Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Transkript

1 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk

2 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis. Det finns många böcker som blivit filmer och tvärtom. Meningen med den här handledningen är att du som lärare ska kunna arbeta med dina elever med både bok och film. På så sätt får eleverna lära sig hur medvetet litterära författare och manusförfattare arbetar för att få fram det de vill säga. Förhoppningen är att eleverna ska få lust både att läsa böcker, men också att titta på bra filmer. I vårt samhälle överöses vi med information, både genom bilder och text. Även om vi inte alltid är så medvetna om det påverkar informationen oss. Genom att lära sig analysera texter och filmer blir eleverna mer medvetna. Deras fantasi och inlevelse stimuleras och de lär sig hur symboler fungerar. I förlängningen tar de emot information mer kritiskt och analyserande så att de kan fatta självständiga beslut, samarbeta bättre och lösa problem som uppstår. I serien Läs en film finns flera handledningar som tar upp hur man arbetar med böcker och filmer analytiskt. Det finns också en allmän handledning, som fungerar till alla böcker som blivit filmatiserade. 2

3 SANNING ELLER KONSEKVENS Jag fattar inte att det blev så här. Det var inte meningen tänker jag och hör själv hur dumt det låter... Så börjar Annika Thors ungdomsbok Sanning eller konsekvens. En historia om vänskap, mobbning och det svåra att stå för vem man är. Annika Thor skrev först ett manus till filmen Sanning eller Konsekvens. Därefter skrev hon en roman på samma historia. Varför väljer en författare att göra både bok och film av sin berättelse? Berättar filmen och boken samma historia? Ger båda samma upplevelse? Ja, vad är det egentligen för skillnad mellan en bok och en film? Vare sig ni startar med att se filmen eller att läsa boken, är det viktigt att utgå från elevernas egna upplevelser och tankar. Hur var boken? Låt eleverna läsa boken och sedan, utan att titta i boken, rita en bild av något som de tyckte om eller minns särskilt ur handlingen. Diskutera med utgångspunkt från elevernas egna bilder. Hur var filmen? Låt eleverna rita en bild ur minnet från någon scen de minns särskilt eller som gjort starkt intryck. Diskutera med utgångspunkt från elevernas egna bilder. (Filmhandledningen från Svenska Filminstitutet ger också bra ingångar till samtal om filmen) 3

4 JÄMFÖR BOK OCH FILM 1. Början måste locka till nyfikenhet För att få en publik att lyssna till en historia - antingen muntlig, skriftlig eller filmad - krävs inte bara en bra historia, det krävs också att man berättar den på ett sätt som gör att den blir spännande att ta del av. Det är viktigt hur en historia börjar. I berättelsens början skall huvudpersonerna presenteras och tonen etableras, dvs. vi ska förstå vad det är för slags historia, när och var den utspelar sig. Varför, tror du, börjar inte filmen och boken på samma sätt? Titta på första scenen på filmen och läs första kapitlet i boken. Hur tror du filmen skulle bli om den börjat på samma sätt som boken? Boken börjar med slutet. Nora har dåligt samvete för något som hon gjort. Men vi får inte reda på vad. Det måste vi läsa hela boken för att få reda på. I en film skulle den början ta alldeles för lång tid och spänningen skulle släppa. Istället lockar filmens början oss att bli nyfikna på relationerna mellan flickorna. Hur lär vi känna Nora, Karin, Sabina och Fanny? Se på inledningsscenen i filmen. I fotbollsmatchen och under omklädningen möter vi dem alla och får veta vad de tycker om varandra och hur de behandlar varandra. Sabina och Fanny är de som bestämmer vad som är inne och inte. Hur visas det? Karin är mobbad, hur visas det? Hur är det med Nora, var står hon på skalan? En bok kan vara mer koncentrerad på en enda person. Därför behöver vi från början bara veta hur Nora uppfattar relationerna. I en bok skall varje ord hålla nyfikenheten levande. I en film använder man andra medel. Där finns ju både ord, bild, ljud och rörelse. 2. Hur personerna beskrivs I en bok måste man berätta hur personerna är. Är man då alltför omständlig blir det tråkigt. Istället måste man koncentrera sig till några få detaljer. När man beskriver personer i boken kan man överdriva en hel del, men de personer vi sedan får se i filmen måste vara realistiska för att vi ska tro på dem. Ser personerna i boken ut som vi föreställt oss? Om ni har läst boken först, tycker ni då att personerna ser ut som ni har föreställt er dem? Bokens framsida föreställer den Nora vi ser i filmen. Kan det vara så att man ändå har sin egen bild av Nora? 4

