Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Transkript

1 SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

2 2 (26) Sammanfattning Studien omfattar ett urval av de personer som i oktober 2010 hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som hade haft det i minst ett år. Även personer som lämnat ersättningen under den studerade perioden ingår i studien. Förutom vilka insatser som är planerade, pågår eller tidigare har pågått har även uppgifter om till exempel boendeförhållanden, stöd i den dagliga livsföringen fångats. En stor andel av de personer som ingår i denna aktstudie deltar eller har deltagit i insatser. Insatserna har till syfte att personerna ska få, återfå eller öka sin arbetsförmåga, att de ska öka förutsättningarna för att få, återfå eller öka sin arbetsförmåga eller att de ska få en meningsfull sysselsättning. Exempel på insatser är, arbetslivsinriktad rehabilitering, aktiviteter inom aktivitetsersättningen och daglig verksamhet. Den klart vanligaste insatsen är daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ofta i kombination med medicinsk behandling/rehabilitering. Cirka 20 procent av personerna deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Framförallt handlar det om arbetsprövning/träning och arbetsförberedande åtgärder. Ungefär samma andel deltar i aktiviteter inom aktivitetsersättningen där idrottsaktiviteter är den klart dominerande aktiviteten. De personer som deltar i insatser har oftare ett stöd i sin dagliga livsföring än de som inte deltar i insatser. De som har lämnat aktivitetsersättningen har i högre grad än de som deltar i insatser i december 2011, deltagit i arbetslivsinriktade åtgärder. Den dominerande diagnosgruppen för de personer som ingår i aktstudien är psykiska sjukdomar. För dem som lämnat aktivitetsersättningen är andelen psykiska sjukdomar något lägre. De aktörer som Försäkringskassan främst samordnar insatserna med är kommunen, hälso- och sjukvåden samt Arbetsförmedlingen. Det stämmer väl med de insatser som personerna deltar eller har deltagit i. 2

3 3 (26) Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Metod Allmänt om studien Underlagsrapportens upplägg läsanvisning Hur ser gruppen ut De som deltar i insatser december Arbetslivsinriktad rehabilitering Aktiviteter inom Aktivitetsersättningen De som inte deltar i insatser i december De personer som har avslutat sin aktivitetsersättning Samordning med andra aktörer Sammanfattande kommentarer Tabellbilaga

4 4 (26) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Försäkringskassan fick i oktober 2011 ett uppdrag från regeringen som rör unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Uppdraget består av flera delar och denna underlagsrapport innehåller resultatet av kartläggningen av vilka insatser och åtgärder som gruppen med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga får ta del av. Delrapporten ska redovisas senast den 2 april Aktivitetsersättningen infördes Syftet var att ge unga, som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har en nedsatt arbetsförmåga, möjlighet att delta i olika aktiviteter för att kunna prova på att utveckla sin prestationsförmåga och på sikt skapa möjligheter till rehabilitering och arbetsförmåga. Personer mellan 19 och 29 år kan beviljas aktivitetsersättning om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Det gäller alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställning med lönebidrag och utvecklingsanställning. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för mellan 12 och 36 månader i taget. Rätt till aktivitetsersättning har också de personer som på grund av sitt funktionshinder inte har avslutat sin utbildning på grundskoleeller gymnasienivå från och med halvårsskiftet det år han eller hon fyller 19 år. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i dessa fall. Syftet med studien är att få större kunskap om vilka insatser som vidtas för att öka arbetsförmågan och stödja dem med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga att hitta en väg in på arbetsmarknaden. 1.2 Metod För att besvara frågeställningen om vilka insatser som vidtas enligt ovan, har en aktstudie genomförts under perioden Granskningen genomfördes på Försäkringskassans lokala försäkringscentra (LFC). Vissa variabler i studien har tagits från Försäkringskassans register. Frågorna i aktstudien har fokuserat på om vissa uppgifter om insatser eller bakgrundsinformation finns eller inte finns i dokumentationen i de ärenden som har granskats. Granskningen har alltså inte inneburit att det gjorts en bedömning av om underlaget innehåller de uppgifter som behövs för att kunna 4

