Kommunikationsplan. för kommunkontakter

Transkript

1 Kommunikationsplan för kommunkontakter

2 Folkbildning och aktivitet i din kommun Studieförbunden är en möteplats för nyfikna människor och organisa oner över hela landet. A visa upp de styrkor och den mångfald som finns i verksamheten är all d e nöje. Tillsammans har vi möjlighet a göra det ännu mer och bä re! I dagsläget finns det allt från mycket täta, ll näst in ll obefintliga kontakter mellan de o studieförbunden och landets kommuner. I rapporten Läge för dialog (Folkbildningsförbundet 2011) uppger 78 procent av de intervjuade studieförbundsrepresentanterna på lokal nivå a deras kontakt med kommunens företrädare kan förbä ras. Studieförbunden vill öka och förbä ra dialogen med kommunen. Vi gör det genom a använda berä elsen som metod, genom a be människor berä a vad folkbildning har bety för deras utveckling och engagemang. Våra tre huvudbudskap är: Vår verksamhet ger bildade och ak va kommuninvånare Vi utvecklar demokra ska och ak ga organisa oner Vi bidrar ll e blomstrande kulturliv Kommunika onsplan för kommunkontakter är framtagen av det studieförbundsgemensamma nätverket Infonet och antagen av Folkbildningsförbundets styrelse i december Syfte Vår gemensamma kommunika on sy ar ll a studieförbunden ska uppfa as som vik ga aktörer i samhällsutvecklingen. Målgrupper Kommunpoli ker Kommuntjänstemän Journalister Opinionsbildare Effektmål År 2016 ska kommunpoli ker ha högre kännedom än 2013 om studieförbundens verksamhet och hur den bidrar ll samhällsutvecklingen, samt ge verksamheten e ökat stöd.

3 Kvantitativa mål Kommunika onsmål uppsa a för perioden 2013 ll och med Tidigare undersökningar bland kommunpoli ker från Folkbildningsförbundet har mä vad ordförande i nämnd med ansvar för folkbildningen anser om studieförbund och folkbildning. För a få en tydligare bild av kommunens ställningstaganden ska vi även mäta kännedom och a tyd hos kommunstyrelsens ordförande, poli ker med ansvar för utbildningsfrågor samt tjänstemän som handlägger folkbildningsärenden. Nuvarande nivå samt mål för 2015 skrivs in e er genomförd nollmätning Kommunpoli ker och tjänstemän ska ha en mycket posi v inställning ll folkbildning. År 2011 hade 75 procent av poli kerna det. Kommunpoli ker och tjänstemän ska anse a studieförbundens verksamhet är mycket vik g. År 2011 hade 56 procent av poli kerna det. Kommunpoli kerna ska koppla samman folkbildning med värdegrunden allas lika värde. År 2011 gjorde 52 procent av poli kerna det. Kommunpoli ker och tjänstemän ska uppfa a studieförbunden som en resurs för lokal utveckling. År 2011 gjorde 60 procent av poli kerna det. Kommunpoli ker och tjänstemän ska kunna nämna någon specifik verksamhet som något eller några studieförbund bedriver i kommunen. Kommunpoli ker och tjänstemän ska känna ll fem av o studieförbund. De generella kommunbidragen har totalt se halverats de senaste 20 åren. Minskningen ska ha avstannat År 2015 ska antalet kommuner som inte ger något generellt kommunbidrag ll studieförbunden minskat med fem. A se förändringar i kommunernas ekonomiska stöd ll studieförbunden som e resultat av våra kommunika onsinsatser är a använda sig av e trubbigt instrument. Men vi antar ändå de a: a en strukturerad, ökad kommundialog leder ll en förändrad a tyd hos poli- kerna, som i sin tur leder ll a de neddragningar av kommunbidragen som pågå sedan ni otalet avstannar. 3

