Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Transkript

1 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts tillfälle att lämna remissvar på de lagförslag som lämnas i Arbetsförmågeutredningens promemoria. Förslagen presenteras i utredningens slutbetänkande Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar för arbete/ försörjningsförmåga (SOU 2009:89) från Socialdepartementet. Denna promemoria utgör en del i regeringens åtgärdspaket för en väl fungerande sjukförsäkring. Remissvaret har utarbetats av SLL Personal och SLL Produktionssamordning vid landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att som yttrande till Socialdepartementet överlämna landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Sammanfattning Stockholms läns landsting (SLL) bifaller i huvudsak promemorians förslag till begreppsapparat, bedömningsinstrument och processteg med syftet att säkerställa att intentionerna i den s.k. rehabiliteringskedjan uppfylls. SLL instämmer i grundtanken att arbetsförmåga uppstår när en bestämd individ utför specifika arbetsuppgifter i en specifik miljö och att begreppet arbetsförmåga är relationellt och situationsberoende. SLL stödjer promemorians utgångspunkt att medicinska förutsättningar för arbete ska utgöra grunden för ersättning då aktivitetsbegränsningen ska bedömas mot den reguljära arbetsmarknaden.

2 2 (5) SLL bifaller förslaget att planen för samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska omvandlas till ett permanent arbetsmarknadsprogram och inriktas på att stärka den enskilda individens medverkan och överblick över vad som sker. SLL ser positivt på promemorians förslag till lagändringar som ska bidra till att sjukförsäkringen som en försäkring mot inkomstbortfall på grund av sjukdom blir mer renodlad. SLL stödjer i princip förslaget att riktlinjer för särskilda skäl för att få arbetsförmågan bedömd mot arbete hos nuvarande arbetsgivare även efter dag 180 utvidgas till att även omfatta partiell återgång i arbete. SLL avstyrker förslaget om att en utfyllnad till nivån på rehabiliteringspenningen för den som dag 180 lämnar sjukförsäkringen för att söka arbete på den reguljära arbetsmarknaden utformas som medfinansiering av arbetsgivaren. SLL efterlyser en genomarbetad analys av konsekvenserna för kommunsektorn och menar att den omfattande arbetsmiljö- och rehabiliteringslagstiftningen ger tillräckligt stöd för att säkerställa att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar uppfylls. SLL saknar även en analys av förslagens konsekvenser utifrån sjukvårdshuvudmannens och vårdverksamheternas perspektiv. Allmänt I egenskap av stor arbetsgivare och hälso- och sjukvårdshuvudman bifaller Stockholms läns landsting (SLL) i huvudsak promemorians förslag till begreppsapparat, bedömningsinstrument och processteg med syftet att säkerställa att intentionerna i den s.k. rehabiliteringskedjan uppfylls. Som framgår av promemorian har inte rehabiliteringskedjan inneburit någon formell förändring av lagstiftningen som gäller rehabiliteringsansvar, omplaceringsskyldighet eller anställningstrygghet. Promemorians förslag till lagändringar stämmer väl överens med landstingets övergripande mål och riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering och det aktiva rehabiliteringsarbete som redan idag bedrivs vid förvaltningar och bolag. SLL ser positivt på promemorians förslag till lagändringar som ska bidra till att sjukförsäkringen som en försäkring mot inkomstbortfall på grund av sjukdom blir mer renodlad. Både införandet av graviditetspenning under den sista månaden före förlossningen och särskild närståendepenning är steg i denna riktning. Att via

