Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Transkript

1 Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. De levnadsvanor riktlinjerna tar upp är: - tobaksbruk - riskbruk av alkohol - otillräcklig fysisk aktivitet - ohälsosamma matvanor Socialstyrelsen bedömer att dessa levnadsvanor är de som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården erbjuder effektiva åtgärder för alla de fyra ohälsosamma levnadsvanorna. Att förebygga sjukdomar behöver bli en självklar del av hälso- och sjukvårdens arbete. Syftet med att ta fram särskilda sjukdomsförebyggande riktlinjer är att stimulera användandet av evidensbaserade metoder inom detta område och att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar. Grunden för åtgärderna är någon form av rådgivning eller samtal som stöd för att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Åtgärderna har delats upp i tre övergripande nivåer: enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Rekommendationerna gäller vuxna och vissa särskilda grupper som gravida, ammande och personer som ska genomgå operation. Socialstyrelsen förutsätter att rekommendationerna påverkar resursfördelningen. På kort sikt medför rekommendationerna en kostnadsökning för hälso- och sjukvården. I första hand i form av tid som personalen måste avsätta och kostnader för kompetenshöjning och fortbildning. På lång sikt kan dock arbetet leda till besparingar i form av minskade sjukvårdskostnader för levnadsvanerelaterade sjukdomar. Den här implementeringsplanen beskriver riktlinjernas innehåll samt förutsättningar och processer i landstinget. Implementeringen av riktlinjerna föreslås genomföras i två steg. Steg 1 - Information och förankring ledningsgrupper och medicinsk kommitté. - Information till berörda verksamheter. - Erbjudande om utbildning och metodstöd till berörda verksamheter Steg 2 - Organisation och omdisponering av resurser, t ex specialiserad hälsomottagning. - Diskussion och beslut gällnade indikatorer. - Samverkan med externa aktörer - Information till befolkningen om hälsa och levnadsvanor. Riktlinjernas åtgärder stämmer väl in i det redan påbörjade arbetet med att utveckla landstinget som en hälsofrämjande organisation. De är också väl samstämda med det förebyggande arbetet i genomförandet av cancerplanen

2 LANDSTINGET KRONOBERG (7) Bakgrund Socialstyrelsen har i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för god vård för personer med allvarliga, ofta långvariga sjukdomar, där vården kostar samhället mycket pengar. Alla nationella riktlinjer syftar till att främja evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården, smittskyddet och socialtjänsten. Som utgångspunkt för arbetet med riktlinjer finns riksdagsbeslutet om prioriteringar i hälso- och sjukvården från våren Riktlinjerna bör följas, men är inte juridiskt bindande. I riktlinjer rörande behandling och rehabilitering vid olika sjukdomstillstånd finns även preventiva åtgärder invävda. Syftet med att ta fram särskilda sjukdomsförebyggande riktlinjer är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder och att riktlinjerna ska vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen menar att det sjukdomsförebyggande arbetet inte har en självklar ställning inom hälso- och sjukvården. Det finns ingen enhetlig praxis, och det råder stora variationer mellan landsting och mellan vårdenheter inom respektive landsting. Remisshantering och revidering av de preliminära riktlinjerna pågick från hösten De fastställdes i november Med syfte att kvalitetssäkra arbetet med de nya riktlinjerna driver Socialstyrelsen ett implementeringsprojekt till och med Innehållet i riktlinjerna Riktlinjerna berör metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Rekommendationerna gäller vuxna generellt samt ett antal tillstånd eller situationer där det föreligger särskild risk: inför operation, vid graviditet, vid amning, när man är förälder samt vid biomedicinska förändringar eller sjukdomar. Socialstyrelsen lägger i detta riktlinjearbete störst vikt vid den framtida risken för negativa hälsokonsekvenser. Riskbedömningen utgår ifrån att det finns en förhöjd risk för sjukdom, funktionsnedsättning, försämrad livskvalitet och förtida död. Bedömningen är att dagligrökning innebär kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk. Riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor bedöms innebära kraftigt förhöjd risk. När det gäller dagligsnusning är evidensläget ännu svagt och risken bedöms därför som något till måttligt förhöjd. Rådgivning i samtalsform är grunden för alla åtgärder i riktlinjerna. Alla övriga åtgärder som till exempel läkemedel eller skriftlig ordination av fysisk aktivitet är ett tillägg till rådgivningen. Socialstyrelsen har delat in åtgärderna i tre övergripande nivåer: enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Riklinjerna presenterar också ett antal nationella indikatorer för systematisk dokumentation och uppföljning. Målsättningen är att dessa i möjligaste mån

