Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Transkript

1 Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1

2 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan sid 4 Tillvägagångssätt sid 4 Resultat sid 6 Diskussion sid 7 Litteraturförteckning sid 8 Bilaga 1 Arbetsplan prova animerad film sid 9 2

3 En animerad resa ut i rymden Deltagare i projektet: Gunnel Andersson lärare i år 2 Barbro Hallstensson lärare i år 5 Ulla-Britt Kvist textillärare/eng Eva Friberg lärare i år 5 Barbro Öhrn lärare i år 5 Ingvar Evert rektor Catharina Möllefors och Camilla Lindén personal från Magasin 15 ( kommunal verksamhet musik och media). Elevgruppen Elever från år 2 och år 5 tillsammans 88 stycken. Eleverna delades upp i åldersblandade grupper om 4-5 stycken. Bakgrund Arbetslaget består av två lärare 1 och två lärare 2 och en textil-och engelsk-lärare. Lärarna i år fem delar eleverna sju lektioner i veckan. Textilläraren undervisar i texilslöjd och engelska i år fem. Eftersom vi övertar varandras elever vill vi ta vara på tidiglärarnas erfarenheter och bygga vidare och samverka för vårt kommande överlämnande/mottagande av våra elever. Genom ITiS kan vi tillvarata de erfarenheter och den kompetens som finns i de olika lärarkompetenserna. Vår önskan är att förändra arbetssättet och få mer IT-vana bland elever och vuxna. Vi vet att eleverna är mycket intresserade av arbetsområdet rymden, många elever frågar redan i ettan när de ska få läsa om rymden. Vi önskar att på detta sätt ta vara på barnens erfarenheter och utgå från deras egna frågor. Vi ansökte om bidrag från kulturbyrån för att resa till Observatoriet och Naturhistoriska muséet i Göteborg. Denna ansökan resulterade i att vi erbjöds att vara en av tre grupper som skulle delta i utvecklandet av Animationsverksamhet i Trollhättans kommun. ( Resan till Göteborg blir ev. av till våren). Birgitta Berntsson-Ärje, kulturpedagog, tyckte att vårt ITiStema skulle passa bra att göra film av. Att det var just år 2 och år 5 var också överensstämmande med Kulturbyråns utvecklingsplaner. Vi funderade på hur vi skulle kunna klara av att göra animerad film. Vi kunde så klart inget om det, men vi tog chansen att deltaga. Vi var ju utvalda!!!!! 3

4 Syfte Syftet med IT-projektet är att eleverna och lärarna ska få mer IT-vana. Lärarna ska få insikt i olika arbetssätt och nya idéer inom IT-pedagogiken. Olika åldersgrupper ska kunna samarbeta och i grupper kunna diskutera sig fram till olika lösningar. Med ett kunskapssökande arbetssätt syftar vi till att barnen skall inhämta fakta och använda sin fantasi och kreativitet. Tidsplan Arbetet med rymden beräknas ta 8 veckor. Lärarna träffas minst en gång/vecka för planering. Inspiration genom att läsa litteratur, gå på föreläsningar, delta i diskussionsgrupper och workshops Eleverna arbetar i grupper vid minst ett tillfälle/vecka. Alla skriver loggbok. Parallellt med detta arbetar eleverna i respektive klass med tema rymden. Redovisning av arbetet. Utvärdering Tillvägagångssätt Redan i slutet av vårterminen startade vi vår tankeprocess då vi tittade på en film om Storyline. Vi bollade några idéer t.ex om hur vi skulle starta upp projektet, kanske med en happening. Vid skolstarten i augusti var det dags att börja. På bokmässan i Göteborg hittade vi Josten Gaardners senaste bok som handlade om rymden. Den använde vi som inspirations och högläsningsbok för både tvåor och femmor. Introduktionen för eleverna presenterades som en rymdresa till olika planeter. Alla elever fick ett boarding-card, vilka var av fem olika färger.(grupperna var färgkodade, och fortsättningsvis behåller grupperna sin färg och handledare.) Eleverna mottogs av flygvärdinnan Astra Nomina, som kontrollerade korten och anvisade platser. Alla hälsades välkomna av först flygvärdinnan, och sedan av kaptenen (ljudband). Rymden och planeterna presenterades med hjälp av video, Pc-projektor, samt av oss lärare som presenterade de olika planeterna i anslutning till de bilder som visades. Kaptenen avslutade med tack till alla som varit med på resan. Arbetet fortsatte sedan i fem olika grupper med elever i varje. Dessa grupper var i sin tur indelade i smågrupper om 4 5 elever. I sina loggböcker fick eleverna skriva ner sina tankar om det de varit med om för att träna sig att skriva, dokumentera och utvärdera och också välja en planet att forska om. Detta gjordes i den lilla gruppen. När de bestämt vilken planet som intresserade dem mest, gjorde de en tankekarta med frågor, undringar m.m. gällande den planet de valt. 4

