Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097"

Birgitta Hansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring datorhjälpmedel. Utökning av målgruppen personer med kognitiva funktionshinder och kognitiva hjälpmedel. Många av hjälpmedlen tillhör båda grupperna. Förtydligande kring datorhjälpmedel. De nuvarande riktlinjerna har varit otydliga och behöver därför förtydligas. För att få en samlad kompetens kring dessa både dyra och komplicerade hjälpmedel, har förskrivningsrätten begränsats till personer som arbetar på Got It resurscenter. Utökning av målgrupp och produkter Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört en kartläggning av de olika regelverken i landet. Man såg då att den målgrupp som är ny är personer med kognitiva funktionsnedsättningar och kognitiva hjälpmedel är det vanligaste nya produktionsområdet som tillkommit. Kognitivt stöd innebär bland annat stöd in att minnas, planera, förstå eller hitta. Syftet med kognitiva hjälpmedel är att ge brukaren stöd i att bättre förstå och hantera sin vardag och sin omvärld. Personer som kan vara i behov av kognitiva hjälpmedel är t.ex. personer med utvecklingsstörning, autism, demens, dyslexi, neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar. Vi förslår därför att även kognitiva hjälpmedel ingår i Gotlands kommuns regelverk. Detta är en utökning av produkter och kan innebära ökade kostnader. Samtidigt är det en nödvändighet om kommunen ska kunna erbjuda samma nivå som landet i övrigt. Övrigt Regelverket följer klassificering av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar ISO 9999 och kommer att läggas in i Gotlands Kommuns regelverk för hjälpmedel. Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax sjukvarden@gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE \\big_bag_server\vol1\hsf\grupp\hs\ diarie\ 2004\ \datorhj-försl.doc :48

2 2(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Förskrivning skall som all övrig hjälpmedelsförskrivning inom Gotlands Kommun följa den föreslagna hjälpmedelspolicyn. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg tf hälso- och sjukvårdsdirektör Mariann Godin Luthman Verksamhetschef HabRehab Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax Org nr Gotlands Kommun SE \\big_bag_server\vol1\hsf\grupp\hs\ diarie\ 2004\ \datorhj-försl.doc :48

3 Förslag på 1 (3) Denna policy presenterar de principer som utgör grund för hjälpmedelsprocessen för personliga hjälpmedel. Denna policy gäller oavsett driftsformer för alla verksamheter som hanterar hjälpmedel inom, eller via vårdavtal med, Gotlands Kommun. Gotlands Kommun ansvarar och beslutar om vad som kan förskrivas som hjälpmedel och vem som kan förskriva. Detta är samlat i Kommunens Regelverk för hjälpmedel. Mål Hjälpmedelsprocessens mål är att individen ges bästa möjliga förutsättning att leva ett liv i full delaktighet och jämlikhet. Gotlands Kommun skall vara ett föredöme vad gäller insatser för att erbjuda människor med funktionsnedsättningar jämlikhet och delaktighet. Den grundläggande inställningen är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett liv med samma rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som övriga människor i samhället. Styrdokument De övergripande lagar och värderingar som skall styra hjälpmedelsverksamheten vilar på: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Prioriteringar inom Hälso- och Sjukvården Reg. Prop. (1996/97:60) Lagen om medicintekniska produkter (1993:564) Lag om förbud mot diskriminering (2003:307) Nationella handlingsplanen för handikappolitik (prop.1999/2000:79) Nationella målen för Äldrepolitiken (prop1997/98:113) Program för handikappfrågor i Gotlands Kommun 2002 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder FN:s barnkonvention Definition av hjälpmedel Med personliga hjälpmedel avses de produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning och som är avsedda att förebygga framtida förluster av funktion och förmåga förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livets aktiviteter. Dagliga aktiviteter innebär att äta, sova, klara sin hygien, kunna förflytta sig i närmiljön, att kommunicera/varsebliva samt att delta i sociala och samhälleliga aktiviteter. Det finns en stor mängd produkter som underlättar att utföra dagliga aktiviteter. En del av dessa produkter kräver inte sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning och benämnes egenvårdprodukter. Gotlands kommuns ansvar för

4 egenvårdsprodukter är att bistå med information och rådgivning om lämpliga produkter och inköpsställen. 2 (3) Hjälpmedel som en del i Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för att kommunens innevånare erbjuds en god hälso- och sjukvård på lika villkor. Hjälpmedel är en integrerad del av hälsooch sjukvården och en del i helhetsbedömningen av den enskildes behov. Alla led i förskrivningsprocessen skall bygga på vetenskap/evidens och beprövad erfarenhet samt präglas av professionalism, kompetens och god tillgänglighet för brukaren. I ansvaret för att förskriva hjälpmedel ingår bedöma behov prova ut instruera/träna och informera brukare och närstående/vårdare följa upp och utvärdera funktion och nytta Brukarens delaktighet och inflytande skall vara en del av förskrivningsprocessen och brukaren skall bemötas med respekt så att hennes/hans erfarenheter och kunskaper om sitt funktionshinder och sina behov tillvaratas. Varje brukare/patient inom Hälso- och sjukvården har rätt att få sina individuella behov bedömda. Kommunen äger rätt att ansvara och besluta om vad som kan förskrivarnas som hjälpmedel. Möjlighet att gå utanför regelverk då dessa inte täcker enskild brukares specifika behov måste finnas. Personer med störst behov skall ges företräde till vårdinsatser. Behoven skall rangordnas utifrån sjukdomens/skadans svårighetsgrad. Vid prioritering ska följande kriterier beaktas: människovärdeprincipen behovs- och solidaritetsprincipen kostnads- och nyttoprincipen Hälso- och sjukvården, Gotlands Kommun har en modell som stöd och hjälp vid prioriteringar av hjälpmedelsinsatser för personliga hjälpmedel. Den bygger på behovsnivåer, se bilaga 1 Samverkan med brukarorganisationer Samverkan med brukarorganisationer i hjälpmedelsfrågor skall ske inom berörda verksamheter.

5 Bilaga 1 Behovstrappa för hjälpmedelsinsatser Gotlands Kommun har en modell som stöd och hjälp vid prioriteringar av hjälpmedelsinsatser för personliga hjälpmedel. Den beskriver behovsnivåer i sex trappsteg och bygger på bland annat ADL-trappan också kallad Katz ADL index som används för att beskriva förmågan att självständigt klara Aktiviteter i Dagligt Liv. ADL förmågan utvecklas trappstegsvis under tidiga barnaår, och man löper hela livet risk att halka nerför trappan. Den första delen av trappan innefattar födointag, kontinens, förflyttning, toalettbesök på och avklädning samt badning, medan den senare delen innefattar matlagning, allmänna kommunikationer matinköp och städning. Trappan finns beskriven i boken ADL-trappan (K Hulter Åsberg) 1. Hjälpmedelsinsatser för att möjliggöra sjukvård i hemmet, både långvarigt och i livets slutskede Exempel på hjälpmedel är säng, antidecubitusmadrass, personlyft förflyttningshjälpmedel, hygienhjälpmedel 3 (3) 2. Hjälpmedelsinsatser för att klara personliga ADL funktioner som äta, sova, toalett, hygien och kommunikation som ersättning för tal. Självständigt eller med hjälp. Exempel på hjälpmedel är säng, personlyft, förflyttningshjälpmedel, hygienhjälpmedel, funktionsortoser och hjälpmedel för kommunikation 3. Hjälpmedelsinsatser för att klara förflyttning inom bostaden och i närmiljön och att självständigt utföra ADL aktiviteter Exempel på hjälpmedel är rullstol, rollator, elrullstol, hjälpmedel för kognition och kommunikation 4. Hjälpmedelsinsatser för att vara delaktig i att få omvärldsinformation, klara förflyttning ute i samhället som arbete, inköp och bankärenden. Exempel på hjälpmedel är rullstol, rollator, anpassade dataprogram, förstorande program, hjälpmedel för kognition och kommunikation 5. Hjälpmedelsinsatser för att bevara ADL funktioner. Förebygga framtida förluster av ADL funktion och förmåga. Exempel på hjälpmedel är rollator, program för träning av befintliga funktioner 6. Hjälpmedelsinsatser för att klara fritids- och motionsdeltagande Exempel på hjälpmedel är ortoser, IT-hjälpmedel, elrullstol och dubbelutrustning

Relevanta dokument

13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN

13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN 2016-4403 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2016-4403