RESILIENS Eller att blomstra trots funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet

Transkript

1 RESILIENS Eller att blomstra trots funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet Hanna Falk leg. sjuksköterska, fil.mag., fil.dr. Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin vid GÖTEBORGS UNIVERSITET

2 1. Den här föreläsningen handlar INTE om äldre personer i den tredje åldern utan funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet Det vill säga de som anses åldras framgångsrikt i traditionell bemärkelse. 2. Den här föreläsningen handlar om äldre personer i den fjärde åldern med funktionsnedsättning, kronisk multisjuklighet som själva anser sig åldras framgångsrikt. 3. Frågan är hur de lyckas med detta?

3 FRAMGÅNGSRIKT ÅLDRANDE RESILIENS FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH MULTIMORBIDITET

4 FRAMGÅNGSRIKT ÅLDRANDE Ursprungligen användes begreppet framgångsrikt åldrande för att visa på hur äldre människor lyckades undvika sjukdomar och funktionsnedsättningar och bibehålla god hälsa och hög fysisk och kognitiv funktion långt upp i åren (Rowe & Khan 1987; 1997). Frihet från sjukdom och sjukdomsrelaterat funktionshinder. Bibehållande av fysisk och kognitiv funktionsförmåga. Bibehållande av aktivt engagemang. Åldrandets problem har överdrivits kraftigt och det är fullt möjligt att bekämpa åldrandet. Dagens åldringar är annorlunda än åldringar förr, de kan vara hur friska och aktiva som helst bara de förstår att sköta sig. Människor som åldras framgångsrikt beskrivs som friska aktiva personer som lever ett aktivt och vitalt liv.

5 FRAMGÅNGSRIKT ÅLDRANDE Externa faktorer så som livsstil, kost och motion kan modifieras och därigenom påverka åldrandet. Ansvaret för att modifiera externa faktorer ligger på individen själv. Interna faktorer inkluderas inte och ett misslyckat åldrande kan ses som effekt av att individen inte förmått ändra sin livsstil. Vi vet väldigt lite om hur äldre personer själva definierar vad det betyder att åldras framgångsrikt. En process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder (Statens Folkhälsoinstitut, 2006).

6 HUR SER VERKLIGHETEN UT? Allt fler människor i Sverige får nuförtiden chansen att fylla 65 år. Ungefär nio av tio överlever sin 65 årsdag. Men med stigande ålder ökar sannolikheten att drabbas av kronisk sjukdom och funktionsnedsättning. Av dem som just nu fyller 65 kommer ungefär varannan att tillbringa åtminstone någon tid på vårdhem. Sannolikheten för en kortvarig vistelse till exempel för konvalescens efter ett kirurgiskt ingrepp är tio procent. För återstående fyrtio procent handlar det om långvariga vistelser. Skörberhet (engelskans frailty) innebär förlust av reserver eller marginaler, svaghet i kroppen, viktminskning, nedsatt ork, trötthet. Kronisk multisjuklighet (två eller fler samtidigt förekommande kroniska sjukdomar) ca 80% >90 år. Multisjuklighet + funktionsnedsättning ca 70% >90 år.

7 HUR SER VERKLIGHETEN UT? De enda faktorer som forskare har funnit innebära ökad risk för multisjuklighet är: hög ålder, kvinnligt kön och låg utbildningsnivå (oberoende av varandra). Dagens fenomen med en åldrande befolkning över hela jorden faller utanför ramarna för befintliga teorier och modeller. Hälsotillståndet i de äldre befolkningarna (>75 år) karakteriseras av en komplicerad blandning av ökad förekomst av kroniska sjukdomar och samtidigt en minskning av funktionshinder. Äldre personer konstruerar sin självbild och identitet baserat på de dominanta diskurser som formar vad det betyder att vara en äldre person. Kriterierna för ett så kallat framgångsrikt åldrande stämmer dåligt överrens med hur äldre personer själva ser på sin hälsa. Handlar det inte snarare om att balansera framgång med vetskapen om att kroppen kan vara sårbar och åldrande?

8 IDEAL VS. VERKLIGHET Kan man säga att de allra flesta personer över 90 år inte åldras framgångsrikt? Vad händer med äldre personers självbild om man strävar efter ett ideal som endast ett mycket litet fåtal lyckas uppnå? Vad händer med vår bild av åldrandet och den äldre personen? Kan ledtrådarna finnas bland de personer över 90 år som trots funktionsnedsättning och multisjuklighet anser sig ha god hälsa och livskvalitet? Har dessa personer en motståndskraft/resiliens som skyddar dem från åldrandets baksidor? Behöver man omdefiniera begreppet framgångsrikt åldrande så att det stämmer bättre överrens med verkligheten?

9 HUR BÖR VI SE PÅ FRAMGÅNGEN I ÅLDRANDET? Vad som främjar hälsan på äldre dar behöver inte skilja sig från vad som är en klok livsstil när man är ung eller medelålders. Åldrandet innebär dock att den enskildes reservkapacitet successivt avtar, att funktionsförmågan reduceras och att olika hälsoproblem uppstår. Ett gott åldrande kan därför handla om att förutse, hantera och anpassa sig till detta. Faktorer som nämns som viktiga är till exempel att acceptera och utveckla sig själv, ha en positiv relation till andra, vara självbestämmande, och känna meningsfullhet. Framgångsrikt åldrande ur det här perspektivet handlar alltså inte bara om att undvika/skjuta upp en nedgång utan också om utveckling av nya möjligheter.

10 FRAMGÅNGSRIKT ÅLDRANDE RESILIENS FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH MULTIMORBIDITET

11 VAD ÄR RESILIENS? Att hitta det nya normala Att återhämta sig från, motstå eller anpassa sig till någon form av förändring eller störning. Antas bero på samverkan mellan individen och alla möjliga faktorer i miljön (sociala, politiska, religiösa och kulturella etc.) som i sin tur samspelar med varandra. Egenskap, förmåga eller kvalitet som gör att individer; a) kommer tillbaka b) studsar tillbaka c) finner sig tillrätta 1973 Varför kunde vissa patienter återhämta sig och klara sig bra i livet och andra inte? En kombination av psykosociala faktorer och genetisk predisposition? Hjärnans förmåga att förändras (neuroplasticitet) beroende på våra erfarenheter.

12 VAD ÄR RESILIENS? Inget personlighetsdrag snarare än dynamisk och modifierbar process vilken kan låta sig stärkas med hjälp av interventioner. Skyddande processer Identifiera interventionspunkter för att undvika (negativ) missanpassning och stärka (positiv) anpassning Genom träning kan skyddande faktorer så som starkt socialt stöd, altruism, disciplin, koncentrationsförmåga stärkas och därigenom förbättra personens anpassningsförmåga. Vad säger forskningen om vad som karaktäriserar resiliens? Mål i livet och tro på den egna förmågan.. Socialt stöd och meningsfulla relationer Flexibilitet och att ha förmågan att anpassa sig till förändring Humor och att kunna skratta åt motgångar God självkänsla och självbild

13 VARFÖR BEHÖVS DEN HÄR FORSKNINGEN? Trots ett ökat fokus på att förbättra livskvaliteten under hela livet finns det ingen allmänt accepterad definition av vad det innebär att åldras framgångsrikt. Begreppet framgångsrikt åldrande behöver vidgas till att även handla om att balansera kontinuitet och förlust, hälsa och sjukdom, förmåga och oförmåga, liv och död för att vidmakthålla hälsa och välbefinnande. Inget personlighetsdrag snarare än dynamisk och modifierbar process vilken kan låta sig stärkas med hjälp av interventioner för att undvika (negativ) missanpassning och stärka (positiv) anpassning Syftet med det här projektet är att utveckla en empiriskt grundad teori om vad det betyder att åldras framgångsrikt med både funktionsnedsättning och multimorbiditet Vad gör och hur tänker dessa människor?

14 URVAL 30 äldre personer födda har valts ut baserat på; FUNKTIONSFÖRMÅGA Minst en funktionsnedsättning i aktiviteter i dagligt liv (födointag, kontinens, förflyttning, toalettbesök, på och avklädning samt badning) och minst en funktionsnedsättning i instrumentella aktiviteter i dagligt liv (matlagning, inköp, ekonomi, telefon, städa, tvätta och sköta sina mediciner). KRONISK MULTIMORBIDITET Minst två kroniska sjukdomar. KOGNITIV FÖRMÅGA Ingen demensdiagnos eller demens rapporterad av anhöriga samt mer än 28 poäng på minnestest (MMSE). HÄLSA Självrapporterad som god eller mycket god.

15 INTERVJUERNA Ostrukturerade djupintervjuer i de äldre personernas hem (ca min). Analyseras med hjälp av Grounded Theory Method (GTM) som fokuserar på vad de äldre personerna själva anser vara problemet och hur de löser detta problem i dagligt liv (handlingar, strategier och psykosociala processer). GTM innebär att man upprepar urval, datainsamling och analys om och om igen. Först samlar man in data från ett urval som analyseras induktivt och därefter gör man ett nytt urval deduktivt baserat på analysen. Man samlar sedan in mer data från detta urval, gör ytterligare analyser och gör ett nytt urval. Teorin kommer alltså att växa fram ur data samtidigt som den är grundad i data.

16 INTERVJUERNA Vad är god hälsa för dig? Vad i ditt dagliga liv stödjer din upplevelse av god hälsa? Hur tänker du kring din egen förmåga? Vad upplever du för begränsningar i ditt dagliga liv (kroppsligt, själsligt, mentalt, socialt)? När problem/utmaningar uppstår i vardagen Vad gör du då? Hur tänker du kring din hälsa i framtiden? Vad/hur gör du för att uppnå/genomföra dina planer/mål?

17 TENTATIVA TEMAN Att vardagen fungerar praktiskt trots funktionsnedsättningar Att vara del av ett större sammanhang social integration Att vara behövd och kunna bidra... Att vara oberoende trots hjälp från andra... Att dagen är meningsfull... Att ta en dag i taget fokusera på här och nu Att inte oroa sig för framtiden planera inför framtiden Acceptans...

18 Nästa steg Den tredje åldern som är den del av pensionärstillvaron som präglas av en arbetsfri ekonomisk grundtrygghet utan nämnvärda begränsningar av aktiviteter på grund av ohälsa och funktionsnedsättning. Den fjärde åldern då sjukdomar och funktionsnedsättningar sätter gränser för vad man kan göra och orka med. Man blir återigen beroende av andra. Resiliens är inget personlighetsdrag snarare än dynamisk och modifierbar process vilken kan låta sig stärkas med hjälp av interventioner. Ökad risk för multisjuklighet hög ålder, kvinnligt kön och låg utbildningsnivå. Dagens fenomen med en åldrande befolkning över hela jorden faller utanför ramarna för befintliga teorier och modeller. Vi vet väldigt lite om hur äldre personer själva definierar vad det betyder att åldras framgångsrikt.

19 1) Vi behöver utforma omvårdnadsinterventioner som stärker äldre personers förmåga att återgå till det normala, hitta nya mål i livet, tro på den egna förmågan, hitta socialt stöd och meningsfulla relationer, anpassa sig till förändring, och kunna skratta åt motgångar. 2) Sådana interventioner bör bygga på empiriskt grundade teorier om vad de äldre personerna själva anser vara framgångsrikt åldrande och hur de uppnår detta i dagligt liv.

20 TACK!