Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (8) Projektnamn Ventus Art Lunge Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. "VAL är ett utvecklingsprojekt för kulturarbetare och konstnärer från olika yrkeskategorier. Deltagarna är alla verksamma inom kultursektorn i Malmö med omnejd. Projektet beviljades ca: 1,5 miljoner kronor över en 2-års period. Anslagen kommer från Europeiska Socialfonden. Projektet erbjuder stöd och kompetensutveckling, både på ett personligt- och professionellt plan till deltagarna. Projektet inleddes i januari 2010 och avslutades i december 2012 och under denna tidsperiod har totalt 92 personer deltagit i projektet. Antalet deltagare har ökat eftersom projektet har pågått och fått uppmärksamhet i lokala kulturkretsar samt i lokal media. Vid årsskiftet , när halva projektperioden hade gått, hade projektet 72 deltagare." (har lånat formuleringen ur den externa utvärderingen) I projektet har vi arbetat med nätverksträffar, handledning och föreläsningar för konstnärer och kulturarbetare. VAL har erbjudit redskap för att strukturera deltagarnas kreativitet och öka den egna kompetensen inom entreprenörskap och yrkesutövande. Vi hade för avsikt att öka den individuella kompetensen genom möjlighet till samarbeten mellan genrer och yrkesgrupper. Projektet har varit framgångsrikt om man ser till antal deltagande och ökad sysselsättning för deltagarna. Projektets resultat FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Förutsättningarna för frilansare inom konst och kultur har förändrats. Det ställs nya krav på utövaren att i hög grad själv skapa förutsättningar för försörjning inom sitt konstnärliga yrke vilket också i många fall innebär att man behöver hitta nya områden att använda sina yrkeskunskaper och därmed öka möjligheterna till fler uppdrag. Tidigare fanns strukturer för utövare inom kulturen som var relativt stabila under en lång tid, från mitten av 1970-talet, tidigt 80-tal fram till mitten av 2000 talet. Som utövare kunde man förlita sig på dessa i hög grad. Kulturutredningen som kom 2009 visade tydligt på att den enskilde utövaren förväntades stå allt mer på egna ben. Syftet med projektet var att på ett individbaserat plan stärka professionella utövare inom kulturbranschen. Att erbjuda deltagarna rådgivning och kunskaper för att I högre grad kunna försörja sig inom sitt yrke Vi ville öka kunskapen om hur man på ett konstruktivt sätt kan använda sig av sina erfarenheter och kunskaper för att hitta nya arbetsmetoder, anpassade till nya sammanhang

2 Sid 2 (8) och den aktuella arbetsmarknaden. Nätverkande mellan genrerna leder inte bara till nya samarbeten och konkreta uppdrag utan får ett mervärde genom de olika yrkeskategoriernas metoder till kreativa lösningar. Våra deltagare hade redan från början möjlighet att genom projektet delta i Kulturkraft Syds utbud av kompetenshöjande utbildningar och seminarier och har under hela projekttiden fått information om dessa genom oss. Ett fåtal av våra deltagare har utnyttjat möjligheten till detta. Vi upplever att en orsak till att inte fler använt sig av möjligheten är att de deltagit i vårt projekt med anledning av att de vill öka sin sysselsättningsgrad, sin kompetens när det gäller att sälja det man redan kan och att fokus har legat på detta mer än att kompetensutveckla sig i själva yrkesrollen. Kulturkraft Syd har ett fantastiskt utbud av kurser och vi hoppas att fler av våra projektdeltagare ska anmäla sig till deras aktiviteter under Vår samverkan med AF Kultur Media Syd har och är fortfarande god, under projekttiden har vi byggt upp ett förtroende hos dem och vi har vid ett flertal tillfällen fått tillfälle att informera om alternativa sätt att öka sin