Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering

Transkript

1 Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Seminariegrupp B2, grupp 2 Ulrika Börjesson Sara Carlsson Ida Edvardsson Linnéa Eriksson Heidi Hansen

2 Sammanfattning Syftet med våran presentation är att väcka intresse för miljöfrågor och vi valde att berätta för kompostering. Detta är ett ämne som kan vara lätt för eleverna att förstå. De kan inse att det inte krävs så stora åtgärder för att bidra till en bättre miljö. Kompostering är något de kan göra i skolan men även utanför, till exempel i hemmet. Målgrupp är sju- och åttaåringar. Vid själva lektionen tillkom en förskoleklass. Själva lektionen går ut på att visa en power point presentation om kompostering. Detta följs upp utav en allmän diskussion. Låta eleverna fråga men även få en inblick i hur mycket de vet om kompostering. Efter diskussionen är det en uppgift i form utav målning. Eleverna skall måla en sak de tror de kan slänga i komposten och en sak de tror att de inte kan slänga i den. Responsen från eleverna var positiv. Alla verkade tycka om uppgiften. De flesta ritade saker som visades i bildspelet. Förskoleklassen hade svårare med att komma på något att rita. Bland sju- och åttaåringarna var de fler som kunde komma på egna saker att måla. Vi sparade alla teckningar för att använda vid redovisningen. Inledning Det här är ett projektarbete som ingår i kursen LAU 160, delkurs 2 En hållbar utveckling, vid Göteborgs universitet. Vårat projektarbete går ut på att vi skall hålla en lektion i en 1-2:a. Bildspelet är en introduktion till lektionen om kompostering. Det skulle vara ett ämne som var lätt att för klara och som eleverna kunde ta till sig och även ha användning av. Den enklaste formen att förklara för målgruppen är trädgårskompost. Vi tror att en del av eleverna kan ha en sådan typ av kompost hemma. Bakgrund Eftersom vi gjorde våran presentation för de yngre åldrarna så kunde vi inte ha med för mycket och för svår fakta om ämnet i själva power point presentationen. Vi har valt att enkelt förklara vad man kan slänga och inte slänga i komposten och även förklarat att detta blir till jord så småningom. Vi har bland annat valt dessa bilder för saker som går att slänga i komposten: potatis, pizza, grönsaker, frukt och en tårta. Några av de bilder som inte går att slänga i komposten är följande: glasflaska, boll, kläder, nalle och pizzakartong. Vi har även med en bild på en återvinningsstation så eleverna vet vart de kan gå och slänga de saker som inte går att kompostera.

3 Resultat Förarbetet Projektarbetet gick ut på att man skulle göra en startnyckel för en lektion på temat En hållbar utveckling. Vi valde att utföra en hel lektion på en i gruppens VFU-plats. En obligatorisk del i projektarbetet var att man skulle göra en power point presentation. En viktig del för oss var att det skulle vara lätt för eleverna att förstå och att det skulle vara roligt för dem. Vi har valt att ha en daggmask som huvudperson. Eftersom risken finns att alla inte har lärt sig läsa vid detta stadium så fick daggmasken prata istället. Power point presentationen börjar med att Daggmasken Dagny presenterar sig och berättar att hon bor i en kompost. Hon berättar att människorna slänger saker i komposten. Hon börjar med att visa bilder på saker som gör henne glad till exempel frukter och grönsaker, det vill säga saker som går bra att slänga i komposten. Hon förklarar att dessa saker är bra för att de blir till jord efter ett tag. Sedan ser man hur Dagny är ledsen och istället visas bilder på saker som hon inte tycker om till exempel glasflaskor och leksaker. Det är saker som man inte skall slänga i komposten. Hon förklarar att de sakerna inte blir till jord. Sedan visas en bild på en återvinningsstation och Dagny berättar att man kan gå dit och slänga sakerna som inte går att kompostera. Till sist tackar hon för sig och bildspelet är slut. Efter presentationen vill vi se om eleverna har förstått budskapet i presentationen, det vill säga om de vet vad en kompost är, vad de skall slänga och inte slänga i den och vad som händer med sakerna som går att kompostera. Eleverna får chans att fråga oss om det är något de undrar över om kompostering. Efter det skall de få rita en sak de kan slänga i komposten och en sak de inte kan slänga i komposten, gärna något av det som inte visades i bildspelet. Sedan får de visa vad de ritat och vi frågar varför de har ritat det de gjort för att se om de förstått. Till sist har vi med oss saker som man kan och inte kan kompostera som vi visar upp för eleverna för att de skall bli mer konkret. Vi har även med oss dem som en hjälp för oss själva så vi har något att diskutera kring och att fylla ut lektionen om det visar sig att de ritat färdigt väldigt tidigt. Genomförandet Lektionen blev inte riktigt som vi hade planerat. Vi hade tänkt genomföra det i en klass men det tillkom en 1-2:a till och en 6-årsgrupp. Vi visade power pointen för alla klasserna samtidigt och sen hade vi en liten frågestund. Vissa av eleverna berättade om deras egna komposter de har hemma och det diskuterades om vad man kan och inte kan slänga i komposten. Vi pratade även om varför man ska diskutera och eleverna kom fram till att det blir till jord som de kan använda i trädgården sen. Vi tog upp återvinningsstationer också och tog upp vad de kunde slänga där. De flesta av eleverna hade varit vid en återvinningsstation tidigare. Efter diskussionen gick vi tillbaka till respektive klassrum. Det var minst en av oss i projektgruppen i varje klass. Därinne bad vi dem att vika ett A4-papper och sedan rita en sak de kan slänga i komposten på ena sidan och en sak de inte kan slänga i komposten på andra sidan. I 6-årsgruppen var det få som ritade något som inte visades i power point

