2.2 Kunskaper. Målbeskrivning
|
|
- Vilhelm Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GENEVAD Kunskaper Målbeskrivning Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud Laholms kommun Postadress: Laholm Växel: Fax:
2 2 (12) kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Så här har vi arbetat Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Vi pratar mycket i klassrummet. Vi har många diskussioner om aktuella ämnen och om etiska frågor. Barnen skriver även vid olika tillfällen. Tillexempel så skriver de sagor, de skriver återberättande texter om saker vi har gjort, de skriver faktatexter, de har brevvänner, de berättar olika saker inför klassen. När barnen skriver visar vi dem viktiga ord som gör berättelsen mer flytande och mindre upprepande. I förskoleklassen arbetar vi mycket med språket genom att vi övar på rim, meningar, ord, stavelser och ljud. Det utförs både teoretiske och praktiskt, samt att det görs på ett lekfullt sätt. kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, Vi ställer frågor till barnen och de ställer frågor till varandra. Treorna har skrivit och berättat om sig själva. Vi arbetar i en 1, 2, 3a och därför är spridningen på barnens kunskaper stor. kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, Vi har under ganska många tillfällen jobbat med matteproblem som barnen får lösa hur de vill och med vilka hjälpmedel de vill. De tränade sig att vara kreativa och logiska. Sen visade de sin lösning för varandra. Fritidsbarnen har snickrat i snickarboa där de har fått räkna ut hur de i praktiken kan göra sitt alster från tanke till handling.
3 3 (12) kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, Vi har inspirerat barnen med att vi tillsammans har gjort experiment i fysik och kemi och arbetat med legoteknik. Vi har hittat många fina och lärorika filmer som barnen får se.under höstterminen gjorde fritidsbarnen filmer, där de hittade på en historia, tog bilder och använde sig sedan av Photo story. I detta program lade de inbilder, pratade till och lade på musik. De hade sen en filmkväll där de visade sina filmer för föräldrar, syskon och kompisar. kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, Om barnen stöter på ett problem, i en undervisningssituation eller på rasten, så uppmanar vi dem alltid att tänka själva och försöka lösa problemet med de hjälpmedel de har. Ett exempel är vår julavslutning. Då fick barnen själva bestämma vad vi skulle göra, de fick planera dagen och tänka på tidsramar, material, inköp, pengar, blandning av aktiviteter som ska passa alla, och ta ansvar för att dagen fungerade. kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, Se föregående exempel. Fritids har under våren haft en grupp med de äldre barnen där de har gjort bl a experiment med ballonger. kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, Vi har jobbat en del med värderingsövningar och även diskuterat tidningsartiklar om aktuella etiska frågor. har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, I musiken har barnen fått lära sig många låtar från vår svenska musikskatt. Vi har jobbat med nordisk mytologi. Under temat Freden i Knäred har fritids gått tillbaka ca 60 år i tiden, pratat om och tittat på vilka affärer som fanns i byn då. har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, Treorna har fått se en film om Samerna. Alla skolbarn har jobbat om judendomen. kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Vi har fått en ny elev i klassen som har andra kunskaper och annan bakgrund än barnen är vana vid. De har mött andra människor från olika delar av världen genom olika filmer. Detta har vi diskuterat mycket runt. har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, Vi har ordningsregler, trivselregler som barnen själva har fått komma på. Vi diskuterar mycket och barnen kommer på egna förslag på lösningar. Under FN 2012 arbetade vi med barnens rättigheter. Fritidsbarnen har haft stormöte ca 2 ggr/ månad då de har fått ta upp egna
4 4 (12) förslag på inköp och aktiviteter. De har då fått rösta i olika frågor och finna sig i ett majoritetsbeslut. har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och hållbar utveckling, Vi pratar mycket om sparsamhet och återanvänder papper så mycket vi kan. Vi pratade om miljö och miljöförstöring när det var en stor brand i Halmstad i höstas. Vi pratar om att vara rädda om träden och varför de är så viktiga. har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, Vi hade ett stort arbete om kroppen där vi bland annat såg på olika filmer om mat, rörelse, sömn, sociala kontakter. Barnen fick skriva om hur de skapade god hälsa hos sig själv. kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud Varje år söker vi pengar från skapande skola för att barnen ska få prova på så många uttrycksformer som möjligt. Detta året har vi jobbat med animerad film som handlar om 1600-talet. kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och Barnen har fått söka information på datorerna. De skriver ibland dataskrivna brev till sina brevvänner. Barnen har fått göra Picasso-bilder med hjälp av ett datorprogram. Datorerna användes när de skulle göra sina filmer. Treorna har skrivit faktatexter om stenåldern på datorn. kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, Vi ger extra hjälp till de som behöver. Vi lyssnar på barnen. Barnen får berätta om saker som de kan eller upplevt. Till exempel så fick ett barn vara kommentator till en film om London när han hade varit där. Vi på fritids har i vår planering utgått från barnens behov, önskemål och förutsättningar för sin ålder individuellt och i grupp. På onsdagar har Maggan en grupp med några få barn åt gången där de pratar om hur de har det på fritids. stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, Att alltid jobba för att ha en positiv stämning i klassrummet. Vi poängterar ofta fördelarna med att kunna mycket och ha en bra utbildning. Barnen får visa upp sina arbeten i olika forum. ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, Barnen fick prova att göra film, de får prova på många olika uttrycksformer i sin bildundervisning. Barnen har fått spela instrument i en orkester. Fritidsbarnen har gjort egna filmer, bakat, snickrat, ritat, målat, lera mm.
