Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Transkript

1 Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Med dr Barbro Lewin Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Lewin 2010

2 Varför är arbetsförmågebedömning ett viktigt tema att diskutera? För handikapporganisationerna har den låga närvaron på arbetsmarknaden alltid varit ett problem Hittills mest fokus på närvaron som en diskrimineringsfråga?

3 IFAU 2001:5. H Knutsson, K Persson. Funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga ett arbetsgivarperspektiv Generellt informationsbehov

4 Socialstyrelsen (2005) Sjukskrivningsprocessen i primärvården Patienten avgör, inte läkaren

5 Riktig politisk fart blev det först när allt fler lämnar arbetslivet till följd av ohälsa Socialförsäkringens betänkande Mera försäkring och mera arbete. Mänskliga och samhällsekonomiska konsekvenser (SOU 2006:86) LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77). Nordiska Handikappolitiska Rådet Den utestängande arbetsmarknaden. Rapport från nordiskt seminarium om arbetsmarknaden för personer med nedsatt arbetsförmåga

6 Forts rapporter och initiativ Peter Nydahl Att sänka trösklarna på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Om regeringars olika åtgärder i Norden. Nutek Uppdrag om sociala företag

7 Forts rapporter och initiativ AF, FK, Skolverket, Socialstyrelsen Strategi för fler personer med funktionshinder i arbete. Rapport till arbetsmarknadsdepartementet februari 2008 Socialstyrelsen Daglig verksamhet enligt LSS. En kartläggning Socialstyrelsen På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete

8 Kommittédirektiv 2008:11 till en ny utredning - arbetsförmågeutredningen

9 Uppdraget Steg 1 Inventering av olika metoder för att bedöma funktionstillstånd och arbetsförmåga i Sverige och andra länder. Föreslå användbara metoder för sådana bedömningar

10 Uppdraget Steg 2 Beskriva och analysera begreppet arbetsförmåga. Vad läggs i begreppet i socialförsäkring, arbetsmarknadspolitiken och handikappolitiken? Dessutom analysera begreppet sjukdom ur sjukförsäkringens perspektiv. Analysera krav på omställning i socialförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken

11 Särskilda problem och risker med nuvarande lagstiftning Inga tydliga definitioner i) Avsaknad av enhetlighet bristande rättssäkerhet godtycke olikartad tillämpning geografiskt och över tid

12 Det medicinska sjukdomsbegreppet Ur vems perspektiv? Individens subjektiva upplevelse avgör Professionens beskrivning av faktiskt tillstånd, en avvikelse från det normala

13 Ingen självklar relation mellan det medicinska sjukdomsbegreppet och det sjukförsäkringsrättsliga sjukdomsbegreppet

14 Arbetsförmåga resp arbetsoförmåga WHO:s klassifikation ICF (International Classification of Functioning) är grundläggande för begreppsbildningen i sammanhanget. Svårigheterna och de rådande problemen med att bedöma arbetsförmåga är av så fundamental art att en grundlig utredning är nödvändig för att utveckla och förankra ett gemensamt synsätt och gemensamma metoder för bedömning av medicinskt orsakad funktionsnedsättning och arbetsoförmåga.

15 Förmågan, inte oförmågan ska fokuseras Tydliga med att det är sjukdomens konsekvenser för funktionstillstånd och arbetsförmåga som motiverar sjukförsäkring, inte sjukdomen i sig

16 Arbetsmarknadspolitiken Ingen definition av arbetsförmåga i ALF (Lagen om arbetslöshetsförsäkringen) I Arbetsförmedlingens handläggarstöd finns definition: Arbetsförmåga bestäms av egenskaper hos en individ, en specifik arbetsuppgift och arbetsmiljö i samspel. Kommittédirektivet understryker att arbetsförmåga är en relation mellan individ och miljö. Kan påverkas genom anpassing av arbetsplats, hjälpmedel, utbildning, över tid ALF är en omställningsförsäkring vid omställning till annat arbete

17 Många olika metoder för bedömning av arbetsförmåga Avsaknad av metoder för att ta ställning till i vilken grad nedsatt funktionstillstånd även innebär nedsättning av den fysiska, mentala respektive sociala arbetsförmågan Andra faktorer har påverkat rätten till ersättning än nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. Mjuk försäkring enl Sjukförsäkringsutredningen SOU 2006:86 Mera försäkring och mera arbete. Mänskliga och samhällsekonomiska konsekvenser.

18 Att förtydliga ett undflyende, mångtydigt, föränderligt och omstritt sjukdomsbegrepp Subjektiv upplevelse av att inte må bra (illness) Social roll pga illabefinnandet (sickness) Patologiskt tillstånd objektivt diagnosticerat (disease)

19 Fokus på förmåga, inte oförmåga Samspel mellan individens kapacitet, arbetets krav och miljö Begreppets tre dimensioner: fysisk, psykisk och social

20 Krav på omställning Arbetsförmågan ställs i relation till kraven från personens arbete Vid längre sjukdomsfall krav på ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete Behov av kravbeskrivningar Sjukförsäkring är ingen yrkesförsäkring, krav på byta jobb. I arbetslöshetsförsäkringen annat; inte lägre inkomst än 90% av dagpenningen.

21 Sammanfattning kommittédirektiv Inventering av metoder för bedömning av arbetsförmåga i Sverige och andra länder Föreslå användbara metoder Beskriva och analysera begreppet arbetsförmåga. Även ur sjukförsäkringens perspektiv Redovisa och analysera skillnader mellan krav på individers omställning i socialförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken. Fokus på funktionstillstånd

22 Slutsats 1 om politisk intention: Inte individ eller miljö utan Individ och miljö ICF nämns i direktivet Forskning om bedömningsmetoder utifrån ICF Seminarium i Örebro om ICF Core Sets och arbetsinriktad rehabilitering 22 november. SNOFA arrangerar. Anmälan senast 17 november till Johanna.Gustafsson@oru.se. Huvudtalare Reuben Escorpizo

23 Slutsats 2 om de politiska avsikterna: Både individuellt MRperspektiv och samhällsnytta Rättigheten till arbete enligt FN-konventionen måste skyddas

24 Fråga för framtiden till handikappförbunden Har man hittills mest haft fokus på tillgängligheten till arbetsmarknaden som en diskrimineringsfråga (negativa attityder hos arbetsgivare) Och är det nu dags att satsa mer på kopplingen arbetsförmåga försörjning (offentliga resurser för att kompensera löneglappet mellan arbetsgivarens betalningsvilja och den enskildes lönekrav)?