Leksands folkhögskola

Transkript

1 Glaseramera Leksands folkhögskola Projektets syfte Projektets syfte var att ta fram ett fritt och webbaserat undervisningsmaterial om keramikglasyrer. Det finns hos keramikstuderande på olika nivåer ett behov av ett läromedel som på ett begripligt sätt med bilder, text och film beskriver hur man framställer olika grundglasyrer och färgar in dessa. Idag används oftast färdigblandade glasyrer med okänt innehåll som köps från råvaruleverantörerna. Med ökad kunskap om glasyrframställning kan keramiker och amatörer blanda egna glasyrer och sänka sina kostnader och dessutom veta vilka eventuellt miljöbelastande ämnen som ingår. Utifrån egenhändigt blandade glasyrer kan också ett mycket större urval av ytor och färger erhållas. 3. Projektets målgrupper/deltagare Materialet riktar sig till yrkesverksamma keramiker, keramikstuderande på olika nivåer som deltar i studieförbundens keramikcirklar. Materialet avser också att vara ett fristående komplement till Stora delar av materialet på har under projekttiden testats på keramikstuderande elever på Leksands folkhögskola. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Materialet består av en hemsida för flexibelt lärande som innehåller: En sökbar glasyrbank med cirka 100 färdiga glasyrrecept med bilder på dessa glasyrer. En beskrivning av vilken typ av ämnen som måste ingå för att en glasyr ska bildas samt i vilka material dessa ämnen ingår. Rationella modeller för att göra egna recept och infärgningar. Filmavsnitt som visar praktiska tillvägagångssätt. Möjlighet att skriva ut recept, manualer för experimentmodeller och råvarulistor som PDF-er. 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Arbetet har för oss som varit engagerade i projektet till stor del bestått av att lära sig hur man fotograferar, redigerar bilder och bygger en hemsida i ett nytt program samt försöka göra de olika avsnitten på hemsidan begripliga genom att testa på de fysiskt närvarande keramikeleverna. December 2011: Vi tillsatte en projektgrupp Januari 2012: Vi fastställde en projektplan Februari 2012: Vi fastställde den slutgiltiga projektformuleringen, skapade en webbstruktur och inhämtade nödvändiga kunskaper om teknik, foto, hemsidebygge och film.

2 Juni 2012: Vi producerade texter om triaxialdiagram, linjära blandningar, snabbinfärgning, glasyrmaterial, klassiska glasyrer m.m. Augusti 2012: Vi vägde upp, blandade glasyrer, glaserade, brände, katalogiserade och fotograferade ca 100 glasyrprover. Vi producerade filmavsnitt som i ord och bild beskriver hur man arbetar med glasyrer. September 2012: Vi klippte och redigerade film, färdigställde hemsida, la ut en betaversion för utvärdering och tillsatte en referensgrupp. Oktober 2012: Vi publicerade det färdiga materialet och påbörjade spridningsarbetet. 6. Ge en kort beskrivning av metoder som använts i projektet. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etcetera) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Hemsidan byggdes i Freeway Pro, ett Mac-program i vilket man kan skapa egna mallar utan att skriva kod. Materialet som helhet har inte kunnat brukas innan det färdigställts. Framförallt glasyrbanken används idag i flitigt. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Kanske hade det varit mer rationellt och ekonomiskt att anlita en professionell hemsidebyggare, fotograf/bildredigerare men vi bedömde det som viktigare att vi på Leksands folkhögskola skaffar oss denna kunskap för att även framöver använda denna kompetens för utveckling av våra distanskurser men även för att öka inslagen av flexibelt lärande i våra utbildningar i Leksand. 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Vi tycker att vi uppnått vårt mål och hoppas självklart att materialet kommer att användas inte bara hos oss utan även av alla andra som är intresserade av att lära sig mer om keramik och glasyrer. 9. Vad har ni lärt av projektet? Utöver vad vi lärt oss om hur man kan arbeta med digitala verktyg för att framställa undervisningsmaterialet så har vi insett hur förutsättningarna för kunskapsinhämtning med hjälp av internet, organiserad såväl som i egen regi, snabbt förändras. Vi tror att internet på ett positivt sätt kommer att utveckla och förändra folkbildningen totalt framöver. Vi har också förstått fördelarna med att delta i denna utveckling, upprätta handlingsplaner och se till att Leksands folkhögskola håller en hög standard när det gäller tillgång till snabb uppkoppling, teknisk utrustning god support. 10. Hur har projektet kommit till nytta? För de studerande har tillgången till Glasyrbanken och det undervisningsmaterial som finns på utgjort ett komplement till den ordinarie glasyrundervisningen, då främst med avseende på den ökade tillgängligheten via smartphones. För projektgruppen och annan personal har projektet varit inspirerande och initierat till många samtal om hur vi kan utveckla vår verksamhet. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Målgruppen keramikstuderandes grad av IT-erfarenhet har inte i någon högre större utsträckning på verkats då den redan vid projektets inledning var stor.

3 Däremot behövde denna grupp viss hjälp att orientera sig mot den keramiska kunskap som finns tillgänglig på nätet. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Avgörande för vårt resultat är det stöd som styrelse, skolledning, datasupport och inte minst elevernas engagemang En annan viktig faktor som bidragit till projektets framgång är att rimlig tid för projektets genomförande avsatts. 13. Utvärdering Projektgruppen har utvärderat den genomförda arbetsprocessen i samtalsform och konstaterat att de förutsättningar under vilka projektet bedrivits kommer att tillämpas även framledes. I folkhögskolans ordinarie kvalitetsutvärdering ger eleverna två gånger per läsår sin syn på bland annat keramikundervisningen, datasupport och IT-utrustning. Inför nästa läsår kommer glasyrundervisningen i större utsträckning än under innevarande läsår att baseras på det material som finns på varför en mer renodlad utvärdering av materialets förutsättningar kommer att ske då. Reaktionerna från keramikbranchen (lärare, kursledare, materialleverantörer, keramiker) har efter att materialet spridits via Facebook varit positiva. 14. Fortlevnad efter projekttiden Vi kommer att verka för en ökad spridning av materialet som kommer att användas i vår ordinarie undervisning och förhoppningsvis även på andra folkhögskolor, hos studieförbund och av alla andra keramikintresserade. Materialet är ju tillgängligt för alla. 15. Organisationens ansvar Vår organisation kommer att fortsätta upplåta den domän som införskaffats för och att uppmuntra till projekt inom flexibelt lärande genom att arbeta enligt den handlingsplan som upprättats. 16. Projektets modell Projektets modell och metod lämpar sig väl för att sprida/dela kunskap om olika hantverksprocesser så som t.ex. bokbindning, silversmide, förgyllning, perukmakeri, papperskonservering, tatuering, bryggeri, glasblåsning etcetera. 17. Mål A Att filma alla lektioner/föreläsningar med Bambuser. Inköp kameror, montering, mikrofon, utbildning av lärare och elever. Vem är ansvarig? Respektive linjelärare. Start Läsåret 2013/ Mål B Stående punkt med erfarenhetsutbyte rörande IT vid lärarmöten. Anki Gullback kallar.

4 Vem är ansvarig? Rektor Anki Gullback och IT-ansvarig J-O Matsson. Start: Januari Mål C Att i alla lärares ansvar och i alla våra utbildningar organisera användningen av nätet för flexibelt lärande. Utbildning och kompetenshöjning. Vem är ansvarig? Respektive linjelärare. Start: Läsåret 2013/ Uppföljning av handlingsplanen för flexibelt lärande Uppföljning av handlingsplan och utvärdering sker fortlöpande under punkten den stående punkten IT-erfarenheter vid våra lärarträffar. Rektor och ledningsgrupp ansvarar för att handlingsplanen följs upp och justeras årligen. 21. Erfarenhetsspridning Projektets mål och syfte har presenterats för vår huvudmans styrelse och folkhögskolans styrelse och initierat en diskussion om flexibelt lärande inom våra respektive undervisningsområden. Inte minst inom ramen för Yrkeshögskolans Hantverkslärling bedöms förutsättningarna goda för att använda nya digitala verktyg. Vi har också att skicka information till alla studieförbund och folkhögskolor som bedriver någon form av keramikutbildning samt till Folkhögskolornas informationstjänsts (FIN) nyhetssida. Spridning av materialet sker också via forum och sociala media. Beträffande den interna spridningen, se Mål B. 22. Extern information och erfarenhetsdelning Vi har skickat information till alla studieförbund och folkhögskolor som bedriver någon form av keramikutbildning samt till FIN:s nyhetssida. Spridning av materialet sker också via forum och sociala media. 23. Övriga kommentarer om projektet Vi upplever det som mycket positivt att FBR genom att avsätta medel till denna typ av projekt driver utvecklingen av flexibelt lärande framåt för att svara mot samtidens krav på utbildning och folkbildning. 24. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader

5 25. Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Anki Gullback