4 presentationen. De flesta ritade en flaska och en pizza. I 1-2:erna var det mer variation på vad de målade. Det var fler som kunde komma på något som inte var med i presentationen. Det vanligaste var äppleskrottar, flaskor och pizzor. Eleverna fick visa upp sina teckningar för varandra och berätta vad de målat. De fick även förklara varför man kan och inte kan slänga det de ritat i komposten. Till sist samlade vi in teckningarna för att ta med dem till våran egen redovisning. Diskussion Delkurs 2 heter Ett hållbart samhälle och detta är vad vi har utgått från. Då vi gjorde för såpass unga elever kunde vi inte ta upp för stora och avancerade saker. Vi ville göra något som kunde väcka deras intresse och få dem engagerade och det skulle vara något de kan göra utanför skolan. Enligt Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i Östersjöområdet Baltic 21E skall Utbildning för hållbar utveckling behandla frågor som ger insikter i såväl globala som regionala och lokala aspekter av hållbar utveckling. (Hållbar utveckling i praktiken, så gjorde vi på vår skola, s 13). Ett av syftena med undervisningen om hållbar utveckling är att eleverna skall medvetet utveckla en livsstil som är grundad på ett miljöetiskt förhållningssätt (Miljödidaktik, 2003). Ända sedan FN:s stora miljökonferens i Stockholm har man använt uttrycket att man skall tänka globalt och handla lokalt och där kommer kompostering in (Miljödidaktik, 2003). Kompostera är något de kan göra hemma. Det är bra om de tidigt inser att man inte behöver göra så mycket för att bidra till en bättre miljö. När vi diskuterade med eleverna märkte vi att flertalet redan visste en del om kompostering och varför man bör göra det. Flera av dem hade redan en kompost hemma. De visste mer än vi hade förväntat oss. Vi tog inte upp att det även är bra för miljön att kompostera då det kändes som det var ett för stort ämne och då kanske vi hade flutit ifrån själva huvudtemat. Begreppet miljö kan var svårt att förklara för sjuåringar. När vi visade bildspelet fick vi uppfattningen som eleverna hängde med. De var tysta och såg intresserade ut. Det utbröt små skratt och kommentarer om bilderna som visades. Vi valde att inte visa bildspelet för fort och visade bilderna långsamt så att de skulle kunna hinna uppfatta vad som visades. Bildspelet var på en lagom nivå och tillräckligt långt. Det var svårt att hålla en bra diskussion men vi lät eleverna styra mer med hjälp av deras frågor och kommentarer kring kompostering. Det visade sig att en del trodde att man inte kunde slänga pizza i komposten för vi hade en bild på en pizza när vi visade saker som gick bra att slänga och en bild på en pizzakartong bland bilderna på saker som inte går att slänga. Då fick vi förklara att det var kartongen som inte gick att slänga. En av lärarna la även till att det går bra att lägga löv och grenar i komposten. Vi hade inte med det i själva bildspelet men det borde vi ha haft.

5 Vi hade en uppgift åt eleverna som gick ut på att de skulle rita en sak de kunde slänga i komposten och en sak som inte var bra att slänga i komposten. Inne hos sexåringarna märkte vi att det var svårt för dem att komma på något att rita som inte visades i bildspelet. Tanken var från början att vi skulle gjort det för en 1-2:a men sexåringarna gjorde ändå sitt bästa. 1-2:erna var bättre på att komma på egna saker att rita och vi blev positivt överraskade. Det var dock svårt att veta om de hade kommit på alldeles själva eller om de tittat på kompisarna och målat samma som de. Det vi kunde ha gjort bättre inför lektionen hade varit att läsa på lite mer om kompostering. När vi förberedde vår presentation kom vi fram till att vi inte behövde läsa på eftersom vi var tvungna att lägga det på en så låg nivå för eleverna. I efterhand inser vi att det ändå hade varit bra om vi kunnat mer än det vi skulle berätta. Litteraturlista Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif (2003): Miljödidaktik Naturen, skolan och demokratin. Studentlitteratur Öhman, Johan & Östman Leif (Redaktörer) (2004): Hållbar utveckling i praktiken. Myndigheten för skolutveckling.

6