3 LANDSTINGET KRONOBERG (7) ska knytas till det journalsystem respektive landsting använder. Indikatorerna består av resultatindikatorer där registrering sker av andelen patienter som har förbättrat en levnadsvana efter åtgärd, och processindikatorer som anger vilken typ av åtgärd som har erbjudits. Som ett stöd för kartläggning av patientens levnadsvanor presenteras frågor som patienten ska svara själv på. Registrering av svaren kan hanteras på olika sätt, till exempel som en webbenkät eller som en del av ett hälsosamtal i datajournalen. Övergripande mål för Landstinget Kronoberg Landstingets vision, mål och mission stödjer det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Långsiktiga mål för arbetet är att ytterligare förbättra hälsan hos länets invånare samt att minska antalet vårdkontakter som hänger samman med ohälsosamma levnadsvanor. Landstingets målbild för folkhälsan 2015 är Lägst ohälsotal i landet Högst självskattad hälsa i landet För de fyra levnadsvanorna som riktlinjerna avser har Socialstyrelsen definierat en nivå på de åtgärder som sjukvårdshuvudmannen bör erbjuda. De mål avseende hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder som landstinget fastställer för perioden kan vara att nå den börnivå som definierats i riktlinjerna. I övrigt bör implementeringen av riktlinjerna följa fastlagd vision, mission och övergripande mål. Organisatoriska och ekonomiska konsekvenser i Landstinget Kronoberg De fyra levnadsvanor som riktlinjerna tar upp orsakar betydande kostnader för hälso- och sjukvården. Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga och de levnadsvanor som omfattas av riktlinjerna kan tillskrivas cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. T ex uppskattas hälso- och sjukvårdens årliga kostnader för rökning till 2,5 miljarder kronor (Folkhälsoinstitutet 2009). Att erbjuda åtgärder i enlighet med rekommendationerna i riktlinjerna kan alltså leda till besparingar på lång sikt, i form av minskade sjukvårdskostnader för levnadsvanerelaterade sjukdomar. Man gör bedömningen att riktlinjerna kommer att kräva förändringar när det gäller personalresurser styrinstrument organisation och omdisponering av resurser utbildning och kompetensutveckling samverkan med aktörer inom och utanför hälso- och sjukvården

4 LANDSTINGET KRONOBERG (7) Socialstyrelsen räknar med att rekommendationerna som helhet kommer att medföra en kostnadsökning för hälso- och sjukvården. Man förväntar sig att rekommendationerna påverkar resursfördelningen så att det fördelas mer resurser till sjukdomsförebyggande metoder som har en hög rangordning. Vilket också kan innebära att vissa metoder som används idag kan utmönstras på sikt. En kostnadsökningen för att genomföra riktlinjerna beräknas ligga på en snittnivå på drygt 300 miljoner kronor per år. Inledningsvis finns ett uppdämt behov av insatser som i närtid ställer krav på förstärkta personalresurser. Även om personalresurser till viss del kan omfördelas, bedömer Socialstyrelsen att det inte kommer att vara möjligt att tillvarata det sjukdomsförebyggande arbetets potential om inte sjukvårdshuvudmännen är beredda att fördela ytterligare personalresurser till området. Beräkningen är att det behövs en omfördelning av hälso- och sjukvårdsbudgeten med 0,3 %. För Landstinget Kronoberg innebär det att ca 9,9 mkr skulle behöva omfördelas. Riktlinjernas rekommendationer innebär både ett mer systematiskt arbetssätt och ökade insatser för att via evidensbaserade metoder stödja individer till att förändra sina levnadsvanor. Socialstyrelsens bedömning är att hälso- och sjukvården i dag inte har tillräckligt stor andel personal som har tillräcklig kompetens att erbjuda de åtgärder som riktlinjerna rekommenderar. På längre sikt kan denna kompetens ges i läkar- och sjuksköterskeutbildningar samt i andra vårdutbildningar, men på kort sikt krävs det att landstingen och kommunerna genomför utbildningsinsatser för att införa ny kunskap och nya metoder. Dels kan hälso- och sjukvården behöva utveckla en breddutbildning, riktad till alla delar inom vården, med målet att öka kunskapen om levnadsvanornas betydelse för hälsoutvecklingen och påverka attityden till sjukdomsförebyggande arbete. Dels behövs också en särskild utbildning för dem som ska genomföra åtgärderna, med fördjupad kunskap om levnadsvanorna och de rekommenderade metoderna. För att kunna genomföra de åtgärder som Socialstyrelsen rekommenderar krävs det särskild kompetens inom till exempel samtalsteknik, hälsopedagogik och beteendetekniker, samt specifik kompetens kring levnadsvanornas problematik. För gruppverksamhet krävs också särskild kompetens. För Landstinget Kronoberg innebär det att det redan framtagna fortbildningserbjudandet och tillgängliga verktyg fyller en del av de behov som finns avseende fortbildning och kompetenshöjning. Verksamheterna måste dock i sin planering avsätta medel för personalens frånvaro vid fortbildning. Ytterligare insatser behöver sannolikt utvecklas under implementeringsperioden. Erbjudande om fortbildning och verktyg Inom ramen för landstingets HFS-arbete har det sedan 2010 pågått utveckling av fortbildning och verktyg. De preliminära och nu fastställda riktlinjerna har varit en viktig grund i detta utvecklingsarbete. Mer information finns på under folkhälsoenheten på hemsidan.

5 LANDSTINGET KRONOBERG (7) Genomförande Den här planen beskriver implementeringsprocessen i landstinget. Socialstyrelsens riktlinjer innehåll passar väl in i det redan påbörjade arbetet med att utveckla landstinget som hälsofrämjande organisation. De är också väl samstämt med det förebyggande arbetet i genomförandet av cancerplanen Implementeringen av riktlinjerna föreslås genomföras i två steg Steg 1 - Information och förankring ledningsgrupper och medicinsk kommitté. - Information till berörda verksamheter. - Erbjudande om utbildning och metodstöd till berörda verksamheter Steg 2 - Organisation och omdisponering av resurser, t ex specialiserad hälsomottagning. - Diskussion och beslut gällande indikatorer. - Samverkan med externa aktörer - Information till befolkningen om hälsa och levnadsvanor. Pyramiden nedan är ett sätt beskriva hur riktlinjerna kan implementeras i landstinget. Till arbetet måste också knytas val av och metoder för mätning av kvalitetsindikatorer. Strategiskt arbete Operativt arbete Folkhälsoenheten kan samordna: Utbildning Informationsmaterial Verktyg för samtal, kartläggning Nätverk Kvalificerat rådgivande samtal Specifik kunskap, specifika professioner Rådgivande samtal Specifik kunskap Enkla råd Gemensam och generell kunskap Kompetensförstärkning i verksamheter och landstinget som helhet. Fördjupad kunskap inom vårdcentraler, mottagningar och avdelningar. Integrering med sedvanligt arbete inom vårdcentraler, mottagningar och avdelningar. Tänkbar modell för implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Finansiering Aktiviteterna avseende information, kompetenshöjning och fortbildning i steg 1 kan finansieras av folkhälsoanslaget och särskilda medel för folkhälsoinsatser. Kostnaderna för vikarier vid fortbildning svarar respektive verksamhet för. Aktiviteter i steg 2 kan till vissa delar finansieras av folkhälsoanslaget men det krävs diskussioner och ställningstaganden om organisation och omdisponering av resurser vilket får prövas i ordinarie budgetarbete.

6 LANDSTINGET KRONOBERG (7) Plan för seminarier och information För att implementera riktlinjerna kommer olika informations- och utbildningsaktiviteter att genomföras på lednings-, medarbetar- och befolkningsnivå. Nedan redovisas en förteckning över planerade aktiviteter, målgrupp och genomförande. Tid Målgrupp Aktivitet Genomförande 27 maj 2011 Chefer, nyckelpersoner Seminarium SoS riktlinjer. Presentation, föreläsning, lokal implementering. Folkhälsoenheten, Kerstin Nordstrand, Mats Börjesson Från maj 2011, därefter kontinuerligt Berörda verksamheter Erbjudande om fortbildning, verktyg och informationsmaterial Utskick i papper, via hemsidan och genom personliga kontakter 22 september 2011 Läkare, dietister, diabetessjuksköterskor. Kunskapsseminarium om mat, heldag Folkhälsoenheten, MK, KUS, föreläsare 11 oktober 2011 Allmänläkare Seminarium SoS riktlinjer, presentation, lokal implementering SFAM, folkhälsoenheten, Lars Jerdén Första kvartalet 2012 Information MK Fastställda riktlinjer, fortbildning, verktyg, informationsmaterial MK-möten Centrumledningsgrupper Folkhälsoenhet deltar vid möten för diskussion om behov av stöd Berörda verksamheter Utskick i papper, via hemsidan och genom personliga kontakter Första kvartalet 2012 Information till förtroendevalda Fastställda riktlinjer och implementeringsplanen Folkhälsoenhet deltar vid möten 2012 med början under första kvartalet Berörda verksamheter Utveckling av indikatorer Seminarium 8/2 och därefter uppföljande diskussioner Hösten 2012 Berörda verksamheter Kunskapsseminarium om tobak och alkohol Folkhälsoenhet i samverkan med övriga berörda enheter, internt och ev. externt Under hela 2012 Länets befolkning Utställningar och föreläsningar om hälsa och levnadsvanor; generellt men även gällande särskilda målgrupper t.ex. barn och äldre Folkhälsoenhet i samverkan med övriga berörda enheter, internt och externt

7 LANDSTINGET KRONOBERG (7) Uppföljning och utvärdering Riktlinjerna bör hanteras inom Medicinska kommitténs modell för bedömning av ny kunskap. Beslut behöver fattas om vilka indikatorer som från och med 2013 ska följas på helårsbas. Med syfte att ta del av erfarenheter från andra landsting bör också landstinget delta aktivt i Socialstyrelsens implementeringsprojekt. Landstinget bör överväga om och hur det lokala implementeringsarbetet ska följas. Kommunikationsplan Den sedan tidigare framtagna kommunikationsplanen för implementeringen revideras i samverkan med informationsavdelningen.