Att skapa en mobil webbplats

Transkript

1 Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län Jimmy Olsson Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser inom folkbildningen innebär större möjligheter att nå ut till en bredare grupp och därigenom fler deltagare och inte minst en yngre målgrupp. Mobila plattformar erbjuder också en nära interaktion med deltagarna i vår verksamhet och fler möjligheter att nå ut med folkbildande insatser till många människor. Inom folkbildningen pratar vi ofta om lokal närvaro och en applikation eller mobila webbplats bidrar i allra största grad till att vi finns där människor är. Projektet syftar till att: Utveckla den egna organisationens närvaro och förståelse för de nya digitala plattformarna, internt genom erfarenheten i projektet, externt genom den nätbaserade plattformen Mobilsida, som handlar om skapande av mobila webbplatser. Plattformen erbjuder en djupare insikt i vad en mobilwebbplats är, vilka möjligheter en sådan medför, samt en förståelse för hur utvecklingsprocessen faktiskt ser ut. Erbjuda folkbildningsaktörer, personal och deltagare att ta del av den kunskap som ligger till grund för möjligheterna med den nya teknologin, genom den ovan nämnda plattformen i ämnet mobila webbplatser. 3. Projektets målgrupper/deltagare Projektet riktar sig främst till folkbildningsaktörer, organisationer, företag och deras tjänstemän som anser att en mobilwebbplats samt närvaro på mobila plattformar kan komplettera deras marknadsföring och arbetsformer samt leda till nya målgrupper, ökad synlighet och ökad digital tillgänglighet. Projektets produkt, i form av ett digitalt studiematerial, kan även användas som underlag i framtida folkbildningsutbildningar/ studiecirklar med inriktning mot en målgrupp som vill lära sig grunderna i att själva skapa mobila webbplatser. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Projektet har varit en del av SV:s flexibla lärande när det gäller att utforma nya arenor för lärande och attraktiva nya digitala studiematerial. Projektet har gjort att arbetet med flexibelt lärande tydliggjorts och att vi inom den egna organisationen har hittat nya attraktiva sätt att erbjuda cirklar med nätbaserade studiematerial som grund. Dessutom visar projektet på vad vi internt behöver tänka på när det gäller att utveckla det flexibla lärandet; vilka erfarenheter, svårigheter, problem osv. som man behöver ta hänsyn till i den framtida planen och arbetet mot det flexibla lärandet.

2 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Projektet började egentligen med en annan idé om slutprodukt. Då tanken var att skapa ett digitalt studiematerial som skulle vända sig till framtida appskapare och fungera som ett verktyg och stöd för att skapa mobilapplikationer. Ganska snabbt stod det klart att ett projekt av den typen skulle bli alldeles för stort för en ensam projektledare och dessutom kräva kompetenser som inte fanns i projektgruppen. Istället förändrades projektidén till att skapa ett studiematerial om mobila webbplatser. Det är många idag som talar om mobilapplikation och mobila webbplatser, utan att egentligen förstå skillnaden. Studiematerialet Mobilsida beslutades därför bestå av information, guider och tips när det gäller skapandet av mobila webbplatser vilket också är ett mer naturligt första steg att ta, innan man beslutar sig för att skapa en mer avancerad mobilapplikation. Samtidigt finns en del av kärnidén kvar i plattformen Mobilsida då materialet även behandlar området mobilapplikationer och reder ut begreppen och mobilappen/mobilwebbplatsens olika användningsområden. Studiematerialet Mobilsida och dess innehåll har producerats av en ensam projektledare, Jimmy Olsson från Studieförbundet Vuxenskolan. Jimmy Olsson har tidigare erfarenheter från liknande projekt och arbetar även i huvudsak som webbredaktör och formgivare. Förkunskaper som skulle visa sig underlätta i arbetet och helt enkelt vara en av de bidragande faktorerna till att projektet var genomförbart utan att behöva plocka in extern kompetens. Men att arbeta som ensam projektledare är också krävande. Då det endast finns en insatt person i projektet behövdes ofta idéer och tankar bollas med utomstående; Linda Nors, projektkoordinator på Studieförbundet Vuxenskolan har löpandet uppdaterats om projektets fortskridning och stöttat projektledaren med synpunkter och andra infallsvinklar i arbetet. Linda ansvarade även för de bitar inom projektet som rörde den egna verksamheten, så som handledningsplaner och slutrapportering. För att testa studiematerialet och sprida kunskapen om det anordnade Studieförbundet Vuxenskolan två olika workshops, en för egenföretagare i Örebro Län samt en utbildning för SPF i Örebro. Varje Workshop bestod av tre träffar, utspridda över ca fyra veckor. Syftet med workshopen var att deltagarna skulle få handledning i att bygga webbplatser i verktyget Wordpress samtidigt användes projektets plattform som ett stöd under utbildningen. Responsen från deltagarna var mycket god och studiematerialet var ett uppskattat hjälpmedel både under de olika träffarna, men även som individuellt stöd för deltagarna mellan varje träff. 6. Ge en kort beskrivning av metoder som använts i projektet. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etcetera) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Studiematerialets webbplats, är skapat med hjälp av verktyget Wordpress.org. Webbplatsen är skapat och designat i det kostnadsfria temat Responsive. Responsive är ett tema som automatiskt mobilanpassar layouten på hemsidan vid besök genom en mobiltelefon. Det enda kravet ifrån användaren är att ha mobilvänligheten i beräkning för skapandet av innehållet bilder, texter och filmer. Då Responsive förändrar layouten så är det viktigt att bilder, filmer och texter anpassas så att dessa fungerar även på mobiltelefonen. Bilderna på webbplatsen är köpta ifrån

3 På Studiematerialets webbplats finns fyra stycken kortare studiefilmer. Varje film fungerar som en introduktion, där den första filmen fungerar som introduktion till studiematerialet som helhet och de andra filmerna som introduktion till respektive ämnesområde. Studiefilmerna är producerade i mjukvaran Windows Movie Maker, med hjälp av bilder köpt och nedladdade ifrån Filmernas Voice Over är inspelat med mobilapplikationen Italk, via en Iphone 4S. Ljudfilen redigerades sedan i gratisprogramet Audacity Musik och ljudeffekter är hämtade ifrån Folkbildningsnätets FirstClass-plattform, samt projektledarträffarna via Folkbildningsrådet har varit användbara mötesplatser för att bolla idéer och pröva nya tankesätt för projektet. De övriga projektledarna i projektomgången har bidraget med allt från tips kring teknik, till att korrekturläsa manusutkast och texter. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Användandet av WordPress som grund för skapandet av den digitala plattformen har varit lyckat. Verktyget är relativt lätt att använda och slutprodukten är grafiskt tilltalande och lättanvänd. Användandet av färdiga, köpta bilder, har varit en stor fördel tidsmässigt och bilderna garanterades hög kvalité och levererades enkelt i de format som krävdes för användandet till projektets design och studiefilmer. När det gäller projektets videomaterial - studiefilmer, så hade kvalitén på dessa kunnat ökas genom att använda bättre mjukvara och utrustning, något som av ekonomiska skäl och ur projektets tidsperspektiv tyvärr inte var möjligt. 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Projektets slutprodukt, den digitala plattformen Mobilsida, är ett användbart verktyg som kommer att ligga till grund för framtida utbildningar inom området. Projektets slutprodukt har bidragit till att erbjuda studiecirklar inom den nya tekniken - som också i sin pedagogiska utformning använder sig av nya digitala studiematerial. Ett annat mål med projektet har varit att erhålla kunskaper om utarbetandet av digitala lärmiljöer och lärmaterial, vilket har uppnåtts i projektet. 9. Vad har ni lärt av projektet? Genom projektet och projektledaren har den egna organisationen fått en ökad erfarenhet och kunskap inom den nya teknikens användningsområden. Under projekttiden har projektledaren och representanter från projektägaren haft flera diskussioner om svårigheter med det flexibla lärandet, inte minst efter den träff som var på FBR under våren där man betonade vikten av handlingsplaner för flexibelt lärande. En reflektion från projektet är vikten av tillgång till studiematerial som kan användas digitalt och underlätta för cirkelledare i deras arbete. En annan del är marknadsföringen av digitala cirklar. Inom studieförbundsvärlden sker ingen gemensam marknadsföring av digitala cirklar, som folkhögskolor gör. Detta bör vara en del att arbeta vidare med. En annan reflektion är betalningsvilligheten för digitala cirklar. Idag är många vana vid att allt som sker digitalt är fritt och gratis att använda. Vi måste betona ledarens kompetens som en del i vad man betalar för.