5 5 (12) stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, Varje dag sitter vi och läser med barn som har svårt att lära sig läsa. Vi har gett talträning till en elev. Vi försöker stärka och handleda barn som behöver det. samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och Vi träffar lärare från andra skolor och diskuterar de olika ämnena, för att få nya tankar. Fritidsträffar med annan fritidspersonal i området ca 3ggr7termin organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga Vi är lyhörda och tillåtande så de får prova sina idéer. De får göra många olika saker - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, Barnen har en sammanfattning av sin IUP i bänken. Efterhand som de klarar ett nytt kunskapsmål, får de fylla i det i sin IUP. Då ser de att deras kunskapsutveckling går framåt. När vi arbetade med tyngdkraft, jämvikt och friktion, då var vi på lekparken så de fick se att deras nya kunskaper fungerar på riktigt. - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, Genom att läsa varje dag, tala och skriva mycket. Extra insatser till barn som riskerar att inte nå målen. - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, De stora barnen planerar de gemensamma dagarna på skolan. De stora barnen planerar och genomför en egen idrottslektion. - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och I ämnena musik, bild och idrott har de fått extra ämnesfördjupning. De fick spela instrument och göra en animerad film och prova på olika ovanliga idrottsaktiviteter som voltige, cykeltrial, amerikansk fotboll och gymnastik. - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. I våra temaarbeten har vi arbetat ämnes övergripande. Teman har handlat om: Sveriges Big 5 Kroppen Arbete om 1600-talet
6 6 (12) Resultat Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt De flesta barnen har ett rikt språk. Man ser att de uttrycker sig olika beroende på om de skriver brev eller faktatext. På de nationella proven märktes en stor förändring av deras skriftspråk sedan åk 2. De är bra på att berätta saker så alla förstår. Språkscreeningen görs på alla barn som är 6 år och går i förskoleklassen, man gör det under våren och på de barn som är riskbarn gör man om det en gång till på hösten. Våren 2012 Rimigenkänning God kompetens 22 rätt Mellangupp Svag kompetens 16 9 barn 3 barn 1 barn Fonemidentifiering God kompetens 22 rätt Mellangupp Svag kompetens 16 4 barn 6 barn 3 barn Stavelsesegmentering God kompetens 22 rätt Mellangupp Svag kompetens 16 3 barn 7 barn 3 barn Hösten 2013 Rimigenkänning God kompetens 22 rätt Mellangupp Svag kompetens barn 1 barn Fonemidentifiering God kompetens 22 rätt Mellangupp Svag kompetens barn Stavelsesegmentering God kompetens 22 rätt Mellangupp Svag kompetens barn 1 barn 13 barn medverkade i språkscreening och två av dessa är flerspråkiga. Vi är nöjda med resultatet och kommer att arbeta på liknande sätt, nästa termin, men vi kommer att använda datorn mer.
