Äldrerapport för Östergötland 2011

Transkript

1 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab)

2 Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning och rehabilitering Hälsa och självständigt liv Äldrerapporten: att bygga upp en länsgemensam kunskapsbas om äldres behov idag och under kommande år Arbetsgrupp och källor: Länsgemensam projektgrupp Öppna jämförelser, nationella kvalitetsregister, befintliga uppföljningar Oftast har 2010 års publikationer använts, vilket innebär att mycket data är från Det finns alltså en viss eftersläpning i den här typen av rapporter.

3 Länsgemensam projektgrupp Henning Elvtegen, hälso och sjukvårdsstrateg på ledningsstaben i Landstinget i. Huvudredaktör och projektledare sedan oktober Camilla Salomonsson, hälso och sjukvårdsstrateg på ledningsstaben i Landstinget i. Redaktör och projektledare till september Elisabeth Viman, planeringsledare med samordningsansvar för äldreomsorgen i Linköpings kommun. Anne Ekdahl, forskare och överläkare vid geriatriska kliniken i Norrköping. Annette Johansson, primärvårdschef i västra länsdelen.

4 Länsgemensam projektgrupp, forts. Bo Lundén, enhetschef för kommunsjukvård och kommunrehabilitering inom äldreomsorgen i Motala kommun. Bo Jönsson, programsekreterare inom staben på vård och omsorgskontoret i Norrköpings kommun. Susanne Sunnermark, programsekreterare inom staben på vårdoch omsorgskontoret i Norrköpings kommun. Ewa Vestin, kurator inom demensverksamheter vid Geriatriska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Madeleine Borgstedt Risberg, statistiker vid Folkhälsocentrum, Landstinget i. Marianne Angbratt, folkhälsovetare vid Folkhälsocentrum i Landstinget i.

5 Äldrerapportens roll Äldrerapporten Politiken Trendanalys Östgötaanalys Framtida utmaningar Underlätta uppföljning Gemensam bild inför framtidsplanering Planering för framtiden Gemensam kunskapsbas ökar möjligheterna till samverkan i prioriterings- och beslutsprocesser Tid

6 Rapportens disposition 1. Bakgrund och syfte 2. Projektorganisation och arbetssätt 3. Trendanalys 4. Östgötaanalys 4.1 Hälsans bestämningsfaktorer 4.2 Den demografiska utvecklingen 4.3 Kommunal vård och omsorg för äldre 4.4 Vårdkonsumtion och nyttjandemönster 4.5 Särskilt viktiga aspekter på övergripande nivå 4.6 Patient och diagnosgrupper av särskilt intresse 5. Kostnader 6. Diskussion 6.1 Trender 6.2 Framtida utmaningar

7 Trendanalys: Demografisk utveckling ger ekonomisk utmaning 1. Demografisk utveckling antalet och andelen äldre ökar Nationell nivå: Andelen och antalet äldre kommer att öka från knappt 19% (2010) till 23% (2030) Försörjarkvoten minskar. Beräknat kostnadsgap år 2035: 200 miljarder kr. (Motsvarar en höjning av kommunalskatten med 50 öre årligen till en nivå om ca 44 kr per hundralapp år 2035) Konsekvens: större behov, större kostnader, ökat personalbehov (från SKL:s rapport Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering, 2010)

8 Trendanalys: Demografisk utveckling ger ekonomisk utmaning När möter vi som huvudmän de största demografiska utmaningarna? Procentuell utveckling av antal personer per åldersgrupp på riksnivå (SCB 2010) (Från Socialdepartementets rapport: Den ljusnande framtid är vård, 2010) Landstingen får sina största utmaningar omkring 2020 Kommunerna får sina största utmaningar senare, under åren

9 Trendanalys: Demografisk utveckling ger ekonomisk utmaning När möter vi som huvudmän de största utmaningarna? Landstingen får sina största utmaningar omkring 2020 Kommunerna får sina största utmaningar senare, under åren Från Socialdepartementets rapport: Den ljusnande framtid är vård, 2010 (kostnaderna gäller år 2006) Den ena huvudmannens arbete påverkar omfattningen av den andres utmaning och vice versa de är kommunicerande kärl!

