PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN
|
|
- Astrid Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete med Hälsa och habilitering, Landstinget i Uppsala län. Anpassningar i texten är gjorda utifrån rutiner och organisation i Norrbottens län.
2 Sida 2 (16) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 När skall beslutsstödet användas?... 3 Manual Beskrivning av problem, åtgärd och mål... 4 a. Problem som ska åtgärdas... 4 b. Aktuell åtgärd... 4 c. Mål med åtgärd Svårighetsgrad före åtgärd... 5 a. Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas... 5 b. Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem... 6 c. Framtida risk vid utebliven åtgärd... 7 d. Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs... 7 e. Frekvens med vilken problemet uppstår... 8 f. Sammanvägd svårighetsgrad Patientnytta av åtgärd... 9 a. Åtgärdens effekt på gruppnivå... 9 b. Åtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner... 9 c. Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer d. Åtgärden kan utföras utan skaderisk e. Förväntad varaktighet av effekt f. Förväntad frekvens av effekt g. Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd h. Sammanvägd förväntad patientnytta Kostnadseffektivitet Kostnad i relation till patientnytta Prioriteringsgrad Principer för rangordning av prioriteringsgrad Konsekvenser av prioriteringsgrad Uppföljning och utvärdering... 16
3 Sida 3 (16) Inledning Beslutsstödet bygger på riksdagens riktlinjer för prioriteringar och den etiska plattformen för prioriteringar - människovärdesprincipen, behovs- solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen - och är en systematisk metod för att omsätta dessa till individnivå i samband med hjälpmedelsförskrivning. Beslutsstödet har utarbetats inom förvaltningen Hälsa och habilitering, Landstinget Uppsala län, i samarbete med Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. Beslutsstödet består av ett bedömningsformulär och en manual. Det kan användas i olika situationer där förskrivaren har behov av stöd i sina bedömningar och prioriteringar, t ex vid osäkerhet om tänkt åtgärd är relevant eller vid val mellan olika åtgärder eller produkter för samma individ. Man fyller då i ett bedömningsformulär för varje alternativ åtgärd. Beslutstödet kan med fördel även utgöra grund för kommunikation med patienten vid bedömning av hjälpmedelsbehovet. Människovärdesprincipen, alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället Behovs- solidaritetsprincipen, den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården Kostnadseffektivitetsprincipen, vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas Regeringspropositionen om prioriteringar 1 understryker att hälsa bör ses ur ett brett hälsoperspektiv. Begreppen i manualen utgår därför från WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF 2. Syfte Beslutsstödet syftar till att skapa mer jämlika prioriteringar och bedömningar oberoende av vilken förskrivare som patienten möter. Beslutsstödet är ett verktyg i dialogen mellan förskrivaren och patienten för att skapa delaktighet och ge erforderlig information. Verktyget är ett stöd i förskrivarens arbete. När skall beslutsstödet användas? Inom Norrbottens län kan varje verksamhet utarbeta rutiner för när verktyget ska användas. 1 Socialdepartementet. 1996/97. Regeringens proposition Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Prop 1996/97:60. 2 Se Socialstyrelsen för mer information.
4 Sida 4 (16) Manual sformuläret och manualen är indelad i 5 avsnitt 1. Beskrivning av problem, åtgärd och mål 2. Svårighetsgrad före åtgärd 3. Patientens nytta av att genomföra åtgärden 4. Kostnadseffektivitet 5. Prioriteringsgrad 1. Beskrivning av problem, åtgärd och mål a. Problem som ska åtgärdas Vilken aktivitetsbegränsning och/eller delaktighetsinskränkning har personen? Vad är orsaken till problemet? Beskriv personens aktuella problem eller ohälsa i form av aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar och vilka konsekvenser det får i personens vardag. Ange också orsaken till problemen, t ex sjukdom/skada, brister i miljön eller i personligt stöd. b. Aktuell åtgärd Vilken åtgärd är aktuell? Kräver åtgärden även andra insatser? Ange den åtgärd som är aktuell inklusive insatser som behöver genomföras i samband med åtgärden, t ex förskrivning av ett hjälpmedel inklusive inträning, utbildning till närstående etc. c. Mål med åtgärd Vad är det tänkt att personen ska kunna göra eller delta i med hjälp av åtgärden? Beskriv vilket aktivitets och delaktighetsmål som åtgärden är tänkt att uppfylla för personen i fråga, det vill säga vilka konsekvenser åtgärden förväntas få i personens vardag. Åtgärden kan syfta till att förbättra ohälsa eller vidmakthålla hälsa (aktivitet/delaktighet), förebygga ohälsa (aktivitetsbegränsning eller delaktighetsinskränkning) eller kompensera för bristande funktion.
