Att satsa på folkhälsa en god affär

Transkript

1 Att satsa på folkhälsa en god affär Stockholm 26 april 2012 Lars Hagberg, med dr, Örebro läns landsting

2 Hur prioritera? 200 miljarder satsas på hälso- och sjukvård varje år. Vilka insatser ska dessa pengar satsas på? De som ger mest hälsovinster för pengarna? De som riktas till de patienter som har störst behov? Samma beslutskriterier oavsett typ av insats!

3 Vad är kostnadseffektivt? Hälsovinsten ska stå i proportion till kostnaden Kvalitetsjusterat vunnet levnadsår (QALY) Kostnaden per vunnet levnadsår ska vara i nivå med vad som i övrigt accepteras i hälso- och sjukvården Finns ingen gräns ofta accepteras kr per levnadsår Kostnadseffektivt = acceptabel kostnadseffektivitet

4 Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med alternativet (klinisk standard) Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

5 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Hälso- och sjukvårdens patientinriktade insatser Tobak Riskbruk av alkohol Fysisk aktivitet Matvanor

6 1) Effektivt = kostnadseffektivt Låg kostnad, stor hälsovinst, framtida besparingar 2) Kostnadseffektivt Rådgivning jämfört med att inte ge Tillämpa effektivast metod Effektivast = långtidseffektivast 6

7 2 exempel fysisk aktivitet och matvanor Olika sätt att fånga effekten 1) Höjd livskvalitet och längre överlevnad (behandling) 2) Ändrad levnadsvana = minskad risk (primärprevention) 3) Ändrade medicinska värden = minskad risk (sekundärprevention)

8 Fysisk aktivitet Eriksson med fler Primärvården, Boden, Sverige

9 Studien RCT med 151 deltagare 3 års interventions- och studietid Genomförd på vårdcentralen med befintlig personal Patienter med förhöjd risk för hjärtsjukdom Fetma, kolesterol, blodtryck eller typ 2 diabetes

10 Interventionen Grupper med deltagare Träning 3 gånger i veckan i vårdcentralens regi i 3 månader 15 uppföljningsträffar i grupp under 3 år

11 Resultat Vunnen livskvalitet under 3 år (QALY) EQ-5D 0,08 EQ VAS 0,20* SF-6D 0,07* (Per deltagare i jämförelse med kontrollgruppen) * = signifikant skillnad

12 Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård kr Värdet av hälsovinsten för den enskilde 0,07 0,20 QALY Minskade kostnader för sjukvård kr Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall?

13 Kostnadseffektivitet Nettobesparing med 300 kr per deltagare Exklusive besparingar EQ-5D kr / QALY EQ VAS kr / QALY SF-6D kr / QALY

14 Beaktat i analysen Beaktat Alla kostnader i 3 år Vunnen livskvalitet i 3 år Minskade kostnader för sjukvård i 3 år Ej beaktat Vunnen livskvalitet efter år 3 Förebyggd sjukdom efter år 3 Minskade kostnader för sjukvård efter år 3 Minskat produktionsbortfall

15 Matvanor, medelhavsdiet Segal, Mortimer, Dalziel, 2005 Australien

16 Studien Bygger på en fransk studie (de Lorgeril med fler ) 605 patienter som haft hjärtinfarkt RCT med 5 års uppföljningstid

17 Interventionen Mat rik på bröd, rotfrukter, grönsaker, frukt, fisk och vegetabiliska oljor Rådgivande samtal med kardiolog och dietist + stöd från dietist att ändra anpassa sin mathållning Uppföljning av matvanor i interventionsgruppen Kontrollgruppen fick inga råd eller uppföljning förrän vid studiens slut Årlig medicinsk uppföljning

18 Resultat Väsentligt ändrade matvanor Ingen skillnad i medicinska riskmarkörer Hälften så många hjärthändelser (död, nya infarkter, stroke mm)

19 Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med klinisk standard kr Värdet av hälsovinsten för den enskilde 0,063 QALY Minskade kostnader för sjukvård kr Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall?

20 Kostnadseffektivitet Faktiskt utfall 5 år Kostnad per QALY Modellering 10 år Kostnad per QALY kr kr Valuta omvandlat från Australiensiska dollar år 1990 = mycket ungefärligt

21 Sammanfattning 1) Omfattande evidens visar att insatser för förbättrade levnadsvanor är kostnadseffektiva 2) Effektivt = kostnadseffektivt 3) Effektivast metod är att föredra Effektivast = långtidseffektivast