5 På sid 8 beskrivs Karin. Jämför med Karin i filmen. Hon ser ju ganska normal ut i filmen, men tillräckligt annorlunda för att man ska förstå att hon upplevs som udda. Om hon hade sett ut som Nora beskriver henne i boken hade man kanske skrattat åt överdriften i stället. Se också sid 65, när Nora är hemma hos Sabina och det kommer en naken man ut ur badrummet. Nora beskriver honom som jättestor, det känns som om han fyller upp hela hallen. I filmen ser han helt normal ut, men man förstår ändå att hon tycker att det är jobbigt. 3. Miljön berättar också en del av historien För att en publik ska vilja lyssna på en historia räcker det inte bara med en spännande handling. För att få publiken att tro på historien och identifiera sig med personerna, är det viktigt hur man beskriver miljön. I en film visas miljön samtidigt som själva historien berättas. Då är det viktigt att varje detalj stämmer. Klassrum, omklädningsrum och klassfest är miljöer vi känner igen. Känner du igen dig i miljöerna? Är det viktigare att miljöerna stämmer än att det är en välbekant miljö? Tänk dig historien förflyttad till engelsk sekelskiftesmiljö. Hade det kunnat fungera lika bra? När man beskriver personer på film, visar man dem agerande i bild och ljud, men personerna presenteras också i sina miljöer. Hur ser det ut hemma hos Nora, Karin, Sabina och Fanny och vad säger det om hur de har det och hur de är? Tänk dig att Sabina bodde i ett hem liknande Karins osv. Vad skulle hända med historien då? Titta på scenen när Nora är hemma hos Karin. ( ) Vad berättar den miljön? Berättar den något mer än vad som sägs? Läs sid 112 och 113. Vilken uppfattning får man av Karin när man får reda på hur hon bor? Säger det något om varför hon är som hon är? 4. Varje historia måste ha en huvudkonflikt När publiken blivit nyfiken gäller det för historieberättaren att locka med sig publiken genom att få den att fråga sig: Hur ska det gå? Då måste det finnas ett tema, eller en huvudkonflikt som trappas upp i flera steg. Huvudkonflikten i Sanning eller Konsekvens kan formuleras ungefär så här: Hur står man för den man är och är en bra kompis samtidigt? Nora hamnar ofta i konflikt med sig själv i filmen. Hon vill vara kompis med Sabina och Nora, men vill inte bli förödmjukad av dem eller ställa upp på att mobba Karin. 5

