Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Transkript

1 Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

2 Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska folksjälen. I folkbildningens natur ligger att den är fri från offentlig styrning och frivillig för människor att delta i. I detta faktum ligger en betydande samhällskraft. Hos studieförbunden söker människor ny kunskap, och delar med sig av befintlig. Här ges också chansen att både uppleva och utöva kultur. Folkbildning erbjuder möten mellan människor som vill utvecklas. Just för att folkbildningen är en så betydelsefull del av samhället får den offentligt stöd från stat, landsting/regioner och kommuner. Eftersom verksamheten sker lokalt och har störst betydelse där, är det viktigt att kommuner och landsting/regioner ger studieförbunden ordentligt stöd. Det är dessutom en god samhällsinvestering. Riksdagen motiverar statens stöd till folkbildningen med att den ska: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. 87 procent av kommunpolitikerna har en positiv inställning till folkbildning. (Folkbildningsförbundets attitydundersökning 2007)

3 Världens mest upplysta folk Sverige ligger bra till när det gäller medborgarnas kunskap om olika samhällsbegrepp, samhällsinstitutioner och hur man gör sin röst hörd gentemot det offentliga. Folkbildningen har en avgörande betydelse för att Sverige rankas som världens mest demokratiska land. Sverige har till och med kallats för en studiecirkeldemokrati. Miljoner är de människor som lärt sig föreningsdemokrati i studieförbunden. Vi som jobbar med folkbildning vet att det är lätt att skapa engagemang och aktivitet bland folk i större kampanjer som exempelvis inför folkomröstningar. Med ofta begränsade medel når studieförbunden många och skapar en livlig och mångsidig debatt. Vi kan berätta om många exempel där studieförbunden kanaliserat medborgarnas synpunkter till beslutsfattare i viktiga lokala frågor, då studieförbunden fungerat som en bro mellan folk och folkvalda. Kanske är det så att demokratins överlevnad ligger i den breda bildningen och att det är just möten mellan människor som vill utvecklas, som lyser upp mest. Världens mest upplysta folk Att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin är riksdagens första syfte med stödet till folkbildningen. 71 procent av riksdagens ledamöter anser att studieförbunden är de som har bäst förutsättningar att nå, motivera och utbilda vuxna som i dag inte använder Internet och därmed stärka e-demokratin. (Folkbildningsförbundets valundersökning 2006)

4 Världens mest engagerade folk Världens mest engagerade folk Svenskarna har mer än 30 miljoner medlemskap i olika organisationer. Föreningslivet är oerhört starkt och omfattar i stort sett alla. Frågan är om det kunnat vara så stort, så starkt och så samtida om det inte varit för det nära samarbete med studieförbunden. När människor kommer samman, identifierar ett behov och formulerar en idé, så gror fröet till en ny förening. Varje år föds hundratals nya föreningar, nätverk och organisationer i landet. Ett av de första stegen många tar är att söka sig till ett studieförbund för att få stöd att utvecklas. Ett starkt engagemang, vad det än handlar om, skapar ett stabilt samhälle fyllt av förtroende. Folkbildningen och studieförbunden erbjuder mängder av mötesplatser för människor. Det skapar en tillit mellan människor som får stora återverkningar på samhället i stort. Och ett samhälle präglat av tillit är ett effektivt samhälle. Kanske spelar föreningslivet och folkbildningen en roll för att vi i Sverige litar på varandra, både socialt och professionellt. Att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen är riksdagens andra syfte med stödet till folkbildningen. Fler än 90 procent av deltagarna i studiecirklar anser att de haft inflytande i och bidragit till studiecirkeln. 97 procent konstaterar klart och tydligt att de fått praktiskt användbara kunskaper i studiecirkeln. (Folkbildningsrådets deltagarundersökning 2004)

5 Världens mest vetgiriga folk Foto: Kjell Johansson Världens mest vetgiriga folk Varje år söker sig miljontals människor till studieförbundens studiecirklar och andra bildningsaktiviteter. Motiven är många men vetgirigheten är alltid en drivkraft. För många handlar det om att utveckla sig själva inom ett intresse, för andra om att få en plattform att söka jobb från. Ytterligare andra söker sig till studieförbunden för att skapa sig en bättre förståelse för det svenska samhället och för världen i stort. Eftersom folkbildning står för det icke-formella lärandet, det lärande som inte styrs av centrala läroplaner eller lagar, blir folkbildningen för många ett viktigt komplement till det formella skolsystemet. Det är en styrka hos ett samhälle att det finns fria studieförbund för människor som vill lära sig nytt eller fördjupa sina kunskaper i möten med andra människor. Hos studieförbunden kan man välja på fler än 700 olika ämnen. Och nya tillkommer hela tiden. Kanske är det för att studieförbunden finns där med sitt rika utbud över hela landet som vi svenskar är ett av världens mest vetgiriga folk. Att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället är riksdagens tredje syfte med stödet till folkbildningen. En stor del av cirkeldeltagarna har ingen, eller kort, eftergymnasial utbildning. 89 procent av deltagarna uppger att studiecirkeln givit intresse för fortsatta studier. (Folkbildningsrådets deltagarundersökning 2004)