5 Sida 5 (16) 2. Svårighetsgrad före åtgärd När svårighetsgraden bedöms är det problemet som preciserats ovan som bedöms, inte hur svår själva sjukdomen eller skadan är. Ex sömnsvårigheter (sjukdom/skada) som gör det svårt orka med skolan (problemet). Även vid svåra sjukdomar/skador kan det problem som ska åtgärdas vara mindre svårt. en av svårighetsgrad ska, enligt riksdagens riktlinjer, omfatta bedömning av aktuellt hälsotillstånd, risk för framtida ohälsa eller förtida död samt tillståndets/problemets varaktighet. Vid förskrivning av hjälpmedel har även frekvensen, det vill säga hur ofta problemet uppstår, bedömts ha betydelse för hur svårt problemet är. a. Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas Under rubriken Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas är det personen själv som med stöd av förskrivare och definitionerna i manualen bedömer svårighetsgraden. För personer som inte själva kan förmedla sin upplevelse kan närståendes uppfattning dokumenteras om vilka konsekvenser problemet får för personen. Det ska då framgå att det är närståendes uppfattning, t ex genom att skriva N i aktuell ruta i formuläret. Om personens upplevelse av problemet är helt okänd lämnas denna bedömningspunkt utan åtgärd eller markeras med O i aktuell ruta i formuläret Hur allvarliga konsekvenser upplever personen att aktivitetsbegränsningen/ delaktighetsinskränkningen ger i hans/hennes totala livssituation? Ingen Personen upplever att problemet som ska åtgärdas ger mycket stora på gränsen till outhärdliga negativa konsekvenser i den totala livssituationen. Personen upplever att problemet som ska åtgärdas ger stora negativa konsekvenser i den totala livssituationen. Personen upplever att problemet som ska åtgärdas ger medelstora negativa konsekvenser i den totala livssituationen. Personen upplever att problemet som ska åtgärdas ger små negativa konsekvenser i den totala livssituationen. Personen upplever inte att problemet ger några negativa konsekvenser i den totala livssituationen.
6 Sida 6 (16) b. Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem En strävan med beslutsstödet är att skapa likvärdiga bedömningar. en av problemets svårighetsgrad för en specifik person bör därför sättas i relation till ohälsa i ett större perspektiv och sett till en större grupp. Tänk på att även om personens aktivitetsbegränsning eller delaktighetsinskränkning för det problem som ska åtgärdas är mycket stor/stor så kanske problemet i sig inte innebär så stora negativa konsekvenser i ett större hälsoperspektiv. I bedömningen ska hänsyn tas till vilka underlättande och/eller hindrande omgivningsfaktorer som personen har tillgång till. Ex det kan finnas tidigare förskrivna hjälpmedel som redan har minskat personens problem. Hur svårt är problemet som ska åtgärdas i relation till andra hälsoproblem - aktivitetsbegränsningar/delaktighetsinskränkningar? Ingen Problemet som ska åtgärdas orsakar mycket stor svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem. Problemet som ska åtgärdas orsakar stor svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem Problemet som ska åtgärdas orsakar måttlig svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem. Problemet som ska åtgärdas orsakar liten svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem. Problemet som ska åtgärdas kan inte anses vara ett hälsoproblem i relation till andra hälsoproblem.
