Barnkonventionen. Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9

Transkript

1 Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9 Barnkonventionen Gunilla Bergström Ingrid Ekström Jenny Forsgren Ewa-Lott Holmdahl Patrik Knutsson Anne-Sophie Olofsson Inger Ragnarsson Lars-Billy Ragnarsson Päivi Rissanen Paul Svantesson Eivor Svensson Handledare: Marie Påsse 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 3 Genomförande sid 4 Diskussion sid 7 2

3 Sammanfatting Barnkonventionen är ett viktigt dokument för alla, såväl barn som vuxna. Att ge eleverna en möjlighet till fördjupad kunskap och ökad förståelse för detta var ett av flera syften till vårt val av ämne. Vi har försökt utnyttja lärarlagets skilda kompetenser i ett PBL-inspirerat arbetssätt. Tillsammans med ca 150 elever i åldern år har vi lyckats genomföra ett arbete som ger mersmak Bakgrund Snäckorna Det var en pojke som gick med sin pappa på en strand. Pojken plockade upp snäcka efter snäcka och bar dem ut i havet. - Vad håller du på med? undrade pappan. - Jag hjälper snäckorna, svarade pojken. - Men kom nu, sa pappan. Du ser väl att det finns alldeles för många snäckor. Du kommer aldrig att kunna rädda allihop. Så det spelar ingen roll. - För den här snäckan spelar det roll, svarade pojken och såg på den snäcka han höll i handen. anonym För att inspirera eleverna för ITiS-projektet Barnkonventionen så läste vi denna dikt och spelade stämningsfull musik till ett bildspel med anknytning till artiklarna. Vi är sedan två år tillbaka ett nytt 0 16 område. Det ökande elevantalet ledde till en om- och tillbyggnad av skolan. På 143 elever är vi 11 lärare, vars kompetens och tjänstgöring täcker upp alla elevgruppens ämnen förutom musik och hemkunskap. På grund av alla stora förändringar har vi inte utarbetat samarbetsformer för år 4 9. Vi såg då detta ITiS-projekt som en utmaning och en anledning för oss att komma igång med utveckling av samarbetet både bland elevgrupper och bland lärare. Projektets kriterier passade väl in i våra ambitioner gällande skolutveckling. Syfte Vårt övergripande syfte med projektet var att finna samarbetsformer som fungerar lärare emellan, mellan lärare och elever samt elever emellan. Vi ville genom valet av tema Barnkonventionen ge eleverna kunskap om och förståelse för Barnkonventionens artiklar. 3

4 Genomförande Allmänt om projektet Vi har arbetat med vårt ITiS-projekt under den s.k. spårtiden. Spårtiden är uppdelad på två tillfällen under veckan och ligger på tre klocktimmar. Under denna tid har arbetslagets samtliga elva lärare varit tillgängliga. Lärarplanering inför projektet Inför projektet tog vi fram fakta om Barnkonventionen. Vi sökte reda på litteratur, filmer och tidningsartiklar. Vi inhämtade även information från andra skolor som arbetat med liknande projekt. Från Rädda barnen fick vi hjälp och råd med att ta fram lämpliga filmer och informationsmaterial. Från bibliotek lånade vi ytterligare litteratur. Vi köpte in ett antal böcker till skolan, bl.a. Barnens lag och Från Alfons till Dostojewski. Vi bestämde oss för att ha en skönlitterär bok som bas i vårt arbete om Barnkonventionen. För åk 4-5 valde vi Eldens hemlighet av Henning Mankell och för åk 6-9 Selime utan skyddsnät av Inger Brattström. Detta är böcker där man lätt hittar anknytning till Barnkonventionens punkter. Vi hade för avsikt att få en föreläsning i skolan av Henning Mankell. Vi kontaktade därför kommunens kulturbyrå som lovade att hjälpa oss med detta. Tyvärr kunde inte detta genomföras. - Hur startar vi? - Hur väcker vi intresset hos eleverna? Vi bestämde oss för att göra och visa ett bildspel som introduktion till eleverna. Vi plockade fram bilder som gav uppslag till olika artiklar inom Barnkonventionen. Bilder och text redigerades i en Power Point-presentation. Under denna förberedelsetid hade vi träffar med vår ITiS - handledare Marie Påsse. Före och under projektet har handledarna deltagit vid Workshops och seminarier om bl.a. Power Point, hemsidor och källkritik. 4

