Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB Antal sidor:17

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17"

Transkript

1 Granskning av Rapport KPMG AB Antal sidor:17 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

2 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 4 3. Syfte och avgränsning 4 4. Revisionsfrågor 5 5. Revisionskriterier 5 6. Metod 6 7. Projektorganisation 6 8. Lagar, föreskrifter och riktlinjer inom området 6 9. Idéer och utvecklingsprojekt kring vägledning för patienter Information, styrdokument och rutinbeskrivningar Iakttagelser Landstingsnivå Sjukhusnivå Primärvårdsnivå Kommentarer Tillämpning av fast vårdkontakt Iakttagelser Enkät kliniker och vårdcentraler Landstingsnivå Verksamhetsnivå Kommentarer 16

3 1. Sammanfattning KPMG har på uppdrag av revisorerna i genomfört en granskning av landstingets hantering av rätt till inom hälso- och sjukvården. Granskningen ingår i revisionsplanen för år Den Fasta vårdkontakten behöver inte vara en läkare, eftersom kravet om Patientansvarig läkare (PAL) tagits bort genom en lagändring som trädde i kraft 1 juli En verksamhetschef kan utse en för en patient. Detta ska ske för att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården eller om patienten begär det Syftet med granskningen var bedöma hur hälso- och sjukvården tillämpar lagstiftarens intentioner med fasta vårdkontakter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer och enkät. Vår bedömning är att inte har införts i på det sätt som lagstiftaren avsåg. De troligaste orsakerna till detta bedöms vara att det inte finns landstingsövergripande riktlinjer för hur ska tilllämpas och om redan införda rutiner kan anses uppfylla det lagen avser med Fast vårdkontakt. I nedanstående punkter sammanfattas svaren på granskningens revisionsfrågor: 1. I vilken omfattning utses Fasta vårdkontakter och på vems initiativ sker detta? Av intervjuer och enkätundersökning framgår att det utses fasta vårdkontakter i relativt liten omfattning. Knappt hälften av respondenterna i enkäten hade någon gång utsett fast vårdkontakt. De flesta angav att det beror på att det finns en annan rutin som uppfyller samma syfte. En annan vanlig förklaring är att patienterna inte har haft behov av det. 2. På vilket sätt har lagstiftarens bestämmelse om och intentioner om att sätta patientens behov i fokus mottagits, tolkats och implementerats i den övergripande styrningen av hälso- och sjukvården i Dalarna? Granskningen visar att verksamhetschefer och vårdpersonal inte uppfattar detta som, i praktiken, något nytt. Sedan tidigare arbetar man utifrån rutiner och riktlinjer som i stort sett uppfyller samma syfte, men kallas något annat vårdplaner/vårdprogram, teamarbete kring patienter med omfattande vårdbehov, vårdlagsindelning för hög kontinuitet, den fasta 2

4 läkarkontakten, distriktssköterska, specialistsköterskor, samarbetsavtal, samverkan med andra kliniker, osv. 3. Tillämpas lagstiftningens intentioner och i förekommande fall landstingscentrala styrsignaler om Fasta vårdkontakter, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt inom hälso- och sjukvården? Vid tidpunkten för granskningen (hösten 2011) framgår det efter de kontakter vi har haft med landstingsledning, hälsovalskontor, kliniker och vårdcentraler, att information och styrning kring den nya bestämmelsen inte finns i den utsträckningen, att det har gett utslag i form av ändrade riktlinjer och rutiner inom hälso- och sjukvården i Dalarna. Ett antagande som kan göras utifrån svaren på enkäten om fast vårdkontakt är att hälso- och sjukvården anser sig redan ha likvärdiga rutiner för att säkerställa patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och patientsäkerhet. 4. Säkerställer hälso- och sjukvården att utsedda Fasta vårdkontakter har tillräckliga kunskaper om innebörden av sitt uppdrag? Eftersom den nya bestämmelsen ännu inte har slagit igenom och att innebörden inte uppfattas som något nytt för vårdgivarna, har vi inte gått vidare med denna fråga. 5. Informeras patienterna om rätten till på ett ändamålsenligt och effektivt sätt? Primärvården informerar om rätten i mycket högre grad än sjukhusen patienterna om rätten till, drygt hälften av de svarande inom primärvård och endast några enstaka inom sluten vård. 6. Pågår det verksamhet eller finns det idéer, utvecklingsprojekt etc. inom hälso- och sjukvården som syftar till att på olika sätt, hjälpa och bistå t ex patienter med omfattande vårdbehov i deras kontakter med hälso- och sjukvården och tillvaratas sådana erfarenheter, idéer etc. från andra håll, t ex nationellt, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt? I avsnitt 9 beskrivs hur vårdcoacher har införts i ett par landsting för dem med stora vårdbehov samt hur landstinget i Dalarna har börjat arbeta med vårdprocesser i syfte att förbättra samarbetet över vårdgivargränser. Andra sätt som flera av respondenterna i enkäten nämner och som syftar till att bistå dem med stort vårdbehov, beskrivs under avsnitt 2 i rapporten. 3

5 2. Bakgrund KPMG har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i genomfört en granskning av landstingets hantering av rätt till inom hälso- och sjukvården. Granskningen ingår i revisionsplanen för år I hälso- och sjukvårdslagen fanns fram till den 30 juni 2010 bestämmelser om Patientansvarig läkare (PAL). Lagstiftarens bedömning är dock att bestämmelsen inte tillämpades på det sätt som var tänkt. Genom en lagändring som trädde ikraft 1 juli 2010, ska numera en verksamhetschef utse en fast vårdkontakt för en patient. Detta ska ske för att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården eller om patienten begär det. Den Fasta vårdkontakten behöver inte vara en läkare. I regeringens proposition, som låg till grund för lagändringen, fördes en diskussion om att patientens behov av trygghet i vården, är en av förutsättningarna för att uppfylla kraven på god vård. Till skillnad från kraven på kontinuitet, samordning och säkerhet i vården som kan tillgodoses på organisatorisk väg, är begreppet trygghet ett mer subjektivt begrepp som utgår från patientens upplevelse. Regeringens bedömning var också att patientens behov av trygghet måste vara styrande, om patientens behov ska sättas i fokus. I propositionen diskuterades också patientens delaktighet i valet av fasta vårdkontakter, vilka uppgifter som kan åligga den fasta vårdkontakten samt behov av samverkan i de fall en patient har flera fasta vårdkontakter etc. Den uttalade intentionen att patientens behov ska sättas i fokus, överensstämmer med det grundläggande synsätt, som kommer till uttryck i revisorernas risk- och väsentlighetsanalys. Det blir därför viktigt att granska i vilken utsträckning och på vilket sätt hälso- och sjukvården i länet följer intentionerna i lagstiftningen. I detta sammanhang är det också intressant att studera om det t ex förekommer eller finns planer på att ytterligare utveckla intentionerna om att sätta patientens behov i fokus, genom t ex vårdlotsar eller andra funktioner som, på olika sätt, kan hjälpa och bistå patienter med t ex omfattande vårdbehov. 3. Syfte och avgränsning Syftet med granskningen är att bedöma om hälso- och sjukvården tillämpar lagstiftarens intentioner med fasta vårdkontakter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Granskningen syftar främst till att klargöra vilken kännedom och förståelse hälso- och sjukvården, inom landstinget Dalarna, har om fast vårdkontakt samt vilka effekter lagändringen har haft på information, utbildning och styrande dokument. 4

6 4. Revisionsfrågor Inom ramen för granskningens övergripande syfte ska denna bl.a. ge svar på följande frågeställningar. I vilken omfattning utses fasta vårdkontakter och på vems initiativ sker detta? På vilket sätt har lagstiftarens bestämmelse om fast vårdkontakt och intentioner om att sätta patientens behov i fokus mottagits, tolkats och implementerats i den övergripande styrningen av hälso- och sjukvården i Dalarna? Tillämpas lagstiftningens intentioner och i förekommande fall landstingscentrala styrsignaler om fasta vårdkontakter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt inom hälso- och sjukvården? Säkerställer hälso- och sjukvården att utsedda Fasta vårdkontakter har tillräckliga kunskaper om innebörden av sitt uppdrag? Informeras patienterna om rätten till på ett ändamålsenligt och effektivt sätt? Pågår det verksamhet eller finns det idéer, utvecklingsprojekt etc. inom hälso- och sjukvården som syftar till att på olika sätt, hjälpa och bistå t ex patienter med omfattande vårdbehov i deras kontakter med hälso- och sjukvården och tillvaratas sådana erfarenheter, idéer etc. från andra håll nationellt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt? 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna/verksamheten uppfyller kraven enligt - Hälso- och sjukvårdslagen - Landstingsplanen - Övriga centrala styrdokument och planer - Landstingets samarbetsavtal med olika vårdenheter 5

7 6. Metod Granskning har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer med tjänstemän och politiker på landstings-, sjukhus- och primärvårdsnivå samt genom enkäter till samtliga verksamheter som bedriver patientverksamhet. För att få en bild av hur används i hälso- och sjukvårdens verksamheter, konstruerades en webbenkät som skickades via e-post till 100 verksamhetschefer i. Efter två påminnelser hade totalt 48 verksamhetschefer besvarat enkäten. Svaren speglade 28 sjukhusverksamheter (inklusive psykiatrisk öppenvård) och 20 vårdvalsenheter med primärvårdsuppdrag. Av de 28 sjukhusverksamheterna var det fem som beskrev sig själva som serviceenheter eller liknande t.ex. röntgen, akutmottagning, anestesi och intensivvård, där frågan om inte är relevant. 7. Projektorganisation Granskningen har utförts av två konsulter från KPMG, Örjan Garpenholt och Catarina Wester. 8. Lagar, föreskrifter och riktlinjer inom området Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Regeringens mål för att förbättra patientens ställning är att säkerställa att patienterna ges möjlighet till delaktighet och självbestämmande i kontakterna med hälso- och sjukvården. Ett antal åtgärder har genomförts för att nå det målet. Patienters rätt till en samordnare, en fast vårdkontakt, om detta behövs för patientens trygghet, säkerhet och kontinuitet i vården, är en sådan åtgärd. Vården kan utse en fast vårdkontakt, när en patient har kontakt med många yrkesgrupper inom vården, olika vårdnivåer och vårdgivare. Patienten kan även själv begära att få en fast vårdkontakt. 29 a Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Lag (2010:243). Lagändringen i Hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft 1 juli Förarbeten och lagtexter Regeringens proposition 2009/10:67, Stärkt ställning för patienten vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning I förslaget till att en fast vårdkontakt ska ersätta funktionen patientansvarig läkare (PAL), framgår att regeringen inte anser att en vårdgivare kan ta ansvar för 6

8 det som sker, efter att en vårdgivare överlämnat en patient till en annan vårdgivare, vilket också Socialstyrelsen och vissa andra remissinstanser påtalat. Det är däremot nödvändigt att vårdgivarna skapar rutiner för samverkan, t.ex. mellan fasta vårdkontakter. För de grupper som har behov av både socialtjänst och hälso- och sjukvård, kompletteras bestämmelsen om fast vårdkontakt med bestämmelsen om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan. I planen ska framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ansvarar för, vilka åtgärder som ska vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget samt om det är kommunen eller landstinget som har huvudansvar för planen. Bestämmelsen om fast vårdkontakt tydliggör alltså bara ansvaret på verksamhetsnivå, medan bestämmelsen om individuell plan tydliggör hur ansvaret fördelas mellan huvudmännen. Patientens rätt i vården (2008:127) I direktiven till utredningen Patientens rätt i vården (2008:127) betonas att utredningen ska lämna förslag till en stärkt fast vårdkontakt. Den fasta vårdkontakten ska vårda och vid behov fungera som vårdlots, framför allt för äldre och multisjuka patienter med stora och sammanhållna vårdbehov. Utredningen föreslår att verksamhetschefen ges en uttrycklig skyldighet att en fast vårdkontakt utses eller att en likvärdig rutin finns för att säkerställa patientens behov av samordning, kontinuitet och patientsäkerhet. Socialstyrelsens uppföljning av ändring i hälso- och sjukvårdslagen gällande fast vårdkontakt m.m Socialstyrelsen fick, i regleringsbrevet för år 2011, i uppdrag av regeringen att följa upp hur lagändringen om bland annat fast vårdkontakt har påverkat hälsooch sjukvården. Resultatet ska slutredovisas senast den 15 augusti I uppdraget ingår också att följa upp lagändringarna om förnyad medicinsk bedömning och utökad information till patienten. Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig (Aktuell from 1 januari 2011) Vårdgivarens ansvar för kontinuitet och Samordning I vårdprocesser där flera kompetenser, vårdnivåer, vårdgivare och såväl kommunal som landstingskommunal hälso- och sjukvård är inblandade, kan patientens ställning bli svag på grund av att patienten förväntas ta för stort samordningsansvar. Särskilt i samband med överflyttning från sjukhus till exempelvis vård i hemmet eller under rehabilitering, kan den enskilde få ett samordningsansvar som egentligen är hälso- och sjukvårdens skyldighet. (Prop. 2009/10:67 s. 60) Av förarbetena till HSL framgår också att landsting, kommuner och övriga vårdgivare ska organisera verksamheten så att vården för den enskilda patienten 7

9 samordnas på ett ändamålsenligt sätt. I de fall en patient har kontakt med flera enheter och vårdgivare, bör fasta vårdkontakter eller insatser för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården samordnas. Landsting, kommuner och övriga vårdgivare måste säkerställa att det finns rutiner och modeller på en övergripande nivå, för att tillgodose patienters behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i hälso- och sjukvården. Olika vårdgivare måste skapa rutiner för samverkan sinsemellan, till exempel mellan fasta vårdkontakter. (Prop. 2009/10:67 s. 63 och 4 kap. 4 SOSFS 2005:12). Verksamhetschefens ansvar för kontinuitet och samordning Förtroendet för vården bygger i mångt och mycket på patientens kontakter med enskilda läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal. Verksamhetschefen är ansvarig för att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt ska alltid utses på patientens begäran, oavsett om det anses behövligt eller inte. När en fast vårdkontakt utses, ska patientens önskemål om vem som ska vara den fasta vårdkontakten tillgodoses så långt det är möjligt (29 a HSL och prop. 2009/10:67 s. 61). Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner som gör det möjligt att upprätthålla en god kontinuitet och samverkan i vårdprocesserna inom och mellan yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden samt olika vårdgivare (4 kap. 4 SOSFS 2005:12). Olika typer av lösningar kan övervägas där rutiner, team eller andra tillvägagångssätt för att uppnå syftet kan konstrueras, till exempel rutiner för när en fast vårdkontakt bör utses, vilken personal som kan ta på sig en sådan uppgift samt vilken typ av uppgifter som kan ingå i uppdraget. Rutinerna behöver också stämmas av med angränsande verksamhetsområden och vårdnivåer. Eftersom patienten kan möta många olika personer under vårdprocessen behöver det vara tydligt uttalat och finnas rutiner för vem som informerar om vad och när. Varje övergång innebär en säkerhetsrisk för patienten. Samordningsansvaret ska ligga på hälso- och sjukvården, inte på patienten själv. I den mån kontinuitet i kontakten mellan sjukvårdspersonal och patient inte kan säkerställas, ökar kraven på dokumentation av den information som getts. Tid för detta behöver avsättas i ledningen och planeringen av vården. En fast vårdkontakt kan vara någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen, till exempel en läkare, sjuksköterska eller psykolog. Det kan i vissa fall också vara en mer administrativ funktion som samordnar patientens vård (prop. 2009/10:67 s. 61). Att patienten vet vem som är fast vårdkontakt och hur han eller hon kan nås är lika viktigt som att ha namn och kontaktuppgifter på ansvarig läkare. 8

10 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för kontinuitet och samordning En fast vårdkontakt kan till exempel hjälpa patienten att samordna vårdens insatser, informera om vårdsituationen, förmedla kontakter med andra relevanta personer inom hälso- och sjukvården och vara kontaktperson för andra delar av hälso- och sjukvården och för socialtjänsten samt i förekommande fall med andra berörda myndigheter, till exempel Försäkringskassan (prop. 2009/2010:67 s. 62). I förarbetena står det också att vissa patienter som har kontakt med flera olika delar av sjukvården, olika enheter, vårdgivare och kommunal och landstingskommunal hälso- och sjukvård kan behöva mer än en fast vårdkontakt. De fasta vårdkontakterna ska då kunna samverka och samordna insatser för en enskild patient. Samordning av insatser och förmedling av information med till exempel andra myndigheter förutsätter dock samtycke. Från patienten och att bestämmelser om sekretess beaktas. Det finns också en begränsning i att det är verksamhetschefen som har ansvaret för den fasta vårdkontakten. Vårdkontaktens ansvarsområde begränsas därför av verksamhetschefens ansvarsområde. (Prop. 2009/10:67 s. 62). 9. Idéer och utvecklingsprojekt kring vägledning för patienter Stockholms läns landsting (SLL) har under 2011 haft en försöksverksamhet med något som på många sätt liknar fast vårdkontakt och dess syfte att säkerställa patientens behov av trygghet, samordning och säkerhet i vården. Under försöksperioden har tio så kallade vårdcoacher hjälpt omkring 500 patienter. Under 2012 ökar SLL omfattningen till 100 vårdcoacher som ska hjälpa av de svårast sjuka patienterna. Inledningsvis kommer en personlig vårdcoach att erbjudas de patienter som ofta besöker vården, har flera diagnoser och behöver extra stöd. Målet är att uppnå färre vårddygn, färre akutbesök och bättre överlevnad. Vårdcoachen ska vara en specialutbildad sjuksköterska som ger stöd inom ett följande områden: Bättre förståelse för symtom, sjukdom och behandling Uppmärksamma symtom så att patienten får rätt behandling i tid Ge patienten kunskap om mediciner och hur de ska tas Hjälp till patienten att följa läkarens råd och behandlingsplaner Ge råd om när patienten bör söka hjälp med planerade besök för att undvika akutmottagningarna Förebygga försämringar genom att tidigt hänvisa till rätt vårdgivare Koordinera vårdkontakter Hjälp med andra kontakter, t.ex. kommunen 9

11 Landstinget i Östergötland och universitetssjukhuset i Örebro har också startat upp liknande verksamhet i syfte att vägleda patienter. Vårdcoacherna i Östergötland ska arbeta dels med patienter som av olika orsaker har besökt vården ofta under en begränsad tid och dels med dem som är kroniskt sjuka, till exempel i hjärtsvikt. Till att börja med är det en försöksverksamhet, men om det slår väl ut kan projektet permanentas. På Universitetssjukhuset i Örebro prövar man en annan form för att vägleda patienter. Där finns från i september i år något som kallas Patientforum i en av sjukhusets entréhallar. Fyra dagar i veckan finns sjuksköterskor och personal från sjukhusbiblioteket där för att svara på frågor om hälsa, sjukdom, väntetider och om patientens rättigheter. I ett inlägg i tidningen Dagens samhälle i september 2011 framfördes kritik om att vårdcoacherna riskerar att låsa sjukvården i ett dysfunktionellt tänkande och att det kommer att fungerar enbart för de riktigt gamla och svaga. De menar att potentialen istället ligger i att nå alla patienter och identifiera de med störst behov redan innan deras sjukdom spårar ur. Att det måste löna sig att jobba förebyggande och styra de sjuka till rätt vårdnivå, följa deras sjukdomar, blodprover, vikt och proaktivt sätta in behandling och styra patienters sökmönster. Landstinget i Dalarna satsar nu på patientfokus genom de projekt kring flödesanalyser av patientens väg genom vården för olika diagnoser som pågår och är på väg att startas upp, bland annat diabetesprocessen och strokeprocessen. Genom att anamma ett process- och länsperspektiv ska effektiva övergångar mellan vårdenheter och vårdgivare underlätta för patienter att få den vård de behöver oavsett vem som är huvudman. 10. Information, styrdokument och rutinbeskrivningar Socialstyrelsen har tagit fram en populärversion av bestämmelsen om fast vårdkontakt Min guide till säker vård, som har distribuerats till landstingen under hösten Den har på regeringens uppdrag tagits fram av Socialstyrelsen i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna, Famna, Inera AB (1177.se), Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Patientförsäkringen LÖF, Apotekens Service AB, patientnämnder, patientorganisationer, pensionärsorganisationer, personal- och yrkesorganisationer. Informationsmaterialet Min guide till säker vård vänder sig till den som har eller kan få upprepade kontakter med vården och syftet är att den ska kunna bidra till att öka patientens delaktighet i den egna vården och därmed göra vården säkrare. Guiden ska i första hand delas ut av hälso- och sjukvårdspersonal till patienter med mer omfattande och upprepade kontakter med vården. Socialstyrelsen har 10

12 därför erbjudit alla landsting och regioner en första upplaga för vidare distribution till vårdcentraler, specialistmottagningar och andra vårdenheter. I avsnittet Vårdplan och fast vårdkontakt beskrivs bland annat rättigheten till fast vårdkontakt: För att din vård ska bli så säker som möjligt när du skrivs ut från sjukhus och behöver fortsatt hjälp ska en vårdplanering genomföras och en vårdplan fastställas. Du, någon närstående eller ni tillsammans bör delta i vårdplaneringen. Utöver vårdplanen ska informationen från sjukhuset bland annat innehålla uppgifter om vilka personer som ansvarat för din vård och behandling, ditt aktuella hälsotillstånd och hur du själv upplever det eventuella risker som ditt hälsotillstånd kan innebära. Det finns också andra situationer då vården är skyldig att i samråd med dig ta fram en vårdplan, till exempel vid psykiatrisk tvångsvård. Om du behöver insatser från både sjukvården och socialtjänsten kan landstinget och kommunen tillsammans med dig ta fram en individuell plan för hur dina behov ska tillgodoses. Inom tandvården har patienter som behöver mer omfattande behandling rätt till en skriftlig behandlingsplan. Den ska bland annat innehålla uppgifter om förslag på behandling, om du kan få ersättning för åtgärderna och vårdgivarens priser. Om du har många kontakter i vården kan verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt åt dig för att din vård ska bli så trygg och säker som möjligt. Den utsedda personen kan till exempel hjälpa dig att samordna olika insatser och förmedla kontakter. Du kan också själv begära att någon i personalen utses till din fasta vårdkontakt. Om du tvångsvårdas inom psykiatrin har du rätt att få en stödperson som bland annat kan hjälpa dig i personliga frågor under tvångsvården Iakttagelser Landstingsnivå Landstingsplanen samt Den nya paragrafen om finns med i Landstingsplanen under rubriken Patientens ställning stärks i planens inledning. Det anges också att hälso- och sjukvårdens tänkande, planering och arbete med vårdprocesser vidareutvecklas för att motsvara patientens behov och att det är särskilt viktigt för vårdprocesser som omfattar flera vårdgivare, t.ex. i hemsjukvård, cancervård och palliativ vård vilket ofta innebär vård av multisjuka äldre. I landstingsplanen räknas patientgrupperna äldre, personer med kronisk sjukdom, personer med psykisk ohälsa och personer med kognitiva svårigheter upp som grupper i behov av flera vårdgivare. 11

13 Landstingets samarbetsavtal med primärvården I bilaga 1 Uppföljning till landstingets samarbetsavtal framgår inom vilka områden uppföljning ska göras inom primärvården. har bland annat angivit patientupplevd kvalitet med viktiga parametrar som kontinuitet, helhetssyn, trygghet och ökat förtroende som ett av de områden som är av särskild betydelse för primärvården och dess utveckling och kvalitet. Den nya bestämmelsen och rättigheten för patienter,, nämns inte. Information till vårdenheter och medborgare/patienter När lagen om trädde i kraft skickades information om detta till verksamhetschefer inom landstinget i ett nyhetsbrev. Informationen om att begreppet PAL togs bort meddelades i samma nyhetsbrev som också beskrev att dessa förändringar ingick i lagändringar som hade till avsikt att stärka patientens ställning. Den information som har gått ut till medborgare/patienter om fasta vårdkontakter var i samband med utskicket av informationsblanketten om val av vårdcentral (Hälsovalet) som gick ut till samtliga hushåll i Dalarna under Under rubriken Fast vårdteam och vårdkontakt stod följande Val av vårdteam gör du tillsammans med personal på den vårdcentral du valt. Om du har behov av fast vårdkontakt kan de också hjälpa dig med detta. Det ges dock inte någon närmare förklaring om vad detta innebär och vad syftet är. På landstingets hemsida finns ingen allmän information om rättigheten att få fast vårdkontakt eller att hälso- och sjukvården kan erbjuda fast vårdkontakt. Sökning på gav 20 träffar ( ). Ingen av dessa träffar var riktade till medborgare/patienter Sjukhusnivå 1 Resultatet från vår enkät visade att knappt hälften av klinikerna hade informerat sin vårdpersonal. Endast enstaka av de svarande hade informerat patienterna. Knappt en femtedel av klinikerna ansåg att de hade fått tillräckligt med information och riktlinjer från landstingsledningen. Ingen av de kliniker vi har talat med hade ändrat sina rutiner eller riktlinjer med anledning av den nya bestämmelsen om. Enligt resultaten från enkäten säger sig 14 procent ha gjort det. 1 Inklusive psykiatrisk öppenvård 12

14 Primärvårdsnivå Enkätresultatet på primärvårdsnivå visade att drygt hälften av vårdcentralerna hade informerat sina patienter om den nya rättigheten samt att 90 procent hade informerat sin vårdpersonal. Sextio procent av vårdcentralerna tyckte att de hade fått tillräckligt med information och riktlinjer från landstingsledningen. Ingen av de vårdcentraler vi har talat med hade ändrat sina rutiner eller riktlinjer med anledning av den nya bestämmelsen om. En femtedel av de vårdcentraler som svarade på enkäten svarade ja på frågan om de hade reviderat rutiner och riktlinjer Kommentarer Vi har fått tydliga indikationer från de intervjuer och den enkätundersökning vi har genomfört att informationen om och betydelsen av den för patienten inte har varit tillräckligt tydlig varken från landstingsledningen till vårdenheterna eller från vårdenheterna till patienterna. Den nya bestämmelsen har inte gett någon större effekt i form av nya riktlinjer och rutiner på landstings-, sjukhus- eller primärvårdsnivå. Vi bedömer att bestämmelsen om vid tidpunkten för denna granskning inte har slagit igenom fullt ut, varken informationsmässigt eller rutinmässigt hos landstingsledning, verksamhetschefer, vårdpersonal eller patienter. Vi anser att Landstinget bör följa upp vilken information och vilka riktlinjer som krävs för att säkerställa att alla patienter får information om den nya rättigheten att begära - på ett lättillgängligt sätt. 13

15 11. Tillämpning av fast vårdkontakt 11.1 Iakttagelser Enkät kliniker och vårdcentraler hade enligt vår enkät utsetts vid 23 av 48 svarande verksamheter (13 primärvård, 10 sjukhus, inklusive öppen psykiatrisk sjukvård). Vid 12 enheter hade patienter själva begärt att få en (9 primärvård, 3 sjukhus). De 25 verksamheter som svarat att man inte utsett svarade 14 att det berodde på att annan rutin finns (4 av 7 primärvård, 10 av 18 sjukhus). Av de sju som svarade att det inte funnits något behov hos patienterna finns troligtvis de kliniker som vi nämnde i metodavsnittet, där inte är relevant på grund av verksamhetens art. Tretton av de 48 vårdenheterna (11 av 20 primärvård, 2 av 28 sjukhus) svarade att man på något sätt informerat sina patienter om den nya bestämmelsen/rättigheten och 31 av 49 vårdenheter hade informerat vårdpersonalen (18 av 20 primärvård, 13 av 28 sjukhus). Vid 17 av de 48 verksamheterna ansåg man att landstingsledningen hade gett tillräckligt med information och riktlinjer om den nya bestämmelsen. Nio av de 48 verksamheterna hade tagit fram nya eller reviderat rutiner/riktlinjer med anledning av den nya bestämmelsen. I enkäten ställdes två frågor om hur många fasta vårdkontakter som verksamheten hade utsett samt hur många patienter som efterfrågat fast vårdkontakt. I enkätens följebrev med instruktioner, förklarades att frågorna gällde den nya möjligheten att utse fast vårdkontakt. Vi bedömer dock att flera av dem som svarat att man har fast vårdkontakt, beskriver något annat än det som lagen avser en speciellt utsedd person till vilken den enskilde kan vända sig. Vidare kan nämnas att de psykiatriska verksamheterna har utsett kontaktpersoner, vilket motsvarar det som lagen avser med fast vårdkontakt Landstingsnivå Landstinget har påbörjat ett arbete med att ta fram ett ledningssystem för att säkerställa att det uppfyller de krav som ställs i den författning om ledningssystem 14

16 för kvalitet som kommer att gälla från 1 januari 2012 (SOFS 2011:9). De olika vårdprocesserna, exempelvis strokeprocessen och diabetesprocessen ska förtydligas och processansvariga ska utses. Där ser man det som en möjligtheta att fast vårdkontakt läggs in som en rutin i vårdprocessen. Processtyrningen planeras vara på plats 2012/13. Diskussioner förs om brist på koordinatorer för äldre och kommer att tas upp som en punkt i en konferens om kvalitativ uppföljning av äldre tillsammans med politiker och sjukhuspersonal i hela länet under hösten. Inom den onkologiska verksamheten är man på gång att lösa motsvarande uppgift som med en kontaktsköterska. Det används överhuvudtaget många andra begrepp på funktioner med samma syfte som. Hälso- och sjukvårdsledningen uppfattar samverkan mellan vårdenheter inom landstinget som en större brist än den mellan landsting och kommun. Region Dalarna (ett kommunalförbund med Dalarnas 15 kommuner och Landstinget Dalarna som medlemmar) har blivit en tydligare plattform för utvecklingsfrågor inom området. finns inte med som skallkrav i avtalen med vårdcentralerna inom primärvården och är därmed inte med som punkt vid uppföljningarna ute hos vårdenheterna. Hälsovalskontoret för en diskussion om formuleringen av bestämmelsen om inför kommande avtal. De ser att innebörden av fast vårdkontakt i stort sett är att vara listad på team. PAL försvann eftersom det inte gick att leva upp till, på grund av brist på distriktsläkare. Distriktssköterskans roll har tidigare varit en koordinator för patienten. Hälsovalskontoret anser att de flesta patienter upplever att de har en fast vårdkontakt. Det är mer ett bekymmer på administrativ nivå än ett bekymmer för patienten. De har inte hört talas om några klagomål från patienter kring detta Verksamhetsnivå Vid intervjuerna av verksamhetscheferna beskrevs att fast vårdkontakt inte hade fått någon större genomslagskraft vid sjukhusklinikerna. Även om PAL funktionen inte fungerade i full utsträckning så ansåg man att den läkare som har behandlingsansvar har en funktion som i stort sammanfaller med det gamla PALbegreppet. Man konstaterade också att specialistsjuksköterskorna vi de olika specialistmottagningarna i många stycken uppfyller begreppet men inte är formellt utsedda. Vid de besökta/intervjuade verksamheterna hade verksamhetschefen vid enstaka tillfällen utsett. Det behov man ser hos sina patienter är mer en fast vårdkontakt inom hela vårdapparaten och inte endast inom ett verksamhetsområde. inom primärvården är inte heller vanligt. I dag listar patienten sig inte till en enskild läkare utan till en vårdcentral. Vid en av vårdcentralerna 15

17 hade man som verksamhetsidé att patienten ska ha en egen läkare, vilket de trodde gör att patienterna uppfattar att de har en fast vårdkontakt, det vill säga i sin distriktsläkare. I den psykiatriska verksamheten har inneburit att det arbetssätt som de har sedan en längre tid tillbaka med en kontaktperson för varje patient har fått lagligt stöd. Inom psykiatrisk verksamhet är det oftast inte läkaren som är den fasta vårdkontakten. Detta är också ett uppföljningsmått i verksamhetsuppföljningen. På vårdcentralerna finns en uppfattning att patienterna upplever att läkaren på vårdcentralen är den fasta vårdkontakten. Läkarna är mer eller mindre coachande, vilket gör att det är individuellt i vilken utsträckning patienten blir lotsade av dem. En del patienter vill inte att andra blandas in av integritetsskäl. Någon av de intervjuade verksamhetscheferna tror att läkarna är medvetna om när en person behöver mer stöd och hjälp med vårdkontakterna. De ser vårdplanering som ett större problem, där det saknas kommunikation mellan kommun - sjukhus - primärvård. Distriktssköterskan är inte som förut den självklara koordinatorn. Rehabiliteringsteamen på vårdcentralerna med utsedda koordinatorer kan också ses som en form av fast vårdkontakt Kommentarer Enkätens svarsfrekvens (48 procent) var relativt låg. Trots detta ser vi en indikation på att inte har införts på det sätt som lagstiftaren avsåg - en möjlighet att stärka patientens rätt genom att vården ska erbjuda en utsedd person - som den enskilde kan vända sig till vid behov. En riktad enkät till patientgrupper med stort vårdbehov skulle ge en kompletterande bild av patienternas uppfattningar. En sådan enkät skulle kunna mäta om patienten upplever sig få det avsedda stödet i samordning av sina vårdkontakter och därmed en ökad upplevelse av trygghet. Värt att klargöra är att inte innebär ett ansvar för det som sker efter att en vårdgivare överlämnat en patient till annan vårdgivare. I förslaget till fast vårdkontakt står det att det däremot är nödvändigt att vårdgivarna skapar rutiner för samverkan sinsemellan, t ex mellan fasta vårdkontakter. Där har man sträckt sig längre för de grupper som har behov av både socialtjänst och hälsooch sjukvård genom en komplettering av bestämmelsen med ett krav på att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan innehållande insatser, ansvarsfördelning och huvudmannaskap. Samordningsansvaret ligger på hälso- och sjukvården, vilket framgår av förarbetena till HSL, Prop. 2009/10:67 s. 63 och 4 kap. 4 SOSFS 2005:12. Hur man 16

18 väljer att lösa detta på bästa sätt för patienten ser olika ut. Vår uppfattning är att mycket handlar om värdegrundsfrågor, att tänka utifrån patients behov och att utveckla samarbetet över vårdgivar- och verksamhetsgränser. och vårdcoacher är en liten men viktig del i detta utvecklingsarbete. Vissa verksamheter har redan rutiner som motsvarar lagens intentioner och har använt sig av lagen för att stärka denna rutin, medan andra är mer frågande. Vi bedömer att den viktigaste orsaken till att möjligheten inte har implementerats, är att det inte finns landstingsövergripande riktlinjer för hur den ska tillämpas och i vilka fall redan införda rutiner kan anses uppfylla det lagen avser med fast vårdkontakt. Flera verksamheter menar att begränsningen att fast vårdkontakt enbart gäller inom ett verksamhetsområde gör den tandlös. Det stora behovet av fast vårdkontakt är för de patienter som vårdas inom flera olika verksamheter. KPMG, dag som ovan Örjan Garpenholt Uppdragsansvarig Catarina Wester Seniorkonsult 17

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7 Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB Antal sidor:18

Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB Antal sidor:18 Granskning av Rapport KPMG AB Antal sidor:18 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte och avgränsning

Läs mer

SIP Samordnad individuell plan

SIP Samordnad individuell plan SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Umeå kommun. Granskning av överförmyndarnämndens kontroll av gode män och förvaltare. KPMG AB 2 december 2014 Antal sidor: 16

Umeå kommun. Granskning av överförmyndarnämndens kontroll av gode män och förvaltare. KPMG AB 2 december 2014 Antal sidor: 16 Granskning av överförmyndarnämndens kontroll av KPMG AB 2 december 2014 Antal sidor: 16 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Egenkontroll avseende riskhantering

Egenkontroll avseende riskhantering Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för samverkan

Gemensamma riktlinjer för samverkan Gemensamma riktlinjer för samverkan Samordnad individuell plan 2 Dokumentinformation Huvudmän: Landstinget och kommunerna i Norrbottens län Upprättat av: Länsgemensam samverkansgrupp Reviderad maj 2013

Läs mer

Granskning av strokevården

Granskning av strokevården Landstingets revisorer 2012-04-23 000006 Landstingsstyl'elsen Granskning av strokevården Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att beakta de synpunkter avseende utveckling av strokevården som påtalas i

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende F ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (2) 07-09-10 Handläggare: Barbro Trygg Tfn: 08-508 18 122 Farsta stadsdelsnämnd Hälso- och sjukvårdsansvar

Läs mer

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun. Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Hemsjukvårdspatienten där samverkan krävs Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne:

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande: BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade

Läs mer

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret. Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården

Läs mer

Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)

Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist) Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar Linda Almqvist (jurist) - Jag har en plan!..eller? Begreppsdiagram planer inom vård och omsorg mål för att uppnå

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende 2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning

Revisionsrapport Övergripande granskning Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Styrelsen för För kännedom: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer, i egenskap av lekmannarevisorer i

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Riskbedömning i Landstinget Dalarna

Riskbedömning i Landstinget Dalarna Riskbedömning i Landstinget Dalarna Verksamhetsrevision Granskningsrapport 2012-10-05 BDO Consulting Group AB SAMMANFATTNING BDO Consulting Group AB har av Revisorerna i Landstinget Dalarna fått i uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31 Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning, se bifogad rapport. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

psykisk funktionsnedsättning

psykisk funktionsnedsättning PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län 2013-10-11 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) angående publicering av personuppgifter på Internet

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) angående publicering av personuppgifter på Internet Datum Diarienr 2010-03-09 1857-2009 Landstinget i Dalarna att. Landstingsjuristen N.N. Box 712 791 29 Falun Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) angående publicering av personuppgifter på Internet

Läs mer

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal

Läs mer

Sammanställning 1 100215

Sammanställning 1 100215 Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering

Läs mer

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8 Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning

Läs mer

Avtal om listning över länsgränser

Avtal om listning över länsgränser Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-07 1 (3) HSN 1311-1240 Handläggare: Jan-Olov Wiklund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 3 Avtal om listning över länsgränser Ärendebeskrivning

Läs mer

Vissa psykiatrifrågor m.m.

Vissa psykiatrifrågor m.m. Socialutskottets betänkande 2009/10:SoU3 Vissa psykiatrifrågor m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Två motionsyrkanden har väckts

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016 YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 1 (3) HSN 1402-0307 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 11 Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer

Avesta kommun. Styrande dokument Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2011-11-29 Antal sidor: 10. Rapport

Avesta kommun. Styrande dokument Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2011-11-29 Antal sidor: 10. Rapport Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2011-11-29 Antal sidor: 10 Rapport Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig nämnd/styrelse 3

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Arvika kommun. Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år. KPMG Bohlins AB 2008-10-13 Antal sidor: 12

Arvika kommun. Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år. KPMG Bohlins AB 2008-10-13 Antal sidor: 12 Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år KPMG Bohlins AB Antal sidor: 12 2009 KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:70

Regeringens proposition 2007/08:70 Regeringens proposition 2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården Prop. 2007/08:70 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 februari 2008 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

Brukardialogberedningar

Brukardialogberedningar Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

Revisionsstrategi 2015-2018

Revisionsstrategi 2015-2018 1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer