Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Transkript

1 Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

2 2 Prioriteringscentrum

3 Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg. Metodutveckling Metodstöd Utbildning och konsultinsatser Forskning Men inte göra prioriteringarna åt vården

4 Vad är en prioritering och vad har den med dig att göra?

5 En prioritering innebär 5 Att det finns olika alternativ att välja mellan Att val måste göras p g a resursbrist

6 Val görs på system nivå 6 Vård och omsorg Kommunikation Val mellan olika välfärdssektorer Skola och barnomsorg

7 7 Val görs mellan grupper / specialiteter

8 8 Val mellan enskilda personer

9 En prioritering innebär 9 Att det finns olika alternativ att välja mellan Att val måste göras p g a resursbrist Att alla val grundas på någon typ av värdering medan andra värderingar väljs bort På vad ska prioriteringen grundas? Och på vad ska den inte grundas?

10 Historik: Prioriteringsutredning Vårdens svåra val Regeringsproposition 1996/97:60 Lagändring Hälso- och sjukvårdslagen Acceptabla principer

11 Oförmåga att självständigt förflytta sig utomhus Ångest vid tourettes syndrom Psoriasis Ebola Total afasi Ansträngningsinkontinens Vuxen med svår autism Svår tandkaries hos barn Svårighet sortera tvätt efter färg för blind

12 12 Livskvalitet För tidig död Varaktighet Risk för framtida ohälsa Fysiska, psykiska och sociala aspekter Prop. 1996/97:60

13 Historik: Prioriteringsutredning Vårdens svåra val Regeringsproposition 1996/97:60 Lagändring Hälso- och sjukvårdslagen Acceptabla principer Öppenhet

14 Sammanvägd svårighetsgrad Påverkan på livskvaliteten Aktuell ohälsa Fysiska o psykiska symtom Svårighetsgradsmatris Praktiska konsekvenser Akut ryggskott Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Delaktighets- Inskränkning Sociala konsekvenser Frekvens Framtida ohälsa Varaktighet Risk för framtida ohälsa Påverkan på livslängd Risk för förtida död Tid till död 14 Mycket stor Stor X X X X Måttlig Liten X X X Ingen X X

15 Gå in på Slå kod

16 Val av svåraste tillståndet 16 Alternativ 1 Alternativ 2 1 Långvarig ohälsa som ger stora besvär då och då 2 Liten ohälsa med negativa konsekvenser för närstående 3 Inga praktiska konsekvenser men stora sociala konsekvenser 4 Liten ohälsa som medför stora förändringar av livsstil 5 Liten ohälsa men svårigheter att känslomässigt hantera ohälsan 6 Stor nedsättning av livskvaliteten men ingen förtida död Kortvarig ohälsa som ger konstant stora besvär Stor ohälsa som inte medför några negativa konsekvenser för närstående Inga sociala konsekvenser men stora praktiska konsekvenser Stor ohälsa som medför små förändringar av livsstil Stor ohälsa utan svårigheter att känslomässigt hantera ohälsan Ingen nedsättning av livskvaliteten men avsevärd förtida död 7 Liten aktuell ohälsa Friska personer med stor risk att drabbas av stor ohälsa i framtiden 8 Liten aktuell ohälsa Friska personer med liten risk att drabbas av stor ohälsa I framtiden

17 Val av svåraste tillståndet jämförelse medborgare, hälso- och sjukvårdpersonal och politiker 17 Alternativ 1 Alternativ 2 1 Långvarig ohälsa som ger stora besvär då och då 2 Liten ohälsa med negativa konsekvenser för närstående 3 Inga praktiska konsekvenser men stora sociala konsekvenser 4 Liten ohälsa som medför stora förändringar av livsstil 5 Liten ohälsa men svårigheter att känslomässigt hantera ohälsan Kortvarig ohälsa som ger konstant stora besvär Stor ohälsa som inte medför några negativa konsekvenser för närstående Inga sociala konsekvenser men stora praktiska konsekvenser Stor ohälsa som medför små förändringar av livsstil Stor ohälsa utan svårigheter att känslomässigt hantera ohälsan 6 Stor nedsättning av livskvaliteten men ingen förtida död Ingen nedsättning av livskvaliteten men avsevärd förtida död 7 Liten aktuell ohälsa Friska personer med stor risk att drabbas av stor ohälsa i framtiden 8 Liten aktuell ohälsa Friska personer med liten risk att drabbas av stor ohälsa I framtiden Medborgare Personal Politiker

18 Hur kan vi tillämpa den etiska plattformen i praktiken?

19 Behovsprincipen 19 Behov av vård omfattar hur svårt ett tillstånd är men också förväntad patientnytta Den medicinska nyttoaspekten finns, enligt utredningen, inbyggd i behovsbegreppet. Som behov tidigare definierats har man endast behov av det man har nytta av eller omvänt inte behov av det man inte har nytta av. Socialdepartementet 1996/97:60 s 8

20 20 Svårighetsgrad Patientnytta Prioritering = Tillstånd + Åtgärd

21 Patientnytta 21 Bästa tänkbara hälsa Sämsta tänkbara ohälsa

22 Människovärdesprincipen Behovs-solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Åtgärd Hälsotillstånd Jämförelsealternativ Hälsotillståndets svårighetsgrad Åtgärdens patientnytta Kostnad i relation till patientnytta Kvalitet i kunskapsunderlag Rangordning Kommentar Mycket stor Stor Måttlig Liten Mycket stor Stor Måttlig Liten Mycket hög- Mycket låg 1 högst 10 lägst Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård Rapport 2017:2

23 Etisk plattform för prioritering 23 Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Behovs- solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas.

24 24 Prioriteringsdilemma Här är två patientgrupper. Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand?

25 Prioriteringsdilemma 25 Här är två patientgrupper. Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder men ni bedömer dem som kostsamma. Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand?

26 Finns knepigare val som ni snart ska få diskutera!

27 Vägledning för rangordning 27 Åtgärd Hälsotillstånd Jämförelsealternativ Hälsotillståndets svårighetsgrad Åtgärdens patientnytta Kostnad i relation till patientnytta Kvalitet i kunskapsunderlag Rangordning Kommentar Mycket stor Stor Måttlig Liten Mycket stor Stor Måttlig Liten Mycket hög- Mycket låg 1 högst 10 lägst Liten svårighetsgrad högst prioritet 6 Måttlig svårighetsgrad högst prioritet 5 Stor svårighetsgrad högst prioritet 3 Mycket stor svårighetsgrad högst prioritet 1

28 Vägledning för rangordning 28 Åtgärd Hälsotillstånd Jämförelsealternativ Rangordning Hälsotillståndets svårighetsgrad Åtgärdens patientnytta Kostnad i relation till patientnytta Kvalitet i kunskapsunderlag Kommentar Mycket stor Måttlig Hög God? Mycket stor svårighetsgrad högst prioritet 1 Måttlig patientnytta sänks t ex till prioritet 3 Hög kostnad i relation till patientnyttan sänks ytterligare t ex 4 Kvalitet i kunskapsunderlagen är god ingen anledning att ändra

29 Åtgärd Hälsotillstånd Jämförelsealternativ Hälsotillståndets svårighetsgrad Åtgärdens patientnytta Kostnad i relation till patientnytta Kvalitet i kunskapsunderlag Rangordning Kommentar Mycket stor Stor Måttlig Liten Mycket stor Stor Måttlig Liten Människovärdesprincipen Mycket hög- Mycket låg 1 högst 10 lägst

30 Prioriteringsdilemma 30 Här är två patientgrupper. Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand?

31 Prioriteringsdilemma 31 Här är två patientgrupper. Patientgrupp 1 har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Patientgrupp 2 har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. De förslag på åtgärder som finns är av moderat kostnad men bedöms ge en låg patientnytta. Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand? Svara individuellt före och efter era diskussioner Gå in på och slå kod

32 Att tolka människovärdesprincipen.. 32 Företagsledaren jämfört med den pensionerade? Den handskadade snickaren jämfört med den handskadade radioreportern? Barnet som har en funktionsnedsättning och lever med en alkoholiserad mamma men välfungerande pappa jämfört med barnet som har en funktionsnedsätning och lever med en alkoholiserad pappa men välfungerande mamma? Vårdnadshavaren med tre hemmavarande barn jämfört med personen utan barn? Kvinnan på 22 år jämfört med kvinnan på 75 år?

33 Intresserad av att veta mer? 33 På prioriteringscentrums hemsida hittar du rapporter du kan ladda ner t ex om Nationell modell för öppna prioriteringar, Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå, Exempel på prioriteringsarbeten, bl a i kommuner, Prioriteringar för papperslösa: Om du är intresserad av en specifik publikation och önskar den i tryckt format så går det bra att beställa den från oss. Tryckta rapporter kostar 100 kr styck exkl. moms. Vid beställning av 10 rapporter eller fler kostar de 75 kr styck exkl. moms. Skicka din beställning till prioriteringscentrum@liu.se och glöm inte att ange både postadress och faktureringsadress. På hemsidan finns också vägledning i de olika stegen i Nationell modell för öppna prioriteringar, kombinerat med vanliga frågor och svar. Du hittar guiden här: Här kommer att byggas på med korta filmer och material som kan användas i utbildningssyfte. Jag återkommer med info om beslutsstödet som Jönköpings presenterade i dagsläget prövats i andra verksamheter! Har jag glömt något hör gärna av dig: mari.broqvist@liu.se