Projektmaterial. Molkoms folkhögskola
|
|
- Lucas Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm
2 Orienteringskurs på Internet för antagna elever vid Molkoms folkhögskola Mats Dahlman Maria Hagberg Jangsell Handledare:Sven-Allan Ellström ITiS-projekt gjort av arbetslaget i media på Molkoms folkhögskola maj
3 Sammanfattning Vi avsåg att göra en orienteringskurs på nätet för antagna elever vid Molkoms folkhögskola. Diskussionerna kring innehållet och formen på hemsidan var mycket bra samt materialet som togs fram. Slutpunkten, att bli klar med sidan nåddes inte men vårt projekt har haft stort värde för både lärare och elever har framkommit i utvärderingen. Vi märkte mer och mer att förberedelserna som vi gjorde tillsammans med eleverna svällde och krävde mer av oss än vad vi hade trott. Mycket var en fråga om tycke och smak vad gällde vilka fakta och synpunkter som skulle presenteras på hemsidan. Utformningen av sidan var också en smaksak även om alla var ense om att den skulle vara lättnavigerad och innehålla mycket bilder på människor i skolmiljön. Vi hade en svårare pedagogisk uppgift än vad vi hade trott då vi hade valt att arbeta med en grupp som inte samarbetade så bra med varandra eller var så studiemotiverade. Vi var två personer ur arbetslaget media i vårt ITiS-projekt, Maria undervisar också i psykologi, vi upptäckte snart att det är för få och att arbetsbelastningen redan är mycket hög för oss så tidsbrist var något vi fick kämpa med genom hela projektets planering, genomförande och efterarbete. Vårt dagliga arbete med speciallinjerna Videolinjen, Dramalinje med filminriktning och allmän kurs med medieprofil på Molkoms folkhögskola är projektinriktat. Eleverna arbetar mycket självständigt, från ax till limpa och vi fungerar mera som handledare än lärare i vanlig bemärkelse så på det sättet var vi förberedda men vi hade inte förmåga att avgränsa arbetet med vårt projekt i den grupp vi valt. Några av villkoren för att få genomföra ett ITiS-projekt är att man ska arbeta ämnesövergripande, elevorienterat och problembaserat och det stämmer bra överens med hur vi redan jobbar. Det har varit givande att arbeta med det här projektet, det har gett oss massor av erfarenhet. Vårt arbete med att göra en hemsida där antagna elever vid Molkoms folkhögskola kan få mycket information och kanske också en känslomässig orientering om folkhögskolan ska slutföras och läggas ut på nätet i höst. Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 1 1. Inledning 1 2. Genomförande 3 3. Resultat 3 4. Utvärdering 4 5. Slutsatser 4 6. Tackord 4 Referenslista 4 1. Inledning Vår avsikt var att utveckla en orienteringskurs på Internet för antagna elever vid Molkoms folkhögskola som de skulle kunna gå igenom före kursstart. Erbjudandet att folkhögskolorna skulle kunna delta i det sista året med ITiS-projekt tyckte vi passade oss som hand i handske. Vår rektor var också mycket positiv. Vårt arbetslag bestod av flera inte fast anställda och andra som av olika anledningar inte var intresserade av att delta i projektet, Mats och jag, Maria, beslöt oss ändå för att göra ett seriöst försök. Vi blev lite ensamma och det kom vi att 2
4 märka mer och mer allteftersom arbetet med projektet fortskred och det ordinarie arbetet krävde mycket tid. Vi hade behövt vara flera om vårt ITiS-projekt, fler i planering, att dela erfarenheter och att jobba med elever. Vi har också gapat efter för mycket i vår projektbeskrivning och har varit tvungna att minska våra ambitioner betydligt. Tanken var att i samband med antagningsbeskedet från vår skola skulle det komma ett lösenord så att man kunde gå in på en hemsida länkad till skolans ordinarie hemsida. Logga in där och följa en introduktion i hur det är att gå på Molkoms folkhögskola. Här skulle grunder i folkbildning kunna finnas, praktiska uppgifter samt en information om administration och rutiner vid skolan. Här skulle också kortfilmer producerade av elever vid skolans videolinje, dramalinje med filminriktning och medieprofil kunna ligga. Vår landstingsägda folkhögskola har profilerna media och friskvård och det skulle förstås genomsyra en sida på något sätt. Elevarbeten av olika art skulle