6 Se på scenen i omklädningsrummet. ( ) Vad tänker Nora innan hon går och stänger av vattenslangen? Hur förstår vi det? Se på scenen när Nora sitter hemma hos Fanny och de föreslår att hon ska göra hål i öronen. ( ) Hur reagerar Nora?(lyssna också på musiken) Jämför de här scenerna med boken, sid 42 och 104, där Noras tankar kommer fram. Ta fram fler exempel ur film och bok, där Nora kommer i konflikt med sig själv! 5. Tankar skildras olika på film och i bok Hur vet man hur någon i filmen känner sig? Vad den tänker? I en bok kan man skildra tankar tydligare än på film. Därför går det utmärkt att börja en berättelse med huvudpersonens tankar. En film måste istället uttrycka tankar i bilder. Kroppsspråk och ansiktsuttryck säger mycket om hur personerna känner sig. Se t.ex. på Karin när hon talar om vad hon tänker om musiken i klassrumsscenen. ( ) Där förbyts hennes glädje för musiken mot känslan av att inget betyda för klasskamraterna. Jämför med boken sid 14. I scenen när Karin står genomblöt och väntar på bussen, säger hon till Nora att alla hatar henne utom Nora. ( ) I boken, sid 46, beskriver Nora det som om någon hängt en alldeles för tung ryggsäck på henne. I filmen förstår vi att det är tungt för Nora, när hon lite senare frågar sin mamma om man måste tycka om den man tycker synd om. Man kan också använda miljön för att beskriva eller förstärka en känsla. arbeta på olika sätt för att förstärka tankar och känslor. Se på scenen när Nora går hem från klassfesten. Titta hur gatan ser ut (ödslig, blått kallt sken, ekande). ( ) Gatan blir i den situationen en bild av Noras känslor. I slutscenen går hon ut med Karin och då är det dagsljus och värme och gatan känns helt annorlunda. ( ) Även i en bok kan man arbeta på olika sätt för att förstärka tankar och känslor. I boken har författaren använt två olika stilar för att bygga upp stämningen och få oss att bli nyfikna. En del är skrivet med kursiv stil, annat med vanlig stil. Hur påverkar det oss som läsare? Kommer vi närmare Nora på det sättet och förstår hur hon känner? 6

7 6. Huvudkonflikten måste trappas upp - steg för steg För att en historia ska fortsätta att vara spännande måste konflikten trappas upp och bli starkare och starkare. Till sist är konflikten så stor att något måste hända som bryter den. Konflikten måste lösas, annars blir vi som publik eller läsare lurade och känner oss svikna. Det blir historiens vändpunkt. Titta på scenen där Nora, Sabina och Fanny planerar för hämnden på Karin. ( ) Ansiktena visas i närbild, stämningen är tät och för första gången i filmen ingår Nora i den gemenskap hon så gärna vill ingå i. Samtidigt vill hon innerst inne inte lura Karin - det var ju hon själv, Nora, som stulit freestylen, inte Karin. I den scenen ställs Nora inför ett dilemma: Ska hon med rak rygg tala om hur allt gått till och riskera att förlora chansen att bli vän med Sabina och Fanny för alltid, eller ska hon hålla tyst och på det sättet svika Karin, men bli vän med Sabina och Fanny? Den scenen - både i boken och i filmen - är historiens vändpunkt. Nora har hela tiden haft en möjlighet att välja sida utan att för den skull svika sitt samvete. Från och med den här scenen finns det ingen återvändo. Nu måste huvudkonflikten lösas, annars blir vi som publik lurade och känner oss svikna. Leta upp fler scener i boken och i filmen, som innehåller konflikter, t.ex. den mellan Noras mamma och hennes pojkvän. Alla så kallade vem vinner-historier slutar med att konflikten löses. Den kan lösas så att allt slutar lyckligt, eller den kan lösas så att allt slutar olyckligt. Jämför sluten i boken och filmen. Skulle ni ha accepterat ett lika öppet slut i filmen som i boken? Är ett öppet slut olyckligt eller lyckligt? 7. Symboler En historia får inte vara övertydlig. Därför är symboler viktiga. I de flesta historier använder sig berättaren av symboler för att säga det han/hon vill säga. Symbolerna får publiken att tänka till och använda sin fantasi och sin erfarenhet. Då blir också historien intressantare. Att lyssna till en historia som är övertydlig är tråkigt och man börjar tänka på annat. Finns det några symboler i Sanning och Konsekvens? Nora stjäl en BH. Vad betyder en BH för en tjej i Noras ålder? Och vad betyder det att hon ger den till Karin? När Noras kompisar vill göra hål i öronen på Nora, så förstår man att de inte i första hand vill att Nora ska bli fin i örhängen, utan att de vill skrämma och skada henne och visa att det är de som har makten. Man kan säga att själva situationen symboliserar förhållandet mellan Nora, Sabina och Fanny. Gatan återkommer flera gånger i filmen. Stämningen på gatan symboliserar Noras känslor. 7

