1. Flexibelt lärande i traditionella miljöer

Transkript

1 1. Flexibelt lärande i traditionella miljöer Kvarnby folkhögskola Projektledare Jenny Nilsson e-postadress info@kvarnby.fhsk.se Tel Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Vi ville utveckla vår samverkan med invandrarföreningar för att hitta metoder för att öka den digitala delaktigheten bland grupper som riskerar att hamna utanför kunskapssamhället. Projektet skulle bidra till att minska utbildningsklyftor och stärka deltagarnas möjlighet att bli delaktig i samhällsutvecklingen. Projektet byggde på tidigare erfarenheter av samverkan med fackliga och politiska organisationer och ska pröva särskilt anpassade, nya metoder. Målet är att överföra projektets metoder till vårt vardagliga arbete med de nämnda grupperna. 3. Projektets målgrupper/deltagare Personer tillhörande den romska minoriteten och arabisktalande invandrare som har sina rötter i traditionella familje- och släktmiljöer. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Vi har i vårt tidigare arbete med såväl romska som arabiskt talande kursdeltagare kunnat konstatera att det finns många trösklar som behöver övervinnas innan man kan tillgodogöra sig möjligheten att delta i samhällslivet på jämlika grunder. I båda fallen jobbar vi med deltagare som ofta lever i traditionella familje- och släktmiljöer. Dessa miljöer skapar ytterligare trösklar till ett deltagande i ordinarie utbildningar. Det kan också konstateras att många människor, inte minst kvinnor som ingår i dessa traditionella familje- och släktmiljöer, av olika skäl fortfarande har svårt att delta i de studiecirklar, kurser och utbildningar som erbjuds från olika håll. Våra målgrupper missgynnas också av den digitala klyftan i vårt samhälle. Vi ville visa att det flexibla lärandet kan underlätta vardagen för personer som har en sådan bakgrund. Genom en kombination av flexibla distanskurser och uppsökande aktiviteter ville vi öka den digitala delaktigheten bland målgrupperna. Hösten 2011 genomfördes en distanskurs i organisationskunskap åt romska kvinnor och en utbildning åt palestinska ungdomar, som knöt ihop studiegrupper i Landskrona och Malmö. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Projektet bedrevs som en uppsökande verksamhet i flera steg. För att sänka tröskeln till deltagandet i en sådan verksamhet eftersträvade vi en förankring i etablerade romska och arabiska/palestinska miljöer som nås bara otillräckligt av traditionella folkbildnings- och utbildningsinsatser. Inledningsvis kontaktade vi romska och palestinska föreningarna och informerade om möjligheten att bekanta sig med flexibla kursformer. Vi introducerade styrelser och andra multiplikatörer till olika metoder för ett flexibelt lärande. Tack vare goda tidigare erfarenheter kom vi att använda studieambassadörer med romsk respektive arabisk bakgrund. Efter att kontakten var etablerad bjöd vi