5 Astra Nomina Rymdjuice serveras här!!! Nu startar vår samverkan med Magasin 15. Personalen visade med hjälp av en video olika typer av animation. Vår animation kallas cut-out-animation - utklippta figurer av papper som läggs på målade bakgrunder. Vid nästa tillfälle skriver barnen manus gruppvis, och eftersom filmen ska vara en till två minuter lång så måste innehållet vara kort. Detta får vi hjälp med av Magasin 15. Vid två till tre tillfällen arbetade eleverna med att tillverka figurer, bakgrunder och för och eftertexter. Här fick eleverna välja och använda många olika slags material och tekniker allt efter egna tankar och idéer. Rymdlitteratur Storyboard Nästa gång hjälper Magasin 15 varje grupp med att redigera sitt arbete så att det blir klart för filmning. Vid sista tillfället sker filminspelning.. Se bilaga 1, Arbetsplan- prova animerad film I klasserna fortsätter arbetet med tema Rymd. Vi ser filmer från UR, bygger rymdfarkoster och rymdfigurer, sjunger sånger med rymdanknytning, lyssnar på rymdmusik (R. Lundsten) 5

6 m.m. Vi läser faktaböcker, forskar, skriver i olika former. Vi samtalar om existentiella frågor. Föräldrar och kamrater är också engagerade. Vi läser tidningar, söker på Internet m.m. i olika omfattning. På Sjuntorpskolans hemsida har vi en länk, och där kan man se hur vi arbetar. Resultat Fick elever och lärare mer IT-vana? Barnen och vi själva tyckte det var en utmaning att lära sig använda den bärbara datorn som ingick i projektet. Motivationen att lära sig mer ökade, så vi gick på workshops (Power Point och hemsida) och anlitade vår datatekniker i större utsträckning än tidigare. Detta medförde att vi har använt nya IT-hjälpmedel som digitalkamera och PC- projektor mer än tidigare. Nu känns det lättare att pröva nya IThjälpmedel. I de lägre klasserna använde vi datorn mer som skrivverktyg än tidigare och de äldre har utvecklat sin förmåga att söka på nätet. Fick vi insikt i olika pedagogiska arbetssätt? Föreläsningar ( Etik och internet och It i världen), tvärdiskussioner med andra Itis-grupper och vissa artiklar gjorde att vi blev mer reflekterande och fick en större insikt i IT-pedagogiken i olika åldrar, i näringslivet och sist men inte minst i arbetet med it på andra skolor. Kunde de olika åldersgrupperna samarbeta? Möjligheter gavs till att samverka i åldersblandade större och mindre grupper. Där arbetade barnen i demokratiska former och med ett kunskapssökande arbetssätt. I deras loggböcker har vi sedan kunnat se att samverkan har gett resultat. Det var jätä bra men det var jätejobigt och rolikt på sama gong. Alla hade hela tiden något att göra Vi hade roligt i gruppen alla bestämer litte Det har varit jätteroligt. Och vi fick skriva logbok på datorn. Kunskapssökande arbetssätt? Syftet ändrades i och med att vi fick erbjudandet att göra animerad film. Huvuddelen lades på filmen där kreativiteten och fantasin fick sitt utlopp. Att 6

