Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Transkript

1 Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005

2 Jämlik hälsa Levnadsvanor som innebär särskilda hälsorisker Hälsoproblem Tio relevanta nyckeltal för folkhälsoarbetet ska tas fram. Nyckeltal ska tillsammans beskriva det regionala tillståndet vad gäller folkhälsa och folkhälsoarbete. Framtagande av sådana nyckeltal, kräver en fortgående metodutveckling i samspel med främst kommunerna och andra landsting. Nyckeltalen ska samlat ingå i ett hälsobokslut som ska föreläggas fullmäktige senast Ambitionen är att nyckeltalen i framtiden ska ingå i en årlig uppföljning av folkhälsoarbetet.

3 Nyckeltal för grundläggande livsvillkor jämlik hälsa förlorade levnadsår före 70 års ålder återstående medellivslängd vid 50 års ålder utbildningsnivå trivsel i skolan i årskurs 9 Nyckeltal för levnadsvanor som innebär särskilda hälsorisker rökande gravida kvinnor vid inskrivning inom mödrahälsovården tobaksbruk i årskurs 9 samt år 2 och 3 i gymnasiet alkoholbruk i årskurs 9 samt år 2 och 3 i gymnasiet förbjudna droger år 2 och 3 i gymnasiet alkoholförsäljning matvanor 15. Barns vikt fysisk aktivitet Nyckeltal för specifika hälsoproblem nyinsjuknande i hjärtinfarkt före 70 års ålder registrerade skador när det gäller barn och ungdomar självmord och självmordsförsök

4 Vad är landstingets bidrag till en god folkhälsa? OCH Hur följer vi upp att landstingets insatser har bidragit till en god folkhälsa? 4

5 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. 2 b Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. 2 c Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa.

6 Mål för Folkhälsan Prop. 2002/03:35 s.69 Hälso- och sjukvårdens ansvar i folkhälsoarbetet Arbeta mer hälsoorienterar med ett helhetsperspektiv på hälsan Utforma ett sk hälsobokslut som syftar till att följa upp hur resurser och insatser inom hälsooch sjukvården bidrar till hälsoutvecklingen... som utöver ekonomiska aspekter också redovisar effekter på patienters och befolkningens hälsa Uppföljning av målområde 6 indikatorer En hälsofrämjande hälso- och sjukvård

7 Statistik - finns hos LF Väntetider i vården information om väntetider till ett urval av mottagningar, undersökningar eller behandlingar inom den specialiserade vården vid sjukhus och vissa öppenvårdsmottagningar utanför sjukhus. Sjukvårdsdata riktar sig främst till beslutsfattare inom hälso- och sjukvårdssektorn. Underlag för att följa, jämföra eller analysera utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Vårdbarometern den vuxna befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till hälso- och sjukvården kontinuerligt avläsas.

8 Statistik - finns hos LF Kostnad Per Patient KPP en metod för beräkning av kostnaden för varje enskild patient och vårdkontakt. Även utförda vårdtjänster och kostnaden för var och en av dem redovisas. Verksamhets- och ekonomistatistik löpande ekonomi- och verksamhetsstatistik från landsting och regioner tillgodose krav på nationell och internationell statistik att få förhandlingsunderlag ge medlemmarna jämförelsematerial för intern uppföljning.

9 Ett hälsofrämjande perspektiv i ledning, styrning och UPPFÖLJNING Uppvaktning från landsting - bidra till ett hälsofrämjande perspektiv i ledning och styrning av landstingen Arbetet syftar till att under 2004:... få fram en eller flera modeller för ett s.k hälsobokslut som ska vara en del av landstingets ledningssystem och ingå i den vanliga budgeten. kanske lyckas man visa siffror i vissa frågor men resten i beskrivande text. skapa en mellan landsting/regioner gemensam kunskap om och definition av vad som menas med ett hälsofrämjande perspektiv i ledning, styrning och uppföljning.

10 Projektdeltagare 10

11 Om projektet Målsättning presentera ett eller flera förslag till en sk hälsobokslutsmodell uppföljningsindikatorer som syftar till att följa upp processer för en hälsoorientering av landstingens olika verksamheter och hur resurser och insatser inom hälso- och sjukvården bidrar till vunnen hälsa. Arbetsmetod Hälsa hänger ihop med så mkt annat som hälsooch sjukvården inte kan påverka, ska vi då jobba med hälsobokslut gigantiskt, börja någonstans få in hälsodata som styrning

12 Hälsoorientering Hälsoorienteringen kan ses som ett strategiskt instrument som ska utveckla en effektivare hälso- och sjukvård genom att man beställer hälsoeffekter. Måldiskussionen i sig är viktig. Tydliga och uttalade mål ger större förutsättningar att vara effektiv. Det ger möjlighet till samordning av resurser men också till prioritering utifrån målen och att systematisera de aktiviteter och resurser som redan finns. I uppdrag och verksamhetsplaner lyfta fram mål som leder till bibehållen eller bättre hälsa.

13 Perspektiv Hälsofrämjande åtgärder: Insatser inom alla områden i samhället, där avsaknad av insats skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom utan på friskoch skyddsfaktorer. Sjukdomsförebyggande insatser: Insatser som riktar sig mot att undvika sjukdom eller få en senare debut av specifika sjukdomar.

14 Prevention -definition Primärprevention Åtgärder för att förhindra att sjukdom/ohälsa över huvudtaget uppträder * Behandling av riskfaktorer för att förebygga sjukdom Sekundärprevention Innefattar tidig diagnostik och behandling av sjukdom* Insatser för att minska risken för försämring Tertiärprevention Avser rehabilitering efter sjukdom och skada * Folkhälsovetenskaplig definition

15 Hälsa - Definitioner En dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig. WHO:s hälsodefinition från 1946: "Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp".

16 Vilken väg ska jag ta, frågade Alice. Det beror på vart du ska, sa katten. Det vet jag inte, svarade Alice. Då kvittar det vilken väg du tar, sa katten Lewis Caroll

17 Avgränsningar Landstingens hälso- och sjukvård Hälsofrämjande perspektiv Valde bort folkhälsorapportering Valde bort ekonomisk aspekt Spaning Välfärdsbokslut Personalhälsobokslut Nysam (Nyckeltal i samverkan) Hälsofrämjande sjukhus Nätverket uppdrag hälsa Befintlig statistik

18 Hälsa i bokslut - två sidor. Hur hälso- och sjukvårdssystemen med dess olika aktörer fungerar som en helhet gentemot befolkningen Hur olika enskilda vårdgivare fungerar i relation till patienten inom hälso- och sjukvårdssystemet Uppföljning av beställd verksamhet system Självkontroll Uppföljning av produktion

19 En hälsoinriktad hälso- och sjukvård Använda hälsoorientering som strategi för en effektivare hälso- och sjukvård Stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper Stödja en jämlik hälsoutveckling i befolkningen

20 .Hälsa i bokslut - två sidor Använda hälsoorientering som strategi för en effektivare hälso- och sjukvård Styrprocessen Stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper Verksamhetsprocessen

21 Indikatorer områden Styrprocess Styrdokument (10) Kompetensutveckling (3) Samverkan (3) Personal (1) Verksamhetsprocess Styrdokument (2) Kompetensutveckling (2) Samverkan (3) Information och stöd (3) Metoder/rutiner (3) Hälsosamtal (4) Motiverande samtal kring levnadsvanor (4)

22 Indikatorer styrprocess exempel Styrdokument (10) Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål i budget och flerårsplan Behovsrelaterade uppdrag/överenskommelser med fokus på jämlik hälsa Kompetensutveckling (3) Chefsutvecklingsprogram där kunskap om hälsoorientering av hälso- och sjukvården ingår Samverkan (3) Gemensam regional folkhälsopolicy/liknande Personal(1) Personalhälsobokslut som speglar hälsofrämjande arbetsplatser Mått: ja/nej/delvis, andel

23 Indikatorer verksamhetsprocess exempel Styrdokument (2) Verksamhetsplaner med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål och aktiviteter Kompetensutveckling (2) Systematiska utbildningsinsatser i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Samverkan (3) Gemensam regional folkhälsopolicy/liknande Information och stöd (3) Insatser till individer och grupper som lever med ökad sårbarhet Metoder/rutiner (hälsosamtal o motiverande samtal) Mätning av hälsorelaterad livskvalitet (3) Rutiner finns för att redovisa genomförda hälsosamtal (4) Individer med riskbeteende som fått stöd (4) Mått: ja/nej/delvis, andel, antal,

24 Förtvivla inte systrar och bröder om än vägen är lång Vi kommer dit vi ämnar oss om vi inte vänder om Ett berg eller tio vad spelar det för roll Huvudsaken är att vi går åt samma håll Fritt efter Michael Wiehe

25

26 Styrprocessen Styrdo kument Kompete nsutvecklin g Personal Samverkan Indikator Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål i budget och flerårsplan Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål i uppdrag el motsvarande Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål i upphandling/avtal Uppdrag innehåller krav på utveckling av metoder och rutiner för att registrera och följa upp levnadsvanor. Uppdrag innehåller krav på att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Behovsrelaterade uppdrag/överenskommelser med fokus på jämlik hälsa Uppdrag om insatser för grupper som lever med ökad sårbarhet. Riktlinjer och program för att främja en jämlik hälsa Medicinska program/hälso- och sjukvårdsprogram eller liknande som innehåller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Epidemiologiska uppgifter och analyser används i planering, prioritering och uppföljning Systematisk utbildning av förtroendevalda om innebörden av hälsoorientering av hälso- och sjukvården Chefsutvecklingsprogram där kunskap om hälsoorientering av hälso- och sjukvård ingår. Hälsoorientering av hälso- och sjukvården är en del i landstingens introduktionsprogram för nyanställd Gemensam regional folkhälsopolicy/liknande Kunskapsöverföring och stöd med ett hälsofrämjande perspektiv i samverkan med andra aktörer Avtal/överenskommelser med ett hälsofrämjande perspektiv i samverkan med andra aktörer ja/nej/delvis andel Mått ja/nej/delvis ja/nej/delvis ja/nej/delvis andel ja/nej/delvis ja/nej/delvis ja/nej/delvis Personalhälsobokslut som speglar hälsofrämjande arbetsplatser ja/nej/delvis

27 Verksamhetsprocess Styrdokument för hälsofrämjande arbetssätt Kompetensutveckling Indikator Verksamhetsplaner med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål och aktiviteter Vårdprogram med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Systematiska utbildningsinsatser i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Utbildningsprogram för medarbetare i samtalsmetodik/liknande Mått ja/nej/ delvis andel ja/nej/ delvis andel enheter Samverkan Information och stöd Gemensam regional folkhälsopolicy/liknande Kunskapsöverföring och stöd med ett hälsofrämjande perspektiv i samverkan med andra aktörer Avtal/överenskommelser med ett hälsofrämjande perspektiv i samverkan med andra aktörer Skolor eller motsvarande där individer med långvarig sjukdom eller funktionshinder får stöd till god livskvalitet Patienten är nöjd med den information han/hon fick om sin sjukdom och sina problem Insatser till individer och grupper som lever med ökad sårbarhet. ja/nej/ delvis tillgång till ja/nej/delvis andel nöjda ja/nej/delvis

28 Verksamhetsprocess Metoder/r utiner Hälsosam tal Indikator Insatser för livsstilsförändring: orökning oalkohol oövervikt ofysisk aktivitet Mätning av hälsorelaterad livskvalitet. Regelbunden mätning av hälsorelaterad livskvalitet hos långvarigt sjuka och funktionshindrade Systematiska hälsosamtal om levnadsvanor förs vid anamnes Systematiska hälsosamtal om levnadsvanor med blivande föräldrar där sambandet mellan föräldrarnas vanor och det lilla barnets utveckling och välbefinnande betonas Systematiska hälsosamtal om levnadsvanor med nyblivna föräldrar där sambandet mellan föräldrarnas vanor och det lilla barnets utveckling och välbefinnande betona Rutiner finns för att redovisa genomförda hälsosamtal Mått ja/nej/ delvis andel andel andel ja/nej/delvis Motivera nde samtal kring levnadsva nor Individer med riskbeteende som fått stöd Individer som fått oremiss till rökavvänjning oremiss till Fysisk Aktivitet Rökare som slutar/minskar röka innan planerade kirurgiska åtgärder Opererande kliniker har rutiner för att erbjuda rökslutarstöd andel antal antal andel Antal

29 Projekt Bättre Avtal Anders Olsson Förhandlingschef Närsjukvård Stockholm

30 Mål Finna Bästa avtal Utveckla det med godbitar från andra avtal Försök finna en struktur Kan vi ha vissa gemensamma texter?

31 Underlag Inbjudit alla landsting att sända in sina avtal Fått in ca 15 avtal Ca 700 sidor

32 Verksamhetsområden Husläkareverksamhet Hemsjukvård Baspsykiatri Ambulanssjukvård

33 Ser på Hur får man in uppdraget i avtalet Långsiktighet i relationen lokaler, investeringar Kvalitetsfrågor - stimulans, tydlighet Tydlighet begriper vi vad det står, struktur Uppföljning hur följer man upp, koncentrerar man på väsentligheter Prioriteringar hur hanteras prioriteringsfrågorna

34 Olika avtal Avtal direkt med vårdgivaren, ofta privat Avtal med länsövergripande organisation Direktiv till länsövergripande organisation

35 Organisation Projektdeltagare Gunilla Esbjörn Dalarna Henning Sand Östergötland Stefan Fyrqvist Västmanland Bo Enheim Västernorrland Kerstin Westholm Uppsala Olle Olsson Gävleborg Jan-Erik Magnusson Halland Anders Olsson Stockholm Seminarium 3 juni

36 Mina egna funderingar just nu Finns mycket bra Inget gemensamt idag Helt olika förutsättningar Tveksam om vi kan få ett mål som alla har användning av

37 Projektmål Att ta fram tre basversioner för uppdragsbeskrivningar för sjukdomsgrupperna: Astma och KOL Hjärtsjukvård Stroke Basversionerna skall utgå från den modell som tagits fram av Landstingsförbundet i samarbete med Nätverket Uppdrag Hälsa

38 Effektmål Att arbetet med att ta fram avtal och uppdragsbeskrivningar underlättas ute i landstingen. Att generella texter och format finns klart och att det lokala arbetet kan fokuseras på viktiga lokala förhållanden, prioriteringar och mål samtidigt som man undviker lokala variationer som orsakas av ojämn tillgång till kunskap. Att innehållet i uppdragsbeskrivningar och avtal blir tydligare och verkningsfullare som instrument för att styra mot en kunskaps- och behovsbaserad hälso- och sjukvård.

39 Koppling till våra övergripande mål - HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. (Ur 2 hälso- och sjukvårdslagen, HSL) Uppdragsbeskrivningar och avtal ska kunna vara ett instrument för sjukvårdshuvudmannen att säkerställa och följa upp hälso- och sjukvårdslagens intentioner.

40 14 mars startmöte 18 mars delprojektplaner till projektgruppen Mars- maj arbete i grupperna 1 juni Uppdragsbeskrivningar klara 8 juni avrapportering och diskussion Sommaren remiss till samordningsgruppen 2 september avrapportering / slutrapport i samordningsgruppen.

41 Syfte med deltagande i projektet Därför är vi med och det här vill vi uppnå Medverkande i arbetsgruppen Ev referensgrupp eller remissinstans under arbetet Dela upp arbetet i fyra etapper och tidssätt. Underlag som ni avser använda förutom SoS riktlinjer