6 Världens mest nyfikna folk Världens mest nyfikna folk Många människor drömmer om att lära sig spela ett instrument, designa sin egen produkt, våga stå på scen eller någonting helt annat. De får chans att leva ut sin nyfikenhet och utmana sig själva i folkbildningen. När melodislingan sitter, när gästerna berömmer den fina gardinen i vardagsrummet och när applåderna rasar, har många överraskat både sig själva och sin omgivning. Upplevelser som dessa ger starka och välmående människor. Människor som vet att de kan tackla utmaningar även i yrkeslivet, i skolan eller i politiken. Inget annat land har så stor andel av befolkningen som tar del av kulturupplevelser eller som själva utövar kultur i någon form som Sverige. Det ser vi som ett kvitto på att studieförbunden är framgångsrika i sitt uppdrag att göra kultur tillgänglig för alla över hela landet, och motivera människor till eget skapande. Kanske är vår nyfikenhet och vilja att utveckla oss själva hemligheten bakom att vi svenskar är så snabba på att ta till oss nya intryck och kulturella uttryck, som internationella kök, spännande resmål och främmande musik och dans. Foto: Bengt af Geijerstam Att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet är riksdagens fjärde syfte med stödet till folkbildningen. 93 procent av svenskarna har utövat någon kulturaktivitet, enskilt eller i grupp, det senaste året. Det kan handla om att fota och syssla med hantverk eller att sjunga i kör och spela teater. Genomsnittet i EU är 62 procent. Även när det gäller att uppleva kultur ligger svenskarna i topp. (EU-kommissionens kulturbarometer 2007)

7 Studieförbunden I över 100 år har vi erbjudit folkbildning i Sverige. I dag finns det nio studieförbund som arrangerar studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. Studieförbunden är väldigt olika men tillsammans utgör de Sveriges största mötesplats för människor som vill utvecklas. Studieförbunden har tydliga profiler och inriktningar som präglas av de organisationer som de samverkar med. Att studieförbunden är profilerade gentemot varandra är viktigt för att uppnå den mångfald som gör folkbildningen till den samhällskraft den är. Genom att det finns studieförbund med olika inriktningar kan människor och organisationer hitta det studieförbund som kan tillgodose just deras behov. Varje år genomför studieförbunden cirka studiecirklar och når över två miljoner deltagare. De enskilt största ämnena är konst, musik, media, humaniora samt samhälls- och beteendevetenskap. Studiecirkeln, den lilla gruppen som lär tillsammans, är grunden i folkbildningen. Det är ett pedagogiskt koncept som funnits i decennier och som i dag är starkare än någonsin. Studieförbunden är Sveriges största kulturarrangör. De publika kulturprogram som arrangeras lockar varje år 15 miljoner besökare. Det är lika många som går på bio. 85 procent av våra folkvalda kommunpolitiker tycker att studieförbundens verksamhet är viktig. Och en lika stor andel av allmänheten tycker att studieförbundens verksamhet är viktig. Det tyder på att våra folkvalda är som folk är som mest. (Folkbildningsförbundets attitydundersökningar 2007)

8 Folkbildningsförbundet Folkbildningsförbundet är de nio studieförbundens intresseorganisation. Vi vill lyfta fram folkbildningens roll i den offentliga debatten. Det gör vi utifrån de miljontals människor som möts i folkbildningen varje år. Vi prioriterar särskilt frågor kring aktivt medborgarskap, kultur, etik- och kvalitet. Vi är också studieförbundens förhandlingspart och ingår gemensamma avtal. Folkbildningsförbundet bildades 1903 och har sedan starten haft till uppgift att agitera för folkbildningens sak. Till en början bedrev Folkbildningsförbundet egen folkbildningsverksamhet, bland annat genom att arrangera föreläsningar och sprida litteratur genom mobila boklådor. Folkbildningsförbundet är en av huvudmännen för Folkbildningsrådet som bildades 1991 och som har i uppdrag att fördela statsbidraget till folkbildningen och följa upp dess användning. Foto: Jacob Forsell

9 Varje år träffas miljontals människor för att dela med sig av kunskaper, utbyta synpunkter och diskutera åsikter. Formen kan vara en kurs eller studiecirkel i måleri eller italienska, i botanik eller beteendevetenskap. Men effekten är alltid densamma: När människor träffas, som inte brukar träffas, uppstår nya idéer och nya insikter. Ett slags korsbefruktning som utvecklar inte bara personerna som deltar, utan hela samhället. En sådan blandning är oerhört viktig för en väl fungerande demokrati. Och därmed ett bra Sverige. Tillsammans har vi ägnat oss åt folkbildning i över 100 år. Vi gör det gärna i 100 år till. Wallingatan 38, Stockholm Telefon Fax fbf@studieforbunden.se