workshops per år 1 nätverksträff per år, denna anordnas tillsammans med andra intressenter Utöver detta kommer även 1-2 föreläsningar/seminarier per år att anordnas på utvald plats i inlandsregionerna i såväl Västerbotten som Norrbotten. Dessa evenemang kommer att anordnas i samarbete med aktörer på utvald ort. T ex EntreprenörCentrum, kommuner och/eller intresseorganisationer. Krenova ämnar mäta överlevnadsgrad på de företag som startade upp under Krenova TNT projektperioden För att Krenovapersonalen ska hålla sig uppdaterade om vad som händer inom verksamhetsområdet även utanför regionen, samt lära sig mer om hur andra arbetar och skapa nya kontakter/nätverk kommer studieresor att genomföras. 8.8 Projektavgränsning I befintliga verksamheter/åtgärder inom nyföretagande och företagsutveckling saknas tillräckliga kunskaper och metoder för att möta och stötta Krenovas målgrupp. Krenova är således ett komplement till befintliga innovationssystem för företagsutveckling och ska inte bedriva samma verksamhet som dessa. Krenovas upparbetade kännedom och erfarenhet om/av målgruppen har stor betydelse för kulturentreprenörernas överlevnad som företagare. 6 (7)
7 8.9 Koppling till det regionala näringslivet En förutsättning för Krenova är ett aktivt samarbete och utbyte med befintligt näringsliv i regionen. Krenova skall vara en naturlig mötesplats mellan näringsliv och målgruppen genom aktiviteter som olika seminarier, föreläsningar och informationsträffar. Företag skall bjudas in till Krenova för att presentera sin verksamhet samt berätta om sitt företagande och Krenova skall aktivt presentera, informera och marknadsföra sin verksamhet gentemot företagarorganisationer, enskilda företag m fl. Krenova bidrar på detta sätt till en ökad kunskap över verksamhetsgränserna. Aktiviteter skall kontinuerligt genomföras tillsammans med företag från näringslivet eller övriga intresseorganisationer. Exempel på sådana kan vara Svenskt Näringsliv, Företagarna, Arbetsförmedlingen samt lokala företag och organisationer. Stor vikt kommer att läggas på att visa på goda exempel på samarbeten mellan kulturnäringar och traditionellt näringsliv Koppling till andra projekt/insatser Samverkan är viktigt och Krenova kommer att samverka med andra projekt och verksamheter i regionen då detta är möjligt. Detta gäller såväl projekt inom området företagande och inkubatorer, som andra projekt/insatser inom/för kulturnäringarna. Synergier som uppnås med detta är skapandet av nya/utökade kontaktytor och nätverk samt att det stärker seriositeten i Krenovas varumärke. Via samarbete kan Krenova nå ut till en bredare publik och även arrangera större/bättre aktiviteter då flera kan hjälpas åt med det arbete som krävs. Aktiviteter där samarbeten kan vara lämpliga att genomföra är exempelvis seminarier, workshops, föreläsningar, marknadsföringsinsatser mm. Samarbeten av denna art verkar även stärkande för regionen som helhet i dessa frågor. Exempel på samarbetspartners kan vara BIC Factory, Uminova Innovation, GO Business, ALMI Nord, EntreprenörCentrum, Jobs & Society, Film i Västerbotten, Filmpool Nord, DINO, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Arbetsförmedlingen, Umeå 2014, Umeå universitet, LTU etc Resultatspridning Information om projektet och projektets resultat kommer att spridas via Krenovas hemsida, via rapporter till finansiärerna samt information till media. Krenova använder även sociala medier såsom Facebook och Twitter för att kommunicera med sin målgrupp och intressenter. I den mån där det är möjligt kommer Krenova att mäta interaktion via sociala medier, uppmärksamhet för projektet i traditionell media etc Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning Projektet kommer att föjas upp/utvärderas utifrån de satta målsättningarna. Rapporter till finansiärer kommer att utföras per angivna datum. Varje år planeras dessutom en lägesrapport utförd av utomstående konsult. Projektets arbete och resultat kommer att redovisas i en slutrapport. 7 (7)
Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014
Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Slutrapport: Act Art for Tourism
Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:
Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.
Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland
SISP Marknadsmöte. - SISP + RISE Research Institutes of Sweden - Nätverks- och communitybyggande - Hello innovation - talkshow om innovation
SISP Marknadsmöte - SISP + RISE Research Institutes of Sweden - Nätverks- och communitybyggande - Hello innovation - talkshow om innovation 26-27 februari 2015 Lunch-till-lunch Mäster Samuelsgatan 60 i
KOP nätverket för konst och publikfrågor
KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och
Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus
Informationsenheten Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus 2010-01-26 Dnr 102-88-10 Sid 1 (11) Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Inledning... 3 Övergripande mål... 3 Benämningen Konstnärligt
1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap
TRANSFER: CIRKUS & MANAGEMENT ETT UTBILDNINGSPROJEKT Som ett led i forskningsprojektet, och som en utveckling av undervisningen på respektive högskola, beslöt vi att se vad som hände om vi sammanförde
Adelöv - LIVET PÅ LANDET
2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 [email protected]
Internationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016
VP PALEMA 2016.docx Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016 PALEMA s ändamål och uppgift, enligt ändamålsparagrafen, är att verka för en förbättrad vård och
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern
Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27
Guide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Målkatalog för projekt ArbetSam
Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap
Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning
Artister för miljön Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning Bakgrund Med den mängd människor vi är och kommer att bli på jorden, i kombination med det nuvarande sättet att
Analys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor
STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor GULLSPÅNGS KOMMUN - DÄR KOMMUNEN OCH FÖRENINGSLIVET SKAPAR KULTUR TILLSAMMANS FÖR ATT ÖKA TILLVÄXTEN PROJEKTPLAN
Internationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014
Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014 Piteå Science Park AB Allmän verksamhetsbeskrivning Genom att föra samman kreatörer och ingenjörer i en utvecklingsmiljö skapas förutsättningar för
Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd
Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd Sammanfattning Studier visar att en av fem vuxna är anhörig till någon med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, demens, missbruk eller annan långvarig
UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Internationella Utskottet. Verksamhetsbeskrivning. Internationella utskottets vision.
UTSKOTTSVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning (IC) ska arbeta aktivt för att skapa kontaktnät mellan studiekamrater, partneruniversitet och företag och därigenom främja kulturella utbyten, internationella
DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18
INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET
-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Policy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Förstudie till Kullaleden
Förstudie till Kullaleden Slutrapport Återstående planerade etapper är: Etapp 2 Genomförande av Kullaleden Etapp 3 Marknadsföring av Kullaleden Förstudie till Kullaleden Slutrapport 1. Projektfakta Projektnamn:
Barn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra
Barn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra Det vi har gemensamt elever och lärare på BF-programmet på Guteskolan Södra är att vi alla gillar fart och fläkt. Vi ärkreativa i vårt arbete och gillar utmaningar.
Projektbeskrivning och Utvecklingsplan
Projektbeskrivning och Utvecklingsplan Löparakademins tioveckorsprogram 2016 Om Löparakademin Löparakademin är en ideell organisation vars övergripande ändamål är att öka samhörighet och integration genom
HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här
Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020
BILAGA 9 Kommunikationsstrategi 2014 2020 Kommunikationsstrategi för Syftet med s kommunikationsarbete är att göra vårt leaderområde och det arbete som genomförs inom ramen för det synligt. Genom att göra
Sverige - Norden - Världen
Sverige - Norden - Världen Företagskategorisering för ökad exportmognad Foto: Lasse Forsberg Sverige Norden Världen Turistrådet Västsverige arbetar, sedan 1999, med utveckling och marknadsföring av besöksnäringen
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13
Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden
Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län
Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län - Rapport från ett länsövergripande projekt Länsgruppen för HLR-organisatörer i Kalmar Län; Kristin Axelsson,
Manual för samtalsserie om integration. MIG Talks. Foto: Emelie Asplund/imagebank.sweden.se
Manual för samtalsserie om integration MIG Talks Foto: Emelie Asplund/imagebank.sweden.se MIG Talks Samtalsserie om migration och integration Migrationens betydelse och konsekvens i världen ökar och Sverige
Kollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken.
Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken. Bakgrund; PiteUnika ekonomisk förening med 36 medlemsföretag
Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014
Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt [email protected] Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.
Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke
Ämneslärarprogram. inriktning gymnasiet
Ämneslärarprogram inriktning gymnasiet Ämneslärarprogrammet med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan omfattar 5 års studier, det vill säga 300 högskolepoäng (hp). Du kan välja mellan dessa två
Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande
Projektplan. Tånga Julmarknad Jul för alla sinnen
Projektplan Tånga Julmarknad Jul för alla sinnen 1. Projektets namn: Tånga Julmarknad 2. Projektidé Vårgårda kommun har tillsammans med Herrljunga kommun en geografisk gränsroll i Sjuhäradsregionen och
SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Maktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
MARKNADSPLAN KULTURVERKSTAN
MARKNADSPLAN KULTURVERKSTAN Splittring är vår styrka! Karin Dahlborg, utbildningsledare Björn Kleinhenz Joel Lind Johanna Palmborg Hanna Sjögren Britta Wålstedt KV10 September 2011 Marknadskommunikation
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Strategisk plan 2012-2015
Strategisk plan 2012-2015 1 Version Datum Ändrad av Utförda ändringar 1.0 2008-05-16 Henrik Stenwall Upprättat utkast till styrelsekonferensen på Ulvön. 1.1 2008-06-21 Henrik Stenwall Ändringar utförda
Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012
Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 HT-2012 Praktikplats: Strandberghaage AB Tegnergatan 34 113 59 Stockholm Praktikperiod 28 augusti 2012 18 januari 2013. Handledare: Pelle Strandberg Jag har under hösten
Konceptbeskrivning Ungagemang
Konceptbeskrivning Ungagemang Vad är Ungagemang? Syftet med Ungagemang är att skapa en fysisk mötesplats där unga ges verktyg och inspiration för att själva förvandla idéer till aktiviteter som skapar
Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!
1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan
Ärende: 1. Sammanträdet öppnas Ordförande Thomas Ohlsson hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat
Protokoll för Länsteatrarnas styrelsemöte 29/30 september 2013 Sammanträde 5/2013 Närvarande; Thomas Ohlsson, (ordf.) Lena Carlbom, Lennart Thörnlund, Magnus Holm, Linde Sjöstedt (sekr.). Malin Axelsson
Industriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