2 in till informationsmöten och -konferenser. Vi utformade därefter distanskurser som kunde anses möta målgruppernas behov och önskemål. Deltagarna kunde styra kursverksamhetens inriktning och även form. Eftersom sammankomster önskades ordnade vi sådana. Vi erbjöd även gamla, rekonditionerade skoldatorer åt de deltagare som saknade tillgång till egen dator hemma. Under hösten genomförde vi två distanskurser inom projektet. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Våra arbetsmetoder bygde på ett processinriktat och flexibelt arbetssätt som tar hänsyn till såväl våra samverkanspartners som kursdeltagarnas skiftande behov, individuella motivationsmönster och kunskapsbiografier. Dessutom var vi måna om att utforma en aktivt uppsökande verksamhet. Detta arbetssätt har visat sig vara speciellt framgångsrikt i arbetet med målgrupperna i fråga. Vi var lyhörda för idéer som förmedlas under våra möten med målgruppen och försökte väcka intresse för det flexibla lärandet genom intensiv handledning. Undervisningen kopplades till deltagarnas vardag och erfarenhet. Kursverksamheten för de romska kvinnorna inleddes med ett erbjudande om delta i ITkurser i våra lokaler. Det var intressant att konstatera att de kvinnliga romska deltagarna gärna antog detta erbjudande, medan de palestinska ungdomarna hade tillgång till datorer i skolan eller hemma. De genomförda flexibla kurserna var halvdistanskurser som kombinerade möten med distansperioder. I ett fall var kursen studiecirkelliknande med möten på skolan som kompletterades av individuell handledning på distans. I ett annat fall kombinerades studiegruppmöten på olika orter med interaktiva distansperioder på Folkbildningsnätet. Vi experimenterade även med Scypekonferenser. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Det var tydligt att olika grupper har olika behov: Under hösten genomfördes 2 distanskurser, en som riktade sig till en romsk kvinnogrupp, och en som riktade sig till arabisktalande ungdomar. Kvinnogruppen hade problem att få tillgång till datorer hemma och var hänvisat till att nyttja en infrastruktur som fanns på vår skola eller på andra platser så som bibliotek eller medborgarinformationscentrum. Detta satte en tröskel och deltagandet i studiegruppens möten på skolan blev ofta den enda mätbara aktiviteten. I detta fall hade kursen mest effekten att minska digitala kunskapsklyftor, medan en genuint interaktiv flexibilitet inte kunde uppnås. Det är viktigt att intresserade individer kan stegvis slussas till flexibla studier som kräver en allt högre mått av kontinuerliga studieinsatser. Den andra gruppen bestod av ungdomar som hade tillgång till datorer hemma och/eller i skolan. För denna grupp var det viktigt att upptäcka att man kan bedriva studier och få ett utbyte med kursdeltagare på annan plats på tider som man väljer själv. Samtidigt var de regelbundna studiegruppmötena viktiga för kursdynamiken. Det uppskattades att kursen innehöll såväl distansmoment som fysiska möten. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Vi använde Folkbildningsnätet som kursplattform. Det fungerade tämligen väl med den romska kvinnogruppen, inte minst därför att denna s.a.s. från början inskolades i Folkbildningsnätets miljö och även använde FirstClass som sitt epostprogramm. Efter en testperiod valde vi dock att flytta den kurs som riktade sig till ungdomar till en annan programmiljö. Vi använde oss av en Facebookgrupp, Googlegroups och Scypekonferenser. Detta efter önskemål från deltagarna som tycket att Folkbildningsnätet var opraktiskt att använda. Vårt försök att göra reklam för Open Source Sociala Nätverk var inte framgångsrika. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Folkbildningsnätet accepterades inte av den deltagargrupp som hade datavana. Samtidigt tar det mycket tid att introducera dataovana personer i miljön. Vi har stött på detta problem i andra sammanhang och planerar därför att överge Folkbildningsnätet som distanskursplattform.

3 Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Genom en kombination av flexibla distanskurser och uppsökande aktiviteter bidrog vi till att öka den digitala delaktigheten bland målgrupperna. Vi lyckades nå målgrupperna tack vare uppsökande verksamhet med hjälp av studieambassadörer med förankring bland målgrupperna. Det innebar att vi kunde introducera och informera om flexibelt lärande. Vi kommer dessutom att fortsätta arbetet med de kontaktade grupperna efter projektets slut. Vi kunde introducera människor till flexibla lärformer och förmedla grundläggande och ny kunskap om datorer och IT. I och med detta uppfylldes delmålet att projektet skulle bidra till att minska utbildningsklyftor och stärka deltagarnas möjlighet att bli delaktig i samhällsutvecklingen. Sist, men inte minst, fick vi tillfälle att utveckla våra metoder i direkt dialog med våra målgrupper. Projektet avslutades visserligen hösten 2011, men kommer att leva vidare som en integrerad del av skolas ordinarie kursverksamhet. Under projektet fokuserade vi sålunda på skapandet av nätverk och informationsarbete. 11. Vad har ni lärt av projektet? Vi har lärt oss att det olika deltagargrupper har olika behov och krav på det flexibla lärandet. Dessutom är det fysiska mötet en viktig del av det flexibla lärandet, oavsett om mötena äger rum på vår skola eller om deltagarna bildar självstyrande studiegrupper. Vår tidigare erfarenhet, att det är viktigt att satsa på uppsökande verksamhet och vara lyhörd för nya deltagargruppers krav, har bekräftats. 12. Hur har projektet kommit till nytta? Vi har etablerat kontakt med olika deltagargrupper som nås bara otillräckligt av traditionella folkbildnings- och utbildningsinsatser. Kontakterna kommer vi att följa upp och vi hoppas att samarbetet med de berörda miljöerna kommer att fortsätta inom ramarna för vår ordinarie kursverksamhet. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Som sagt, så påverkade de olika målgruppernas IT-erfarenhet det flexibla lärandets utformning. Framför allt den romska kvinnogruppen var ovan vid att använda datorer över huvud taget, för den arabisktalande ungdomsgruppen var det nytt att använda datorn som ett arbets- och kommunikationsredskap på fritiden. Vidare så ville datavana och unga deltagare inte använda Folkbildningsnätets relativt begränsade IT-miljö. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Det var avgörande att Kvarnby folkhögskola redan hade jobbat med projektets målgrupper. Vi kunde utnyttja våra tidigare kontakter och vårt rykte för att öppna dörrar. Att ägna sig åt uppsökande verksamhet var avgörande för framgången. Vi hade överskattat intresset för flexibelt lärande på individnivå och trodde att huvudproblemet låg i att nå ut till målgruppen. Detta gjorde att distanskursverksamheten kom i gång senare än beräknad.

4 Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Vi har ägnat oss åt metodutveckling och etablering av nya kontaktytor till nya målgrupper. Erfarenheterna av projektet kommer till användning i vår fortsatta verksamhet. Inledningsvis stötte vi på problem att hitta intresserade deltagare, först efter en förlängd uppsökande verksamhet kunde vi genomföra distanskurser. Vi kommer att fokusera på nya sätt att nå ut till presumtiva samarbetspartners och deltagargrupper. Det är viktigt att reagera lyhört på deltagarnas önskemål om kursernas innehåll och det flexibla lärandets former. Framför allt ska egna initiativ uppmuntras så att interaktiv verksamhet kan utvecklas. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Erfarenheterna av projektet i vår fortsatta verksamhet. Det innebär att vi kommer att fortsätta samarbetet med våra samarbetspartners för att utforma flexibla samarbetskurser. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Som sagt ovan, så använder vi oss av erfarenheterna i första hand i vårt fortsatta nätverksarbete. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Projektets modell är användbar i andra sammanhang och bygger på att gå och knacka dörr hos organisationer som jobbar med och rekryterar bland utvalda målgrupper. Genom dialog och samverkan kan vi bidra till att sprida kunskaper om flexibelt lärande och minska den digitala klyftan. Samtidigt kan vi stärka folkrörelsearbetet hos olika aktörer. 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Vi kommer att satsa på utvecklingen av nya kurser i samverkan med föreningar och folkrörelser. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Det uppsökande arbetet samt IT-introduktionen av nya deltagare har tyvärr visat sig vara arbetsintensiva. Projektets fokus låg sålunda på att öppna dörrar till nya deltagargrupper, inte på erfarenhetsspridning. Detta får göras i ett senare skede och i mån av tid.

5 21. Övriga kommentarer om projektet det var oerhört givande att samarbeta med våra målgrupper. Arbetsformen var ovan för deltagarna och de organisationer som vi samarbetade med. Projektledaren fick anvisningen att fokusera på arbetet med deltagarna, vilket gjorde att hon inte hann vara alltför aktiv i den tämligen ambitiösa projektledargruppen. Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget. 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Personal: projektledare (50%) under perioden , kr studieambassadörer, timarvoderade, kr. Aktiviteter: Trivselaktiviteter/Studiebesök/uppsamlingsmöten, Övriga: Resor, kr Material, kr Rekonditionerade datorer, Övriga intäkter: Projektbidrag av skolans huvudmän. 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Henning Süssner Rubin Epost info@kvarnby.fhsk.se Telefon