5 Uppstarten Vi inledde vårt projekt med alla 143 eleverna genom att visa ett engagerande och tankeväckande bildspel till rogivande musik. Bilderna skildrade hur barn har det i olika delar av världen och hur utelämnade barnen är åt den miljö vi vuxna skapar åt dem. Glada lekande barn på gröna ängar, gatubarn, barn i arbete från morgon till kväll i mörka, hemska fabriker och barn som misshandlades. Trots det stora antalet elever i matsalen lyssnade alla i 15 minuter under andäktig tystnad. Denna magnifika uppstart avslutades därefter med fika. Efter bildspelet samlades barnen i grupper där läraren/handledaren inledde diskussion kring vad de just sett. - Vilka tankar fick de? - Vad innebär barnkonventionen? Eleverna delades in i elva grupper med elever i varje grupp, årskursblandade 4-5, 6-7 och 8-9 med var sin handledare. Dessa grupper benämnde vi läsgrupper. Denna första gång började handledaren läsa högt ur respektive bok. Därefter fick också eleverna läsa högt i tur och ordning. Detta för att alla skulle komma in i böckerna ordentligt. Vi avslutade med att eleverna fick skriva ned sina tankar i en loggbok. Loggboken fick sedan följa eleverna genom hela projektet. Vi fortsatte med läsning vid flera tillfällen och plockade in diskussioner kring barnkonventionen där så var lämpligt. Parallellt med läsningen såg vi på de filmer som beställts från Rädda barnen. Vi tittade också på Dinas värld, en tecknad serie på Internet som behandlar barnkonventionen på ett roligt och lättsamt sätt. Arbetsgrupper Sedan blev det dags att arbeta med konventionens artiklar. Om dessa fanns att läsa i bl.a. häftet Mina rättigheter från Rädda barnen. Varje elev valde tre artiklar som intresserade/engagerade dem. Utifrån dessa intresseval grupperades eleverna i s.k. arbetsgrupper, även dessa var åldersbladade på samma sätt som läsgrupperna. Arbetsgruppen skulle med sin artikel som utgångspunkt formulera frågeställningar. Eleverna fick först var och en fundera kring frågeställningar och sedan gemensamt i gruppen sammanställa dem. Viktigt var att alla kände att inga frågor var dumma. Vår roll som handledare blev att låta alla elever komma till tals och hjälpa dem att formulera och förtydliga frågeställningarna. Söka fakta Som handledare diskuterade vi med arbetsgrupperna om hur och var det är lämpligt att söka fakta. Vi kom tillsammans fram till olika förslag som t.ex. videofilmer, intervjuer, litteratur, dagstidningar, tidskrifter och internet. Skolan har dessutom licens att använda Mediearkivet som finns på internet, där alla större tidningars artiklar de senaste två åren finns samlade. Samtidigt poängterade vi vikten av att alltid ange källa. De äldre eleverna påbörjade gärna sin sökning på internet men många gick snart vidare till att söka sig utåt till bibliotek och kontakter via telefon/mail. Några av de yngre eleverna använde datorer men flertalet läste och sökte i tidsskrifter, dagstidningar, tog telefonkontakter och tittade på film. Insamlandet av fakta gav varierande resultat. Vissa elever behövde extra vägledning för vidare sökning, andra behövde hjälp med att sovra och bearbeta materialet. Vid behov samlade vi elevgrupper för lägesrapport: - Vem gjorde vad? 5

6 - Vad behöver göras? Redovisning Under arbetets gång diskuterade vi redovisningsformer ute i grupperna. Som krav hade vi att alla elever skulle vara delaktiga och att redovisningen skulle ske muntligt inför andra arbetsgrupper. Var och en i gruppen skulle dessutom kunna svara för och genomföra redovisningen. Eleverna kom med förslag som väggtidning, plansch, berättelse, bildspel, pjäs och teckningar. Inför redovisningen indelades arbetsgrupperna in i större redovisningsgrupper. Redovisningsgrupperna blev blandade med elever från årskurs 4 till årskurs 9. Hemsidegruppen En ide som föddes ganska tidigt var att utnyttja Stavreområdets hemsida för att presentera och dokumentera vårt ItiS arbete. Till detta valde vi som lärare ut fem elever från olika åldersgrupper. Självskriven var den elev som ansvarar för Stavreskolans hemsida, övriga elever valdes ut för sina kunskaper att uttrycka sig i text och bild. Denna grupp har intervjuat elever, fotograferat med digitalkamera och sammanställt text och bild. Efterhand har de lagt ut sitt bearbetade material på Stavreområdets hemsida. Lärarplanering under arbetets gång En styrka i vårt arbetslag är att vi besitter vitt skilda kompetenser. Vi undervisar i olika ämnen och har olika erfarenheter. Detta upplever vi som en stor tillgång. Varje vecka har vi haft gemensam planering 2 4 timmar. Den har varit schemalagd och utanför arbetstiden. Vi har rapporterat, diskuterat och planerat vidare. 6

7 Diskussion Vi såg det som en utmaning att jobba med det stora elevantalet och den stora åldersskillnaden. Från början var det tänkt att elevgrupperna skulle innehålla elever från årskurs fyra till nio, men åldersskillnaden blev för stor då man t.ex. skulle läsa och förstå en bok. Eleverna delades därför upp i tre åldersgrupper när de läste och arbetade. Redovisningen var däremot integrerad från fyran till nian. Hur har det då varit att arbeta med barnkonventionen? Det har funnits stor skillnad i hur barnen uppfattat ämnet. Många av oss som jobbat med de äldre eleverna har uppfattat att några av dessa har visat ett visst motstånd inför ämnesvalet. Inledningsvis verkade några av de äldre eleverna ointresserade och engagerade sig inte. Innan de hade valt intresseområde fanns en viss sarkasm som gav sig uttryck i kommentarer som dom kan väl bara byta religion eller skämt om svältande barn etc. Kanske har detta berott på att ämnet varit för långt från elevernas egen värld och att de därför inte känt sig motiverade. Dessutom kan det finnas grupptryck som gör att elever inte kan hänge sig åt ämnet på ett tillfredsställande sätt. Då blir det lättare att undvika svåra situationer genom att skämta. Under arbetets gång visade det sig att många elever tog arbetet på större allvar. Selime utan skyddsnät uppskattades av eleverna i sexan och sjuan, men passade inte så bra åt de i åttan och nian, trots att den hade ett realistiskt innehåll och ett överraskande slut. Meningen var att eleverna skulle få inspiration till ämnesval under läsningen, och att de också skulle få möjlighet att diskutera och att ställa frågor om textens innehåll. Det har varierat i grupperna hur detta har gått. Elever läser olika fort, vilket innebär att några hinner långt, medan andra enbart läser till angiven sida Eldens hemlighet har uppskattats av de yngre eleverna. Dessa har haft högläsning, vilket inneburit att fyran till femman och även sexan till sjuan började senare med grupparbetet. Det har gått bra då de haft stor motivation och jobbat intensivt. När varje grupp hade redovisat sitt arbete fick de en enkät med några enkla frågor om hur de tyckt om projektet. Till vår förvåning var resultatet mera positivt än de kommentarer vi hört spontant, framförallt från de äldre eleverna, under arbetets gång. Flera av eleverna kommenterade att de tyckte att arbetssättet var roligt, men att temat kunde varit ett annat eller att de själva fått välja ämne. Det gladde oss att kritiken var så konstruktiv för oftast får vi bara höra att något är dåligt utan motivering. När vi gick igenom enkäterna kunde vi inte upptäcka någon större skillnad mellan de yngre och äldre elever förutom på en punkt. Äldre elever hade använt internet mer än de yngre, som däremot i större utsträckning sökt sin fakta i böcker samt filmer som vi lånat från bland annat Rädda Barnen. Vi tror att detta dels beror på att vi nyss har startat upp en server som varje elev skall loggas in till. De yngsta eleverna som behöver lärarhjälp för att knytas till servern har på grund av tidsbrist inte blivit detta, vilket har hindrat deras tillgång till datorerna. Våra kunskaper som lärare och tillgången till datorerna har också påverkat arbetssättet. Lärarnas uppfattning av arbetet i grupperna har varierat. Några av de nyanställda har inte varit lika väl insatta i eller motiverade till att arbeta med ett ITiS-projekt, då de inte själva valt detta. Med gott stöd från övriga lärare har det dock gått bra. En stor fördel med ITiS-projektet har varit att vi fått en mycket positiv stämning i arbetslaget. Arbetets gemensamma mål har gjort att vi har svetsats samman. Arbetet med åldersblandade grupper har gjort att vi nu inte behöver känna oss främmande för att vid senare tillfällen starta nya projekt. De elever som tyckt arbetssättet varit svårt kanske skulle finna det lättare nästa gång. Det måste få ta tid för eleverna att vänja sig vid olika arbetssätt. 7

8 Under projektet har eleverna fått pröva på att söka information. Både möjligheter och svårigheter har visat sig och självklarheten att man lätt finner information på nätet fick många gånger ifrågasättas. En erfarenhet som vi gjort är att vi som handledare ibland varit för snabba att hjälpa eleverna. Eleverna borde fått mer tid till att reflektera över sitt arbete för att hitta egna lösningar. Vi handledare borde också varit mer tydliga i att informera om detta. Vi känner att det hade varit bra om vi haft längre tid till förberedelser så att vi själva kunnat samla in mer material och få mer kännedom om ämnet. Detta skulle troligtvis ha underlättat både för oss lärare och elever. Av olika anledningar har stöd från skolledningen saknats. Detta har av många upplevts som frustrerande eftersom vi under några tillfällen inte ens visste om vi skulle få fortsätta med projektet. Lokalbristen har varit ett stort problem. Detta nya arbetssätt har krävt mer utrymme och det har varit svårt, näst intill omöjligt, att finna lämpliga lokaler. Vi har bl.a. tvingats använda rektorsrum, korridorer och hemkunskapssal. Avsaknaden av ett fungerande bibliotek och bristen på ett utbyggt mediatek har också påverkat projektet negativt. Fler datorer hade varit önskvärt. Utskrifter och sökningar hade kunnat göras mer effektiva. Dessutom skulle fler haft möjlighet att välja andra redovisningsformer än de väggaffischer som nu varit populära att göra. Den arbetstid som eleverna haft till förfogande har varit kort och intensiv. Det har bara varit arbete i sju veckor, ca tre klocktimmar i veckan. Med tanke på denna korta tid är det fantastiskt att de mål som vi satte upp ändå har uppfyllts. Alla arbeten blev färdiga till redovisningsdagen. Lärarkommentarer efter redovisning Allmänt tyckte alla lärare att redovisningarna gick väldigt bra. Här nedan finns några spontana kommentarer direkt efter redovisningstillfället. Lars-Billy och Ewa-Lott utbrister: 8

9 - Det gick mycket bra! Väldigt positivt. - Alla elever lyssnade jättebra. Några elever frågade om de fick redovisa fler gånger. Det var inte så stor skillnad på redovisningarna, trots att elevgrupperna var blandade från 4:an till 9:an. Gunilla och Py diskuterar: - Det var bra atmosfär under redovisningarna. - Roligt när de yngre barnen hade så många frågor till redovisningarna. - Det här var ett ganska svårt ämne, vi får vara nöjda med resultatet. Eivors kommentarer: - Eleverna tog detta på allvar, stundens allvar. - Några elever sa att vissa bara har fjantat runt. De hade insett det och såg det som ett problem. Annan kommentarer: Ett nytt projekt skulle säkert fungera ännu bättre nu när eleverna vet hur det fungerar att jobba i projektform. Internetadresser: Rädda Barnen Dinas värld BRIS Svenska FN Amnesty Internationel Övrigt

10 10