10 Trendanalys: Alltmer vård och omsorg förväntas ges i hemmet 2. Trenden mot att alltmer vård och omsorg ges i hemmet förväntas fortsätta. Vårdtiderna i slutenvården har kortats under de senaste decennierna, men minskningen har varit mindre på senare år och framtiden är osäker. Vissa förkortningar väntas dock. Andelen äldre med hemtjänst har ökat, och andelen i särskilt boende har minskat (Socialstyrelsen) Starkt fokus på kvarboende och rehabilitering i hemmet se på huvudmännens krav till leverantörerna. Tänkbara konsekvenser: - Kraven på samordnad planering mellan olika vårdgivare och huvudmän ökar - Ökad efterfrågan på avancerade hjälpmedel när alltfler bor kvar hemma allt längre - Utmaningen att säkerställa en rimlig arbetsmiljö för personalen blir alltmer påtaglig när arbetet i allt högre utsträckning sker i enskilda äldres hem.

11 Trendanalys: En snabb teknisk och medicinsk utveckling 3. En snabb medicinsk och teknisk utveckling förväntas Möjligheter: Ökat kvarboende Minskat lidande Längre liv med högre livskvalitet Kan sänka kostnader Risker: Integritetsaspekter Leder till ökade förväntningar Kan leda till ökade kostnader för huvudmännen Teknisk utveckling kan inte ensamt lösa framtidens utmaningar!

12 Trendanalys: Ökat fokus på valfrihet och individualisering 4. Ökad valfrihet och ökad individualisering förväntas Orsaker: Allmän förskjutning av värderingar under lång tid Lagändringar (t.ex. LOV) Dagens 50+ tar med sig vanan vid att välja in i pensionsåldern Tänkbara konsekvenser: Ökade krav på sammanhållen information från huvudmännen så att valfriheten upplevs som reell, också för de äldsta och mest sjuka. (En del äldre har idag svårt att göra informerade val.) Ökade krav på skräddarsydda lösningar Ökade krav på samverkan mellan huvudmännen och andra inblandade utförare kring enskilda brukare

13 Trendanalys: Övriga trender 5. Ökande andel ensamhushåll och en förändrad roll för närstående? Ensamhushållen väntas öka och äldre i ensamhushåll behöver i allmänhet mer hjälp från samhället Kommer närstående att delta mer eller mindre i framtiden? Det är svårt att veta hur närståendes deltagande kommer att utvecklas mer forskning krävs. 6. Ökat fokus på tillgänglighet hur påverkas kontinuiteten? Svårt att visa på undanträngning i dagsläget viktigt att följa framtida utveckling! 7. Ökat fokus på hälsobegreppet? Möjlighet: ökat egenansvar vi ses som aktiva medskapare av vår hälsa Risk: minskad betalningsvilja för det allmänna om hälsa alltför mycket ses som den enskildes ansvar 8. Fortsatt ökning av specialiseringen inom vård och omsorg Hur påverkas helhetssynen på den äldres behov? 9. Förväntningarna på att också som äldre ha ett friskt och aktivt liv förväntas öka.

14 Östgötaanalys: Rubriker 4. Östgötaanalys 4.1 Hälsans bestämningsfaktorer 4.2 Den demografiska utvecklingen 4.3 Kommunal vård och omsorg för äldre 4.4 Vårdkonsumtion och nyttjandemönster 4.5 Särskilt viktiga aspekter på övergripande nivå 4.6 Patient och diagnosgrupper av särskilt intresse

15 Östgötaanalys: Hälsans bestämningsfaktorer Huvudpunkter från nationell nivå som sannolikt också gäller i : Äldre är en heterogen grupp. För många av hälsans bestämningsfaktorer finns skillnader mellan kvinnor och män och mellan olika socioekonomiska grupper. Självständighet, vilket hör ihop med boendet och ekonomin, är viktiga komponenter för en god hälsa. Socialt deltagande främjar hälsan. Många uppger lågt socialt deltagande och klara kopplingar finns till socioekonomi. Hälsa på lika villkor 2011 (65 84 år) visar östgötarnas självskattade hälsa som enligt flesta parametrar ligger i linje med riksgenomsnittet.

16 Östgötaanalys: Hälsans bestämningsfaktorer Resultat för i Folkhälsoinstitutets enkät Hälsa på lika villkor 2011 (andelar i procent) år år år Bedömer sin hälsa som bra Nedsatt psykiskt välbefinnande Lågt socialt deltagande Saknar någon att delge sina innersta tankar med Saknar personer att få hjälp av vid praktiska problem eller vid sjukdom Svårigheter med löpande utgifter Fysiskt inaktiva Når ej rekommendation av frukt och grönt Riskkonsumtion av alkohol* Röker dagligen

17 Östgötaanalys: Den demografiska utvecklingen Utvecklingen över andelen äldre i beräknas följa den på riksplanet Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna De mindre landsortskommunerna kommer att ha störst andel äldre 2030, stadskommunerna lägst

18 Östgötaanalys: Den demografiska utvecklingen Gruppen 85+ är mest central för kommunernas kostnader Olika kommuner står inför olika utmaningar. Det är förändringens storlek som är viktig! Det är inte de kommuner med högst andel som står inför de största förändringarna!

19 Östgötaanalys: Kommunal vård och omsorg om äldre En kommunenkät till omsorgsansvarig genomfördes i samtliga östgötakommuner Resultaten visade att kommunernas utbud av stöd till äldre i form av dagverksamhet och anhörigstöd varierar något Hur stor andel av de äldre som har hemtjänst respektive bor i särskilt boende varierar också och bör följas över tid

20 Östgötaanalys: Kommunal vård och omsorg om äldre

21 Huvudpunkter: Östgötaanalys: Vårdkonsumtion och nyttjandemönster Äldre är dock inte en homogen grupp och det är en mindre grupp som använder en relativt stor andel av vård och omsorgsresurserna: Fram till 2050 beräknas 22% av de äldre generera 50% av de äldres hälsooch sjukvårdskostnad, och 15% väntas generera 50% av kostnaderna för äldreomsorgen (nationell nivå, Socialdepartementet) Analys av konsumtionsmönster, konstruktion av prediktorer och riktat förebyggande arbete kan bli viktigare i framtiden. har mycket gott om uppgifter om vårdkonsumtion och vårdkostnader (Vårddatalagret och KPP databasen) För att ändra t ex levnadsvanor och på sikt också vårdkonsumtionen krävs kontakt med de äldre: Hälso och sjukvården i LiÖ har kontakt med mer än nio av tio äldre varje år. 95 procent av dessa har kontakt med primärvården endast 5 procent har enbart kontakt med specialistvården. Primärvården är den främsta kontakten och besök hos/från distriktssköterska är vanligast. Primärvården har möjlighet att påverka de äldre!

22 Östgötaanalys: Några resultat i korthet 4. Östgötaanalys 4.1 Hälsans bestämningsfaktorer 4.2 Den demografiska utvecklingen 4.3 Kommunal vård och omsorg för äldre 4.4 Vårdkonsumtion och nyttjandemönster 4.5 Särskilt viktiga aspekter på övergripande nivå Förtroende och delaktighet bland äldre Tillgänglighet och kontinuitet Trygghetsskapande och riskförebyggande åtgärder Äldres läkemedelsanvändning Munhälsa och tandvård Återhämtning och rehabilitering 4.6 Patient och diagnosgrupper av särskilt intresse Äldre med psykisk ohälsa Multisjuka äldre Äldre med demenssjukdom Äldre som drabbas av stroke Vård i livets slutskede

23 Östgötaanalys: Några resultat i korthet Förtroende och delaktighet Patienter och brukare är mer nöjda med områdena bemötande och förtroende än de är med områdena delaktighet och information (Nationell Patientenkät östgötaurval, Socialstyrelsens brukarundersökning östgötaurval) Brukarnas omdömen om hemtjänsten är något bättre än riksgenomsnittet. Omdömena för särskilt boende ligger i linje med riksgenomsnittet (Socialstyrelsens brukarundersökning östgötaurval) Det är svårt att genom enkäter nå de allra äldsta och de mest vård och omsorgskrävande och en ökad användning av kvalitativ metod är önskvärd trots att detta riskerar minska jämförbarheten med andra landsting och kommuner. Tillgänglighet och kontinuitet i hälso och sjukvården Äldre (65+) värderar kontinuitet högre än yngre medborgare (0 64), och är mindre missnöjda med väntetiderna än de yngre medborgarna (Nationell Patientenkät östgötaurval) Tillgängligheten är god till primärvården (97% inom 7 dagar). Tillgängligheten är i linje med riksgenomsnittet för specialiserad vård.

24 Östgötaanalys: Några resultat i korthet Trygghetsskapande och riskförebyggande åtgärder Införande av Senior Alert ett patientregister för registrering av riskbedömningar för trycksår, fall och undernäring, samt för registrering av vidtagna åtgärder, pågår i länet. Det är för tidigt att uttala sig om vilken effekt införandet fått. De flesta kommuner gör systematiska riskbedömningar i ordinärt boende för äldre med hemtjänst (2011) Statistiken över fallskador är bättre än riksgenomsnittet (Patientregistret, 2010) Munhälsa och tandvård Kunskapen om äldres munhälsa är sämre än kunskapen om yngres munhälsa. Kunskaper behöver både utvecklas och spridas. Många som har rätt till uppsökande tandvård tackar nej Dålig munhälsa ökar risken för undernäring

25 Östgötaanalys: Några resultat i korthet Äldre med psykisk ohälsa Ett eftersatt område på nationell nivå ingenting tyder på att vårt län är ett undantag Ansvarsfördelningen kan vara svår dessutom svårt att skilja på sjukdom och oro över åldrandets existentiella problem Läkemedelsbehandlingen är utbredd trots riktlinjer om KBT (kognitiv beteendeterapi) vid vissa tillstånd för vissa grupper av äldre Äldre med stroke Relativt goda värden för de indikatorer för dödlighet och rehabilitering som finns i Öppna Jämförelser mellan landstingen. Tidigare goda värden för de indikatorer som finns på kommunal nivå. Inför 2011 ändrades indikatorerna och endast få resultat finns publicerade. Bilden är komplex och bör följas. Palliativ vård Länet har bättre resultat än riksgenomsnittet för exempelvis andel som erbjuds eftersamtal, andel som smärtskattas och andel med någon närvarande i dödsögonblicket. Det finns dock stora skillnader mellan olika verksamheter i länet. Införandet av Svenska Palliativregistret i länet fortsätter under 2012.

26 Östgötaanalys: Läkemedelsanvändningen ett viktigt utvecklingsområde Läkemedelsanvändningen bland äldre: Har under de senaste 20 åren nästan fördubblats på nationell nivå Antalet mediciner är trubbig indikator interaktionen är viktigare Ökad specialisering alla följer sina rekommendationer men vem tar helhetsansvar? Primärvården har traditionellt ansetts vara ansvarig för helhetssynen, men är inte inte alltid rustad att ta detta ansvar: får ibland inte tillräckligt underlag från andra vårdgrenar den ökade specialiseringen har lett till att primärvårdens kompetens ibland inte räcker till Läkemedelsgenomgångar är inte en tillräcklig lösning på problemet Möjligheter till proaktivt arbete bör undersökas