4 Budskap och argument Vi har tre huvudbudskap i kommunika onen ll kommunerna. Till stöd för budskapen finns argumenta on, förslag på lokal sta s k samt tankar om vilken typ av berä elser om indviduella exempel som kan illustrera det vi vill säga. 1. Vår verksamhet ger bildade och ak va kommuninvånare Hos studieförbunden blir människor delak ga och kan utveckla en personlig rela on ll sina kunskaper. De lär sig a själva inhämta kunskap, analysera, dela sina egna och andras erfarenheter. Studieförbunden bidrar ll a sprida både bildning och utbildning, samt a minska utbildningskly orna. Samhället blir mer rörligt och mindre sårbart med en hög bildningsnivå bland invånarna. Människor som möts under trygga former har också lä are a ta in andras perspek v och a engagera sig i olika frågor. I en studiecirkel eller på e föredrag kan e engagemang både inledas och djupna. Fakta: Under 2013 genomförs en ny cirkeldeltagarundersökning. Exempel på berä elser från deltagare: Samtalskvällar för a lära sig bä re svenska, internetcafé för ökad digital delak ghet, cirkeln Din egen berä else med fokus på psykisk hälsa, deltagare som går vidare och blir cirkelledare/projektledare för a engagera fler inom t.ex. musik. 2. Vi utvecklar demokra ska och ak va organisa oner Många människor går samman för a påverka poli ken och/eller sin livssitua on. Typen av föreningar och nätverk förändras ständigt, men människors engagemang är stabilt liksom behovet av studier, organisering och mötesplatser. Studieförbunden samarbetar och utvecklar föreningslivet och samarbetar om utåtriktade arrangemang. De o studieförbundens gemensamma nätverk och engagemang i civilsamhället ger oss en unik kännedom och funk on. Lokal sta s k: Det totala antalet föreningar som studieförbunden i kommunen samarbetar med. Fakta: Nära 80 procent av den vuxna befolkningen är medlemmar i minst en förening, och 48 procent är ideellt ak va i en organisa on (Rapporten Fram dens civilsamhälle, Fram dskommissionen 2012). Exempel på berä elser från deltagare: Omställningsgrupp som arbetar för de globala klimatmålen på lokal nivå, studiecirklar i föreningskunskap och poli k, kulturhus som rymmer flera föreningar. 4

5 3. Vi bidrar ll e blomstrande kulturliv Vi bidrar ll a fler får uppleva kultur och själva skapa. Mycket av övrigt kulturutbud vänder sig ll åskådare/konsument, medan vi fokuserar på eget deltagande. Vi är Sveriges största kulturarrangör. Lokal sta s k: Sammanställning av kulturverksamheten senaste året. Exempel på berä elser från deltagare: Hiphop-projekt, replokaler och lokala musiktävlingar, teater om aktuella frågor, läsombud på gruppboende. Utgångpunkt för budskapen är statens sy en för stöd ll folkbildningen. Dessa är: - a stärka och utveckla demokra n; - a göra det möjligt för människor a påverka sin livssitua on och skapa engagemang a delta i samhällsutvecklingen; - a utjämna utbildningskly or och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället; och - a bredda intresset för kultur och öka delak gheten i kulturlivet. Metod Vi vill skapa en långsik g, kon nuerligt dialog med kommunen för a prata fram dsfrågor. För a möta kommunen på bästa sä sker kommunika onsarbetet samordnat mellan studieförbunden och med länsbildningsförbunden som en vik g resurs. Budskapsbärarna är i första hand studieförbund på lokal och regional nivå i samarbete med länsbildningsförbunden. Studieförbunden centralt och Folkbildningsförbundet ger stöd och ansvarar för helheten, också i samarbete med länsbildningsförbunden. Folkbildningsförbundet upprä ar och stämmer av en ak vitetsplan för de egna na onella ak viteterna samt utvärderar insatserna. Varje studieförbund beslutar över sina ak viteter och hur dess organisa on på bästa sä använder sig av kommunika onsplanen för kommunkontakter. I kommunika onen vinner vi gehör genom a använda berä elsen som metod, a ly a fram individer som stärkts och samhällsförändringar som ske. Till det kopplas kommunika onsplanens budskap och argument samt aktuell sta s k. Vi vinner på a läsa på om aktuell kommun, a intressera oss för dess prioriteringar och mål. 5

6 Wallingatan 38, Stockholm Telefon Fax