7 7 (12) kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, Vissa barn har ganska lätt för att tala, skriva och förstå engelska. Andra har svårare. Ibland har ettorna svårt att hänga med. Vi får repetera mycket för ettornas skull och det gör att treorna inte kommer fram så fort som de skulle kunnat. kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, Det spännande i detta var att se att åldern på barnen inte spelade så stor roll, alla hade samma förutsättningar att lösa problemet. kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, Barnen älskar fysik, kemi och teknik! kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, Vi har många kreativa barn som kommer på många kreativa förslag och lösningar. Julavslutningen blev en fantastisk dag och alla barnen var mycket nöjda med sin egen insats och dagen i stort. Alla fritidsbarnen som gjorde filmer tyckte att det var roligt. De var duktiga på att hjälpa varandra. Vi nådde de som annars är svåra att engagera i något. Filmkvällen var lyckad tyckte alla kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, Barnen skiljer sig åt. En del jobbar hellre själva, andra jobbar hellre i grupp. Fritidsbarnen gjorde experiment enskilt och tillsammans. Då de äldre barnen var få och några föll ifrån varje gång så fick även de yngre fick vara med. kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, Det är svårt att få barnen till att stå för sin åsikt och inte påverkas av kompisarna. har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, Alla barn kan Sveriges nationalsång och många andra gamla, svenska visor. Barnen vet hur våra veckodagar fick sitt namn. Fritidsbarnen tyckte att det var roligt att gå i byn och se på husen och att sedan på en kväll visa sina föräldrar runt. Uppslutningen bland föräldrarna var stor. har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, Barnen fick en förståelse om judarnas svåra historia. Treorna upptäckte att Samerna är ett folk som finns i Sverige.
8 8 (12) kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Vår nya elev har kommit in i klassen på ett bra sätt. Barnen har hjälpt honom med de oskrivna reglerna. har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, Barnen är väl medvetna om att barn har rättigheter och att dessa rättigheter inte fungerar i alla länder. Fritidsbarnen har haft slutna omröstningar och har väl funnit sig i majoritetsbeslut. har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och hållbar utveckling, Barnen är ganska sparsamma med papper, men de kan bli ännu bättre. De vet att papper kommer från träd och vi ska spara på våra träd. har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, Barnen är väl medvetna om att de själva kan påverka sin hälsa. kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud 5 olika filmer som barnen gjorde från manus till färdig film med tal och musik. Barnen var mycket stolta över sina filmer. En del av eleverna vill fortsätta att utveckla sitt filmskapande även på fritiden. kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och Barnen har fått en insikt i datorns olika användningsområden. De har blivit säkrare i sitt användande av dem. kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, Barnen tycker om att berätta för varandra om saker de kan. Fritidsbarnen känner sig sedda och trivs på fritids. stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, När de får visa och berätta om sitt arbete blir de väldigt stolta. Det har varit en positiv stämning i klassrummet. Barnen blir glada över att arbeta med alla arbetsområden vi har presenterat. ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, Barnen har fått mer tillit till sin egen förmåga att lära sig nya saker.
9 9 (12) stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, Barnen får nya tankar och kan vända svårigheter och problem till något positivt. samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och Vi har fått många nya tankar av att diskutera i grupp och gå på olika fortbildningar. Träffar med personal på andra fritidshem hade varit ännu mer givande om alla någon gång kunde vara med. organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga Barnen vågar komma med idéer. Vi tar tillvara alla tillfällen för att göra en spännande och lärorik dag för våra barn. - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, De blir mer nyfikna och ställer fler frågor efterhand som de förstår det de lär sig. Alla vet vad de ska lära sig och strävar dit. - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, Alla treor blev godkända i de nationella proven i svenska. Alla ettor utom en har lärt sig att läsa. - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, De har mognat med sitt ansvar och de har fått en större tillit till sin förmåga. De har tagit ett stort ansvar för att budgeten ska hålla och för att alla ska ha roligt. - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och Barnen tyckte att orkestern, filmen och idrotterna har varit jätteroligt! De har fått prova saker som de kanske annars inte hade provat. Några barn gick med i föreningar för att få fortsätta med sitt nyvunna intresse. - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Vi fick in många olika ämnen. Barnen lärde sig på ett spännande sätt. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och bedömning Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Barnen skulle kunna få fler uppgifter då de pratar inför klassen. Vi ska arbeta mer med genrepedagogik nästa läsår och utveckla barnens tal och skriftspråk.
10 10 (12) kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, Vi kommer att jobba i en 1, 2, 3a även nästa år. Så arbetssättet måste bli det samma som detta året. Vi kommer att se till att treorna får ta lite mer ansvar och göra lite svårare uppgifter. kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, Dessa matteproblem skulle vi vilja ha varje vecka. Fritidspersonalen fortsätter att stötta, hjälpa och inspirera i snickarboa. Filmtillverkningen var lyckad. Vi får säkert tillfälle att återkomma till hösten. kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, Vi kommer att fortsätta med våra experiment och försöka koppla ihop fysikexperimenten med tekniska uppgifter med legoteknik. kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, Vi fortsätter att låta barnen planera och tänka själva. Kanske försöka få in ännu fler tillfällen med händelser barnen får planera upp. kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, Vi skulle kunna ha fler grupparbeten i små grupper och lyfta de barnen som har svårt att tro på sig själva. Då fritids har få äldre barn kommer vi inte att ha någon speciell grupp för dem. kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, Ha fler värderingsövningar och diskussioner om människor som är annorlunda. Vi ska jobba runt boken Vem är annorlunda. har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, Fortsätta sjunga från visskatten, ta in nordiska sånger också. har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, Vi jobbar vidare med minoriteter och få barnen att förstå att alla inte är lika men lika mycket värda. kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Under FN-veckan 2013 vill vi försöka få hit människor med annan bakgrund än den traditionellt svenska.
11 11 (12) har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, Satsa mer på att göra ett större tema runt FN detta året. Fritids kommer att fortsätta att ha omröstningar för att de ska förstå hur majoritetsbeslut fungerar. har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och hållbar utveckling, Under läsåret kommer vi att ha ett större miljö-tema. Här kommer vi att ta med barnens och föräldrarnas idéer. har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, Att arbeta med livsstil och hälsa ska vi göra med jämna mellanrum. kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud Detta läsåret kommer vi att arbeta med konst. Vi kommer att engagera en professionell konstnär som kommer hit och låter barnen jobba med konst. kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och Hitta fler bra läroprogram på datorn. kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, Låta de större barnen få fler tillfällen då de kan få lära de yngre. Fritids ska fortsätta att ha stormöte och enskilda samtal. stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, Ge fler tillfällen för barnen att visa upp sina arbeten. Fortsätta att alltid arbeta för ett gott klimat i klassrummet. ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, Barnen ska få göra ett eget konstverk under professionell ledning. Vi fortsätter med att försöka ge barnen så många nya erfarenheter som vi bara kan. stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, Fortsätta att stötta barn som har problem av olika slag. samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och Det finns träffar inlagda då vi kommer att samverka med lärare på andra skolor.
12 12 (12) organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga Vi fortsätter att använda barnens och våra idéer för att göra en lärorik dag. - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, Fortsätta att ha en verklighetsanknuten undervisning. - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, Fortsätta att ha lässtunder varje dag. Fortsätta med brevvänner. - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, Att låta treorna vid fler tillfällen få ta hand om gemensamma dagar. Treorna ska få skriva veckobrev till föräldrarna. - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och Vi fortsätter söka pengar från skapande skola, vi fortsätter ha kontakt med idrottslyftet. I elevens val ska barnen kunna välja att fördjupa sig i något ämne. - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Vi har nya teman inplanerade till nästa läsår.
2.2 Kunskaper. Målbeskrivning
AHLA SKOLA 2013 2.2 Kunskaper Målbeskrivning Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan kommunicera på
Läs merUlriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015
Ulriksdalsskolans Verksamhetsplan 2014-2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merBAGARTORPSSKOLAN F-3 2 autismgrupper. Verksamhetsplan 2013-2014
BAGARTORPSSKOLAN F-3 2 autismgrupper Verksamhetsplan 2013-2014 Eva-Lotta Aste LEDNINGSDEKLARATION Tro på allas förmågor. Alla ska behandlas lika. Rusta eleverna för lärande in i framtiden. Varje elev ska
Läs merSkytteholmsskolan åk 4-9. Verksamhetsplan 2014-15
Skytteholmsskolan åk 4-9 Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Skytteholmsskolan är delad i två enheter varav jag är rektor för åk 4-9. Skolan består av åtta klasser i åk 4-6 samt sex klasser i åk
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merLokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016
Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 25 augusti 2015 Lokal
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merHopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!
Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö
Läs mer2.3 Elevernas ansvar och inflytande
GENEVAD 2014 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Målbeskrivning i skolan. och för sitt arbete i skolan, och mognad, undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs merArbetsplan för förskoleklass 2012-04-05
Arbetsplan för förskoleklass 2012-04-05 Inledning: (Ur Förskoleklassen i en klass för sig Myndigheten för skolutveckling) Förskoleklassen är en klass för alldeles för sig, på mer än ett sätt. Den utgör
Läs mer2. Övergripande mål och riktlinjer
2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.
Läs merVerksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merArbetsplan för Bjurbäcksskolan F-6. Läsåret 2015-16
Arbetsplan för Bjurbäcksskolan F-6 Läsåret 2015-16 Bjurbäcksskolan F-6 Bjurbäcksskolan F-6 har arbetat fram gemensamma ledord som ska genomsyra hela verksamheten i förskoleklass, grundskola och fritidshem.
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merSexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen
1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005
Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005 KVALITETSREDOVISNING BARN OCH ELEVERS BEHOV Grundsärskolan Gärsnäs Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merFörskolan Trollsländan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (12) Förskolan Trollsländan Vi vill erbju d a v a rje barn e n f ö r skole tid f ull av gläd je, vänskap, läran de och med mång a utman in gar i le kfullt utforsk
Läs merLärarhandledning. till dansföreställningen. Foto: Elin Svensén
Lärarhandledning till dansföreställningen Foto: Elin Svensén Inledning Detta är en folder framtagen av dans- och scenkonstkollektivet Arkeolog 8 till dig som är rektor, lärare, fritidspedagog, fritidsledare
Läs merArbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merArbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merKunskaper, lärande & utveckling
Kunskaper, lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde fritidshem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Övergripande perspektiv:
Läs merLokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem
Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014
ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET OCH VARFÖR Förskolan skal stäva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs mer2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger
SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) 2012-10-30 2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN MUNKEBO FÖRSKOLA 2 (8) Lokal arbetsplan
Läs merHandlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Blå V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-178350 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merKvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta
Kvalitetsredovisning 2-2 Kvalitetsredovisning 2-2 3 (38) Kvalitetsredovisning 2-2 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 8 Elevtalsutveckling...
Läs merSida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola
1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola
Läs merSärskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun
Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Kurskatalog, 2014/2015 Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna Särvux Särvux är en del av den kommunala vuxenutbildningen och är till för dig som har fyllt 20
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Läs merTEMA BALDER Arbetslag 5-6
TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merKvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit
Läs merKristallens Förskoleklass
Kristallens Förskoleklass Veckobrev för v.40 I måndags fick vi ett ägg! Så denna vecka har ägnats åt att hitta regler hur vi på bästa sätt skall kunna ta hand om Äggbert som eleverna döpt ägget till. Hösten
Läs merVerksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se
Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och
Läs merKan vi tillsammans göra skolan roligare, mer innehållsrik, bättre måluppfyllelse och möta fler inlärningsstilar..?
Kan vi tillsammans göra skolan roligare, mer innehållsrik, bättre måluppfyllelse och möta fler inlärningsstilar..? Vi tror det! Eller rättare sagt vi vet att vi kan det tillsammans! Kultur i skolan Samverkan
Läs merHandlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merVälkommen till vår förskola
Välkommen till vår förskola Ht 2015 Med livslång lust till lek och lärande Innehållsförteckning Värdegrund och förskolans uppdrag utifrån Lpfö 98/10.. sid 1 Om Norlandias värdegrund..sid 2 Fakta om vår
Läs merArbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Läs merOm the Big Five och förmågor
Om the Big Five och förmågor I the Big Five kallas det vi ska uppnå och bedöma: Förmågor Eftersom Förmågor till mycket stor del utgörs av medfödda förmågor. Jag kommer därför att i stället att tala om:
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merSundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan
skolor Sundsvalls Undervisning i modersmål Barn- och utbildningsförvaltningen Kursplan Kursplan i modermålsundervisning Syfte och roll: att stärka den personliga och kulturella identiteten och för den
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merRingens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 Björbo Dala-Floda förskola GAGNEFS KOMMUN Else-Britt Johansson Årets verksamhet. Året 2013-2014 har vi arbetat särskilt med att - Utveckla vårt arbete då det gäller uppföljning utvärdering
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merUmeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
Läs merElenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229
Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229 Inledning Kravet på kvalitetsredovisning regleras i Förordning
Läs merBjörknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13. ditt val din profil
Björknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13 ditt val din profil 1 Björknässkolans profiler 4 Engelska 5 Idrott och Hälsa 6 Matematik/ Naturorienterande ämnen 7 Musik 8 Bild och form 8 Hemkunskap
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merOpalens Förskoleklass
Opalens Förskoleklass Veckobrev för vecka 48 Detta har varit en riktigt intensiv och härlig vecka! Vi har gjort så mycket kul tillsammans: Fadderträff, adventspyssel, Lilla melodifestivalen, besök av Golbang,
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs mer"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"
Normer och värderingar 1. Mål: "Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:" 2. Hur vi ska arbeta för att uppnå målet, metoder,
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merSammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07
31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merArbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015
Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema
Läs merLPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Läs merKvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda
Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merGenom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.
I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merHär behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.
Här behandlar vi alla olika. Börja på Tågaborgsskolan. Vi ska bygga stadens bästa skola. Vill du vara med? Det enda vi vet om framtiden är att den kommer att se annorlunda ut. Vi möter barn och unga på
Läs merSpråket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.
Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan
Läs merLokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10
Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett
Läs merBarn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder
Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs mer