sysselsättningsgrad. Under själva projekttiden har vi arbetat på och i hög grad varit fokuserade på själva arbetet och aktiviteterna. Vi har varit utåtriktade till en viss del men det är först nu vi märker att det finns en nyfikenhet på vårt projekt, på metoderna och reslutaten och på de bakomliggande behoven. En nyfikenhet från kultursektorn, tex medlemsorganisationer som SKAP, Musikcentrum, Kulturrådet, Statens Musikcentrum, Resurscentrum m.fl. Flera inbokade personliga möten och inbjudningar till seminarier och konferenser. Under projektets gång har vi startat ett internt nätverk på facebook (en sluten grupp) bestående av projektdeltagare, medlemmar I Ventus och Venta Artists. Gruppen fungerar som en tjänstepool där medlemmarna kan byta tjänster och erfarenheter med varandra, efterlysa särskilda kunskaper och tipsa om lediga jobb, evenemang och liknande. Gruppen heter numera Venta Artists: Vi erbjuder även nu efter projektets avslut rådgivning I viss mån. I första hand för de som deltagit, men via mejl och telefon. Vi får fortfarande förfrågningar från frilansare som vill ha hjälp och rådgivning, vi undersöker nu olika möjligheter för att även fortsättningsvis kunna erbjuda detta till frilansare. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med projektet var att på ett individbaserat plan stärka professionella utövare inom kulturbranschen. Att erbjuda deltagarna rådgivning och kunskaper för att I högre grad kunna försörja sig inom sitt yrke Vi ville öka kunskapen om hur man på ett konstruktivt sätt kan använda sig av sina erfarenheter och kunskaper för att hitta nya arbetsmetoder, anpassade till nya sammanhang

3 Sid 3 (8) och den aktuella arbetsmarknaden. Nätverkande mellan genrerna leder inte bara till nya samarbeten och konkreta uppdrag utan får ett mervärde genom de olika yrkeskategoriernas metoder till kreativa lösningar. Ett mål var att deltagarna skulle uppnå en högre grad av sysselsättning och i större utsträckning kunna försörja sig inom sitt yrke. Vi hade en modig målsättning om att uppnå samma resultat som man gjort i Köpenhamn genom Art Lab där 60 % av deltagarna hade full sysselsättning sex månader efter avslutat deltagande, antingen som entreprenörer eller i heltidsanställning. (88,3 % om man ser till både heltids och deltidssysselsatta). Vi har långt ifrån uppnått samma fantastiska siffror men kan se att deltagarna ökat sin sysselsättning genom våra aktiviteter. Resultat första året: Av de totalt 72 deltagarna som fanns registrerade i projektet den 31 december 2011 var 56,94 % kvinnor och 43,05 % män. I gruppen år 3 st kvinnor, 37,5 % 5 st män 62,5 % I gruppen år 34 st kvinnor 57,62 % 25 st män 42,37 % I gruppen år 4 st kvinnor 80 % 1 st man 20 % Våra deltagare har gått in i projektet med en, i de allra flesta fall, låg sysselsättningsgrad. Vid årsskiftet kunde vi se att våra rådgivnings och handledningsinsatser börjat ge resultat. Många låg fortfarande kvar på en låg sysselsättning medan andra (6 personer) har gått från ca % sysselsättning till heltidsanställningar. Bland de yngre deltagarna hade det bildats grupper som går samman och planerade att starta gemensamma företag, i vissa fall fler än ett. De hade ökat sin grad av sysselsättning genom att de fått in fler och mer kontinuerliga uppdrag. Sysselsättningsgraden i genomsnitt för alla deltagare när de börjat i projektet låg 2011 på 12,29 %. (11,77 % för män och 12,68 för kvinnor) Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för våra projektdeltagare låg den 31 december 2011 på 27,08 %. (23,70 för män och 29,63 för kvinnor) Sysselsättningsgraden för deltagare i åldersgruppen år när de börjat i projektet har legat på 10 % för både män och kvinnor. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för deltagare i åldersgruppen år låg den 31 december på 16,25 %. (16 % för män och 16,6 % för kvinnor) Sysselsättningsgraden för deltagare i åldersgruppen år när de börjat i projektet har legat på 12,2 % för både män och kvinnor. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för deltagare i åldersgruppen år låg den 31 december på 27,54 %. (25,6 % för män och 28,97 % för kvinnor) Sysselsättningsgraden för deltagare i åldersgruppen år när de börjat i projektet har legat på 10 % för män och 18,75 % förkvinnor. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för deltagare i åldersgruppen år låg den 31 december på 39 %. (15 % för män och 45 % för kvinnor)

4 Sid 4 (8) Under projektperioden har deltagarna ökat sin sysselsättning, framförallt genom att bredda sitt sett att se på sin yrkesroll och hitta fler och ibland oväntade uppdrag. Några har fått anställning, andra har startat egen firma. Det bör påpekas att anställningsformerna inom konst och kultur (liksom I många andra branscher) oftast är tidsbegränsade och I projektform vilket gör det lite svårt att bedöma sysselsättningsgraden på längre sikt. Ett flertal deltagare är öppna för att starta firma (mest diskuterad är formen ekonomisk förening) tillsammans med andra utövare som alternativ till egen firma. Att ha tillgång till en firma eller ekonomisk förening ger bland annat möjlighet att ha längre sammanhängande anställningar genom att samla sina uppdrag hos 1 arbetsgivare. En trygghet på flera sätt, tex vid perioder med färre eller inga uppdrag har man då möjlighet till arbetslöshetsersättning. Att ha 1 arbetsgivarintyg från 1 arbetsgivare där man samlat sina uppdrag till 1 anställning underlättar för frilansaren. Vi kan visa att detta fungerar bra och har föregått som exempel på hur väl detta fungerar. Under projekttiden har 6 antal deltagare kunnat samla sina uppdrag till heltidsanställningar (I Venta Artists) under perioder på mellan 6 18 månader varav: 1 operasångerska 18 månader 1 bildkonstnär 6 månader 1 musiker 18 månader 1 bildkonstnär 9 månader 1 skulptör 9 månader 1 författare 6 månader (1 maj 2013 går två nya konstnärer på projektanställningar genom Venta Artists varav 1 tonsättare och en fakir (!).) Totalt har 92 personer deltagit i projektet 43 män (46,74 %), 49 kvinnor (53,26 %) 84% av de deltagare som inte fått 100% anställning och inte startat egna företag har valt att stanna som kunder I Venta Artists för sina frilansuppdrag. Vi får många hänvisningar från AF Kultur Media med frilansare som känner sig tvingade att starta eget, men inte känner sig redo, för att uppdragsgivare inte vill anställa dem för uppdrag utan kräver att de fakturerar. Det visar med tydlighet att behovet av rådgivning och praktisk hjälp finns och fortfarande är aktuellt. Resultat efter andra och sista året: Av de totalt 92 deltagarna som fanns registrerade i projektet den 15 december 2012 var 53,26 % kvinnor och 46,74 % män vilket visar att fördelningen mellan män och kvinnor som deltagit är något jämnare när man ser till hela projektperioden (jämfört med första året) I åldersgruppen år 80 % män, 20 % kvinnor - 4 män och 1 kvinna Den genomsnittliga syssesättningsgraden för deltagare i åldersgruppen år låg den 15 december 2012 på 41%. (42,5 % för män och 35 % för kvinnor) Graden av sysselsättning varierar mellan 25 till 80 % av heltid I åldersgruppen år 46,82% män, 53,16% kvinnor - 37 män och 42 kvinnor Sysselsättningsgraden för deltagare i åldersgruppen år när de börjat i projektet har legat på 12,2 % för både män och kvinnor. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för deltagare i åldersgruppen år låg den 15 december på 52,46%. (51,2% för män och 53,5% för kvinnor.)

5 Sid 5 (8) Graden av sysselsättning varierar mellan 10 till 100 % av heltid I åldersgruppen år 25 % män, 75 % kvinnor - 2 män och 6 kvinnor Sysselsättningsgraden för deltagare i åldersgruppen år när de börjat i projektet har legat på 10 % för män och 18,75 % för kvinnor. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för deltagare i åldersgruppen år låg den 15 december på 55%. (65 % för män och 51,6 % för kvinnor) Graden av sysselsättning varierar mellan 30 till 100 % av heltid Rådgivningstimmar totalt under hela projektperioden, individuellt och I grupper: timmar Män timmar (37 män, I genomsnitt ca 42 timmar per person hela projektet) Kvinnor timmar (42 kvinnor, I genomsnitt ca 42 timmar per person hela projektet) timmar (genomsnitt 42 timmar per person hela projektet) timmar (I genomsnitt 37,4 per person hela projektet) timmar (I genomsnitt 43,3 timmar per person hela projektet) Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Individuell rådgivning och rådgivning i grupp. Nätverksträffar, föreläsningar. Individbaserad rådgivning och rådgivning i mindre grupper på 2-6 personer. Med rådgivning menar vi tex: Praktisk hjälp med att utforma och eller ta fram informations/promotion material. Vägleda i jobbsökande, var finns jobben, hur formulera sig muntligt, skriftligt. Undersöka befintliga tjänster och nätverk. Använda sina kunskaper i otraditionella sammanhang och samarbeten över tex genregränser. Avdramatisera den administrativa biten som hos överraskande många är en energislukare. Oro och okunskap i kombination med ovilja kring att sätta sig in i regler. Några deltagare har under projektets gång önskat kompetensutveckling inom det egna yrket, vilket vi inte har erbjudit. De har då kunnat ta del av Kulturkraft Syds utbud av utbildningsdagar kostnadsfritt genom projektet. Från början var planen att kombinera rådgivning/öppet hus med återkommande nätverksträffar, seminarier och föreläsningar. Efter projektets första år justerade vi aktiviteterna genom att koncentrera oss på rådgivningstimmarna. Vi upplevde vi att vi kunde åstadkomma samma mereffekt i våra rådgivningsgrupper som vi var ute efter genom nätverksträffarna, dvs att mötet mellan utövare från olika områden inom konst och kultur inspirerar till nya tankebanor och synsätt liksom konkreta samarbeten. Självinventering (beskrivet i ansökan) ingick som ett givet steg i den individuella rådgivningen och vi ansåg att det var en tidsmässig lyx för oss att anordna särkilda dagar för detta. Med tanke på arbetsbördan hos personalen i projektet fick vi välja att vara lite rationella. Vår slutsats är att

6 Sid 6 (8) det gjorde skillnad för deltagarna att möta utövare från andra områden än det egna. Den enskilda rådgivningen har nog ändå varit den mest avgörande. Rådgivning är inte ett tillräckligt begrepp egentligen. Den individuella handledningen, och även handledning i grupp, har också bestått av praktisk hjälp med allt från att uppdatera sitt cv till att kontrollera sin status hos AF Kultur, skriva in sig i olika jobb/artistbanker (samt ordna presentabelt material), formulera text om sig själv och vad man har att erbjuda, stöd när det gäller att förhandla arvode för sina uppdrag m.m. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? AF Kultur, Venta Artists i huvudsak. När det gäller styrgruppen kom vi aldrig till uppstyrda gemensamma möten. Projektledaren har haft kontinuerlig kontakt via telefon, mejl och möten med personerna som var föreslagna att ingå i styrgrupp. Robert Karlsson Kulturkraft Syd, Bibbi Lindroth AF Kultur Media. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. I ansökan tog vi upp frågan om jämställdhet ur en specifik synvinkel vi tyckte oss se inom kulturbranschen. Vi föreslog möjligheten att under projektet ta fram ett verktyg för att hantera detta inom branschen. Det som stått fram för oss som den största obalansen är fördelningen mellan svenska och utlandsfödda. Trots att vi i Malmö (där de flesta av projektets deltagare finns) är fördelade på ca 60 % svenskfödda och 40 % utlandsfödda är födelningen långt ifrån densamma på arbetsplatser inom konst och kultur. Det blev också tydligt i vår egen statistik. Vi har haft diskussioner om jämställdhet på våra nätverksträffar och även vid några tillfällen i mindre grupper i samband med rådgivning i grupp. Det vi har kommit fram till är att det behövs mer riktad rådgivning/coachning för den målgruppen för att öka jämställdheten och balansen i fördelningen av de som får hjälp för att de ska ha bättre möjlighet att konkurera om uppdrag på mer lika villkor. Utifrån denna insikt och en önskan om att medverka till att göra något åt saken formulerade vi en ansökan till Integrationsfonden hösten Den fick tyvärr avslag men vi fick istället möjlighet att arbeta med ett liknande projekt, Katapult för Mångfald. Projketet är till stora delar identiskt med det vi själva planerat. Projektet som är ett nationellt, ettårigt projekt som pågår under 2013 och syftar till att hjälpa artister med utländsk bakgrund att navigera på den svenska marknaden och bli mer synliga i branschen. Ventus är projektansvariga för Katapult Skåne. Vi vill också medverka till att öka synligheten för den här målgruppen genom att bygga en databas med namnet Klangkartoteket. Den består av audio/video och textpresentationer av utlandsfödda artister. Klangkartoteket planeras vara färdigt vid årsskiftet och finansieras av Venta Artists och Produktutvecklingsmedel från PUSS (Almi m.fl.) Databasen kommer att distribueras till olika produktionsbolag, reklambyråer och andra. Vi har också överensekommelser med svenska och danska tonsättarorganisationer som vill ha Klangkartoteket på sina hemsidor, sökbara för deras medlemmar. Till hösten kommer vi att ansöka om regionala medel för att kunna fortsätta Katapults verksamhet under 2014 och 15.

7 Sid 7 (8) Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Inga särskila insatser, men projektet har varit tillgängligt alla deltagare. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. val är ett regionalt projekt Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. Vi har haft kontinuerlig kontakt med ett flertal handläggare under hela projektperioden AF Kultur Media Syd. Den 6 mars i år höll vi i en utbildningsdag för handläggare och chefer på AF Kultur från hela landet och berättade om det arbete vi gjort i VAL de senaste 2 åren om de metoder vi använt och insikter vi fått. I mitten av mars träffade vi representanter för Musikcentrum, RfoD, och Kulturrådet och informerade. (I Stockholm) Den mars deltar vi på Folk och Världsmusikgalans mässa i Gävle där vi träffar representanter från många organisationer inom musik och annan kultur. Där deltar vi även i ett seminarium den 20 april för att informera/berätta och diskutera VAL. Den 15 maj är vi inbjudna till möte med Nordiska Ministerrådet för att informera och diskutera. Vårt ansvar att sprida information och kunskap om vårt projekt, resultat, insikter och slutsatser sträcker sig minst ett par tre år in i framtiden och dela med oss av våra metoder och resultat i kontakt med myndigheter och organisationer. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Medvetenheten om att projektet utvärderas av en extern utvärdera har varit viktig för hur vi dokumenterat metoder, aktiviteter och resultat. Det har gjort att vi hela tiden strävat efter att vara nogranna och tydliga i all dokumentation för att projektet ska kunna analyseras på ett belysande sätt. Ventus Art Launch är det första projektet i den här storleken som genomförts av föreningen Ventus och det är på sin plats att konstatera att vi lärt oss en hel del av att genomföra

8 Sid 8 (8) projektet. I framtida projekt vill vi ha med den externa utvärderaren i ett tidigare skede då vi tror att en sådan har relevanta frågor angående metoder för dokumentation av den löpande verksamheten. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vid två tillfällen per år har vi gått igenom lägesrapporter och tittat på faktiska resultat, sammanställt statistik. Gjort bedömning av våra metoder vilket har hjälpt oss att justera dem under projektets gång. En del insikter har lett till att vi haft möjlighet till justeringar medan andra insikter har fått bli lärdomar att ta med till framtida projekt då det inte funnits utrymme i budgeten för att ändra på. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Det har varit mycket hög arbetsbelastning och höga krav på projektledaren. Vi anser att vi borde ha budgeterat för ytterligare minst 1 heltidstjänt till i projektet. Under projektets gång har vi ansökt om att minska antalet förväntade deltagare från 150 till 100, ett mål vi kom ganska nära med 92 deltagare. Antalet deltagare gentemot antalet personer anställda i projektet har inte varit i balans. Det har fungerat tack vare strikt planering och strukturerad tid för projektaktiviteter och administration som vi inte haft mycket utrymme att vara flexibla med. Den höga arbetsbelastningen på projektledaren har också inneburit att vissa saker inte fungerat helt i enlighet med våra intentioner i ansökan. Tex att ha regelbundna möten med den föreslagna styrgruppen. Det har varit full prioritet på att sköta projektets rutiner för att inte hamna på efterkälken. Projketledaren har dock haft regelbunden kontakt och enskilda möten med personerna som avsågs att ingå i styrgruppen. Vi är övertygade om att det hade varit en tillgång i projektet med ett regelbundet engagemang från en sammansatt styrgrupp och är medvetna om vikten av att ha tidsmässigt och ekonomiskt utrymme för det i framtida projekt. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Thuva Härdelin thuva@ventusmusic.com