3 3 (5) sjukförsäkringen införa en förstärkt rätt till arbetsmarknadsmässigt stöd till de personer som vid en bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden får sin sjukpenning indragen bör kunna bidra till en effektivare rehabiliteringsprocess och underlätta omställning till nytt arbete i de fall detta krävs. Överväganden SLL stödjer promemorians utgångspunkt att medicinska förutsättningar för arbete ska utgöra grunden för ersättning då aktivitetsbegränsningen ska bedömas mot den reguljära arbetsmarknaden. SLL delar uppfattningen att arbetsförmåga uppstår när en bestämd individ utför specifika arbetsuppgifter i en specifik miljö, och att begreppet arbetsförmåga ska förbehållas dem som har ett arbete. I dessa fall är det meningsfullt att bedöma sjukdom och aktivitetsbegränsningar i DFA-kedjan (Diagnos - Funktionsnedsättning - Aktivitetsbegränsning) under de första 180 dagarna i förhållande till kraven i arbetet, medan andra begrepp bör användas vid den prövning mot den reguljära arbetsmarknaden som sker efter 180 dagar. Som utredningen framhåller är det en professionell bedömning av DFA-kedjans tre led och en rimlig koppling dem emellan som krävs av hälso- och sjukvården för rätt till ersättning från sjukförsäkringen. För att öka enhetligheten och ge stöd för både intygsskrivande läkare och försäkringsadministrationen i handläggnings- och beslutsprocessen vad gäller rätten till ersättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom anser SLL, i likhet med promemorians resonemang om normering via instrument, att det finns behov av evidensbaserade metoder för bedömning av funktions- och arbetsförmåga vid prövning mot den reguljära arbetsmarknaden. Validering och testning av instrumentets reliabilitet bedöms som väsentliga. SLL håller även med utredningen om att det behövs en fortsatt utveckling av Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd. De nya begreppen medicinska förutsättningar för arbete och försörjningsförmåga tillsammans med en tydligare ansvarsfördelning mellan involverade parter i relation till rehabiliteringskedjan skapar förutsättningar för en effektivare rehabiliteringsprocess. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdens uppdrag begränsas till medicinska bedömningar. SLL saknar i betänkandet en analys av förslagens konsekvenser för hälso- och sjukvården ur resurs-, organisations- och verksamhetssynpunkt. Bland annat krävs förbättrade och utökade kontakter mellan sjukvården och den sjukes arbetsgivare. Individen i centrum Vidare bifaller SLL förslaget att planen för samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska omvandlas till ett permanent arbetsmarknadsprogram och

4 4 (5) inriktas på att stärka den enskilda individens medverkan och överblick över vad som sker. Att med individen i centrum använda arbetsmarknadsåtgärder parallellt med förändringarna i sjukförsäkringen möjliggör återgång i arbete och stärker förutsättningarna för den omställning som kan krävas. SLL stödjer utredningens bedömning om att sjukvårdens arbetssätt och dess personal har en viktig roll i rehabiliteringsprocessen. För att utveckla arbetet vidare krävs precis som utredningen framför en ökad kunskapsproduktion kring sjukskrivningens nytta och risker. Det behövs även mer kunskap om hur sjukvården kan bidra till en snabbare rehabilitering och om läkare sjukskrivningspraxis. Utredningens slutsatser avseende läkares sjukskrivningspraxis baseras på undersökningar gjorda vid ett par tillfällen i ett landsting. Det pågår många aktiviteter inom SLL, och även i andra landsting som kan ge fördjupad kunskap om läkares sjukskrivningspraxis och fungera som underlag för den fortsatta utvecklingen. Övrigt SLL ser positivt på promemorians förslag till lagändringar som ska bidra till att sjukförsäkringen som en försäkring mot inkomstbortfall på grund av sjukdom blir mer renodlad. SLL stödjer i princip förslaget att riktlinjer för särskilda skäl för att få arbetsförmågan bedömd mot arbete hos nuvarande arbetsgivare även efter dag 180 utvidgas till att även omfatta partiell återgång i arbete. SLL delar uppfattningen att en ny form av partiell sjukersättning som kompenserar arbetsgivaren för nedsatt produktivitet och den anställde för den lägre lönen bör utredas. Under förutsättning av ett nära samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen skulle en sådan subvention kunna underlätta för personer med stadigvarande nedsatt försörjningsförmåga att få ett arbete. SLL avstyrker förslaget om att en utfyllnad till nivån på rehabiliteringspenningen för den som dag 180 lämnar sjukförsäkringen för att söka arbete på den reguljära arbetsmarknaden utformas som medfinansiering av arbetsgivaren. SLL efterlyser en genomarbetad analys av konsekvenserna för kommunsektorn och menar att den omfattande arbetsmiljö- och rehabiliteringslagstiftningen ger tillräckligt stöd för att säkerställa att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar uppfylls. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Förslagen om införandet av graviditetspenning under den sista månaden före förlossningen och särskild närståendepenning samt förslaget om att arbetsgivare inte ska behöva betala sjuklön då en anställd genomgått en plastikoperation för att förbättra sitt utseende kan innebära något

5 5 (5) minskade sjuklönekostnader samt färre läkarbesök genom minskat behov av medicinska underlag. De ekonomiska konsekvenserna för landstinget som hälso- och sjukvårdshuvudman är inte belyst i utredningen. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program Miljösteg 5 har hänsyn till miljön beaktats och bedömningen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbeskrivning i detta ärende Mona Boström Landstingsdirektör Maria Englund Personaldirektör Beslutsunderlag Sammanfattning av SOU 2009:89