7 använda datorn som hjälpmedel gjorde vi inte i den utsträckning som vi planerat från början eftersom filmmakeri tar mycket tid. Dessutom var vi vuxna noviser på att göra film. Eleverna har varit mycket positiva till att göra film och de båda åldersgrupperna har verkligen kommit till sin rätt. Diskussion När vi fick veta att vi valts ut att få göra animerad film i anslutning till vårt projekt var reaktionerna blandade bland oss lärare. Entusiasterna ropade glada i hågen Vad roligt! medan andra undrade Hur ska detta gå? Jag som inte kan ett dugg om animerad film. Positiva till 100% blev vi när vi förstod vilken resurs Magasin 15 var och hur mycket hjälp både vi och barnen skulle få av dem. Vi hade andra tankar från början bl.a.genom att se videon Storyline och tankar om att använda textila uttrycksformer (textillärare i gruppen). Nu fick vi tänka om? Detta tog lite tid och vi tror att vi gjorde rätt när vi lät projektets nya form mogna och inte startade arbetet med barnen förrän en bit in på terminen. Vi lärare träffades regelbundet (onsdagar) och diskuterade och planerade. När vi sedan startade kände vi oss verkligen väl förberedda. Pedagogiska diskussioner finns oftast alldeles för lite tid till i det dagliga skolarbetet. Nu har vi verkligen haft möjlighet eller tagit oss tid till detta. Det känns som en förmån värd att nämna. Sedan ställdes vi inför hur stora grupperna skulle vara och hur vi skulle dela in eleverna. Vi funderade över att låta eleverna välja utefter sitt val av arbete. Men efter mycket diskussion valde vi att styra detta. Vi ville ge grupperna så bra förutsättningar som möjligt att lyckas redan från början. Själva arbetsprocessen med att tillverka figurer och bakgrunder till våra animerade filmsnuttar blev en av höjdpunkterna i hela vårt arbete. De flesta arbetade med stor inlevelse och kreativitet. Eleverna blev snabbt hemmastadda i verksamheten och vi tror att arbetsplanen, handledningen och inspirationen från Magasin 15 var perfekt för våra elever. Barnen var motiverade och väl förberedda när projektet satte igång. De visste vägen till målet. Vår skolledare Ingvar Evert har varit positiv och gett oss tid och support och följt vårt arbete med stort intresse. När man genomför ett projekt med så stor elevgrupp (88 barn) krävs det lokaler, planering och organisation. Vi har egentligen inte tillgång till en stor lokal som rymmer alla elever. Man får kompromissa och då har vi mött både positiva och negativa reaktioner. Vi tycker att vi till slut lyckats lösa lokalfrågan tillfredsställande. Loggböckerna som barnen skrev har vi lärare upplevt väldigt positivt. Vi får ju en direkt utvärdering från barnen. Alla elever har inte tyckt att det varit lika roligt med loggboken utan mera ett måste. Vårt tillfälliga arbetslag kommer förmodligen att påverka de andra arbetslagen. Vi har redan fått frågor om hur vi arbetar. Vid tillfälle ska vi visa kollegor, elever och föräldrar resultatet av vårt projekt. 7

8 Källförteckning Videofilmer Storyline - en pedagogisk metod. Multimediabyrån. Utbildningsradion (UR). Runt i Naturen. Astronomi Stjärnor, planeter och allt vad de heter MedieMix & Trix. Animation Litteratur Sørensen, D. T. (1992). Vi gör tecknad film. Natur och Kultur Gaardner, J. (1997). Hallå! Är det någon där? Rabén & Sjögren Rådbo, M. (1993). Universumboken. Almqvist & Wiksell Liber: Skolgården. Tillgänglig via: Faktaböcker om rymden från bibliotek, bokbuss och elevernas egna böcker hemifrån. Tidningsartiklar Tänkvärd litteratur ur ITiS-projektets litteraturlista: Löwendahl, E. När skolan möter framtiden (1999). Andersson, B. (1999). Klassrummet den sista utposten i ett förlegat system. Hedborg, G. (1999). Datorn och undervisningen en tillbakablick. Johansson, A. C. (1999). Det finns inte någon IT-pedagogik. Rask, S.R. (2000). Med eller utan filter? KK-Stiftelsens Skriftserie 8

9 Bilaga 1. Arbetsplan - prova animerad film i din klass Tillfälle 1 Introduktion av animerad film. De olika animationstyperna presenteras, med tyngdpunkt på cut-out film. Gruppindelning, 4 5 deltagare i varje grupp/filmprojekt. Visar kameran, manus, storyboard. Tid 80 min/helklass. Tillfälle 2 Manusgenomgång. Hur man utformar figurer, bakgrunder m.m. För- och eftertexter. Tid ca 40 min/grupp. Tillfälle 3 Alla figurer, bakgrunder, för- och eftertexter klara. Provanimera och prova ljudanläggning. Tid ca 40 min/grupp. Tillfälle 4 Allt klart. Filminspelning 3 timmar/grupp. Den färdiga filmen blir ca 1 3 min lång. Utformad av Magasin 15 9