4 10. Hur har projektet kommit till nytta? Projektets slutprodukt, plattformen Mobilsida, har mötts av god respons från deltagare under spridningsaktiviteter och kommer att ligga till grund för nya utbildningar i ämnet, under våren Projektets slutprodukt innebär att vi har fått tillgång till ett flexibelt studiematerial av god kvalité inom ett efterfrågat ämne. Internt har projektet ökat erfarenheten och förståelse för nya digitala plattformar och kunskapen kan användas i framtida satsningar både när det gäller intern marknadsföring, men även i skapandet av framtida studiematerial, studiecirklar och projekt. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Projektledaren hade redan vid projektets inledning erfarenhet av att arbeta med digitala studiematerial och besatt många av de IT-kompetenser som krävdes för att fullfölja projektet. När det gällde den egna organisationen, SV Örebro Län, så har det tekniska kunnandet varit litet och hjälp och respons inom projektet fick istället hämtas från projektledargruppen på Folkbildningsnätets FirstClass-plattform. Projektmentor Ola Hallqvist har även varit ett stort stöd i frågor som rör teknik. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Den största svårigheten i projektet har varit det faktum att projektledaren har arbetat i stort sett helt ensam. Det är en individ som planerar, producerar och publicerar allt material inom projektet. Det kräver ofta gedigen research i områden som projektledaren inte fullt behärskar och det kan leda till att delmoment i projektet tar längre tid än beräknat. Det är också tidskrävande att jobba ensam, då det inte finns någon annan medarbetare som är lika insatt i projektet för att direkt bolla idéer med eller fördela arbetsbördan på. Respons under produktionen fick projektledaren ofta söka av utomstående, vilket även det kan vara tidskrävande. Ensamheten är kanske projektets största svaghet, men det är naturligtvis också en styrka när det kommer till flexibilitet och tidsoptimering - det finns bara en person att anpassa arbetet efter. När det gäller organisationen, SV Örebro, så har responsen kring projektet varit god. Men det saknas förståelse för ämnet, mobila webbplatser, hos de närmaste medarbetarna. Det var många som inte riktigt förstod projektets syfte och innehåll och det innebar ibland en svårighet när man sökte hjälp och respons på sitt material. 13. Utvärdering Projektet har utvärderats på flera olika sätt. En del i utvärderingen handlar om att reflektera över det arbete som lagts ner i projektet och om det har lett till de resultat som förväntats. Det har skett genom reflekterande samtal, dels med projektets mentor från Folkbildningsrådet, men också med projektets styrgruppsrepresentant/projektansvarig, ungefär varannan månad under hela projekttiden. Därutöver har de utbildningar/spridningsaktiviteter som genomförts i projektet utvärderats genom samtal med projektets deltagare. Filmerna har setts av flera medarbetare i organisationen som har fått tillfälle att ge kommentarer till projektledaren för eventuella justeringar.

5 14. Fortlevnad efter projekttiden Vi är väldigt måna om att inte starta projekt som inte har förutsättningar att bli ordinarie verksamhet efter projekttiden och arbetar alltid aktivt för att projekten ska leva kvar efter projekttiden. Det här projektet handlar dels om att vi får ett studiematerial som kan användas bland många olika grupper av deltagare, enskilda personer med intresse av att skapa en mobilhemsida, föreningar som vill skapa en hemsida för att nå fler medlemmar eller företag som vill marknadsföra sina produkter eller tjänster. En annan del i projektet är att vi lärt oss otroligt mycket om hur man skapar studiematerial digitalt, med multimediala verktyg och så vidare. Kunskaper som vi kan ta med oss i skapandet och utarbetandet av nya digitala lärmaterial. 15. Organisationens ansvar Projektet kommer att leva kvar dels genom studiecirklar och kurser i ämnet mobila hemsidor, men också genom att projektledaren finns kvar i organisationen och arbetar med flera andra olika områden inom det flexibla lärandet. Arbetet med projektet har också lett till att vi har upprättat en plan för hur vi ska jobba med det flexibla lärandet. Genom det systematiska och strategiska arbete som anges i handlingsplanen har vi kommit en bra bit på väg mot ett ökat digitalt arbete. 16. Projektets modell Arbetet med att skapa och använda digitala plattformar i undervisningen är något som kan användas inom många olika ämnesområden. Att information samlas på digitala plattformar, istället för att vara låsta till böcker eller individer (lärare) är en stor förbättring när det gäller att göra kunskapen tillgänglig för deltagare även utanför studiecirkelns träffar. 17. Mål A Använda Folkbildningsnätet som SV:s digitala lärmiljö och utveckla kompetensen inom den digitala plattformen. Vad bör göras under verksamhetsåret? Erbjuda och använda Folkbildningsnätet som lärmiljö för digitala cirklar, i de fall andra plattformar inte anses tillräckliga eller optimala. Erbjuda kompetensutveckling till ledare som arbetar med digitala cirklar. All support kring flexibelt lärande/digitala cirklar bör utgå från Folkbildningsnätet. Vem är ansvarig? Avdelningschefen är ansvarig för att avsätta ekonomiska medel till utbildning av ledare inom Folkbildningsnätet. Den lokala administratören på SV Örebro län är ansvarig för support. När ska det vara klart? Det här är ett arbete som sker kontinuerligt genom att alla cirkelledare för digitala cirklar får information och vidareutbildning under hela året. 18. Mål B Utbilda lokala administratörer i den digitala lärplattformen Folkbildningsnätet samt tydligöra roller och stödfunktioner för utveckling av det digitala lärandet.

