Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Transkript

1 Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Vid vetenskapliga förändringar ifrågasätts dessa grundantaganden Det har skett stora förändringar hälso- och sjukvården de senaste åren. I samband med detta har också vissa av hälso- och sjukvårdens grundantaganden ifrågasatts. 1

2 Utgångspunkter för teorier om hälsa och sjukdom. 1) Biologi eller sociologi 2) Hälsobegreppet eller sjukdomsbegreppet 2

3 Teorier om hälsa Man kan indela teorier om hälsa i fyra huvudkategorier 1. Som avsaknad av sjukdom 2. Som välbefinnande 3. Som balans eller anpassning 4. Som förmåga eller kapacitet 3

4 WHO:s hälsosyn I WHO:s konstitution från 1948 formulerades en definition av hälsa. Hälsa är ett tillstånd av totalt fysiskt, psykisk och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom eller defekt (infirmity). Ottawa Charter of Health Promotion, 1986 Hälsan har med fysiska, personliga och sociala resurser att göra. Hälsa är en resurs i vardagslivet, inte livets mål. Hälsa är en resurs och en essentiell förutsättning för mänskligt liv och social utveckling. (Sundsvall, 1991) Hälsofrämjande är en process som ökar individens möjlighet till kontroll över och förbättring av hälsan. 4

5 Hälsa som välbefinnande Hälsa är att må fysiskt och psykiskt bra (t.ex. att känna sig pigg, kry, vital, stark, fräsch, motiverad, koncentrerad, harmonisk eller lugn). Ohälsa är att lida psykiskt eller fysiskt (t.ex. att uppleva smärta, värk, klåda, yrsel, ångest eller depression). Skillnad på välbefinnande som hälsa och välbefinnande som livskvalitet. - Hälsan/ohälsan har omedelbara inre orsaker, och yttrar sig oftast i förnimmelser eller stämningar. - Livskvaliteten (god eller dålig) har oftast upprätthållande yttre orsaker. 5

6 Boorses biostatistiska teori Hälsa är frånvaro av sjukdom (disease) Sjukdom = skall förstås som teoretiskt ohälsosamt tillstånd (omfattar det vi kallar sjukdom, skada, defekt, handikapp, etc) Sjukdom är: Tolkning 1) är en funktionsnedsättning Tolkning 2) ett inre tillstånd som nedsätter en fysisk eller psykisk funktion Två betydelser av normal: Normativ: statistisk Normalfunktionen fastställs statistiskt skillnad mellan könen: skillnad mellan åldrar Abnormaliteten måste nedsätta överlevnads eller reproduktionsförmågan Globala sjukdomar accepteras om de är miljöbetingade 6

7 En disease är samtidigt en illness om den skapar oförmåga hos individen och därför: 1) är icke önskvärd av individen 2) berättigar till speciell behandling 3) ursäktar normalt sett kriticerbart beteende Disease är ett deskriptivt (beskrivande) begrepp och därmed värdeneutralt Illness är ett värdeladdat begrepp och därmed inte objektivt Illness är en delmängd av disease. 7

8 Problem med den biostatistiska teorin: normalfunktionen hos ett organ varierar beroende på miljö och individens verksamhet reduktion av en (organ-) funktion kan kompenseras av en annan (organ-) funktion 30-50% av alla som söker allmänläkare saknar abnormalitet (illness utan disease) vissa sjukdomar är normaltillstånd (givet miljön), ex. infektioner antingen: hela sub-populationer (av jordens befolkning) blir abnormala eller: vanliga sjukdomar i en kultur är normala (och därmed inte sjukdomar) i den kulturen hälsa är ett absolut tillstånd (ingen dimension). 8

9 Den holistiska hälsoteorin: Nordenfelt Handlingsteoretisk utgångspunkt Hälsa (definition): P har hälsa om han/hon av egen förmåga kan uppnå sina vitala mål (givet acceptabla omständigheter). Holism = (hela) individens förmåga mål miljö Ett vitalt mål är ett tillstånd i världen som är en nödvändig förutsättning för individens långsiktig minimal lycka. Mål som är vitala kan vara medvetet valda eller omedvetna En acceptabel omständighet är en situation där vi förväntar oss att individen skall klara av att handla. Andra ordningens förmåga. Skillnad objektiv hälsa subjektiv hälsa Subjektiv hälsa/ohälsa: - känner sig frisk/sjuk, eller - tror sig vara frisk/sjuk 9

10 Nordenfelts sjukdomsbegrepp "Maladies" = sjukdomar, defekter, skador Maladies tillstånd som tenderar att skapa ohälsa, (nedsätter individens förmåga att uppnå vitala mål) sjukdomar = processer som tenderar att... defekter = medfödda tillstånd... skador = förvärvade tillstånd... Problem med hälsoteorin: bryter mot normalt språkbruk sjukdom och hälsa förenliga tillstånd bryter mot medicinskt språkbruk vissa sjukdomar blir inte längre sjukdomar orealistiska (högt satta) mål lågt satta mål vansinniga/omoraliska mål 10

11 Hälsa Hälsa: En person har full hälsa om han/hon kan uppnå alla sina vital mål, givet acceptabla omständigheter. En person har minimal eller acceptabel hälsa om han/hon har förmågan att uppnå ett acceptabelt antal vitala mål. Full hälsa God hälsa Minimal eller acceptabel hälsa Ingen hälsa 11

12 Hälsa och anpassning : Ingmar Pörn Anpassning existerar när det råder en balans mellan tre komponenter, två inre och en yttre. Repertoar Målprofil Miljö En individ är vid hälsa om (och endast om) hon har den repertoar som är nödvändig för hennes anpassning, och har någon grad av ohälsa om repertoaren är inadekvat. 12

13 Livskvalitet Tre typer av teorier om livskvalitet: Hedonism (Ren) livskvalitet = välbefinnande/njutning/lust tes 1: inget annat än att må bra utgör positiv livskvalitet (och inget annat än att må dåligt utgör negativ livskvalitet) tes 2: allt välbefinnande utgör positiv livskvalitet (allt lidande utgör negativ ) - värdeteoretisk objektivism/universalism - monistisk teori - kunskapsteoretisk subjektivism Problem: - annat än att må bra kan påverka vår livskvalitet - det räcker inte med att vi mår bra för att vi skall ha bra livskvalitet - vårt välmående måste vara av rätt sort (adekvat) 13

14 Objektiv lista livskvalitet = ett antal objektivt goda ting (ex. välfärd, vänskap, kunskap, frihet, kärlek) - värdeteoretisk objektivism/universalism - pluralistisk teori - kunskapsteoretisk objektivism Problem: - alla personers livskvalitet bedöms efter samma mall - något som vi inte önskar kan alltså utgöra livskvalitet (och tvärt om) - svårt att finna en lista som alla är överens om 14

15 Önskeuppfyllelse livskvalitet = uppfyllelse av individens önskningar - måste önskeuppfyllelsen vara verklighetsförankrad? - gäller det alla önskningar, eller endast finala önskningar? - värdeteoretisk subjektivism - pluralistisk teori - kunskapsteoretisk subjektivism Problem: - går ej att jämföra livskvalitet mellan individer - känslan får en underordnad betydelse Skillnad mellan finala (intrinsikala) och instrumentella värden Instrumentala värden = det som leder till något finalt (intrinsikalt) värde Ex: välfärd välbefinnande pengar önskeuppfyllelse 15