7 Sida 7 (16) c. Framtida risk vid utebliven åtgärd I riksdagens riktlinjer lyfts såväl risk för förtida död som risk för funktionshinder/fortsatt lidande och försämrad hälsorelaterad livskvalitet fram som något som bör beaktas vid prioritering. Hur stor är risken för framtida konsekvenser för personens hälsa och möjlighet till aktivitet/delaktighet om åtgärden inte utförs? Finns risk för att livslängden förkortas? Ingen Mycket hög risk för att i framtiden utveckla stor ohälsa - aktivitetsbegränsning/ delaktighetsinskränkning. Alternativt finns det mycket stor eller stor risk för att livslängden förkortas. Hög risk för att i framtiden utveckla stor ohälsa - aktivitetsbegränsning/delaktighetsinskränkning. Alternativt finns det viss risk för att livslängden förkortas. Medelhög risk för att i framtiden utveckla stor ohälsa - aktivitetsbegränsning/ delaktighetsinskränkning. Finns ingen risk för att livslängden förkortas. Låg risk för att i framtiden utveckla stor ohälsa - aktivitetsbegränsning/ delaktighetsinskränkning. Finns ingen risk för att livslängden förkortas. Ingen risk för stor ohälsa aktivitetsbegränsning/ delaktighetsinskränkning eller risk för att livslängden förkortas. d. Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs Bedöm hur länge det problem som ska åtgärdas förväntas kvarstå. Ex svårighet att orka med skolan på grund av sömnsvårigheter. Om problemet bara uppstår under viss del av året anges det som säsongsberoende. Hur länge förväntas personens aktuella problem kvarstå om den aktuella åtgärden inte utförs? Problemets varaktighet är sannolikt livslångt eller beräknas kvarstå mer än 3 år. Problemets varaktighet är sannolikt långvarigt (kvarstår mer än 1 år) men är inte livslångt. Alternativt är problemet årligen återkommande mer än 3 månader/år. Problemet är sannolikt övergående inom en överskådlig tid (närmaste året). Alternativt är problemet årligen återkommande mindre än 3 månader/år. Problemet är sannolikt övergående inom kort tid (mindre än 3 månader).
8 Sida 8 (16) e. Frekvens med vilken problemet uppstår Bedöm hur ofta problemet uppstår eller gör sig påmint för personen (t ex svårighet att orka med skolan på grund av sömnsvårigheter). Hur ofta uppstår problemet för personen under den tid det beräknas kvarstå? Konstant eller flera gånger dagligen. Någon gång dagligen eller flera gånger i veckan. Någon gång per vecka eller några gånger per månad. Någon eller några gånger per år. f. Sammanvägd svårighetsgrad 1. Väg samman personens upplevelse av problemet (2a) med bedömningen av problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem (2b) och framtida risk vid utebliven åtgärd (2c) till en gemensam grad av konsekvenser problemet får för personen. 2. Väg sedan ihop problemets varaktighet (2d) och frekvens (2e) till en gemensam grad. 3. Se efter i matrisen var bedömningarna möts. Exempel: Du väger samman personens upplevelse, svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem och risken vid utebliven åtgärd till att innebära måttliga konsekvenser för personen, och att varaktigheten och frekvensen tillsammans blir stor. Den ruta där bedömningarna möts är gul och den sammanvägda svårighetsgraden blir därmed måttlig. Om varaktighet och frekvens skiljer sig åt bör frekvensen ges större betydelse i den sammanvägda bedömningen. Om personens upplevelse skiljer sig från den professionella bedömningen ges den professionella bedömningen större betydelse i den sammanvägda bedömningen. Hur stor svårighetsgrad har personens problem som ska åtgärdas när alla bedömningsfaktorerna under svårighetsgrad vägs samman? Matris för sammanvägd svårighetsgrad Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas, problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem och framtida risk vid utebliven åtgärd innebär X grad av konsekvenser för personen (2a-2c) Frekvens/ / /Hög / /Låg Ingen Varaktighet Mycket hög Medelhög (2d-2e)
9 Sida 9 (16) 3. Patientnytta av åtgärd För att kunna bedöma patientnytta ska först effekten av åtgärden bedömas. Behovsprincipen relaterar nytta till svårighetsgrad. Denna sammanvägning görs i ett senare steg under bedömningspunkten Patientnytta i relation till svårighetsgrad. a. Åtgärdens effekt på gruppnivå Prioriteringar ska vila på bästa möjliga kunskap Vilken är enligt beprövad erfarenhet eller vetenskap den kända effekten av aktuell åtgärd för problem av samma karaktär som personen har? I valet av åtgärd är det därför rimligt att väga in vilken känd effekt en åtgärd har på gruppnivå, inte utifrån personens unika förutsättningar. hur åtgärden vanligen påverkar de risker som identifierades i punkt 2c. Ingen/okänd Enligt beprövad erfarenhet/vetenskap ger åtgärden vanligen mycket stor effekt på problem av samma karaktär. Enligt beprövad erfarenhet/vetenskap ger åtgärden vanligen stor effekt på problem av samma karaktär. Enligt beprövad erfarenhet/vetenskap ger åtgärden vanligen måttlig effekt på problem av samma karaktär. Enligt beprövad erfarenhet/vetenskap ger åtgärden vanligen liten effekt på problem av samma karaktär. Enligt beprövad erfarenhet/vetenskap ger åtgärden vanligen ingen effekt på problem av samma karaktär alternativt är effekten helt okänd. b. Åtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner Evidens vilar på en genomsnittlig nytta som i olika grad kan variera inom en grupp. Därför måste också ställning tas till personens unika förutsättningar att uppnå effekt med åtgärden. Ta ställning till om personens fysiska och psykiska funktioner (t ex motivation, kognitiva funktioner, synskärpa) kan påverka möjligheten att uppnå förväntad effekt med åtgärden så att målet med aktuell åtgärd kan uppnås.
10 Sida 10 (16) I vilken grad påverkar personens fysiska och psykiska funktioner möjligheten att uppnå målet med aktuell åtgärd? Ingen/okänd Personens fysiska och psykiska funktioner möjliggör sannolikt i mycket hög grad att åtgärden ger förväntad effekt. Personens fysiska och psykiska funktioner möjliggör sannolikt i hög grad att åtgärden ger förväntad effekt. Personens fysiska och psykiska funktioner möjliggör sannolikt i måttlig grad att åtgärden ger förväntad effekt. Personens fysiska och psykiska funktioner möjliggör sannolikt i låg grad att åtgärden ger förväntad effekt. Personens fysiska och psykiska funktioner möjliggör sannolikt inte att åtgärden ger förväntad effekt. c. Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer Ta ställning till om det finns något i personens omgivning (till exempel i den fysiska miljön eller i personligt stöd från familj/nätverk) som kan påverka den förväntade effekten av åtgärden och möjligheten att uppnå det uppsatta målet med åtgärden. Om åtgärden inte är beroende av omgivningsfaktorer behöver denna bedömningspunkt inte fyllas i. Har personen en omgivning som kommer att underlätta/stödja att åtgärden ger förväntad effekt så att målet med åtgärden uppnås? Ingen/okänd Personens omgivning möjliggör sannolikt i mycket hög grad att åtgärden ger förväntad effekt. Personens omgivning möjliggör sannolikt i hög grad att åtgärden ger förväntad effekt. Personens omgivning möjliggör sannolikt i måttlig grad att åtgärden ger förväntad effekt. Personens omgivning möjliggör sannolikt i låg grad att åtgärden ger förväntad effekt. Personens omgivning möjliggör sannolikt inte att åtgärden ger förväntad effekt. d. Åtgärden kan utföras utan skaderisk I riksdagens riktlinjer anges att hänsyn måste tas inte bara till de gynnsamma effekterna av åtgärder utan också till biverkningar och andra komplikationer som har betydelse för personen ifråga. För att få en enhetlig skala som underlättar sammanvägning i bedömningsformuläret uttrycks detta Åtgärden kan utföras utan skaderisk varvid skalvärdet innebär att risken för skada är liten etc.
11 Sida 11 (16) Ta ställning till i vilken grad åtgärden är säker eller om den innebär en skaderisk. Bedöm i så fall i vilken grad den aktuella åtgärden sannolikt kan skada eller medföra annat betydande lidande för personen om den utförs Ex risk för att skadas i trafiken. OBS! Denna bedömning kan inte ersätta krav på att göra en riskanalys vid t ex specialanpassning av en produkt. Om en sådan riskanalys genomförts kan den däremot användas som underlag till er bedömning enligt nedanstående skala. I vilken grad kan åtgärden utföras utan risk för skada eller lidande hos personen? Ingen/okänd Åtgärden kan sannolikt i mycket stor grad utföras utan risk för skada som medför betydande lidande för personen. Åtgärden kan sannolikt i stor grad utföras utan risk för skada som medför betydande lidande för personen. Åtgärden kan sannolikt i måttlig grad utföras utan risk för skada som medför betydande lidande för personen. Åtgärden kan sannolikt i liten grad utföras utan risk för skada som medför betydande lidande för personen. Åtgärden kan sannolikt i ingen/okänd grad utföras utan risk för skada som medför betydande lidande för personen. e. Förväntad varaktighet av effekt Bedöm hur varaktig effekten av åtgärden är för personen ifråga. Hur länge förväntas personen ha nytta av åtgärden? Åtgärden förväntas ha effekt så länge behovet kvarstår Åtgärden förväntas ha effekt mer än halva men inte hela tiden behovet kvarstår. Åtgärden förväntas ha effekt upp till halva tiden behovet kvarstår. Åtgärden förväntas ha effekt endast en kort tid av den tid behovet kvarstår.
12 Sida 12 (16) f. Förväntad frekvens av effekt Hur ofta förväntas personen ha nytta av åtgärden? Personen förväntas ha nytta av åtgärden konstant eller dagligen. Personen förväntas ha nytta av åtgärden flera gånger i veckan. Personen förväntas ha nytta av åtgärden någon gång per vecka eller några gånger per månad. Personen förväntas ha nytta av åtgärden någon eller några gånger per år. g. Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Väg samman er bedömning av åtgärdens kända effekt på gruppnivå (3a) med åtgärdens effekt utifrån personens funktioner (3b), omgivningens förutsättningar (3c), den sannolika skaderisken med åtgärden (3d) samt den förväntade varaktigheten (3e) och frekvensen av åtgärdens effekt (3f). Ni får då fram vilken sannolik effekt åtgärden kommer att ha på det aktuella problemet. Om åtgärden vanligen har mycket stor/stor effekt men personens funktioner och/eller tillgången till underlättande omgivning är liten/måttlig bör den sammanvägda effekten bli lägre Om åtgärden vanligen har måttlig/liten effekt finns anledning till viss återhållsamhet vid den sammanvägda effekten av åtgärd trots att personens funktioner talar för mycket stor/stor effekt. Om åtgärden endast i liten/måttlig grad kan utföras utan skaderisk talar detta också för återhållsamhet vid den sammanvägda bedömningen. Om varaktighet och frekvens av effekt skiljer sig åt bör frekvensen ges större betydelse. Om personens funktioner och tillgången till underlättande omgivning är liten/låg kan den sammanvägda effekten av åtgärd aldrig bli stor eller mycket stor även om varaktighet/frekvens är stor/mycket stor De markerade fälten i bedömningsformuläret ger vägledning om hur den sammanvägda effekten påverkas.
13 Sida 13 (16) Hur stor är den sannolika effekten av åtgärden när man väger samman de olika bedömningsfaktorerna? Ingen Åtgärden kommer sannolikt att ha mycket stor effekt på det problem som ska åtgärdas så att målet med åtgärden kan uppnås. Åtgärden kommer sannolikt att ha stor effekt på det problem som ska åtgärda så att målet med åtgärden kan uppnås. Åtgärden kommer sannolikt att ha måttlig effekt på problemet som ska åtgärdas så att målet med åtgärden kan uppnås. Åtgärden kommer sannolikt att ha liten effekt på problemet som ska åtgärdas så att målet med åtgärden kan uppnås. Åtgärden kommer sannolikt inte att ha någon effekt på problemet som ska åtgärdas så att målet med åtgärden inte kan uppnås. h. Sammanvägd förväntad patientnytta Hur stor nytta har personen av åtgärden sett i relation till hur stort hans/hennes problem är? Patientnytta anger vilken effekt aktuell åtgärd har i relation till hur svårt personens problem/tillstånd är, det vill säga hur mycket hälsa personen kan vinna med åtgärden. För att få fram patientnyttan sätter ni sammanvägd förväntad effekt av åtgärd (3h) i relation till er bedömning av sammanvägd svårighetsgrad (2f) enligt matrisen nedan. Resultatet fyller du i under rubriken sammanvägd förväntad patientnytta. Matris för sammanvägd förväntad patientnytta i relation till svårighetsgrad Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd (3h) Sammanvägd svårighetsgrad Ingen (2f) patientnytta patientnytta patientnytta patientnytta Ingen patientnytta
14 Sida 14 (16) 4. Kostnadseffektivitet Det finns idag inga allmänt accepterade gränser för vad som är låg, måttlig, hög eller mycket hög kostnad. I enlighet med riksdagens ståndpunkt för öppnaprioriteringar redovisas de gränser som beslutats av styrgruppen för hjälpmedelsverksamheten i Region Jönköpings län samt Landstinget i Uppsala län. Kommunerna och landstinget i Norrbotten har inte tagit beslut om gränser. I nedanstående tabell redovisas de beloppsgränser som används i Region Jönköping och verksamheter inom Landstinget i Uppsala. Kostnad i relation till patientnytta Här avses faktiska kostnader för att köpa produkten och eventuella tillbehör samt kostnader för att utföra åtgärden. Bedöm vilken den troliga relationen är mellan kostnaden för att utföra åtgärden (inklusive inträning etc.) och den sammanvägda förväntade patientnyttan för personen. Beräkna en kostnad på 1000 kr per tillfälle (utprovning, träning, uppföljning) som åtgår för att patienten skall nå målet med den bedömda åtgärden. Vårdgivarna i Norrbottens län har inte tagit ställning till detta. Hur stor är kostnaden för åtgärden i relation till den förväntade nyttan för personen? Sammanvägd förväntad patientnytta, 3i Ingen Kostnad i kronor I kostnaden ingår en uppskattning av kostnaderna för hjälpmedlet, tillbehör, behov av anpassning, inträning etc. < > Mycket hög kostnadseffektivitet det vill säga låg kostnad per hälsovinst/nytta för personen Hög kostnadseffektivitet det vill säga en måttlig kostnad per hälsovinst/ nytta för personen kostnadseffektivitet det vill säga en hög kostnad per hälsovinst/ nytta för personen Låg kostnadseffektivitet det vill säga en mycket hög kostnad per hälsovinst/ nytta för personen Ingen Åtgärden saknar hälsovinst/nytta för personen
15 Sida 15 (16) 5. Prioriteringsgrad Bestäm den prioriteringsgrad som bäst motsvarar den sammantagna bilden av sammanvägd svårighetsgrad (2f), sammanvägd förväntad patientnytta (3i) samt kostnadseffektivitet (4). Prioriteringsgrad anges i en tiogradig skala; 1 anger det som är högst prioriterat 10 anger det som är lägst prioriterat Principer för rangordning av prioriteringsgrad Svårighetsgraden tillmäts stor betydelse för prioriteringsgraden. Låga värden på sammanvägd svårighetsgrad talar för en lägre prioriteringsgrad trots effektiv åtgärd. Högre svårighetsgrad med effektiv åtgärd talar för högre prioriteringsgrad medan lägre svårighetsgrad med mindre effektiv åtgärd talar för en lägre prioriteringsgrad. Åtgärd med större nytta för individen i förhållande till kostnaden talar för en högre prioriteringsgrad medan åtgärder med mindre nytta för individen i förhållande till kostnader talar för en lägre prioriteringsgrad. Om svårighetsgraden är stor så kan även åtgärder med lägre kostnadseffektivitet ges en högre prioritet. Tillstånd med liten svårighetsgrad kan högst ges prioritet 6 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet. Tillstånd med måttlig svårighetsgrad kan högst ges prioritet 5 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet. Tillstånd med stor svårighetsgrad kan högst ges prioritet 2 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet. Tillstånd med mycket stor svårighetsgrad kan högst ges prioritet 1 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet.
16 Sida 16 (16) Konsekvenser av prioriteringsgrad Vid förskrivning av hjälpmedel i Jönköpings län samt Landstinget i Uppsala län gäller nedanstående konsekvenser av uppnådd prioriteringsgrad. Kommunerna och landstinget i Norrbottens län har inte tagit beslut om gränser. Nedan redovisas den vägledning som används inom Region Jönköping och verksamheter inom Landstinget i Uppsala. Prioriteringsgrad Konsekvens 1 5 Den föreslagna och bedömda åtgärden kan användas för att lösa det aktuella problemet om inte en alternativ åtgärd har en högre prioriteringsnivå. Om åtgärden inte stöds av gällande regelverk i Norrbotten (Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning) eller om hjälpmedlet inte finns i aktuellt sortiment ska förskrivaren kontakta hjälpmedelskonsulent. 6 7 Bedömaren bör fundera över om åtgärden är den rätta i förhållande till svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet. Kontakta hjälpmedelskonsulent/ kollega för att ytterligare belysa ärendet, alternativt hitta annan åtgärd med större patientnytta Den bedömda åtgärden skall inte genomföras. Utred/bedöm eventuellt andra alternativa åtgärder. 6. Uppföljning och utvärdering Ange datum för när första uppföljning skall ske. Utvärdera om uppsatta mål har nåtts. Besluta om eventuellt fortsatta/andra åtgärder och/eller utvärdering behövs.
PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN
BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete
Läs merMANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala
Läs merManual och anvisningar
Uppdaterad 2015-04-14 BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Hälsa och habilitering,
Läs merPRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I JÖNKÖPINGS LÄN
BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I JÖNKÖPINGS LÄN Beskrivning och manual Utgåva 8 171006 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bedömning av behov... 2 Bakgrund... 2
Läs merVälkommen. Metodstödjardag 11 november 2016
Välkommen Metodstödjardag 11 november 2016 Program Beslutsstödet nationellt Lite repetition Reflektioner från var och en Fördjupning i begreppet svårighetsgrad och risk/sannolikhet Kalibreringen Frågor
Läs merBeslutsstöd - prioriteringar på individnivå
Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Läs merBeslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel
Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå Kom och prova att prioritera hjälpmedel Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Projekt 2011 2012 Behovsbaserat regelverk Tydliga
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Dialog chefer 22 september 2017 Pernilla Lundberg, Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt. men görs ändå! Förväntningar
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård
Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.
Läs merBeslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning
Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning Välkomna till workshop Anette Winberg, Hälsa- och habilitering, Uppsala Mari Broqvist, Prioriteringscentrum, Linköping Program 10 11.30 Inledning
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utvecklingskraft 31 maj 2018 Lovisa von Goës & Pernilla Lundberg, Hjälpmedelscentralen Att prioritera i vården kommer aldrig att
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade
Läs merFrån val av produkt till beslut utanför sortimentet. Anna Netterheim
Från val av produkt till beslut utanför sortimentet Anna Netterheim Upphandlat sortiment 10-gruppens Bas-lista Lokala riktlinjer på produkt nivå Interna hjälpmedelsgruppen Exempel på ärenden: - Dubbelutrustning
Läs merNationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt
Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Per Weitz associerad medarbetare nationellt prioriteringscentrum, LiU Öl, ÖNHkliniken https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum# Innehåll:
Läs merBeslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning
Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Jönköping 12 mars Prioriteringscentrum Linköpings universitet www.liu.se/prioriteringscentrum Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum
Läs merDrivkrafterna till nationella modellen har varit
Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis
Läs merPrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merPrioritering av hjälpmedelstjänster
Sida 1 2016-12-01 Prioritering av hjälpmedelstjänster Syfte med dokumentet: Riktar sig till förskrivare och verksamhetsansvariga inom kommuner och landsting samt till medarbetare inom Hjälpmedel Västerbotten
Läs merVälkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen
1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig
Läs merBeslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning
Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Som beslutsstöd kan nedanstående modell användas. Den består av fyra delar: förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet, användningsfrekvens, riskanalys
Läs merVertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet
Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus
Läs merFörskrivnings- processen
Förskrivnings- processen September 2012 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- vårdinsats Patientens totala situation ska analyseras Behoven
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper
Läs merJuridiken kring hjälpmedel
Juridiken kring hjälpmedel vem ansvarar för vad? D I NA JACOBSON I SAMARBET E MED H JÄLPMEDELSCENTER B L EKINGE K A R L S K R O N A D E N 2 3 M A J 2 0 1 8 Halvdagens innehåll Hälso- och sjukvårdens reglering
Läs merVälkomna till Förskrivarutbildning
Välkomna till Förskrivarutbildning Hjälpmedelscentralen 2016-04-25 Att förskriva hjälpmedel Att förskriva hjälpmedel Vem? Vad? Ansvar? Vem bestämmer? Var kan man läsa? Hjälpmedel definition Författningar
Läs merVad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014
Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-
Läs merFörskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia
Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5 The Capital of Scandinavia Funktionstillstånd Planera Bedöma Utredande Utföra Utvärdera Ej behandla Planera Behandling Bedöma Behandlande Utföra
Läs merEtisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet
Etisk kvalitetssäkring vid ransonering Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Den etiska plattformen Resultat av prioriteringsutredningen SOU 1995:5 Proposition / lagstiftning 1997 Människovärdesprincipen
Läs merVälkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning
Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning Hjälpmedelscentralen 2016-04-13 Att förskriva hjälpmedel Att förskriva hjälpmedel Vem? Vad? Ansvar? Vem bestämmer? Var kan man läsa? Att förskriva
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merPensionärsrådets årskonferens hjälpmedel. Kl Presentation av hjälpmedelscentrum Information om Hjälpmedelsärendet Hur blev det?
Pensionärsrådets årskonferens hjälpmedel Kl.13.10-14.00 Presentation av hjälpmedelscentrum Information om Hjälpmedelsärendet Hur blev det? Presentation av Hjälpmedelcentrum Malmö stad har ansvar för hjälpmedel
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs mer13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN
13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN 2016-4403 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2016-4403
Läs merVarför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Läs merStyrkortens relationer 2006
VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merFörutsättningar för lyckade förskrivningar
Förutsättningar för lyckade förskrivningar Konferens E-kommunikation 19 November 2018 Åsa Karlsson Hjälpmedelskonsulent SPRIDA Kommunikationscenter, Region Örebro län Olika studier visar att ungefär en
Läs merETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN
ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merBilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Läs mer1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04
Läs merHjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv
Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv
Läs merPatient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi.
3.0 1(5) Riktlinje Cyklar Rekommenderad förskrivare Leg arbetsterapeut eller leg sjukgymnast. Vid behov i samverkan med patientens/brukarens läkare, psykolog och/eller hjälpmedelskonsulent. Kriterier Behovet
Läs merPolicy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län
Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är
Läs merRiktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län
Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning
Läs merICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.
ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppens funktioner & strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer
Läs merFörslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097
1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring
Läs merRansonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum
Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad Ransonering Beror på resursbrist Granskning av behov, effekt
Läs merBeslutsstöd 2016 för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster
Beslutsstöd 2016 för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster Beslutsstöd för bedömning av insatser vid funktionsnedsättning Ett kvalitetsutvecklingsarbete för Skånes kommuner tillsammans med
Läs mer2011:1. nya områden 2014:2 2014:2. 2014:2 i Prioriteringscentrums rapportserie PRIORITERINGSCENTRUM
Logopedi, nutritionsbedömning, habilitering och arbetsterapi 2011:1 Att prioritera på individnivå Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning Att prioritera på individnivå Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning
Läs merRiktlinjer för prioriteringar inom Tolkverksamheten i Västra Götaland
Tolkverksamheten Riktlinjer för prioriteringar inom Tolkverksamheten i Västra Götaland (ersätter Prioriteringsgrunder i Tolkverksamheten, Västra Götalandsregionen; H&H 91-2011) Fastställd av Styrelsen
Läs merBrukarundersökning av sju hjälpmedelsområden
Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden Örebro 29 Anette Adolfsson Projektledare Primärvård, psykiatri och habilitering Örebro läns landsting Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 3 Brukarnas syn på
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merDagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten
Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Nätverkets uppdrag, nätverksträff 16 maj 2013 Vårdprogram och rutiner synpunkter
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merÖverenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merRiktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel
Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som
Läs merLänsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten
FÖRSLAG 2016-08-22 Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten 2017-2021 Innehåll sida 1 En gemensam hjälpmedelsstrategi 1 2 Mål 2 3 Individens behov styr och vägleder 2 4 Hjälpmedel i sitt sammanhang
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merRehabiliteringsprocessen i Lunds kommun
Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning
Läs merDen etiska plattformen i folkhälsoarbetet. FD Praktisk filosofi RISE/Chalmers/GU/UU
Den etiska plattformen i folkhälsoarbetet FD Praktisk filosofi RISE/Chalmers/GU/UU Karl.licht@ri.se Den etiska plattformen 1. Människovärdesprincipen 2. Behovs- eller solidaritetsprincipen Lexikalt ordnade
Läs merFörslag till uppföljning av förskrivna hjälpmedel
Informerande dokument Information Sida 1 (7) Förslag till uppföljning av förskrivna hjälpmedel Datalagret beslutsstöd Respektive förskrivare ansvarar för att uppföljning av förskrivna hjälpmedel görs.
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merQALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick
QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick Martin Henriksson Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet
Läs merAVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merFörskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens
Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och
Läs merVad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige
Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen
Läs merPrioriteringsordning för Tolkverksamheten i Västra Götaland
Prioriteringsordning för Tolkverksamheten i Västra Götaland Fastställd av Styrelsen för Habilitering & Hälsa 13, 2018-03-01 H&H 2018-00126 Tolkverksamheten 1 (5) Riktlinje för prioriteringar inom Tolkverksamheten
Läs merMEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merRutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:
Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller
Läs merHistorik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2017-11-24 Vår beteckning 2548/2017 SÖKANDE Steripolar AB Förrådsvägen 9 181 41 Lidingö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merFör nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt.
Projektbeskrivning Inledning Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vi representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca 480 000
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merAtt beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Läs merBeslutsstöd 2013 för arbetsterapeuter och sjukgymnaster
Datum 2013-02-21 Beslutsstöd 2013 för arbetsterapeuter och sjukgymnaster Beslutsstöd för bedömning av insatser vid funktionsnedsättning Ett kvalitetsutvecklingsarbete för Skånes kommuner tillsammans med
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta
Läs merKommunstyrelsen. Ärende 14
Kommunstyrelsen Ärende 14 Vårdutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-04-10 9(24) 71 Revidering av riktlinje medicinska produkter Sammanfattning Riktlinjen "" inom vård och stöd har reviderats
Läs merVv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun
2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merÄldres behov i centrum. Erik Wessman
Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr
Läs merAnsvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje
Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Inledning I Hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om den utrustning
Läs mer