6 Vad bör göras under verksamhetsåret? SV Örebro län skall ha en lokal administratör utbildad under 2013, som ger support och service. Vem är ansvarig? Avdelningschef på SV Örebro län tillser att det finns en lokal administratör för hantering av konton och utveckling av folkbildningsnätet. När ska det vara klart? Till augusti Mål C Tydliggöra vad som kännetecknar digitala cirklar och kvalitetssäkra ledarutbildningarna för digitala cirklar. Vad bör göras under verksamhetsåret? Att vi i SV använder benämningen digitala cirklar i verksamhet som sker helt eller delvis digitalt. Att SV:s material för distanscirkelledarutbildning används i alla digitala cirklar. Vem är ansvarig? Cirkelledarutbildare ansvarar för att kvalitetssäkra utbildningarna. I frågan om vad om kännetecknar digitala cirklar är det upp till alla verksamhetsutvecklare att kunna sälja in cirklarna och ha kunskap om skillnaden mellan fysiska och digitala cirklar. När ska det vara klart? Sker kontinuerligt, men arbetet stäms av kvartalsvis. 20. Uppföljning av handlingsplanen för flexibelt lärande Handlingsplanen är en del av avdelningens uppsatta mål för 2013 och utvärderas systematiskt genom våra periodiska avstämningar (en gång per kvartal) och i verksamhetsberättelsen för All personal träffas varje onsdag och då diskuteras genomfört arbete, vad som kvarstår, vem som är ansvarig samt om vi stött på problem som måste hanteras I de mötena kommer arbetet med flexibelt lärande vara en naturlig del tillsammans med frågor om ledarutbildningar och pedagogik. 21. Erfarenhetsspridning Projektledaren kommer efter projekttiden vara tillgänglig för att hålla i utbildningar, studiecirklar och seminarier för personal, deltagare och samarbetspartners om hur man med den framtagna metodens hjälp, på ett enkelt sätt kan komma igång med skapandet av egna digitala mobila webbplatser. Folkbildningsaktörer kommer få ta del av metodhandledningen och dokumentationen som ger vägledning i hur man går tillväga med praktisk hjälp för att komma igång i användandet av den digitala plattformen. Dessutom finns den digitala plattformen Mobilsida tillgängligt, gratis, för alla via internet. 22. Extern information och erfarenhetsdelning Vi har informerat om projektet vid olika sammankomster med andra representanter från folkbildningen, till exempel nationella sammankomster med avdelningschefer inom SV,

7 men också vid lokala, regionala och nationella möten med andra studieförbunds- och folkhögskolerepresentanter. Spridningen pågår kontinuerligt och kommer att fortsätta även efter projekttidens slut. Information om projektet ligger också på vår hemsida, med länk till projektets hemsida. 23. Övriga kommentarer om projektet 24. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt 0 Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Den största andelen kostnader i projektet är personalkostnader. I kostnader för verksamheten ligger dessutom kostnader för lön till projektledaren (den delen som är kopplad till spridningsaktiviteter och utbildningar). Projektet har varit tidskrävande varför projektledarkostnaderna utgör en majoritet av budget, däremot har det inte funnits många andra kostnaderna kopplat till projektet. Ett projekt som handlar om att utarbeta ett digitalt studiematerial och där flera möten skett via telefon eller mejl har inte tagit så mycket verksamhetskostnader i anspråk. Vad gäller intäkter är vi osäkra om den är ifylld rätt. Vår tankegång är: egeninsatsen i projektet är kr och vi beviljades kr från Folkbildningsrådet. Projektets totala kostnad är kr. Linda Nors linda.nors@sv.se