8 8. Dialog och undertext För att vi som ser filmen eller läser boken till fullo ska förstå personerna, måste de prata ibland. I filmen kan man höra på rösten vilken typ av person det är, dialekten berättar också en del, likaså hur man uttrycker sig. I en bra film eller bok finns det inga onödiga repliker. De finns för att föra handlingen framåt, för att visa hur personer är eller förhåller sig till varandra och undertexterna finns där för att förstärka dialogen. Men det finns ändå en stor skillnad mellan dialogen i en film och i en bok. I en film kan man låta personerna prata precis som i verkligheten (inom rimliga gränser). De kan staka sig och de kan vara omständliga. Det gör inget. Det viktiga är att varje person pratar så som den personen verkligen skulle prata om den fanns i verkligheten. En tonåring har ju inte samma språk som en gammal dam, t.ex. I en bok måste man ta bort mycket av pratet. Nästan alla hej och hur mår du blir bara tråkiga att läsa. I en bok bör högst en tredjedel vara prat. I en film kan personerna prata hela tiden. Men i både film och bok finns det undertexter, då personerna säger en sak men istället menar en helt annan. Var i filmen säger personerna något men menar något helt annat? Hur ser man att de menar något helt annat? Se t.ex. scenen i matsalen, när Tobbe häller salt i mjölken. ( ) Hitta på en ny dialog där de verkligen säger vad de menar! Titta också på scenen hemma hos Karin, när mamman säger: Här i huset brukar vi inte Vad är det hon egentligen säger till Nora? ( ) 9. Varje historia har sin alldeles egna stämning För att en historia ska nå fram till sin publik och vilja ta den till sig, måste den uttrycka en stämning som står i samklang med huvudkonflikten. Vilken stämning tycker du finns i Sanning eller konsekvens? För att bygga upp en stämning använder man olika medel i film och bok. I filmen använder man klipp från en scen till en annan, men också från en filmvinkel till en annan. Ju längre varje bild visas utan att den klipps, ju långsammare stämning kan man fånga. Förutom klippteknik är ljudet starkt stämningsskapande. Därför har nästan alla filmer musik i bakgrunden, eftersom musik påverkar våra känslor utan att vi märker det. Titta på scenen igen när Nora går hem från klassfesten. ( )Det är en lång scen, där egentligen ingenting annat händer än att Nora är på väg hem. Huvudtemat i musiken finns med i scenen: Inget är som vanligt, men allting är som förr. Vad finns det för stämning i den scenen och vad har man gjort för att förstärka den? 8

9 När man skriver en bok kan man ju varken använda sig av ljud eller klipp. Där blir språkets rytm viktigt. Långa eller korta meningar eller vilken ordföljd man har. En del böcker har så stark ton så att man kan inbilla sig att man hör berättarens röst. Boken Sanning och konsekvens är skriven i jagform. Tycker du att du hör Noras röst när du läser den? Läs första sidan i boken igen. Hur förstår man att det inte är en vuxen som pratar? 10. Arbeta vidare Låt eleverna rita 5 bilder som berättar en historia. De skall inte skriva något, varken berättande text eller repliker. Om de har svårt att hitta på en egen historia så låt dem visa i bilder hur en pojke/flicka går in i en affär för att köpa godis. När han/hon kommer fram till kassan har han/hon glömt pengarna hemma. När de har visat sina bilder, låt dem då få ge personerna repliker - men inget berättande tal. Låt dem sedan välja ut en eller flera historier som de kan filma med bilderna som bildmanus. 9

10 Sanning eller konsekvens AV: Bisse Falk och Malin Lagergren LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk