Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Transkript

1 Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet med detta pilotprojekt har varit att utveckla Familjeverkstan, som sedan tidigare drivs i fysisk form, till en renodlad distanscirkel. Detta för att nå en större och bredare deltagargrupp. Målgruppen är densamma som tidigare, föräldrar med barn mellan 3-12 år. Denna målgrupp har många gånger svårt att delta i de fysiska cirklarna på grund av hemmavarande barn i kombination med vardagens sysslor. Genom att erbjuda Familjeverkstan helt på distans så får fler föräldrar chansen att delta i dessa studiecirklar. 3. Projektets målgrupper/deltagare Målgruppen är föräldrar med barn i åldrarna 3-12 år. Alla som vill utvecklas i sin föräldraroll och få en mer harmonisk vardag tillsammans med sin familj berörs av denna studiecirkel. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Studiecirkeln som inom detta projekt skapas går helt på distans, utan planerade fysiska träffar. Detta gör att föräldrar från hela landet på ett flexibelt sätt kan delta och dela erfarenheter som berör familjelivet. Studiecirkeln äger rum inom First Class och Folkbildningsnätet. Deltagarna tar del av gruppens inlägg, tankar och funderingar den tid på dygnet som passar just dem. Upplägget är på så sätt flexibelt och fritt. Dock ska alla deltagare läsa samma kapitel under samma vecka, detta för att bästa möjliga diskussion ska uppstå deltagare emellan. Allt studiematerial får deltagarna tillgång till genom det nätbaserade studierummet. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp I projektets inledande fas så har avdelningen låtit utbilda en egen lokaladministratör genom Folkbildningsnätet, detta för att, utan utomstående hjälp, kunna skapa och starta nya distanskurser och konferenser inom First Class. En bättre och mer direkt support har efter detta också kunnat ges till tidigare distansdeltagare. Tidigt i projektet så kontaktades berörda kommuner i avdelningens upptagningsområde för att diskutera samarbetsformer. Då Familjeverkstans material är reglerat av Folkhälsoinstitutet så krävs samarbete i finansieringen för att genomförande ska kunna ske. Endast 250 kronor per deltagare får tas ut av studieförbunden, endast 12 deltagare får delta per grupp. Inom alla de berörda sju kommunerna har möten eller samtal skett, detta ledde endast till samarbete med Sundbybergs kommun. Eftersom Sundbybergs kommun är positiva och tillmötesgående så tillåts även deltagare från andra delar av landet att delta, dock störst antal personer från nämnd kommun bör vara med vid varje cirkelstart. Kontaktnät, i marknadsföringssyfte, har byggts upp till hela landets skolor och förskolor samt kommuner. Detta för att få en bred och stor spridning på projektet och dess studiecirkel. En cirkelledare har utbildats inom teknik och pedagogik för distanskurser. Deltagande i baskurs för flexibelt lärande samt intern uppföljning och utbildning är de metoder cirkelledaren deltagit i. När den planerade studiecirkeln startar så har cirkelledaren en erfaren support med sig hela vägen genom den första cirkeln. Ett nätbaserat studierum har byggts upp inom First Class och Folkbildningsnätet. Studierummet innehåller allt det material som deltagarna behöver för genomförande, detta har omarbetats för att

2 passa just nätstudier. Studierummet innehåller också många chanser till nätverkande och sociala samtal deltagarna emellan. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Lokaladministratören har genomgått lokaladmin.kurs genom Folkbildningsnätet, kursen genomfördes till stor del nätbaserat och var anpassad så att relevant erferenhet gavs för att klara av framtida uppgifter relaterade till en lokaladministratörs arbete. Cirkelledarens utbildning har ägt rum i relevant nätmiljö som speglar den verkliga bilden när det senare kommer till genomförande av studiecirklar på distans. Genom att samtala och diskutera problem/frågor i just First Class konferenser så har cirkelledaren fått god insyn i kommande arbete. Genom att projektgruppen diskuterat aktuella frågor i konferenser inom First Class och även haft kontakt med support utanför organisationen i dessa former så har en verklighetsbaserad och pedagogisk miljö använts genom hela projektet. Studiecirkeln har ännu inte startat men vi tror att deltagarna till en början kommer att känna viss förvirring gällande det valda programmet vi använder för studierummet. Detta baserar vi på tidigare erfarenheter inom avdelningens andra distanscirklar. Vi avhjälper dock detta med god support och bra tidsplanering. Så snart deltagarna känner sig lite mer hemma i nätmiljön så tror vi att alla finner gott mod. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Främst har vi valt att arbeta i First Class och Folkbildningsnätet. Inom nämnd plattform så har det centrala studierummet byggts upp för kommande deltagare. En community inom Folkbildningsnätets sociala medier skapades i projektets inledning, syftet med denna community var att fungera som en form av blogg och därmed pojektdagbok, eller dokumentation som tillgängliggörs för alla intressenter. I övrigt så har kontaktnät byggts upp inom avdelningen som syftat till marknadsföring och spridning av projektet och dess studiecirkel. Dessa kontaktnät har planterats inom avdelningens interna dokumenteringssystem. Eftersom avdelningen byggt upp viss erfarenhet gällande användandet av First Class och Folkbildningsnätet så föll valet på denna plattform rätt naturligt när studierummet skulle byggas upp. Vi har själva, i starten, känt att plattformen kan vara lite omodern och tråkig för ögat. Men fördelarna är också många med plattformen så valet var givet. Vi känner att användarvänlighet och stabilt användande är viktigt för att våra deltagare ska trivas. Den community som skapades har inte gett den genomslagskraft som först önskades, efter utvärdering när projektet nått ca halva vägen så beslutades att inte driva communityn vidare. Vi tror fortfarande dock att projektdokumentation i form av en blogg är en mycket god idé. Men om det ska användas i framtiden så vill vi koppla den exempelvis till avdelningens hemsida så att den ligger öppen för alla intresserade, utan att speciella inbjudningar eller inloggningar behöver skapas. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Främst har vi valt att arbeta i First Class och Folkbildningsnätet. Inom nämnd plattform så har det centrala studierummet byggts upp för kommande deltagare. En community inom Folkbildningsnätets sociala medier skapades i projektets inledning, syftet med denna community var att fungera som en form av blogg och därmed pojektdagbok, eller dokumentation som tillgängliggörs för alla intressenter. I övrigt så har kontaktnät byggts upp inom avdelningen som syftat till marknadsföring och spridning av projektet och dess studiecirkel. Dessa kontaktnät har planterats inom avdelningens interna dokumenteringssystem.

3 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Eftersom avdelningen byggt upp viss erfarenhet gällande användandet av First Class och Folkbildningsnätet så föll valet på denna plattform rätt naturligt när studierummet skulle byggas upp. Vi har själva, i starten, känt att plattformen kan vara lite omodern och tråkig för ögat. Men fördelarna är också många med plattformen så valet var givet. Vi känner att användarvänlighet och stabilt användande är viktigt för att våra deltagare ska trivas. Den community som skapades har inte gett den genomslagskraft som först önskades, efter utvärdering när projektet nått ca halva vägen så beslutades att inte driva communityn vidare. Vi tror fortfarande dock att projektdokumentation i form av en blogg är en mycket god idé. Men om det ska användas i framtiden så vill vi koppla den exempelvis till avdelningens hemsida så att den ligger öppen för alla intresserade, utan att speciella inbjudningar eller inloggningar behöver skapas. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Delvis. Studierummet har tagit sin form och distansformen för Familjeverkstan känns lovande. Avdelningen har ytterligare ökat sina kunskaper inom det flexibla lärandet och detta har bidragit till att ännu djupare plantera det givna valet att skapa nya distanscirklar för framtiden. Vi har med oss tankarna på distanscirklarnas möjligheter vid varje ny planering av kommande terminer. Vi ser med nya ögon på distanskurser och dess faktiska bredd. Däremot är det flera faktorer som har gått emot oss i detta projekt. Samarbete har inte kunnat skapas med lika många kommuner vi först önskat, många kommuner väljer att utveckla ett annat föräldrastödsmaterial som nyligen lanserats och ser då Familjeverkstan som ett överflöd. Detta har lett till att uppstartandet av dessa cirklar försvårats och vi får nu arbeta i mindre skala än planerat. Det centrala avtal som under lång tid funnits mellan Folkhälsoinstitutet och studieförbunden har nu kommit till omförhandling, i slutet av detta år så löper avtalet ut och en självklar fortsättning finns inte i dagsläget. Vi håller tummarna för att avtalet förnyas, annars har vi inte rätt att använda det material som är så nödvändigt för kursens genomförande. 11. Vad har ni lärt av projektet? Avdelningen har fått tillgång till en egen lokaladministratör, detta underlättar stort när det kommer till skapandet av nya studiecirklar och konferenser. Det underlättar och skapar också en mer professionell bild i direktkontakten med våra deltagare, vi kan ge dem den direkta support som förväntas. Vi har lärt oss att hitta nya vägar, när allt inte går enligt planen så får man omarbeta och göra det bästa möjliga av situationen. I detta fall syftar vi på att vi inte kunnat arbeta i lika många kommuner som beräknat. Vi får acceptera att området blir mindre, men att studiecirkeln ändå får möjlighet att spridas till föräldrar runt om i landet. Avdelningen har också, som tidigare nämnts, planterat distanspedagogiken allt djupare. Vi ser distansmomenten som allt viktigare i vår verksamhet. 12. Hur har projektet kommit till nytta? Studiecirkeln har inte startat än, men allt är förberett för en start. Så snart deltagargrupper skapas så kan start ske. När denna start sker så kommer projektet främst föräldrarna som deltar till nytta genom att skapa en mer harmonisk miljö i familjen. Projektet hjälper fler familjer i landet att hitta balans i vardagspusslet! Som vi tidigare nämner så har projektet bidragit till nytta för avdelningen genom ökade kunskaper och en mer professionell och kompetent uppsyn utåt mot våra deltagare. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Flera av de kommande deltagarna kommer säkerligen att vara nya inför vår valda plattform, detta påverkar vårt kommande arbete genom att god planering och resurser för support måste kunna erbjudas. Vi täcker detta behov genom att avdelningen nu har en egen utbildad lokaladministratör.

4 Som alltid när något moment är nytt så tar det längre tid att genomföra, uppbyggnaden av studierummet har tagit längre tid inom projektet än vad det kommer att göra i framtiden. Projektet har bidragit till att denna process kunnat genomföras. Cirkelledarens kunskaper inom distansundervisning har både tekniskt och pedagogiskt varit väldigt låga vid projektets start. Detta har inneburit att utbildning har varit nödvändig. Vi ser detta som något positivt då organisationen får ökad kompetens. Goda utbildningar har funnits att tillgå och i kombination med avdelningens interna kunskapsöverföring och support så har organisationen utökats med en till mycket god cirkelledare som kan hantera distansmomenten. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Avdelningen har deltagit i tidigare projektomgång inom Flexlärprojekten genom Folkbildningsrådet, genom detta så har ökad kompetens skapats inom organisationen gällande det flexibla lärandet. Detta har varit av betydelse för detta projekt. Vi har i och med detta kunnat starta arbetet med dessa äldre erfarenheter i bagaget och arbetet har från start varit mer effektivt. Avdelningen lät utbilda en lokaladministratör i projektets inledande fas, detta har gett ökad kunskap inom den valda tekniken där studieplattformen valts att förläggas, därmed kan vi mer effektivt skapa egna konferenser och studierum samt agera professionellt mot deltagarna. Inom organisationen, som sträcker sig över hela landet, så är det flexibla lärandet delvis utbrett. Några avdelningar arbetar mycket med detta medan andra inte alls vet vad det handlar om. Vi har inte upplevt att information som syftat till spridning har kommit vår avdelning till känna genom vår egen organisation, denna information har vi fått tillgång till genom Folkbildningsrådet och Folkbildningsnätet samt dessas kopplingar. Denna information har varit en viktig del inom projektet, delvis att från start få möjligheten att söka projektmedlen och utveckla vår verksamhet och delvis genom att få tillgång till de viktiga utbildningar som erbjuds för kompetenshöjning inom området. Genom att vi samlar på oss kunskap så kan vi också utvecklas och driva nya flexibla verksamheter. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Vi driver i dagsläget två flexibla distansstudiecirklar i ämnen som adoption och ADHD, dessa har en given plats i vårt utbud termin efter termin. Detta projekt har resulterat i distanskursen Familjeverkstan, denna studiecirkel vill avdelningen gärna driva på samma sätt som de ovanstående studiecirklarna. Eftersom avdelningen är liten, och engagerar relativt få medarbetare så är det också en avgränsning i hur stor del av personalen som arbetar med de flexibla frågorna. En utmaning för oss, som vi gärna vill arbeta vidare på, är att skapa höjd kompetens inom det flexibla lärandet hos fler av våra medarbetare. Vi har sett att höjd kompetens inom området leder till effektivare utvecklingsarbete i dessa frågor. I arbetet med att skapa det nätbaserade studierummet så har materialvalet inte varit fritt, vi har varit begränsade till att använda det material som skapats genom Folkhälsoinstitutet. Därmed har vi inte utvärderat materialet i sig men för att passa in i en nätbaserad och pedagogisk studiemiljö så har uppdelningar gjorts av materialet. Dessa uppdelningar behöver ha en pedagogisk tanke, därmed har detta arbete utvärderats löpande. I dessa fall har utvärderingarna skett i samtalsform inom projektgruppen. Cirkelledarens åsikter har varit av betydande del i detta arbete. Likaså har det pedagogiska upplägget kring studierummets uppbyggnad varit en viktig del som utvärderats genom samtal i projektgruppen, fördelar har vägts gentemot nackdelar. Ingen riktigt klar bild av resultatet kan ges för än de första studiecirklarna avslutas och deltagarna samt cirkelledaren fått delge sina uppfattningar. Eftersom ingen studiecirkel avslutats än så har inte den tilltänkta användargruppen, deltagarna, kunnat involveras i önskade utvärderingar. De första fem studiecirklarna som avslutas har för avsikt att leda till utvärderingar bland deltagarna, vi ser den målgruppens svar som den viktigaste utvärderingen. Vi tittar noga på deras upplevelse av pedagogiskt innehåll, användarvänlighet, förståelse och utveckling inom området.

5 I projektets inledande fas så skapades en blogg med syftet att sprida erfarenheter från projektet vidare. Efter utvärdering inom projektgruppen så beslutades nedläggning av denna blogg. Grunden var att spridningen inte var tillräckligt effektiv för att skapa det resultat som planerats. 16. Fortlevnad efter projekttiden Utbildning av lokaladministratör som kan verka lokalt på avdelningen. Utbildning av cirkelledare inom teknik och pedagogik för flexibelt lärande. Introduktion av den skapade studiecirkeln för ny medarbetare som kan arbeta vidare med detta område. Spridning av projektets studiecirkel i hela landet. 17. Organisationens ansvar Genom att medarbetare får möjlighet att avsätta tid och engagemang till det flexibla lärandet så har avdelningen möjlighet att arbeta vidare med detta. Organisationen har ingen uttalad plan för hur varje avdelning ska arbeta med det flexibla lärandet, varje avdelning avgör själva i vilken omfattning detta arbete ska utföras. På avdelningsnivå har medarbetarnas kompetens och intresse en avgörande roll för fortlevnad. Likaså deltagarintresse och lönsamhet inom valt ämne och verksamhetsform. Som studieförbund måste vi kunna erbjuda de ämnen som efterfrågas och skapar intresse hos våra målgrupper. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Ja, absolut. Vi har redan, genom tidigare projekt, sett att modellen för studiecirklar i denna form fungerar bra. Vi kan nå en bredare deltagarskara. När lämpliga ämnen dyker upp, som kan anpassas för distansutbildning, så kan modellen och metoden defenitivt användas. 19. Flexibelt lärande I dagsläget finns inga klara planer för utveckling av fler specifika studiecirklar på distans. Däremot så består vår vardag ständigt av att bryta ny mark och komma i kontakt med målgrupper som önskar folkbildning i olika former. När nya tillfällen dyker upp så kommer vi inte att tveka att utveckla distanskurser i nya ämnen. Det vi planerar i dagsläget är att arbeta vidare med de distanscirklar vi nu skapat, vi vill skapa en ännu större spridning och därmed få möjlighet att erbjuda fler deltagare dessa viktiga och intressanta studiecirklar. 20. Erfarenhetsspridning Ett försök i att sprida erfarenheterna från projektet genom en blogg/projektdagbok gjordes i projektets inledande fas, detta fick ingen bra spridning och arbetet avslutades efter utvärdering. Projektet har haft relativt svårt att få spridning internt i den stora organisationen. På avdelningsnivå har spridningen varit god. Externt så har projektets studiecirkel spridits i hela landet, målet har varit att nå föräldrar med barn i åldrarna 3-12 år. För att nå denna målgrupp har projektet fokuserat på kontakten med skolor, förskolor och kommuner i hela vårt land. Störst fokus har lagts på spridning inom Sundbybergs kommun, detta för att ett samarbete med just denna kommun kunnat skapas. Ekonomisk rapport 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt 0 Summa kostnader

6 23. Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Intäkter hamnade i slutändan på noll då vi inte fick ett tillräckligt underlag för att genomföra kurserna på distans. Problematiken låg i att Folkhälsoinstitutet hade satt en maxgräns på deltagaravgiften till 250 kronor vilket betydde att vi var tvungna att söka extern finansiering från kommuner för att hålla kursen. Sundbybergs kommun har sen tidigare stöttat våra fysiska kurser i Familjeverkstaden med kronor per genomförd kurs vilket fungerat bra, men deras ansvar är mot sina egna kommuninvånare, inte mot resten av Sveriges befolkning. Så trots att de gick med att stödja kursen fullt ut om hälften av deltagarna var från Sundbyberg blev de tyvärr inte av på grund av för få anmälda. 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn karin heinig E-post karin.heinig@studieframjandet.se Telefon