Rä en ll försörjning HSO Skånes kongress Ingrid Burman Ordförande Handikappförbunden

Transkript

1 Rä en ll försörjning HSO Skånes kongress Ingrid Burman Ordförande Handikappförbunden

2 Nuläge A leva med en funk onsnedsä ning är en riskfaktor för fa gdom och ohälsa. Möjligheterna ll försörjning bland personer med funk onsnedsä ning är en ödesfråga för Sverige som välfärdsland och är därför Handikappförbundens främsta valfråga i valrörelsen 2014.

3 Handikappförbunden Intressepoli sk aktör Mänskliga rä gheter E samhälle för alla Val 2014 EU, Riksdag, Lands ng, Kommun Gemensam valkampanj Det förbundsspecifika

4 Valfrågor Stärk rä en ll rehabilitering i rehabiliteringskedjan Reformera de arbetsmarknadspoli ska programmen Pengar kvar även för dem med lägst försörjning Ökad kunskap om funk onsnedsä ning i rektors- och lärarutbildningar

5 Rehabiliteringskedjan U örsäkringar Arbetsförmågebegreppet Rehabilitering Rä sosäkerhet Privata försäkringar

6 Arbete Sysselsä ningsraden från 56% 1998 ll 44% 2012 och 55% 2014 Arbetslösheten mellan år 2013 och 2014 har minskat med 3,5 % för personer utan funk onsnedsä ning och ökat med 7,3 % för personer med en funk onsnedsä ning. Deltagandet i arbetskra en ökar Funka utredningen

7 Utbildning 17% har bara grundskola / 7% övriga Ny skol lag (skoldeba en) 32 procent varit arbetslösa i mer än 6 månader (lång dsarbets- lösa), jämfört med 13 procent bland övriga ungdomar. Arbetsmarknadsetableringen för elever i gymnasiesärskolan har försämrats i jämförelse med mätningar gjorda på talet

8 Kommunala avgi er m.m. Den som inte kan jobba på grund av sjukdom eller funk onsnedsä ning, måste garanteras e heltäckande ekonomiskt skydd, både för a klara försörjningen fullt ut i e akut skede, men också a ha möjligheter a finna nya vägar i livet när sjukdomen påverkar de fram da möjligheterna a jobba.

9 LSS Från 2010 och framåt har antalet personer som få sin assistansersä ning indragen av försäkringskassan ökat med närmare 800 procent; från en stabil nivå på omkring o personer årligen fram ll 2008 ll omkring 80 personer de senaste åren. Även antalet personer som får avslag på sin första ansökan om assistansersä ning har ökat kra igt. Mellan fick mindre än var tredje person avslag på sin ansökan, under åren ledde mer än häl en av alla ansökningar ll avslag (ISF).

10 LSS 2012 blev fler ansökningar avslagna än godkända. Räknar man bort de över 65 som enligt beslut 2004 fick rä a behålla sin assitans så minskar idag antalet som får assistans Schablonersä ning 65 års gräns 2,61 mmar na e d

11 Ny diskrimineringslag Privata företag med mindre än 10 anställda - 92% av all handel - 99% av all kultur - 90% av transportsektorn - 89% av all hotell och restaurangverksamhet - 93% av hälso- och sjukvården. Det innebär a Sverige fortsä er a utestänga många från offentliga miljöer som restauranger, bibliotek, teatrar m.m pga av sina funk onshinder.

12 Hälso- och sjukvård Jämlik, över landet och mellan grupper Specialistutbildningen Na onella riktlinjer Person centrerad vård Jfr bröstcancer, läkemedel m.m. livslängd

13 Utmaningar Dubbla budskap Nordiska modellen/juridik Folkrörelse/individuella Hålla ihop Finansiering Prioritera/fokusera Demografi/uppdelat samhälle

14 Utmaningar Bemötandefrågor Välgörenhetstanken Diskriminering Mänskliga rä gheter Ex nedsa arbetsförmåga

15 Kommande år FN konven onen Den lokala nivån behöver stärkas Kunskap Opinionsbildning En stärkt demokra sk organisa on

16 Vi arbetar långsik gt för Arbetsmarknadspoli ken u ormas så a allas arbetsförmåga kan tas llvara. Det förutsä er både insatser för a stärka den enskilde och för a stärka arbetslivets förmåga a llvarata fler människors resurser sjukförsäkringen u ormas så a den som är sjuk garanteras en fullgod försörjning. Den ska ge möjligheter för den försäkrade a jobba, utan a hota försörjningen

17 alla medborgare inkluderas i samhällsgemenskapen. Den som på grund av funk onsnedsä ning inte kan arbeta måste garanteras en hög levnadsstandard och en meningsfull sysselsä ning skola och utbildning u ormas så a alla ges möjlighet a nå sin fulla poten al genom a undervisningen anpassas och a lämpligt stöd ges. En fullgod utbildning är vik g för a fullt ut kunna delta i arbetslivet.

18 Tillsammans blir vi starkare Fram den går a påverka