5 5 (26) fatta beslut i det enskilda ärendet. Någon värdering av kvaliteten i beslutsunderlaget eller i ärendet som helhet är således inte gjord. De resultat som redovisas omfattar både personer som deltar och/eller har deltagit i insatser och de personer som under den undersökta perioden aldrig har deltagit i någon insats. I de fall skillnader redovisas är de statistiskt signifikanta. 1 Granskningen av ärenden har skett på samtliga LFC. Varje LFC har ansvarat för organisationen av granskningen och bland annat har respektive LFC utsett de personer som har granskat ärendena och fördelat ärendena inom respektive LFC. Uppgifterna om personerna som har registrerats finns i Försäkringskassans handläggningssystem. Granskarna har till hjälp för registreringen av uppgifterna haft instruktioner och hjälptexter i frågeformuläret. Det har inte skett någon kalibrering av granskarna utöver detta eftersom de inte har gjort några värderingar. För att fånga alla typer av insatser bör personerna ha haft aktivitetsersättning i minst ett år eftersom vissa typer av insatser kräver planering och det även kan vara väntetid på att delta i insatsen. Det gäller främst den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Målgruppen för studien är därför ett urval av de personer som i oktober 2010 hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som hade haft det i minst ett år. För dessa personer har insatser studerats till och med december Detta innebär också att när granskningen görs kan personer ha lämnat aktivitetsersättningen. Urvalskriterier Aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, både hela och partiella ersättningar Personer som fick en utbetalning av aktivitetsersättning i oktober 2010 Personen skulle ha haft aktivitetsersättningen sedan september 2009 Ett glapp 2 på högst 3 månader under perioden september september 2010 var tillåtet Även personer vars aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga upphört efter oktober 2010 ingår i studien. Avgränsning Följande typer av ärenden ingår inte i studien: Aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång 1 Test av statistisk signifikans (chi2 test, 5 % nivån) har genomförts. 2 Glapp innebär ett uppehåll i utbetalningen av aktivitetsersättningen på grund av nedsatt arbetsförmåga. 5

6 6 (26) Helt vilande aktivitetsersättning på fyra månader eller längre under perioden september oktober 2010 I oktober 2010 hade totalt personer aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Av dessa hade personer haft aktivitetsersättning i minst ett år och utgjorde därmed urvalsramen. Ett slumpmässigt urval från denna gjordes av ärenden. Två ärenden granskades inte på grund av tidsbrist. Ytterligare 27 ärenden, som hade avslutats före december 2011, föll bort eftersom alla relevanta frågor inte kunde besvaras. Efter bortfallen ingår totalt ärenden i aktstudien. Ett fel i frågeformuläret innebär att några frågor om planeringen saknar svar för två delgrupper. Vilka frågor och delgrupper det är framgår av redovisningen. 1.3 Allmänt om studien Studien omfattar personer som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga under perioden september 2009 december De uppgifter som har fångats i studien gäller den studerade perioden september 2009 december 2011 och under den tid personen har haft aktivitetsersättning. Perioden utgår från uppdraget att beskriva vilka insatser och åtgärder som personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga får ta del av. Samtliga uppgifter förutom ålder, kön och födelseland är hämtade från Försäkringskassans akter om aktivitetsersättning. Denna underlagsrapport beskriver vilka stödjande insatser och åtgärder som personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga deltar i eller har deltagit i. Det gäller oavsett om syftet med åtgärderna är att utveckla arbetsförmåga eller att skapa en meningsfull sysselsättning. Rapporten innehåller också en beskrivning av insatsernas karaktär och vilka aktörer i sjukskrivningsprocessen som ansvarar för insatserna. Uppgifter om familje- och boendeförhållanden, stödpersoner samt diagnoser finns också beskrivna i rapporten. Eftersom det skett ett urval enligt vissa kriterier och avgränsningar är inte bakgrundsfaktorerna kön och ålder jämförbara med de som presenteras i bilaga1 Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av arbetsoförmåga. Bland annat är fler äldre i aktstudien eftersom inga 19 åringar finns med på grund av kravet att personerna i oktober 2010 skulle ha haft ersättningen sedan september

7 7 (26) 1.4 Underlagsrapportens upplägg läsanvisning I underlagsrapporten finns en beskrivningar av de personer som ingår i hela urvalet. Urvalet har även delats upp i delgrupper: de personer som har aktivitetsersättning i december 2011 och deltar i insatser, de personer som har aktivitetsersättning i december 2011 men inte deltar i insatser och slutligen de personer som lämnat aktivitetsersättningen och därför inte har aktivitetsersättning i december I de avsnitt som följer beskrivs delar av gruppen. Först beskrivs de personer som har kvar sin aktivitetsersättning i december En uppdelning har gjorts på de som deltar i insatser i december 2011 och de 507 personer som inte deltar i insatser i december Därefter redovisas resultaten för de 387 personer som har avslutat sin aktivitetsersättning före december Redovisningen av resultatet avslutas med en kort presentation av samordningen med andra aktörer. Avsnitten innehåller bland annat hur många som deltar eller har deltagit i insatser, typ av insatser, planerade insatser och för de som avslutat ersättningen, även vad de gör vid den tidpunkten. Fokus har varit på vad personerna deltar i för typ av insatser och vad de gör efter att ersättningen har upphört och därför har inga frågor ställts om vad som utgör försörjningen för de personer vars ersättning har upphört. Underlagsrapporten avslutas med sammanfattande kommentarer. Hur de tre grupperna förhåller sig till varandra finns beskrivet i tabellbilagan. Som framgår av föregående avsnitt kan inte jämförelser göras med uppgifterna i registeranalysen i bilaga 1. Diagnoserna beskrivs mer övergripande och inte för samtliga delgrupper och undergrupper. Orsaken är att diagnosen i sig inte är det som styr vilka insatser som är de mest lämpliga för att en person ska kunna utveckla eller förbättra arbetsförmågan, öka sina förutsättningar för att få eller återfå arbetsförmågan eller för att personen ska ha en meningsfull sysselsättning. Varje persons förutsättningar avgör behovet av stöd och insatser. Den medicinska diagnosen är bara en del i helheten. 7

8 8 (26) 2 Hur ser gruppen ut Av de totalt personer som i oktober 2010 hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som ingick i urvalet har 80 procent, personer, fortfarande aktivitetsersättning i december Det innebär att 20 procent, 387 personer, inte längre har aktivitetsersättning på denna grund. Antingen har de lämnat aktivitetsersättningen i samband med att de fyllde 30 år och av den orsaken inte längre hade rätt till ersättningen längre eller så har de lämnat ersättningen före den tidpunkten av någon annan orsak. Orsaken till att de lämnat ersättningen tidigare framgår inte av aktstudien. Över 90 procent av personerna har hel aktivitetsersättning. Det är något fler män än kvinnor som ingår i studien. Flertalet av personerna är år gamla. Drygt hälften av personerna har stöd i sin dagliga livsföring av till exempel god man eller boendestöd. Flertalet får stöd enligt LSS eller Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). För dem som det framgår vilken form av stöd enligt LSS/SoL de har, är kontaktperson den vanligaste formen av stöd. En person kan ha flera former av stöd samtidigt. Eget boende är den vanligaste formen av boende. Det bör dock observeras att flertalet av dessa personer har boendestöd och/eller annat stöd för att klara sin dagliga livsföring. För personer av de finns en huvuddiagnos. Drygt hälften av personerna har även en eller flera ytterligare diagnoser (bidiagnoser). Den dominerande diagnosgruppen är psykiska sjukdomar (F) som 80 procent av personerna har som huvuddiagnos. Mellan 13 och 23 procent av de som inte har en huvuddiagnos inom psykiska sjukdomar, har en bidiagnos inom denna grupp. Övriga diagnosgrupper har en andel på mellan 1 och 8 procent. Psykisk utvecklingsstörning (F70-79), störningar i psykisk utveckling (F80-89) och beteendestörning med debut i barndomen (F90-98) är de klart dominerande diagnoserna. Sammantaget står de tre diagnosgrupperna för 73 procent av det totala antalet psykiatriska diagnoser. För mer detaljerad information, se tabellbilagan. Av de totalt personer som ingår i studien har 84 procent deltagit i eller så deltar de i insatser. 8

9 9 (26) 3 De som deltar i insatser december 2011 I december 2011 har personer kvar sin ersättning. Av dessa deltar personer, 68 procent, i insatser. För flertalet, 979 av de personerna, har Försäkringskassan gjort en planering. I denna studie har insatserna delats upp i arbetslivsinriktad rehabilitering, aktiviteter inom aktivitetsersättningen, daglig verksamhet enligt LSS, dagverksamhet enligt SoL, medicinsk behandling/rehabilitering och andra insatser. Försäkringskassan har ansvaret för att uppmärksamma behov av rehabilitering och ta initiativ till och samordna de åtgärder som behövs. Finns det behov av arbetslivsinriktad rehabilitering är det obligatoriskt att delta. För att få till stånd den arbetslivsinriktade rehabiliteringen samverkar Försäkringskassan med andra aktörer. Med aktörer avses i denna studie myndigheter, kommuner, landsting och andra ansvariga för de insatser som personerna med aktivitetsersättning deltar i. Arbetsförmedlingen har ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för de som inte har en anställning. Syftet med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är att en person ska få, återfå eller öka sin arbetsförmåga. Har personen en arbetsgivare har arbetsgivaren ansvar för de rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras på eller i anslutning till arbetsplatsen. I studien ingår även arbetsförberedande insatser i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. De arbetsförberedande insatserna syftar till att personen på sikt ska påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering. De arbetsförberedande insatserna är ofta insatser som samordningsförbunden, ESF-projekt eller lokala samverkansprojekt ansvarar för och genomför. Försäkringskassan ska erbjuda möjligheten att delta i aktiviteter inom aktivitetsersättningen. Aktiviteterna ska stödja personen i sin utveckling och påverka sjukdomen eller funktionsnedsättningen på ett positivt sätt. De ska också bidra till öka förutsättningarna för att förbättra arbetsförmågan. Det finns inget krav på att Försäkringskassan ska samordna aktiviteterna med andra men det är bra om andra personer som har kontakt med den enskilde deltar i planeringen. Att delta i aktiviteter är frivilligt. Kommunen ansvarar för de sociala rehabiliteringsåtgärderna som till exempel daglig verksamheten enligt LSS 3 och dagverksamheten enligt SoL LSS 4 3 kap.6 SoL 9

10 10 (26) I LSS blir personerna utifrån vissa diagnoser placerade i en personkrets. De som tillhör personkrets 1 och 2 kan ansöka om bland annat daglig verksamhet. LSS är en rättighetslagstiftning vilket innebär att kommunen är skyldig att erbjuda daglig verksamhet. Att delta i daglig verksamhet är frivilligt. 5 Varje kommun ansvarar för utformningen av den dagliga verksamheten. Det är stora skillnader i hur olika kommuner arbetar med den dagliga verksamheten. Vissa har endast verksamheter inom den egna kommunen medan andra har samordnare som arbetar med externa placeringar på företag utifrån individens förutsättningar och önskemål så kallad utflyttad verksamhet. Vilken form av daglig verksamhet som personen deltar i framgår inte av informationen i alla ärenden utan bara att han eller hon deltar i daglig verksamhet. De som inte har rätt till daglig verksamhet kan ansöka om att delta i så kallad dagverksamhet enligt SoL, som till skillnad mot LSS inte är en rättighetslagstiftning. Dagverksamheten har till syfte att ge social gemenskap i olika former till exempel aktiviteter och sysselsättning/arbetsträning. Hälso- och sjukvården har ansvaret för medicinska åtgärder både behandling och rehabilitering. I medicinsk behandling/rehabilitering ingår även psykologiska, sociala och pedagogiska insatser inom hälso- och sjukvården. Även habilitering, åtgärder för att bibehålla funktionsförmågan, ingår. I andra insatser ingår bland annat studier. Som framgår av diagram 1 deltar majoriteten av personerna i insatser som inte är arbetslivsinriktade. Det vanligaste är att personen deltar i en (1) insats. Den insats som flest, 533 personer, deltar i är daglig verksamhet enligt LSS. Diagram 1 Vilken typ av insatser pågår december 2011 Arbetslivsinriktad rehabilitering Aktiviteter inom aktivitetsersättningen Daglig verksamhet enligt LSS Dagverksamhet Medicinsk behandling/rehabilitering Andra insatser 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% Eftersom fler än en (1) insats kan pågå samtidigt är totalsumman större än100 procent 5 1-3,7-8 LSS 10

11 11 (26) De som deltar i daglig verksamhet deltar vanligtvis bara i den insatsen. Den dagliga verksamheten motsvarar i tid ofta en vanlig arbetsdag och utrymmet för ytterligare insatser samtidigt är klart begränsat. För de 129 personer som deltar i fler insatser samtidigt med den dagliga verksamheten är de vanligaste insatserna aktiviteter inom aktivitetsersättningen och medicinsk behandling/rehabilitering. Medicinska insatser förekommer nästan uteslutande i kombination med övriga insatser. De vanligaste kombinationerna är med arbetslivsinriktad rehabilitering, aktiviteter inom aktivitetsersättningen respektive daglig verksamhet. 3.1 Arbetslivsinriktad rehabilitering Av de personerna som deltar i insatser i december 2011 är det 203 personer som deltar i arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Det är möjligt att delta i flera arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder samtidigt. Det är dock få av de 203 personer som deltar i ytterligare en eller två åtgärder. Tabell 1 visar vilken typ av arbetslivsinriktad rehabilitering den första av åtgärderna som personen deltar i är. De vanligaste åtgärderna är arbetsprövning/arbetsträning och arbetsförberedande insatser som totalt 84 procent av de 203 personerna deltar i. Tabell 1 Vilken typ av arbetslivsinriktad rehabilitering pågår? Antal Andel (%) Arbetsprövning/arbetsträning Arbetsförberedande insatser Utbildning 17 9 Andra åtgärder 8 4 Framgår inte 6 3 Totalt Arbetsträning innebär att personen är på en arbetsplats och under handledning tränar på individuellt anpassade arbetsuppgifter. 2 Arbetsförberedande insatser kan också vara förlagd till en arbetsplats med handledning enligt exempelvis supported employment metoden. Det kan även röra sig om aktiviteter som syftar till att rusta individen och höja självförtroendet och motivationen för att kunna påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsförmedlingen är den aktör som genomför majoriteten av åtgärderna. I övrigt är det främst samordningsförbund, ESF-projekt och lokala samverkansprojekt som genomför åtgärderna. Lite drygt hälften av personerna deltar endast i arbetslivsinriktad rehabilitering. Övriga personer deltar även i en eller flera andra insatser. De två vanligaste ytterligare insatserna är medicinsk behandling/rehabilitering och aktiviteter inom aktivitetsersättningen. 11

12 12 (26) Som framgår av tabell 2 har flertalet av de 203 personerna haft ett personligt möte med Försäkringskassan i samband med planeringen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det finns inget krav på ett personligt möte utan den rekommenderade metoden är ett personligt möte i samband med en SASSAM-kartläggning. Granskarna markerade endast ett svarsalternativ per ärende det vill säga hade ett personligt möte ägt rum markerades det svarsalternativet även om det också förekommit kontakt via telefon eller till exempel e- post. Tabell 2 På vilket sätt har personen deltagit i planeringen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen? Antal Andel (%) Personligt möte Via telefon 17 8 Skriftligt 4 2 Framgår inte 4 2 Svar saknas 18 9 Totalt Av de totalt 203 personerna saknas svar för 18 personen på grund av ett fel i frågeformuläret. Av tabell 3 framgår att anhörig eller stödperson deltar i planeringen i närmare hälften av ärendena. Observera att fler personer kan delta i ett ärende. Tabell 3 Vilka andra personer har deltagit i planeringen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen? Antal Andel av ärenden (%) Anhörig Stödperson Annan Totalt Eftersom fler än en (1) person än kan delta i planeringen av ett ärende är totalsumman större än 100 procent. De aktörer som förutom Försäkringskassan har deltagit i planeringen är framförallt Arbetsförmedlingen, som har ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för arbetslösa, men även kommunen samt hälso- och sjukvården deltar i planeringen, se tabell 4. 12

13 13 (26) Tabell 4 Vilka aktörer har deltagit i planeringen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen? Aktörer Antal Andel av ärenden (%) Arbetsförmedlingen Kommunen Hälso- och sjukvården Personens arbetsgivare ESF-projekt Samordningsförbund/Finsam m.fl Annan 8 4 Framgår inte 4 2 Totalt Eftersom fler än en (1) aktör kan delta i planeringen av ett ärende är Totalsumman större än 100 procent 3.2 Aktiviteter inom aktivitetsersättningen Av de personerna som deltar i insatser i december 2011 är det 222 personer som deltar i aktiviteter inom aktivitetsersättningen. Det är möjligt att delta i flera aktiviteter inom aktivitetsersättningen samtidigt. Flertalet av personerna deltar i en (1) aktivitet och 23 procent deltar i två till fyra aktiviteter samtidigt. Tabell 5 visar vilken typ av aktivitet som den första av aktiviteten är. Den vanligaste aktiviteten är någon form av idrottsverksamhet till exempel ridning och gym. Tabell 5 Vilken typ av aktiviteter pågår? Aktiviteter Antal Andel (%) Arbetsorienterad praktik Föreningsverksamhet Grundläggande utbildning Hobbyverksamhet i egen regi 4 2 Idrottsaktivitet Kurs Annat 7 3 Framgår inte 1 - Totalt Med grundläggande utbildning avses grundskole eller gymnasiestudier via till exempel Komvux och Särvux. 1 Kurs är sådant som olika studieförbund erbjuder. Utöver aktiviteter inom aktivitetsersättningen kan personen även delta i andra insatser samtidigt vilket flertalet av de 222 personerna gör. De vanligaste andra insatserna är medicinsk behandling/rehabilitering, daglig verksamhet och arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Det är relativt vanligt att en anhörig, stödperson eller någon annan person till exempel från serviceboende också deltar i planeringen, se tabell 6. Tabell 6 Vilka personer har deltagit i planeringen 13

14 14 (26) av aktiviteterna? Antal Andel av ärenden (%) Personen själv Anhörig Stödperson Annan Totalt Eftersom fler än en person kan delta i planeringen av ett ärende är totalsumman större än 100 procent Som framgår av tabell 7 har färre än hälften av personerna haft ett personligt möte med Försäkringskassan i samband med planeringen av aktiviteterna inom aktivitetsersättningen. Det finns inget krav på att planeringen ska ske vid ett personligt möte utan det viktiga är att planeringen sker i dialog med personen själv. Granskarna markerade endast ett svarsalternativ per ärende det vill säga hade ett personligt möte ägt rum markerades det svarsalternativet även om det även förekommit kontakt via telefon eller till exempel e-post. Tabell 7 På vilket sätt har personen deltagit i planeringen av aktiviteterna? Antal Andel (%) Personligt möte Via telefon Skriftligt 16 7 Framgår inte 11 5 Svar saknas Totalt Av de totalt 222 personerna saknas svar för 47 personen på grund av ett fel i frågeformuläret. Eftersom det inte finns något krav på att andra aktörer ska delta i planeringen av aktiviteter finns inga uppgifter dokumenterade i Försäkringskassans akter om detta i närmare hälften av ärendena. Försäkringskassan bör i de fall där det är aktuellt, ha kontakt med andra aktörer för att veta hur aktiviteterna stödjer personens utveckling. I de ärenden där det finns information om vilka aktörer som förutom Försäkringskassan har deltagit i planeringen är det främst kommunen samt hälso- och sjukvården som har deltagit i planeringen, se tabell 8. 14

15 15 (26) Tabell 8 Vilka aktörer har deltagit i planeringen av aktiviteterna? Aktörer Antal Andel av ärenden (%) Arbetsförmedlingen Kommunen Hälso- och sjukvården Andra aktörer Framgår inte Totalt Eftersom fler än en aktör kan delta i planeringen av ett ärende är totalsumman större än 100 procent 15

16 16 (26) 4 De som inte deltar i insatser i december 2011 Av de personer som fortfarande har aktivitetsersättning i december 2011 deltar 507 av dem inte i någon insats i december Den vanligaste orsaken till att det inte pågår någon arbetslivsinriktad rehabilitering är att Försäkringskassan har gjort bedömningen att det inte är aktuellt på grund av att arbetsförmåga inte kan uppnås under den pågående ersättningsperioden. Övriga orsaker är att Försäkringskassan har gjort bedömningen att andra pågående insatser måste utvärderas innan nästa steg i utvecklingen av arbetsförmågan planeras eller att planeringen av arbetslivsinriktade åtgärder inte har påbörjats. I 14 procent av de 507 ärendena framgår inte orsaken till att arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder inte pågår. Den vanligaste orsaken till att det inte pågår några aktiviteter inom aktivitetsersättningen är att personen inte önskar delta i aktiviteter. Som tidigare nämnts är det frivilligt att delta i aktiviteter inom aktivitetsersättningen. Övriga orsaker är att planeringen av aktiviteter inom aktivitetsersättningen inte har påbörjats, att Försäkringskassan avvaktar resultatet av medicinsk behandling/rehabilitering eller att daglig verksamhet pågår och att personen på grund av sin sjukdom/funktionsnedsättning därför inte samtidigt kan delta i aktiviteter. I 35 procent av de 507 ärendena framgår inte orsaken till varför det inte pågår några aktiviteter. Av de 507 personer som inte deltar i någon insats i december 2011 har 201 av dem tidigare deltagit i insatser. Något fler, 306 personer, har aldrig deltagit i insatser- Som framgår av tabell 9 är arbetslivsinriktad rehabilitering den vanligaste insatsen som personerna tidigare deltog i. Tabell 9 Tidigare insatser för dem som inte deltar i aktiviteter december 2011 Insatser Antal Andel av ärenden (%) Arbetslivsinriktad rehabilitering Aktiviteter inom aktivitetsersättningen Daglig verksamhet Dagverksamhet 11 5 Medicinsk behandling/rehabilitering Andra insatser 14 7 Totalt Eftersom fler än en (1) insats kan pågå samtidigt är totalsumman större än 100 procent Vid jämförelsen mellan de personer som inte deltar i insatser och de som deltar i insatser i december 2011 finns det vissa statistiskt signifikanta skillnader när det gäller boendeförhållandena. Av de som deltar i insatser bor fler i gruppboende eller tillsammans med föräldrar. De som inte deltar i insatser bor oftare i 16

17 17 (26) eget boende eller tillsammans med make/maka/sambo/partner. De som deltar i insatser har oftare än stödperson enligt LSS/SoL än de som inte deltar i insatser. En tredje skillnad är att färre personer som har partiell ersättning deltar i insatser jämfört med dem som har hel ersättning. Att inga insatser pågår innebär inte att det är passivitet i ärendet. Av de 507 personerna har, som framgår ovan, 201 personer deltagit i insatser tidigare och det finns en planering av insatser för 144 personer. De insatser som oftast planeras är arbetslivsinriktad rehabilitering och medicinsk behandling/rehabilitering. Observera att en person kan ha flera planerade insatser. 17

18 18 (26) 5 De personer som har avslutat sin aktivitetsersättning Av de personer som hade aktivitetsersättning i oktober 2011 har 387 personer inte ersättning i december Flertalet av dem har lämnat ersättning i samband med att de fyller 30 år och rätten till aktivitetsersättning automatiskt upphör. Fördelningen av diagnoser skiljer sig något från hela den undersökta gruppen. 64 procent av de vars ersättning har upphört har en diagnos inom gruppen psykiska sjukdomar (F) och 16 procent inom gruppen sjukdomar i muskler (M). För hela den undersökta gruppen är det 80 respektive 2 procent. Vad gör de personer som inte har aktivitetsersättning i december 2011 vid tidpunkten när deras ersättning upphör. Det finns inte uppgifter om vad personerna gör när de lämnat ersättningen i samtliga ärenden. Av tabell 10 framgår att många av dem då är arbetsoförmögna. Något färre personer har en arbetsförmåga och av dem är andelen lika stor som arbetar respektive är arbetssökande. Hur personerna försörjer sig har inte fångats i aktstudien. Därför finns inga uppgifter om till exempel de som är arbetsoförmögna har någon ersättning från Försäkringskassan som till exempel sjukersättning. Endast ett svarsalternativ per ärende har registrerats av granskaren. Tabell 10 Vad gör de personer som inte längre har aktivitetsersättning? Antal Andel (%) Arbetar Arbetssökande Arbetsoförmögen Studerar 32 8 Annat 13 3 Framgår inte Totalt Det finns statistiskt signifikanta skillnader i vad personerna gör efter de lämnat aktivitetsersättningen mellan dem som lämnar aktivitetsersättningen innan de fyllt 30 år och de som lämnar aktivitetsersättningen i samband med att de fyller 30 år och rätten till aktivitetsersättning automatiskt upphör. De som lämnar ersättningen innan de fyllt 30 år är arbetsföra i betydligt större utsträckning än de som lämnar i samband med att de fyller 30 år och rätten automatiskt upphör. De som lämnar ersättningen när den automatiskt upphör när de fyller 30 år är i betydligt högre utsträckning arbetsoförmögna och få arbetar, är arbetssökande eller studerar. De skillnader som redovisas i bilaga 1 registeranalysen är de samma. Totalt har 261 av de 387 personerna som inte har aktivitetsersättning i december 2011 deltagit i insatser under den tid de hade aktivitetsersättning. 18

19 19 (26) Som framgår av tabell 11 var de vanligaste insatserna som personerna deltog i arbetslivsinriktad rehabilitering och medicinsk behandling rehabilitering. Tabell 11 Tidigare insatser för dem som inte har ersättning december 2011 Insatser Antal Andel av ärenden (%) Arbetslivsinriktad rehabilitering Aktiviteter inom aktivitetsersättningen Daglig verksamhet Dagverksamhet 14 5 Medicinsk behandling/rehabilitering Andra insatser 19 7 Totalt Eftersom fler än en (1) insats kan pågå samtidigt är totalsumman större än 100 procent De 55 personer som arbetar efter att deras ersättning upphör har i högre utsträckning deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering än de som inte arbetar. Andelen är 86 procent jämfört med 47 procent för samtliga de 387 personer som inte har aktivitetsersättning i december Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader i det totala deltagandet i insatser mellan dem som lämnar ersättningen före 30 års ålder och dem som lämnar ersättningen ni samband med att de fyller 30 år och ersättningen automatiskt upphör. Det finns dock statistiskt signifikanta skillnader för insatserna arbetslivsinriktad rehabilitering, daglig verksamhet och medicinsk behandling/rehabilitering. Fler personer som lämnar aktivitetsersättningen innan de fyller 30 år har deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering jämfört med dem som lämnar ersättningen vid 30 års ålder och rätten till ersättning upphör automatiskt. Färre personer som lämnar aktivitetsersättningen innan de fyller 30 år har deltagit i daglig verksamhet och medicinskt behandling/rehabilitering jämfört med dem som lämnar ersättningen vid 30 års ålder och rätten till ersättning upphör automatiskt. 19

20 20 (26) 6 Samordning med andra aktörer Försäkringskassan har ansvaret för att uppmärksamma behov av rehabilitering och ta initiativ till och samordna de åtgärder som behövs. För att få en första bild av med vilka aktörer Försäkringskassan samordnar insatserna, ställdes denna fråga i aktstudien för samtliga insatser som pågick eller hade pågått under den studerade perioden. En kartläggning av formerna för och omfattningen av samverkan mellan aktörerna kommer att ske i det fortsatta arbetet inom uppdraget. De aktörer som Försäkringskassan har samordnat insatserna med stämmer generellt överens med de insatser som personerna deltar eller har deltagit i till exempel är kommunen den aktör som Försäkringskassan oftast samordnar insatserna med. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har samordnat insatser i 261 ärenden. Försäkringskassan kan i ett ärende ha samordnat insatser med fler aktörer. I 229 ärenden av de ärenden där insatser pågår eller har pågått framgår det inte om Försäkringskassan har samordnat insatserna eller inte, se tabell 12. Tabell 12 Med vilka aktörer har Försäkringskassan samordnat de Insatser som pågår eller har pågått? Aktörer Antal Andel av ärenden (%) Arbetsförmedlingen Kommunen Hälso- och sjukvården Personens arbetsgivare ESF-projekt Samordningsförbund/Finsam m.fl Andra aktörer 42 4 Framgår inte Totalt Eftersom Försäkringskassan kan samordna insatserna i ett ärende med fler än en aktör är totalsumman större än 100 procent 20

21 21 (26) Sammanfattande kommentarer Sammantaget finns en mängd olika insatser för personer med aktivitetsersättning. Gruppen är heterogen med olika bakgrund och diagnoser. Varje möjlighet till insats har sitt syfte. Det är inom den dagliga verksamheten som flest personer befinner sig. Den stora frågan är om det borde vara fler som deltar i insatser som är inriktade på att närma sig arbetsmarknaden. Resultatet av aktstudien visar att cirka 20 procent deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och 13 procent i arbetsorienterad praktik. Vilken effekt arbetslivsinriktad rehabilitering har finns inget svar på och andelarna är därför svåra att värdera. Dessutom kan inte alla ta del av arbetslivsinriktad rehabilitering och därför finns det troligen selektionseffekter i vilka som får möjlighet att delta i sådana åtgärder. Aktstudien visar att kedjan från planering till vilket stöd personen har till typ av insatser som han eller hon deltar i kan ske på många olika sätt. Frågan blir hur detta organiseras på bästa sätt för att ta tillvara på och utveckla arbetsförmåga. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar gemensamt med att inom samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med övriga aktörer inom området, stödja dem som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Detta arbete sker inom ramen för regleringsbrevsuppdraget Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning. Ambitionen är att individen ska få tillgång till tidiga och aktiva insatser utifrån sina behov. I Försäkringskassans strategiska inriktning fram till 2015 ingår att utveckla strategier för att stödja unga med aktivitetsersättning att i väsentligt ökad utsträckning etablera sig på arbetsmarknaden. Målet för ökad sysselsättning är att halvera arbetslösheten för unga med funktionsnedsättning och att fler personer som idag har daglig verksamhet kan ges möjlighet till egen försörjning. Tydliga mått kommer att tas fram för dessa mål. Daglig verksamhet är den insats som flest personer deltar i. Som tidigare nämnts har olika kommuner valt att organisera sin dagliga verksamhet på lite olika sätt. I Socialstyrelsens vägledning På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete 6 finns en beskrivning en kartläggning av daglig verksamhet och dess innehåll som gjordes Kartläggningen visade att utbudet av aktiviteter var stort och varierat. Daglig verksamhet har utvecklats från att främst vara en gruppverksamhet i särskilda lokaler till att bli mer integrerad med näringslivet på orten, så kallad utflyttad verksamhet. Cirka 15 procent av de som deltog i daglig verksamhet hade en individuell placering på en reguljär 6 Socialstyrelsens vägledning 2010 På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete s.5 21

22 22 (26) arbetsplats. Socialstyrelsen konstaterade att nästan inga sådana placeringar övergick till ett lönearbete. Den erfarenhet Försäkringskassan har från arbetet med personer med aktivitetsersättning visar att det finns en potential att personer kan övergå från en meningsfull sysselsättning till exempel daglig verksamhet eller dagverksamhet till insatser med syftet att närma sig arbetsmarknaden. En utveckling av samverkan mellan Försäkringskassan och kommunen är ett led i att nå dit. Försäkringskassan vill mot denna bakgrund, lyfta behovet av aktuell information om vad den dagliga verksamheten innehåller och hur många av dem som deltar som har möjlighet att utveckla sin arbetsförmåga på kort och lång sikt. Detta är av vikt. Detta är en viktig information både för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det finns även ett behov av aktuell information om hur kommunerna bedriver arbetet med att ta tillvara den arbetsförmåga för de som har en möjlighet att delta i arbetslivet. De som inte har stöd i sin dagliga livsföring deltar i insatser i lägre grad än de som har stöd. Att det finns ett stort behov av stöd för att få rätt insatser framgår av tidigare utredningar. I både Försäkringskassans strategiska inriktning fram till 2015 och samarbetet med Arbetsförmedlingen inom uppdraget Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning, ingår som tidigare nämnts att stödet till gruppen ska öka. När det gäller studiens kartläggning av samverkan för att personer med aktivitetsersättning ska förbättra sin arbetsförmåga alternativt få en meningsfull sysselsättning är frågan om det inte finns ett utrymme för förbättring och utveckling. Det gäller även kontakten mellan Försäkringskassan och den enskilde personen. Ett exempel på att det finns en utvecklingspotential är att det i cirka en fjärdedel av akterna saknas uppgifter om det skett någon samverkan. Ett annat exempel är att alla personer inte själva har deltagit i planeringen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen eller aktiviteter inom aktivitetsersättningen. Vad det beror på kan aktstudien inte ge svar på men det bör noteras att flertalet av personerna har stöd i sin dagliga livsföring och i det stödet kan kontakt med Försäkringskassan ingå. I slutrapporten kommer samverkan att belysas närmare. Positivt är att nästan alla de personer som lämnar aktivitetsersättningen innan de fyllt 30 år är arbetsföra det vill säga de arbetar eller söker arbete vid tidpunkten de lämnar ersättningen. Dessa personer har i större utsträckning deltagit i arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser jämfört med de som deltar i insatser i december Resultatet indikerar att, framförallt för de personer som lämnar aktivitetsersättningen innan 30 år, har fått hjälp och stöd från ansvariga aktörer att utveckla sin arbetsförmåga. De har till exempel deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering i högre grad än de som har pågående insatser. 22

23 23 (26) 23

24 24 (26) Tabellbilaga Tabell B1 Kön, ålder och födelseland Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Kön Kvinna Man Ålder dec Födelseland Sverige EU Övriga europa MENA+ Turkiet Övriga världen Tabell B2 Boendeförhållanden Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Eget boende Tillsammans med make/maka Tillsammans med föräldrar I boende för vuxna gruppboen Annat boende Tillsammans med barn Framgår inte

25 25 (26) Tabell B3 Stöd i den dagliga livsföringen Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % God man Förvaltare Personligt ombud Stöd enligt LSS/SoL Handledare Boendetöd Övrigt stöd Framgår inte Tabell B4 Diagnosgrupper Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Diagnosgrupper Psykiska sjukdomar (F) Sjukdomar i nervsystemet (G) Missbildningar (Q) Sjukdommar i muskler (M) Skador, förgigftningar (S T) Övriga diagnoser Tabell B5 Psykiatriska diagnoser Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Psykiatriska diagnoser Schizofreni och vanföreställningar (F20 F29) Förstämningssyndrom (F30 F39) Neurotiska och stressrelaterade besvär (F50 F59) Personlighetsstörningar hos vuxna (F60 F69) Psykisk utvecklingsstörning (F70 F79) Störningar i psykiskutveckling (F80 F89) Beteendestörning med debut i barndom (F90 F98) Övriga psykiska diagnoser

26 26 (26) Tabell B6 Psykisk utvecklingsstörning Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Psykisk utvecklingsstörning Lindrig psykisk utvecklingsstörning (F70) Medelsvår psykisk utvecklingsstörning (F71) Svår psykisk utvecklingsstörning (F72) Grav psykisk utvecklingsstörning (F73) 2 0, Annan psykisk utvecklingsstörning (F78) 2 0, Ospecifik psykisk utvecklingsstörning (F79)