också kunna läggas ut på sidan. På skolans redan befintliga sida skulle lite kortare filmer kunna ligga. Vi har planerat hemsidan, utvecklat vår idé och gjort förberedelser för vår sida tillsammans med vår elevgrupp. Målsättningen var att göra en hemsida klar under våren 2002 och lägga ut den så att årets sökande till skolan skulle kunna använda den men det visade sig att arbetet i gruppen tog mycket mera tid än vad vi hade trott. Och meningen var ju inte att vi själva skulle producera en hemsida utan huvudsaken var ju det pedagogiska projektet tillsammans med eleverna och att vi lärare skulle utvecklas i vår pedagogik och dataanvändning. Eleverna var inte så motiverade och hade mycket att göra med sina övriga projekt i media och andra ämnen. Vi kanske kunde ha drivit på dem ytterligare men det fanns mycket rädsla för att göra fel, teknikstress men också en övertro på sin egen förmåga i gruppen. Vi räknar med att slutföra projektet i höst med de elever vi möter då så att vi når en slutpunkt och kommer i mål med våra föresatser. Ett par av den här terminens elever går kvar på skolan även nästa termin och har lovat att vara behjälpliga och ta ett stort ansvar i slutfasen också. Vi avsåg att göra guiden som en Internetbaserad tipspromenad som avslutas med frågor. En viss interaktivitet skulle därmed vara inlagd med hjälp av hyperlänkar och HTML-kopplingar. I en förlängning hade vi tänkt att man skulle kunna göra kortare övningar och få respons från oss lärare över nätet också. Dessutom förstås utvärdera ofta och utveckla när vi ser hur användningen fungerar. Nästa steg var att göra en karta över skolan och att man skulle kunna klicka in sig och faktiskt gå en promenad inne i byggnaderna och kanske träffa människorna som jobbar och studerar där. De här sista stegen vet vi inte om de kommer att genomföras. Vår målsättning i projektet var att: - Träna eleverna i informationssökning och ett problemorienterat arbetssätt där användandet av IT är ett naturligt verktyg. - Diskutera vad som är speciellt med folkhögskola och vad folkbildning är. - Träna sig i att kritiskt granska och reflektera över vad som sägs på Internet. - Reflektera över sig själv i sin situation på skolan och i samhället över huvud taget, en utvärdering av sin egen insats och mognad som person. - Intensifiera datoranvändningen genom att jobba med marknadsföringen av skolan, etik och moralforskning på Internet. - Att göra en hemsida och lägga ut på Internet. Vi hade många mål, och vi kom en bit på väg 3
5 2. Genomförande Vi två lärare som ingick i arbetslaget träffades ett antal gånger för att lägga upp ett schema och definiera våra mål, vi försökte att inte vara alltför optimistiska och bantade vårt ITiSprojekt flera gånger med tanke på att gruppen vi i huvudsak skulle arbeta med vanligtvis inte var så motiverade eller med så god sammanhållning. Vi presenterade vår projektidé för vår elevgrupp som bestod av allmän kurs med medieprofil och en mindre presentation för elever på videolinjen. De ställde frågor och vi förklarade hur vi hade tänkt oss att vi skulle kunna jobba tillsammans för att nå målen med projektet samt att det kunde ta andra vägar beroende på hur de tänkte och ville. De intervjuade varandra och gick ut och intervjuade andra elever på skolan om vad de ville veta innan de började på skolan. Vi undersökte också om frågorna hade ändrat sig jämfört med då, innan de började och nu. Resultatet var likartat med vad de själva hade svarat angående undringar innan starten på folkhögskolan och vad som var viktigt att ta reda på även nu. Mycket kom fram mer och mer i diskussionerna med gruppen, så vi fick betydelse för dem även som samtalspartners för besvikelser och glädjeämnen under studietiden i Molkom. Vi tittade på vad de ville berätta för andra om folkhögskolan och hade flera intressanta diskussioner om vad som var speciellt med folkhögskola. Vad folkbildning är blev också en naturlig diskussion som var mer än vad vi hade vågat hoppas på innan projektet drog igång. Vi hade bra hjälp av att vår fackförening, Svenska folkhögskolans lärarförbund som organiserar lärare och rektorer på folkhögskolorna i Sverige, skickade ut sitt folkbildningspolitiska program 2001 till oss medlemmar. Vi kunde använda programmet som diskussionsunderlag när vi pratade om människosyn och kunskapssyn. Mötet med människor som man aldrig hade trott att man skulle träffa var det som var mest utmärkande för folkhögskolan enligt eleverna. Eleverna ställde förväntningar och fördomar mot hur det hade blivit under året och hur skolan är i deras ögon nu och utvärderade året i grupp och individuellt. Korta texter skrevs under olika rubriker t. ex. plus och minus med folkhögskolan men också som sammanfattande utvärderingar om individuella upplevelser. Vi tittade på olika hemsidor på Internet och speciellt på andra folkhögskolors och diskuterade vad man ska uttrycka på en sida. Vi hade intressanta diskussioner om marknadsföring och etik och moral på nätet. Vi tittade också på olika sätt att föra fram skolans budskap och själ. Vi pratade mycket om hur bilder påverkar oss och om olika tycke och smak. Enkelhet i sidans navigering var det vi kunde enas om men det betydde inte heller samma sak för alla, vi gick vidare genom praktik. Eleverna gjorde enkla hemsidor genom att koda HTML. Delar av hemsidan slutfördes i FrontPage av några av eleverna. Alla försökte utgå från de gemensamma frågeställningarna och översätta det till hur en sida skulle kunna se ut. Foton var något som alla sa var mycket viktigt för att se hur en skola är. Vårt arbete utfördes i klassrummet, i datasal, i övriga skolan samt delvis genom mail. 3. Resultat Materialinsamlingen är gjord, vi har bearbetat materialet, lagrat det och ämnar fortsätta i höst och göra klart vår sida och lägga ut den på Internet tillsammans med nya och gamla elever. Vi har haft givande diskussioner om IT, folkbildning och tycke och smak i arbetslaget och med eleverna och vi har lärt oss en hel del om pedagogiska processer samt delvis förstärkt vår IT-kompetens. Eleverna har ökat sin kunskap om hur man kan använda IT.Vi är eniga om att det är utveckling för hela skolan att vi lärare och eleverna grupparbetar om hur skolan ser ut på Internet. Vi missbedömde tidsåtgången men är också glada att vi inte forcerade fram en sida som inte var riktigt genomarbetad. 4
6 Vi har steget kvar att göra klart vår sida och lägga ut den på Internet och det känns frustrerande att vi inte nådde ända fram till tillfredsställelsen att ha gjort det. Naturligtvis är den färdiga sidan ett viktigt mål i sig men vi har värderat de pedagogiska insikterna högre än en färdig produkt. 4. Utvärdering Vi har funnit att det är utmärkt att diskutera och analysera vår egen situation på skolan, elever och lärare tillsammans med uppgiften för ögonen att skolan ska presenteras på nätet. Det har varit en bra grund att stå på i kontakten med eleverna. Man bör vara noggrannare med tidsplaneringen till en annan projektomgång samt helst vara fler än två i projektgruppen då fler behövs och kan ge impulser till gruppen och jobba med eleverna. Kanske kan man ha en fastare handledning av eleverna från början av projektet. För den typen av elevgrupp vi har arbetat med bör projekt ligga mer sammanhållet, flera dagar i rad istället för med kanske en vecka mellan gångerna. 5. Slutsatser Vår idé var bra! Arbetet med eleverna har visat det, deras engagemang och vilja till diskussion om IT och folkhögskolan. Vi kommer att jobba vidare i höst. Som vi har nämnt i utvärderingen är tiden en avgörande faktor. Vi har genom våra ITiSprojekt här på skolan lyckats lyfta IT-frågor högre upp på dagordningen och gradvis märker vi en förändring av skolans arbetssätt. Det nya projektet börjar där det gamla slutar! 6. Tackord Vi tackar för stöd från skolledning, handledare och kollegor och vi tackar ITiS delegationen för IT i skolan för ett bra sätt att kompetensutveckla oss lärare. Sist men inte minst tack för datorn, som blivit vårt nya pedagogiska IT-verktyg. Referenslista Rask, Stig Roland., Med eller utan filter? Personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när Internet kommer till skolan, KK-stiftelsens skriftserie, 5 (2000) Svenska folkhögskolans lärarförbund, Folkbildningspolitiskt program. Hans P Jonsson Produktion, Skinnskatteberg
Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola
Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSjuntorpskolan höstterminen 2000
Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs mer1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans
1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merHur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?
ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson
Läs merEn liten introduktion till SLI Community
En liten introduktion till SLI Community Välkommen till SLI Community! Ta dig gärna lite tid och läsa igenom den här introduktionen (många sidor, men det tar inte många minuter) så tror vi att du enklare
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merKursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016
Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs merLust till förbättring Team Hjortsjöskolan.
Lust till förbättring Team Hjortsjöskolan. Teamet: Mål: Teamet består av 6 personer verksamma på Hjortsjöskolan i Vaggeryd. De som ingår i teamet är Leif Jansson (Ma/No lärare år6) Karin Jakobsson (So-lärare
Läs merLathund för värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning
Lathund för värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning Innehållsförteckning Inledning... 3 Värdering... 3 Verksamhetskonto... 3 1. Dags att logga in!... 4 2. Startsidan... 5 2 Värdera verksamheten...
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs mer2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola
2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15
Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se
Läs merEn liten introduktion till Community på GR-SLI
151112 En liten introduktion till Community på GR-SLI www.grkom.se/gr-sli 2 3 Innehåll Välkommen till Community!...4 Om Community...4 Hur du går med...4 Bekanta dig med Community...5 Händelser...5 Grupper
Läs merMedverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert
ITISREDOVISNING, Säteriskolan 2000 Medverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert Kjellgren klasslärare
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Läs merIntroduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merTopboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Läs merEfter fem tsunamier av motstånd
Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merIskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN FÖR ALLA - ALLA FÖR EN Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHjorteds förskola; Kattbjörnen
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Hjorteds förskola; Kattbjörnen Förskola 1 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad
Läs merPresentation av Björkängens förskola
Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om
Läs merMottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever
Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...
Läs merProjektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola
Projektmaterial SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Projektrapport
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merValet 2010 på facebook!
Ursäkta mig, hur kommer jag till Sosserian? Informationssidor från SAP it Helsingborg - 2010 Valet 2010 på facebook! Är det inte en valseger jag ser där borta? Informationssidor från SAP it Helsingborg
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola Rektor: Åsa Karlsson Rektors telefonnummer: 035-152791 Skolområde: Norr Datum: 1 dec 2010 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merPlanera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merUtbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande
Läs merSkörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande insatser... 6 Kartläggning...
Läs merLagga. Lokal IT plan
Lagga Lokal IT plan Lagga Augusti 2011 Laggas IT vision Lagga skola, förskola och dagbarnvårdare ska vara Knivsta Kommuns spjutspets inom IT utveckling 2025! Tillgänglighet Pedagogerna ska ha tillgång
Läs merSSP Svenska skolan i Paris
SSP Svenska skolan i Paris Likabehandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 1 Likabehandlingsplanen på Svenska Skolan i Paris Gäller klass
Läs merVad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?
Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2012-06-06 Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö? Patrik Klüft Handledare: Göran Lindblom Sammanfattning Efter att ha haft ett smärre huvudbry
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merMyrsjöskolans IT-plan 2013-2014
Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Vision och målsättning Målet med Myrjöskolans IT-satsning är att förbereda eleverna inför framtida studier och arbetsliv där IT tillsammans med den senaste teknologin är
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merElevernas trygghetsplan
Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll
Läs merKungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter
Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 6-9, Kungsskolan Ansvariga för planen Klas Lundström Vår vision Skolan
Läs merHedvig från A Ö. ITiS rapport. Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson
Sånnaskolan ITiS rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson Hedvig från A Ö ITiS rapport Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson Innehållsförteckning 1 Bakgrund
Läs merGAFE Google Apps For Education. Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson
GAFE Google Apps For Education Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson LATHUND GAFE = Google Apps For Education www.google.se är startsidan där man kan hitta alla sidor i GAFE. Om man inte vill skriva
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merKvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9
Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska
Läs merValet 2010 på facebook!
Valet 2010 på facebook! Är det inte en valseger jag ser där borta? Tips från SAP:s IT grupp i Helsingborg Bakgrund Hösten 2009 bildade vi en arbetsgrupp där vi diskuterade hur IT kan gagna oss i valet
Läs merAme rome sam! - Metodhandledning
Ame rome sam! - Metodhandledning Text: Sofie Sandholm Denna sida innehåller tre avsnitt som riktar sig till pedagoger och andra nyfikna: Allmänt om lärresursen När kan lärresursen användas Lärresursens
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs mer2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF
2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING Move it Bag UF Innehållsförteckning: 1. VD har ordet..sid 1 2. Förvaltningsberättelse.sid 2 3.
Läs merIUP skriftliga omdömen årskurs 1-4
IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4 Pärm 2, 5:2 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 2 Lokal pedagogisk
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merSammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Läs merSID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merLokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.
Lokal pedagogisk planering Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan. Elevgrupp: Fritidshemmets :or är 25 elever. De är ansvariga för godis, frukt och läskförsäljning
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merRealgymnasiet Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling
Realgymnasiet Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Läsår 2015/2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merLokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10
Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Inledning Vallaskolan är en F-9-skola. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret F-9 och Omegaspåret F-9. Vallaskolan har ett kommunövergripande uppdrag
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merChefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs mer<< Huvudmeny Logga ut. Resultat. Tabell. Skriv ut STATISTIK. Antal svar : 19 Antal inbjudna : 39. svarsdatum. antal
Läs mer
Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03
1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.
Läs merKVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef
KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA Rauni Lundgren förskolechef Innehåll BULLERBYNS FÖRSKOLA... 3 1 Grundfakta om... 3 2 Underlag och rutiner för framtagande av kvalitetsrapport... 4 3 Åtgärder
Läs merProjektmaterial. Önnestads folkhögskola
Projektmaterial FOLKHÖGSKOLAN OCH DEN RÖDA TRÅDEN YLLEBRODERIER Önnestads folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merVolontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263
Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER
Läs merVi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt
Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt Utvärdering av nationella proven i år 5 genomförda under året 2006. Helene Jonsson Katrina Larsson 070904 Kort inledning På uppdrag av barn- och ungdomsutskottet
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl
2011-03-17 KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/förskola/arbetslag: Ansvarig
Läs merUppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg
2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,
Läs merLärdomar. Vad lade du märke till som var speciellt intressant?
Lärdomar Vad lade du märke till som var speciellt intressant? Handledare stötta varandra, utbildade handledare. Det är viktigt att handledarena förstår sig på och tar hand om ungdomarna när de kommer på
Läs mer