Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen
|
|
- Ulf Håkansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen
3 Bakgrund Vårdens resurser är begränsade Finns förutsägelser om resursgap för vård och omsorg i storleksordningen 100-talet miljarder om 20 år Finns alltid en alternativkostnad för att satsa resurser på en viss åtgärd dvs. resurserna skulle kunna använts till något annat Assisterad befruktning är ett område som ibland ifrågasätts ur resursfördelningsperspektiv
4 Etisk plattform för prioriteringar Prioriteringsutredning 1995 Prioriteringsproposition och lagstiftning 1996/97 Plattform med tre principer: Människovärdesprincipen Behovs-solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen
5 Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Likabehandlingsprincip Ger egentligen endast vägledning för vad vi inte får ta hänsyn till: Kön Social och ekonomisk ställning Kronologisk ålder Tidigare livsstil
6 Människovärdesprincipen Däremot sägs att vi får ta hänsyn till: Biologisk ålder Framtida livsstil Eftersom detta är kopplat till möjligheten till behandlingsnytta
7 Behov- och solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven. Största behoven kopplas till de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten ingen strikt skillnad mellan medicinska behov / livskvalitetsbehov Solidaritetsaspekten är även kopplad till: Utjämning i tillgänglighet och utfall Att svaga gruppers behov ska uppmärksammas och ges samma vikt som starka gruppers motsvarande behov
8 Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet eftersträvas. Vid svårare tillstånd accepteras en lägre kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet = kostnad per effekt= kostnad (åtgärd 1) kostnad (åtgärd 2) effekt (åtgärd 1) effekt (åtgärd 2)
9 Vad vägs in vid prioriteringar? Finns otillåtna hänsyn enligt människovärdeprincipen när vi prioriterar mellan olika områden? Är det den typ av behov som täcks av hälso- och sjukvård? Stina har behov av y (vårdåtgärd) för att uppnå z (en viss nivå av hälsa / livskvalitet). Vilken svårighetsgrad har det tillstånd (behov) som ska behandlas? Vilken effekt har den behandling som sätts in i relation till andra alternativ? Vilken kostnadseffektivitet har behandlingen? (Vilken evidens finns för dessa aspekter?)
10 Prioritering av assisterad befruktning? Rätt typ av behov? Påverkar livskvalitet negativt och finns ibland en tydlig medicinsk problematik Finns uppenbarligen vårdåtgärder som kan användas för att påverka livskvaliteten i positiv riktning Vems behov föräldrar / blivande barnet? Svårighetsgrad? Påverkar uppenbarligen livskvalitet även viss ökad mortalitetsrisk I nuläget bedömt att det är tillräckligt stort för att erbjudas inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Hur vägas mot andra behov?
11 Prioritering av assisterad befruktning? Vilken effekt /kostnadseffektivitet har olika åtgärder? Effekt på två (tre) olika individer moder och barn (fader eller partner etc). Alternativa sätt att lösa problemet adoption?
12 Adoption som alternativ Inte en hälso- och sjukvårdsåtgärd Strider mot människovärdesprincipens krav på att ekonomiska möjligheter inte ska spela roll Ett alternativ som innebär att hälso- och sjukvården slipper en utgift (i nuläget men möjligtvis inte i framtiden med tanke på hälsoproblem hos de som adopteras)
13 Specifika metoder för assisterad befruktning Ej erbjuda donation av befruktade ägg, assisterad befruktning till ensamstående och surrogatmödraskap förefaller strida mot att ge olika grupper jämlik tillgång till hälsa/livskvalitet Endast om det strider mot barnets behov Behovet större av att inte bli född jfr med att födas utifrån ett befruktat ägg eller gm surrogatmödraskap? Uppfylla kravet på likvärdiga möjligheter och utfall? Alla skäl till surrogatmödraskap rätt typ av behov? Sociala skäl slippa genomgå graviditet efterfrågan?
14 Specifika metoder för assisterad befruktning Social nedfrysning - nedfrysning av ägg på grund av sociala eller åldersrelaterade skäl bekostas på egen hand? Plattformen ingen strikt skillnad mellan medicinska och livskvalitetsbehov Sociala / åldersskäl kopplas till möjligheter för barnet Dock tillåts ej efterfrågestyrd vård Om bedöms som ett relevant behov (och erbjudas) svårt att motivera att ta betalt för det ej hänsyn till ekonomisk ställning Om inte efterfrågan och bör ej erbjudas!?
15 Specifika metoder för assisterad befruktning Krav på specifik bedömning av socialt nätverk vid assisterad befruktning till ensamstående ev strida mot människovärdesprincipen krav på likabehandling och att inte ta hänsyn till social situation Möjligen motiveras med hänsyn till det potentiella barnets behov Förefaller vara ett kriterium som övergetts in utredningens liggande lagförslag samma bedömning när det gäller par och ensamstående
16 Specifika metoder för assisterad befruktning Livmodertransplantation Uppenbarligen ett medicinskt behov - men är behovet att få bära ett barn tillräckligt viktigt (jfr alt surrogatmödraskap) (ej föda fram eftersom det sker genom kejsarsnitt) Svårighetsgraden likvärdig med andra fertilitetsproblem Även om man jämför med alternativen dvs. svårighetsgraden av att inte kunna bära ett barn om nu surrogatmödraskap finns som ett alternativ för ett genetiskt besläktat barn?
17 Specifika metoder för assisterad befruktning Livmodertransplantation Speciellt prioriteringsproblem? Kombinerar hysterektomi, transplantation av uterus, IVF-behandling, kejsarsnitt + ny hysterektomi Beror på effekten men utifrån ett kostnadseffektivitetsperspektiv ställas i relation till den potentiella effekten av 80 QALY - om vi accepterar samma gräns här som för andra insatser = ca kronor / QALY skulle insatsen kunna kosta 40 miljoner och ändå vara kostnadseffektiv Men jfr med surrogatmödraskap möjligen ej kostnadseffektivt?
18 Slutsatser I nuläget anser vi att det finns ett relevant behov kopplat till assisterad befruktning nya metoder måste utgå från det I en mer extrem resurssituation kan det uppstå en diskussion om detta är ett tillräckligt stort behov jämfört med andra hälso- och sjukvårdsbehov Prioritering handlar om att jämföra alternativa metoder för att möta behovet har dessa tillräckligt god effekt i relation till en eventuellt ökad kostnad för att vara motiverade i relation till behovet
Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen
Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Bakgrund Särläkemedel dyra läkemedel för ovanliga tillstånd Del
ETIK. i medicinsk utvärdering
ETIK i medicinsk utvärdering Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner
Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet
Etisk kvalitetssäkring vid ransonering Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Den etiska plattformen Resultat av prioriteringsutredningen SOU 1995:5 Proposition / lagstiftning 1997 Människovärdesprincipen
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården
PRIORITERINGSCENTRUM Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården en checklista för att ta hänsyn till etiska aspekter Hälso- och sjukvården lever med en ständig resursbegränsning samtidigt
Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen
Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas
Sveriges kommuner och landstings rekommendation om assisterad befruktning
Tjänsteskrivelse Ärende 10 1(1) Regionkontoret Linda Jonsson, utvecklare Hälso- och sjukvårdsutveckling Linda.M.Jonsson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2014-11-27 RS140507, HSS140031 Regionstyrelsen
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Assisterad befruktning etiska aspekter
Assisterad befruktning etiska aspekter SMER:s ställningstaganden Socialutskottet 2013-01- 17 Statens Medicinsk- Etiska Råd (SMER) En ledamot från vardera av riksdagspartierna utom SD (som valt att avstå)
Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt
Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Per Weitz associerad medarbetare nationellt prioriteringscentrum, LiU Öl, ÖNHkliniken https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum# Innehåll:
Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer)
Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet Rådgivande till riksdag och regering En ledamot från vardera av riksdagspartierna + ordförande
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Varför är egenansvar för finansiering av hälso- och sjukvård intressant? Några ord om bakrunden till rapporten
Varför är egenansvar för finansiering av hälso- och sjukvård intressant? Några ord om bakrunden till rapporten 1 2 Antag vi ska prioritera ett nytt hjälpmedel (glasögon) för behandling av måttlig till
Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum
Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad Ransonering Beror på resursbrist Granskning av behov, effekt
Riktlinjer vid assisterad befruktning hos samkönade kvinnliga par
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-10-15 1 (3) HSN 1509-1116 Handläggare: Carl-Gustaf Elinder Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 7 Riktlinjer vid assisterad befruktning hos
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,
Vad säger Smer om assisterad befruktning?
Vad säger Smer om assisterad befruktning? Kjell Asplund Ordförande Statens medicinsk- etiska råd (Smer) Familjecentralernas rikskonferens Östersund maj 2014 Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende
Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård
Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.
Assisterad befruktning etiska aspekter
Assisterad befruktning etiska aspekter Sammanfattning Smer rapport 2013:1 Att få bli förälder är för många människor grundläggande för meningsfullheten med livet. Bland dem som önskar få barn är uppskattningsvis
QALY ur ett etiskt perspektiv. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen NT-rådet
QALY ur ett etiskt perspektiv Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen NT-rådet Upplägg Kort om etik (inom hälso- och sjukvården) Etiska problem
Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården
Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården reviderad 2014 En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett
Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?
UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper
Om vården resurser inte räcker till alla vem bör bli utan vård?
Om vården resurser inte räcker till alla vem bör bli utan vård? PRIORITERINGSCENTRUM NATIONELLT KUNSKAPSCENTRUM KRING HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPRIORTERINGAR Seminariets upplägg Moderator: Lars Sandman Lena
Vård som inte kan anstå
Rosengrenskas heldag 12 oktober 2013 Henry Ascher henry.ascher@gu.se Lag om vård för personer som vistas i landet utan tillstånd Vuxna papperslösa! rätt till samma vård som sedan tidigare gäller för asylsökande:
Rättslig analys av assisterad befruktning med donerade könsceller
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Wistrand Rättslig analys av assisterad befruktning med donerade könsceller LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng
sjuksköterska Äldreomsorg/Demensvård MAS Demensföreningen Socialchef Lärare Anhörig Familjefar
sjuksköterska Äldreomsorg/Demensvård MAS Demensföreningen Socialchef Lärare Anhörig Familjefar Min avhandling Förebyggande hembesök Hälsoekonomi Seniorproduktion Förebyggande hembesök framöver Varför jag
Regeringens proposition 1997/98:110
Regeringens proposition 1997/98:110 Frysförvaring av befruktade ägg Prop. 1997/98:110 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen Stockholm den 5 mars 1998 (Socialdepartementet) Propositionens
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-063
KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-063 PM 2 2002-10-30 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom landstingskommunal verksamhet med uppdragssjukvård, fertilitetsbehandling på den allmänna
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vi vill främja god hälsa och samtidigt hushålla med samhällets resurser. Det gör vi genom att granska och besluta om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som
Svar på remiss från SKL - Assisterad befruktning - uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden
I II ~ Landstinget DALARNA %'llaga AU q (04 A BESLUTSUNDERLAG La n dsti ngsstyrelsens Datum 2014-08-25 1 (3) Enhet för Medicinsk kvalitet Dnr LD14/01747 Uppdnr 850 2014-08-25 Svar på remiss från SKL -
Etisk policy. i Landstinget Västernorrland
Etisk policy i Landstinget Västernorrland Fastställt av landstingsfullmäktige 25 juni 2008 Etisk policy Bakgrund Den etiska policyn ska kunna vara till stöd i det dagliga arbetet för samtliga anställda
Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer)
Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet Rådgivande till riksdag och regering En ledamot från vardera av riksdagspartierna + ordförande
Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm
Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och
Psykisk hälsa och social situation under graviditet
Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk
Att tillämpa den etiska plattformen vid ransonering. Fördjupad vägledning och konsekvensanalys 2011:7. Lars Sandman Gustav Tinghög 2011:7
Att tillämpa den etiska plattformen vid ransonering Att tillämpa den etiska plattformen vid ransonering Fördjupad vägledning och konsekvensanalys 2011:7 Lars Sandman Gustav Tinghög 2011:7 Att tillämpa
Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015
Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis Du får gärna i utbildningsmaterial citera Inspektionen
Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen
Etiska utmaningar för framtidens välfärd Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Framtida etiska utmaningar för Framtida resursgap välfärden
Vad får man och vad bör man?
Vad får man och vad bör man? Gisela Dahlquist Professor Institutionen för klinisk vetenskap Pediatrik Umeå Universitet Det är min uppgift i detta sammanhang att som barnläkare ge ett barnperspektiv på
Nationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
BESLUT. Datum 2015-12-17
BESLUT 1 (8) Datum 2015-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Repatha,
Prioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
2014-05-08. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ikraftträdandedatum av ovanstående uteslutning.
2014-05-08 1 (5) Vår beteckning FÖRETAG BiogenIdec Sweden AB Kanalvägen 12 194 61 Upplands Väsby SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,
Frågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro
Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro 2013-03-06 Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel
Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås
Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Framtida etiska
Prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Etikseminarium
Prioriteringar inom hälso- och sjukvård Etikseminarium Härnösand 29 september 2011 Innehåll Inledning 3 Patientnämnden Etiska Nämnden 4 Prioriteringar i vården, ett måste i framtiden 5 Vem prioriterar
Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer)
Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet Rådgivande till riksdag och regering En ledamot från vardera av riksdagspartierna + ordförande
Att satsa på folkhälsa en god affär
Att satsa på folkhälsa en god affär Stockholm 26 april 2012 Lars Hagberg, med dr, Örebro läns landsting Hur prioritera? 200 miljarder satsas på hälso- och sjukvård varje år. Vilka insatser ska dessa pengar
Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning
Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Berörda enheter Kuratorsenheterna vid sjukhusen i länet (Gällivare, Kalix, Kiruna,
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utvecklingskraft 31 maj 2018 Lovisa von Goës & Pernilla Lundberg, Hjälpmedelscentralen Att prioritera i vården kommer aldrig att
Konferens FoU Välfärd Kalmar
Konferens FoU Välfärd Kalmar Ekonomi och anhörigomsorg 29 augusti 2013 kl 10.30-11.00. Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Presentation Sysslat med anhörigfrågor
Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Vilka erbjuds förskola och pedagogisk omsorg? Kommunerna är skyldiga att erbjuda förskola eller annan pedagogisk omsorg till barn från ett år:
Hur söker jag barnomsorgsplats? Dukanansökaomplatsibarnomsorgentidigastsexmånaderoch senasttremånaderinnanduönskarplatstilldittbarn.ansökerdu tidigaresättsanmälningsdatumtillsexmånaderinnanplatsenönskas.
QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick
QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick Martin Henriksson Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet
Det statliga tandvårdsstödet
Det statliga tandvårdsstödet 15 oktober 2014 Sofia Wallström Generaldirektör Översikt Läget före 2008 års reform Utformning av det nuvarande statliga tandvårdsstödet Hur har det blivit? Diskussion Läget
Projektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Motion - Information och uppföljning vid upprepade aborter
YTTRANDE 1(2) 2012-02-14 Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo YTTRANDE Motion - Information och uppföljning vid upprepade aborter Inledning I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Samuel
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
En introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC
HÄLSOEKONOMI och PRIORITERINGAR En introduktion Emelie Heintz & Gustav Tinghög Emelie.heintz@liu.se Gustav.tinghog@liu.se Centrumför utvärdering av MedicinskTeknologi CMT PrioriteringsCentrum PrioC Vilka
Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS
Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? UPP TILL 3 X BNP PER CAPITA Källa: WHO, Lancet Oncology 2007 REKOMMENDATIONEN FÖR RIMLIGA KOSTNADER INOM SJUKVÅRDEN
BESLUT. Datum 2016-05-24
BESLUT 1 (5) Datum 2016-05-24 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp and Dohme (Sweden) AB BOX 45192 104 30 STOCKHOLM SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Regeringens proposition 2001/02:89
Regeringens proposition 2001/02:89 Behandling av ofrivillig barnlöshet Prop. 2001/02:89 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 januari 2002 Göran Persson Lars Engqvist
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2006:220 Utkom från trycket den 11 april 2006 utfärdad den 30 mars 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen
Ds 2000:51 3. Förord
Ds 2000:51 3 Förord Statens medicinsk-etiska råd överlämnade år 1995 rapporten Assisterad befruktning synpunkter på vissa frågor i samband med befruktning utanför kroppen. I rapporten föreslås bl.a. att
Personcentrerad vård Jämlik hälsa
Personcentrerad vård Jämlik hälsa Lina Johannesson Vice ordförande Barnmorska Iréne Sjövall Sanned Styrelseledamot Biomedicinsk analytiker Personcentrerad vård Etiskt förhållningssätt en människosyn som
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade
Ny inriktning behövs inom familjevården, vi måste arbeta för fler svenska adoptioner - svar på remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PLANERINGSAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-04-04 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny inriktning behövs inom familjevården,
Regler för vårdnadsbidrag i Alvesta kommun
Regelverk Vårdnadsbidrag Datum 2011-05-02 Regler för vårdnadsbidrag i Alvesta kommun Från och med den 1 september 2011 kan föräldrar i Alvesta kommun ansöka om vårdnadsbidrag på 3 000 kr per månad och
Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare
Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare Det förstod redan Karl den XIII eller kanske Karl den XIV Johan (Bernadotte) Som
HUR EFFEKTIV ÄR R EDA KOMMUN?
HUR EFFEKTIV ÄR R EDA KOMMUN? STEFAN JOHANNESEN 1. Kommunens tillgänglighet Hur tillgänglig är kommunens verksamheter? Hur blir man som medborgare bemött, hur är det med t.ex. väntetider och öppettider?
Etiska riktlinjer och principer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård en internationell översikt Anders Melin
Etiska riktlinjer och principer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård en internationell översikt Anders Melin ISSN 1650-8475 FÖRORD Denna rapport över etiska riktlinjer och principer för prioriteringar
Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014
Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet
Yttrande om en ny metod för riskbedömning vid fosterdiagnostik
1 2007-09-24 Dnr 08/07 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om en ny metod för riskbedömning vid fosterdiagnostik Statens medicinsk-etiska råd översänder härmed rubricerade yttrande för Socialdepartementets
Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg. Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se
Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg kerstin.bergmark@skane.se se Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se BVC Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Alla
LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
REMISSYTTRANDE Nämnd, förvaltning Dnr Socialförvaltningen 2008-12-18 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa
Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Frågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär
1 (6) 100701 Frågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Om TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär 1. Vilka läkemedel har TLV granskat? TLV
Viktigt med Vikten i Värmdö
Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är
Att nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Begravning återvinning, nya begravningsmetoder och enhetlig begravningsavgiftssats, svar på remiss
Kyrkogårdsförvaltningen Förvaltningschefen Tjänsteutlåtande Dnr 1.7-145-2014 Sida 1 (9) 2014-02-27 Handläggare Mats Larsson Telefon: 08 508 301 01 Till Kyrkogårdsnämnden 2014-03-05 Begravning återvinning,
MARKNADSRAPPORT OMBILDNINGAR
LULEÅ MARKNADSRAPPORT OMBILDNINGAR 2012-2014 Accelerating success. Sammanfattning OMBILDNINGAR I LULEÅ 2012-2014 Insats = det pris man betalar för lägenheten i en ombildning Marknadsvärde = det pris lägenheten
Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering
Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering Anders Nordgren Professor i bioetik Föreståndare Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet Vad är etik? Uppfattningar om vad som är rätt och fel
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Instruktion för Ad-hoc modul 2005 om Sammanjämkning familjeliv/arbetsliv Tillägg till AKU, 15-64 åringar, under hela året i rotationsgrupp 2. Kontaktperson AKU: 08-506 940
Epidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap
Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap Sociala investeringar vad är det? En social investering är en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning och innehåller:
Hur ser du på äldrevården?
Hur ser du på äldrevården? Resultat av enkät med 10 frågor till alla medlemmar i 1,6/2,6 miljonersklubben = 27 000 personer Svar från 4 090 personer (svarsfrekvens 15 %) Liknande enkät 2013 till slumpmässigt
KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201
KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen Lagen träder i kraft den 1 januari 2011. I samband med detta upphör lagen SFS 1998:531 om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS)
Plan för att främja Likabehandlig och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Förskolan Rosen 2011-2012
Plan för att främja Likabehandlig och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Förskolan Rosen 2011-2012 Innehållsförteckning Inledning Vad lagen säger Vision och värdegrund
CheckUp www.explizit.se www.checkup.se
CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet