Den etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet

Transkript

1 Den etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet

2 Varför principer? Diskussionsunderlag? brukarna Viktigt att väcka frågor Symbolisk funktion? Peka på värdemässig riktning / skapa värdemässig samsyn mindre konkretion I båda dessa fall lämnar öppenhet utrymme för godtycke

3 Varför principer? Vägledning? brukarna Bättre ju mer konkreta principerna kan vara MEN avvägning mellan konkretion och hanterbarhet DOCK besluten kommer att fattas och om vi tror det spelar roll hur de fattas och vill eftersträva konsistens bättre med konkretion

4 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1997 Öppna prioriteringar demokratisk förankring brukarna Förordade vissa etiska principer Förkastade andra principer Andra riktlinjer

5 Den etiska plattformen 1997 Människovärdesprincipen (2 ) Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. brukarna Behovs- och solidaritetsprincipen (tillägg 2 ) Resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. (28, 3a ) Principerna är i propositionen rangordnade

6 Det fanns ett behov av att tolka och omsätta principerna i praktiken Utveckling av olika arbetssätt och modeller brukarna för prioriteringar Landsting, myndigheter och professionella organisationer

7 Grundtankarna i förmånssystemet är att samhällets kostnader för läkemedel ska stå i rimlig proportion till den nytta de tillför...tillgängliga resurser skall användas där de gör bäst brukarna samlad nytta och att kostnaden för en viss insats får vägas mot nyttan av insatsen jämfört med kostnad och nytta om resurserna används på annat sätt. Det innebär att man vid begränsade resurser kan tvingas göra prioriteringar. Kravet på kostnadseffektivitet bör generellt ställas högre vid mindre angelägna sjukdomstillstånd än vid mer angelägna (Socialdepartementet 2002, s. 28 och 46)

8 Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen brukarna

9 Prioriteringscentrum och Socialstyrelsen i samverkan med: Nationella yrkesförbund och brukarna professionella organisationer Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet, Vårdförbundet, Förbundet för Sveriges Arbetsterapeuter, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Landsting och regioner (Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götaland och Södra sjukvårdsregionen) utarbetade en gemensam modell för prioriteringar år 2006

10 Nationell modell för öppna prioriteringar En systematisk metod brukarna för att prioritera utifrån den etiska plattformen

11 Tolkning och operationalisering av etiska principer brukarna

12 Moment i Nationella modellen brukarna

13 Att identifiera vad som ska rangordnas brukarna En prioritering innebär alltid att vi rangordnar något (s k prioriteringsobjekt) = tillstånd - åtgärdspar

14 Vad menas med tillstånd? konstaterad ohälsa brukarna misstanke om ohälsa (t ex odiagnosticerad vid nybesök) risk för ohälsa

15 Vad menas med åtgärd? I en Insatser verksamhet inom medicinsk som vill behandling, bli mer öppen omvårdnad, mot brukarna rehabilitering och habilitering - Förebyggande åtgärder - Utredning, analys och diagnostik - Behandling - Egenvård - Uppföljning - Palliation

16 Landsting som använt modellen sedan år 2008 I en Västerbotten verksamhet som vill bli mer öppen mot brukarna Jämtland Kronoberg Västra Götaland (Sahlgrenska) Västmanland Gävleborg Dessutom en mängd tillämpningar i delar av landsting tex Kalmar, Region Skåne, habiliteringar

17 Varför arbeta utifrån nationella modellen? Följa riksdagens riktlinjer och Hälsooch sjukvårdslagen brukarna En testad och spridd metod Systematik i diskussionerna Jämförbarhet i underlag Ökar möjligheterna att motivera sina val

18 Varför behov av renovering av den etiska plattformen? Samlade erfarenheter från att ha tillämpat plattformen i konkreta prioriteringssituationer => tolkningssvårigheter och oklarheter i den etiska plattformen brukarna Utveckling av principer i andra länder inte minst Norge Utvecklingen av den teoretisk-filosofiska diskussionen kring rättvisa

19 Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. brukarna Rätt till vad? Likabehandling? (sällsynta sjd?, socialt utsatta?) Hänsyn till kronologisk resp. biologisk ålder? Funktion i samhället t ex vid epidemier Ekonomisk situation medfinansiering / egenfinansiering? I vilken utsträckning kan hänsyn tas till framtida livsstil?

20 Behovs-solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven. brukarna Hur bedöma storleken på behov / svårighetsgrad? Behov i relation till patientnytta Varaktigheten hos ett tillstånd eller storleken på livslängdspåverkan/ kronologisk ålder? Lika möjligheter till vård / lika utfall m a p hälsa / livskvalitet och möjliga konflikter? (har aktualiserats vid bedömning av läkemedel för sällsynta tillstånd)

21 Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamhetsområden eller I en åtgärder verksamhet bör en som rimlig vill relation bli mer mellan öppen kostnader mot brukarna och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet eftersträvas. Rangordning övriga principer och kostnadseffektivitetsprincipen?

22 Kostnadseffektivitetsprincipen brukarna Kostnadseffektivitetsprincipen är underordnad de övriga principerna och bör bara användas vid jämförelser av behandlingsmetoder för samma sjukdom.

23 Kostnadseffektivitetsprincipen Regeringen konstaterar dock i propositionen I (1996/97:60) en verksamhet att det som är angeläget vill bli mer att skilja öppen på en mot brukarna kostnadseffektivitetsprincip som gäller val mellan olika åtgärder för den enskilde patienten (där principen kan tillämpas som utredningen föreslår) och kostnadseffektivitet när det gäller vårdens verksamhet i allmänhet där det ses som eftersträvansvärt att resurserna används på bästa sätt och att resurserna kan komma fler till del. Vad menas? Till detta ska adderas TLVs instruktion tillgängliga resurser skall användas där de gör bäst samlad nytta och att kostnaden för en viss insats får vägas mot nyttan av insatsen jämfört med kostnad och nytta om resurserna används på annat sätt.

24 Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamhetsområden eller I en åtgärder verksamhet bör en som rimlig vill relation bli mer mellan öppen kostnader mot brukarna och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet eftersträvas. Vad menas med rimlig relation kostnad / effekt? Storleken på patientgruppen? Frågor om samhälleliga effekter / kostnader?

25 Principer som avvisas och övriga riktlinjer och prioriteringsområden Självbestämmande / efterfrågeprincip i relation till patient-/ personcentrerad vård? brukarna Prioriteringsgrupperna

26 Prioriteringsgrupper Pppppppp Prio I: Vård av livshotande sjd, vård av sjd som utan brukarna behandling leder till invalidiserande tillstånd eller tidig död, svåra kroniska sjd, vård av människor med nedsatt autonomi. Prio II: Prevention, habilitering/rehabilitering Prio III: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Prio IV: Vård av andra skäl än sjukdom och skada En salig blandning. Svårt att tillämpa.

27 Principer som avvisas och övriga riktlinjer och prioriteringsområden Annan lagstiftning framförallt inom den omsorg som täcks av socialtjänstlagen?

28 En statlig utredning? Borde kunna klara ut vissa oklarheter och ge bättre vägledning Borde rimligtvis även skapa ett ökat engagemang och förståelse om den etiska plattformen Bidra till ökad kunskap bland hälso- och sjukvårdspersonal och ökad medvetenhet om prioriteringar bland patienter och medborgare

29 Några frågor att diskutera 1. När ni i era respektive organisationer fattar prioriteringsbeslut, hur levande är då den etiska plattformen för prioriteringar? 2. Har ni använt plattformen på ett handfast sätt vid prioriteringsbeslut och även motiverat besluten? 3. Om så, har ni uppfattat att plattformen gett tillräcklig vägledning? 4. Finns det någon del som verkar särskilt besvärlig/otydlig? 5. Hur ser ni på att en statlig utredning får i uppdrag att arbeta med uppdateringar och klarlägganden?

30