Hållands Folkhögskola Cici Wennberg 0647/665500

Transkript

1 Textil framtid Hållands Folkhögskola Cici Wennberg 0647/ Projektets syfte Syftet med Pilotprojektet Textil framtid var att i en liten skala få testa en av flera ny framtida textila verksamheter vid Hållands folkhögskola. Ibland måste man ta modet att lägga ner för att skapa något nytt för framtiden. I gränslandet av det redan kända och det för tillfället framtida okända ligger kunskap, förklaringar, kreativitet Därför la vi ner den invanda och väl kända ettåriga textilkursen och lät en ny delverksamhet, distanskursen i broderi växa fram inom ramen för projektet och utifrån uppdraget att utveckla flexibelt lärande. 3. Projektets målgrupper/deltagare Tänkt målgrupp var kvinnor och män i olika åldrar från hela landet och med fördel även från andra länder och kulturer. Det var också viktigt att före detta kursdeltagare skulle kunna studera vidare och också ges möjlighet att testa på distansformen. 17 kvinnor antogs i åldrarna mellan cirka 28 och 67 år. Kvinnorna kommer från Bohuslän, Dalarna, Hälsingland, Medelpad, Jämtland, en kvinna från Norge och två från Japan. Fyra av kvinnorna har tidigare studerat vid textillinjen. En av kvinnorna kunde inte påbörja kursen på grund av sjukdom. Övriga 16 genomförde hela kursen trots benbrott och andra sjukdomar som uppstod under kurstiden. Distansformen gjorde detta möjligt. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Plats - Kursdeltagarna kommer från olika delar av landet och världen. Distansformen har gjort broderi studier möjliga för dessa personer. Tiden - Nästan samtliga kvinnor har arbetat, studerat, varit arbetslösa eller sjukskrivna på någon procent, de fysiska träffarna har varit inplanerade redan långt innan starten på kursen, alla har haft möjlighet att delta i dessa. Distansmomenten har till största delen haft regelbundna veckoinslag. Vilket gett frihet beträffande både plats och tid. Det har fungerat bra även om alla har utnyttjat möjligheten olika beroende på livssituation. Innehåll - Kursen har byggt på några huvudmoment Växt och syrafärgning Färg, form och fantasi Broderi Hemslöjdsrörelsen, historien, slöjdkonsten, konsten, nutiden Sociala medier och digital teknik - Inom ramen för huvudmomenten har stor flexibilitet rått.

2 Upplägg - Upplägget 50 % studietakt med tre fysiska träffar och där emellan distansmoment har gett stor flexibilitet till var och en. 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Praktiskt arbete, litteraturstudier, diskussioner, föreläsningar, studiebesök har varvats under de fysiska träffarna och i distansmomenten. Särskilda tillfällen har avsatts för att träna digital teknik så att alla skulle känna sig bekväma med att använda tekniken. 6. Ge en kort beskrivning av metoder som använts i projektet. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etcetera) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Konferensen skapades i FirstClass. Följande sociala medier har använts: Film - gästföreläsare, studiebesök och delar av de fysiska träffarna har filmats och finns dokumenterade i konferensen. Det är både kursdeltagare och kursansvarig som har filmat. Digitala bilder - har tagits och behandlats av alla och delats för inspiration och som dokumentation Webbvideokonferens - mellan de fysiska träffarna har möten skett i webbvideokonferenser Videomaten - skolans administrator som bor i Frankrike spelade in ett pass om flexibelt lärande och digitala möjligheter som vi tittade på som inledning till kursen Chatt - har använts spontant och som komplement till webbvideon när ljudet inte funkat Skype - när inte webbvideon fungerat pga. eko och fördröjning har vi tagit till Skype, huvudambitionen har varit att använda webbvideon eftersom alla har tillgång till den Blogg - gruppen har sökt och tipsat varandra om olika relevanta bloggar. Ambitionen var att skapa en gemensam blogg för kursen. Twitter - gruppen har även sökt och tipsat varandra om bra Twittrare i ämnet Youtube - egna filmer har lagts ut på Youtube. Vi har också tittat på befintliga filmer Hemsida - bilder och filmer har lagrats som hemsidor på en lokal server när utrymmet i konferensen inte räckt till. Presentationen till den 29 november gjordes i form av en hemsida. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Konferensen i FirstClass har skapat struktur och tydlighet. Som ansvarig har jag ansträngt mig att hela tiden hålla fast vid den digitala tekniken och att använda flera olika sociala medier. Konferensen finns kvar och fungerar också som dokumentation av kursen. Jag anar att flera av kursdeltagarna kommer att återkomma till olika delmoment för att repetera och ta utgångspunkt i sitt framtida skapande. En del har tyckt att FirstClass är besvärligt att använda och skulle föredra andra forum. 8. Har ni uppnått era mål med projektet? "Målet var att lära nytt, våga prova det nya, vidga våra horisonter genom att börja med att utforma en textil delkurs som bygger på flexibelt lärande som i sin tur bygger på distansstudier och fysiska möten. Målet har uppnåtts. En distanskurs i broderi har både utformats och genomförts. För att kunna genomföra detta har mycket ny kunskap inom teknik, metodik och pedagogik utvecklats.

3 Delmål - att utforma en kursplan som ger gott om utrymme för delaktighet kring upplägg och innehåll och i själva processen Huvudmomenten var givna. Utifrån dessa har viss frihet funnits att forma innehåll och upplägg. I distanskursen var tiden kortare än i en läsårskurs och för att vara delaktiga krävs både träning, förståelse och kunskap. Själva processen i genomförandet byggde på mycket utrymme för egen kreativitet och delaktighet: - Att söka samverkanspartners hos Länskulturen, museer, textilkonstnärer lokalt men även på andra platser i landet Samverkan har skett med Länskulturen genom hemslöjdskonsulenterna för hård och mjuk slöjd, Jämtlands läns museum, Jamtlis arkiv och Muséebutiken. En mästerslöjdare från Västmanland, en lokal textilkonstnär och en textilkonstnär från Bohuslän har särskilt inspirerat kring sitt konstnärskap, nätverkande och internationella arbete i bland annat Indien. - Att förflytta de fysiska träffarna till platser med innehåll, lokalt, regional, nationellt och i andra delar av världen De fysiska träffarna har varit förlagda till Hålland, Ottsjö, Östersund. En fortsättning håller på att växa fram bland kursdeltagarna och då planeras den första träffen till någon plats i landet som anknyter till ämnet. I kommande kurser finns idéer om att förlägga de fysiska träffarna på andra platser i landet och i världen beroende på kursinriktning. - Att utarbeta och öva distansuppläggets metodik och teknik Projektet har gett mig möjligheter att träna detta, utöver det som annars varit möjligt. Jag har lärt mig otroligt mycket och har mycket kvar att utveckla. Vilket också kommer att ske. - Att utveckla handledarrollen i distansmomenten Här har jag övat och behöver fortsätta öva för det är svårt att skapa liknande förutsättningar som i en fysisk kurs, tänker särskilt på att synliggöra folkhögskolans särart, anda, mässighet, mötet, samtalet, delaktigheten, dialogen, demokratiska processer, de egna valen lika värden. - Att ur ett deltagarperspektiv både visa på möjligheter, inspirera och utveckla digital delaktighet inom textil teoretisk och praktisk verksamhet. - Att visa på möjligheter, inspirera och utveckla digital delaktighet har gått bra. Kursdeltagarnas olika erfarenheter och kunskaper har varierat och varit till nytta. Det finns mycket kvar att utveckla och lära, men en form att ta utgångspunkt i har utvecklats och känns bra inför framtiden - Att skapa förutsättningar för kursdeltagarna att utveckla sina förmågor inom textil men ytterst utifrån ett vidare perspektiv där statens syften för verksamheten är central och stämmer väl in Jag är helt säker på att kursdeltagarna utvecklat sina textil förmågor, samtidigt har de fyra syftena kring demokrati, kultur, livssituation, utbildningsklyftor löpt parallellt under hela kursen och lämnat avtryck i var och en. 9. Vad har ni lärt av projektet? Jag vet mycket mer om flexibelt lärande och har hittat en form för att genomföra textila distanskurser. Jag har lärt mig mera om: textila tekniker digitala verktyg metodik, pedagogik och handledarrollen i distansmoment

4 10. Hur har projektet kommit till nytta? Mycket har fallit på plats och hamnat rätt i tiden. Projektet har gått i takt med, skolans eget utvecklingsarbete inom Flexibelt lärande. Vilket har inneburit nya kunskaper som befruktat både projektet och omvänt projektets erfarenheter till skolans eget utvecklingsarbete. Ser också att det hänger samman med Folkbildningsrådets satsningar och tydlighet med att folkhögskolorna ska jobba med flexibelt lärande, olika kurser har erbjudits via nätet, projektmedel har utlysts, utbildningstillfällen har anordnats, i Folkbildningsrådets kvalitetsutvärdering finns en utvärderingsfråga om FlexLär och digitalteknik och nu att Folkhögskolorna förväntas ha en handlingsplan för skolans flexibla lärande/digitala utveckling. Jag tycker om när saker hänger ihop och skapar sammanhang. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Några av kursdeltagarna har tidigare erfarenheter av att använda FirstClass på sina arbetsplatser. Dessa kursdeltagare har delat med sig av sina kunskaper. Det var klokt att lägga tid vid första träffen för att få tekniken att fungera. Jag kunde gått igenom upplägget av konferensen noggrannare, men då hade jag ännu inte full koll på allt. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Det har varit tufft att både bygga båten (distanskursen) och styra den samtidigt. Projektet har skapat möjligheter utöver det vanliga. Ibland har en känsla av osäkerhet smugit sig in, kan jag ro detta iland Nu så här i kölvattnet efter kursen känner jag mig nöjd, kanske särskilt eftersom den sista fysiska träffen gjorde det möjligt att knyta ihop och samtidigt se broderiet i ett mycket större sammanhang i samhället, världen och utifrån olika miljöperspektiv. Några framgångsfaktorer: Själva idén till distanskursen hade legat och grott under en längre tid. Det var inte så att en idé formades för att kunna söka projektmedlen. Det blev i stället en positiv möjlighet som skapat ytterligare möjligheter och som kom rätt i tiden Jag jobbade mycket med själva projektansökan. Genom att formulera och skriva projektansökan blev både syfte och mål tydligare. Det har hjälpt mig att inte tappa tråden i en vardag som är fylld av många uppgifter och som inte var inplanerade när projektansökan gjordes Innan projektansökan gjordes, hade jag gått: o Bas kursen för flexibelt lärande o genomfört projekt Digitalla på skolan o genomfört en minidistanskurs Färg, form inspiration inom Digitalla. Min kollega jobbar och bor i Frankrike så all vår planering och kommunikation skedde via nätet och i webbvideokonferens vilket gav oss egen erfarenhet Under Pilotprojektet gick jag distanskursen Sociala medier Jag har själv också läst några distanskurser på Mitthögskolan. Men då var fokus på själva ämnet och jag reflekterade inte över hur kursen var upplagd tekniskt. Men det var starten på min tro på distansstudier

5 Jag har haft möjlighet att anställa några kunniga pedagoger på delar av de fysiska träffarna. Detta har gjort det möjligt för mig att fokusera och visa på att filma, fota, bildhantering, resurssidorna, bloggar, Twitter med mera. På ett sätt har jag använt broderiet för att sprida kunskap om digital teknik som förhoppningsvis resulterar i ökad digital delaktighet hos kursdeltagarna i framtiden. Genom de kunniga pedagogerna har jag samtidigt också fått egen kompetensutveckling i ämnesområdet textil. Jag har haft mycket gott stöd av vår datatekniker, i grund och botten tycker han inte om FirstClass men genom att jobba tillsammans lär både han och jag mycket om FirstClass men också om andra alternativ Skolans administrator har också varit superbra stöd för att bygga konferensen och i utbytet av pedagogiska frågor Samverkan med organisationerna som varit delaktiga i kursen har varit så bra och bygger på långvarig samverkan och just nu ett gemensamt intresse för flexiblare sätt att både sprida kunskap och för att studera i framtiden Bra stöd från skolans kamrer för att göra och följa upp budget och ekonomirapport Några synpunkter: En stor bildskärm skulle gjort det lättare med all hantering av bilder En telefon med flera funktioner skulle också gjort det enklare att kommunicera med kursdeltagarna, filma, fota, leta information m.m. Det är sårbart att vara ensam att driva en kurs Jag har många gånger önskat mig tid för att kunna sitta och experimentera med tekniken Jag skulle velat ha haft mer tid för att fundera ut kreativa lösningar för att skapa bra samtal på nätet genom olika uppgifter, verktyg och pedagogisk variation (särart, mässighet och anda) Det är så lätt att bara fokusera på syfte/mål och genomförande av projektet. Det är viktigt att också hitta bra former för administrativa rutiner till exempel hantering av fakturor, tidrapportering, intyg med mera liknande de som finns för korta och långa kurser. 13. Utvärdering Utvärderingar har skett i olika former och på olika nivåer - mina egna reflektioner inför de två träffarna på Folkbildningsrådet, Flexfrågorna, Guld och grus, Presentationen av projektet och hur projektet kan användas och nu slutrapporten - blir till en slags utvärdering för mig som projektansvarig. Resultatet är mitt lärande och det jag tar med mig inför framtida verksamheter inom flexibelt lärande och det jag kan sprida vidare: - utvärderingen med kursdeltagarna som gått distanskursen i broderi är ännu inte genomförd eftersom kursen är precis avslutad. Den utvärderingen kommer att bestå av två delar, en självvärdering för kursdeltagarna och en del med frågor som känns viktiga för mig att få svar på inför framtida verksamhet. Jag ser mycket fram emot att utforma denna utvärdering och att sammanställa resultatet - utvärdering av den mer administrativa och ekonomiska hanteringen av projektet, har gjorts i samtal med skolans kamrer i samband med den ekonomiska redovisningen.

6 Slutsats vi måste hitta motsvarande rutiner för projekt och distanskurser som vi har på våra långa och korta kurser. 14. Fortlevnad efter projekttiden Distanskursen i broderi kommer att erbjudas som en del av Hållands folkhögskolas textila utbildningar, läsåret De mellanliggande distansmomenten kommer då att utvecklas och förfinas. De fysiska träffarna är redan bra. 15. Organisationens ansvar Arbetet med flexibelt lärande och digital delaktighet har pågått sedan 2002 med ITiS, nationell satsning för IT i skolan, NU DU kurser, Folkbildningsnätets möjligheter och exempel från andra skolor, Fortbildningsdagar i samverkan med Folkbildningsnätet, Baskurser, Projekt, minidistanskurser som test, några egna kurser. Och nu senast hösten 2012 fortbildningsdagar som handlade om flexibelt lärande och verksamheten på vår egen skola utifrån nuläge och med sikte på framtiden. En handlingsplan för Flexibelt lärande har utformas utifrån dessa dagar och inom ramen för projektet. Fortlevnad se vidare i handlingsplanen. Handlingsplanen för flexibelt lärande kommer att utvärderas och följas upp, här får ledning och organisationen ta ett särskilt ansvar så att detta sker löpande. 16. Projektets modell Projektets modell kan direkt omsättas i andra framtida textila distanskurser. Förhoppningsvis kommer modellen också att inspirera kollegor till skapande av distansmoment inom befintliga kurser och till nya distanskurser. 17. Mål A Skapa ökad kunskap kring digital teknik och utveckla digital delaktighet Vad bör göras under verksamhetsåret? Medvetet lägga in moment i kursplanerna kring flexibelt lärande, digital teknik, sociala medier med mera. Eventuellt lista kunskaper som vi för tillfället tycker att kursdeltagare bör kunna till exempel fotografera och lägga över en bild i en mapp, lägga över data på ett USB-minne och föra över i en annan dator, skicka och ta emot e-post med bilagor, installera program på sin dator, söka dokument på internet, kommentera artiklar på internet etcetera. Fånga upp kursdeltagare med särskilda behov till exempel de med liten vana, elallergiker, dyslektiker med mera. Vem är ansvarig? Kursansvariga. När ska det vara klart? Kursplanerna ska vara färdiga i juni Mål B Samstämma IT-policy, handlingsplanen för flexibelt lärande och teknik/administratorrollerna.

7 Vad bör göras under verksamhetsåret? Vi arbetar parallellt med tre dokument: 1. IT policy 2. pedagogisk handlingsplan 3. definitionen av tekniker och administratorns roll. Det är viktigt att de tre dokumenten förankras hos all personal och att de samstämmer för att fungera i vardagsarbetet. Vem är ansvarig? Rektor, undervisande personal, administrator och datatekniker. När ska det vara klart? Start Lilla kollegiet 20/2, fortsättning på communityn, dokumenten klara juni Mål C Mer utbyte kring erfarenheter av flexibelt lärande och digital teknik mellan all personal för att på så sätt skapa kunskap, delaktighet, förståelse och en smidig vardag. Vad bör göras under verksamhetsåret? Informera vid gemensamma möten om vad som pågår precis på samma sätt som vi informerar om övrig verksamhet. Rutiner för distanskurser är samma som för övriga kurser till exempel marknadsföring, ansökningar, kursplaner, budget, utvärderingar, intyg med mera. Bemötande av deltagare på distanskurser sker på samma villkor som för deltagare på långa kurser gäller även kursdeltagare med särskilda behov till exempel belysa vikten av uppföljning av studiemiljön. Konferenser/möten via nätet öva regelbundet i vardagen. Gemensam community för att diskutera eller kommentera vissa frågor och för att öva. Gemensam fortbildning augusti 2013 Möjlighet att delta i Folkbildningsrådets fortbildningar Vem är ansvarig? Ansvariga för olika arbetsenheter, facken, administrator, tekniker, rektor. När ska det vara klart? Start första personalträffen jan 2013 och därefter löpande vid olika mötestillfällen. Gemensam fortbildning augusti Uppföljning av handlingsplanen för flexibelt lärande Handlingsplanen har vuxit fram i samband med fortbildningsdagarna hösten Den har legat ute på communityn för kommentarer. I samband med projektet sammanställer skolans administrator och projektansvarig materialet som sedan läggs ut för påseende på communityn och sedan beslut på Lilla kollegiet 20/ Handlingsplanen kommer löpande att följas upp och kompletteras inom ramen för skolans kvalitetsarbete. Ansvariga för detta är administrator och rektor. 21. Erfarenhetsspridning I samband med personalträffar, fortbildningsdagar och möten har intern information och erfarenhetsspridning skett på Hålland via mig som projektansvarig. Extern information och erfarenhetsutbyte har skett genom: kursdeltagarna samverkanspartners

8 folkbildningsnätet träffarna på Folkbildningsrådet uppgifter i samband med projektet vid möten ute i samhället 22. Extern information och erfarenhetsdelning Genom att tillåta att projektmaterialet får presenteras på Folkbildningsnätet vilket också var en förutsättning för projektet. 23. Övriga kommentarer om projektet Att jobba med projektet och planering och genomförande av distanskursen i broderi har för mig inneburit ett kreativt skapande med teknik, metodik, pedagogik, färger, former, nål och tråd, mänskliga möten Det har gjort mig både glad och lycklig och satt guldkant på en vardag fylld av uppgifter som inte var inplanerade i samband med projektansökan. Jag har lärt mig oändligt mycket utöver det som varit möjligt om inte projektet funnits. En tydlig idé för framtida verksamhet har vuxit fram. 24. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten I den ekonomiska rapporten är kostnader för administrator, datatekniker, referensgrupp och projektansvarig inräknade under personalkostnader. Distanskursen har genomförts med pengar som antalet deltagarveckor genererat. Torsten Halvarsson torsten@holland.fhsk.se 0647/665500