27 Östgötaanalys: Läkemedelsanvändningen ett viktigt utvecklingsområde Resultat i Öppna Jämförelser ungefär i linje med riksgenomsnittet Kommunerna och landstinget presterar ungefär i linje med riksgenomsnittet på de 4 indikatorer som används i Öppna Jämförelser (2009) men det finns förbättringspotential Utvecklingsprojekt pågår i länet (Äldre och läkemedel, Ann Lindelöf) Patientsäkerhetsenheten, Läkemedelskommittén och kommunerna Gemensamma definitioner av begrepp och indikatorer för uppföljning av läkemedelsanvändning ska tas fram.

28 Östgötaanalys: Situationen för multisjuka äldre ett viktigt utvecklingsområde De multisjuka äldre: En röstsvag grupp Många är demenssjuka, många har nedsatt autonomi Kommer att öka i antal = viktig framtidsfråga För denna grupp är det särskilt viktigt med en helhetssyn på behoven inte minst rörande läkemedelsanvändningen En aktuell nationell studie med 300 multisjuka, varav 24 i Norrköping, visar på stora brister: Arbetet sker i stuprör. Ofta saknas tydligt helhetsansvaret för läkemedelsanvändning Primärvården har traditionellt ansetts vara ansvarig för helhetssynen, men är inte rustade att ta detta ansvar: får ibland inte tillräckligt underlag från andra vårdgrenar den ökade specialiseringen har lett till att primärvårdens kompetens ibland inte räcker till

29 Trendanalys sammanfattning 1. Demografisk utveckling antalet och andelen äldre ökar 2. Trenden mot att alltmer vård och omsorg ges i hemmet förväntas fortsätta. En förskjutning mot kortare vårdtider har setts i vilken utsträckning kommer den att fortsätta? 3. En snabb medicinsk och teknisk utveckling förväntas 4. Ökad valfrihet och ökad individualisering förväntas 5. Förväntningarna på att också som äldre ha ett friskt och aktivt liv förväntas öka. 6. Ökat fokus på hälsobegreppet. 7. Fortsatt ökning av specialiseringen inom vård och omsorg Vad händer med helhetssynen? 8. Ökat fokus på tillgänglighet förväntas Hur påverkar detta kontinuiteten? 9. Närståenderoll i förändring. Ensamhushållen förväntas öka. Kommer närståendes deltagande i vård och omsorg att öka eller minska?

30 I Äldrerapport 2011 identifieras följande utmaningar: Framtida utmaningar sammanfattning: En sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre behöver utvecklas. Befintliga vårdstrukturer behöver ses över. Incitament som belönar helhetsansvar/helhetssyn bör finnas. Läkemedelsanvändningen behöver säkras över hela vårdkedjan. Kunskap om psykisk ohälsa bland äldre behöver utvecklas och spridas. Det förebyggande arbetet behöver stärkas för att förlänga antalet friska år utan behov av omsorgsinsatser Förbättrade möjligheter till återhämtning och rehabilitering för att förbättra möjligheterna till kvarboende Kunskap om äldres munhälsa behöver utvecklas och spridas Mycket mer personal kommer att behöva rekryteras samtidigt som försörjningskvoten minskar. Hur jobbar vi för att skapa attraktiva arbetsplatser? Hur fångar vi de allra äldstas/mest sjukas önskemål/åsikter? Utmaningarna är olika för kommun och landsting och kommer vid olika tidpunkter men VI är ändå KOMMUNICERANDE KÄRL.

31 Lästips Framtidens utmaning Välfärdens långsiktiga finansiering (SKL 2010) Den ljusnande framtid är vård (Socialdepartementet 2010) Dessa två rapporter är korta, lättlästa och ger läsaren perspektiv på omfattningen av de utmaningar landstingen och kommunerna står inför i framtiden. Tack för uppmärksamheten!