Diagnos på primärvården i Region Skåne

Transkript

1 Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska vardagen finns. Vi tror att vi alla vill sträva åt samma håll en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Med Sverigeronden vill Läkarförbundet träffa politiker, i majoritet och opposition samt landstingsledning, i alla landsting under de närmaste åren. Mötet sker i samarbete med lokalföreningen på orten. På mötena vill vi ha en dialog om professionens inflytande över sjukvården, om primärvårdens förutsättningar och hur vi skapar ett effektivt resursutnyttjande i vården. Denna skrift inleds med en kort sammanfattning av Läkarförbundets syn på några av vårdens viktigaste frågor. Därefter följer en rapport baserad på Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare om hur vårdcentralernas verksamheter fungerar. Rapporten har bearbetats med det regionala resultatet för Skåne.

2 SAMMANFATTNING AV LÄKARFÖRBUNDETS SYN PÅ NÅGRA AV VÅRDENS VIKTIGA FRÅGOR: En hälso- och sjukvård av hög kvalitet God vård på lika villkor för hela befolkningen är en viktig princip för svensk hälso- och sjukvård. Denna princip stämmer också väl med etiken för läkarnas arbete. Men att nå dit är en stor utmaning som kräver förändringar. God läkarbemanning Det saknas fast anställda läkare inom primärvården och psykiatrin. Sviktar primärvården kan det överbelasta hela sjukvården. Skillnaderna över landet är stora. Bristen är koncentrerad till norra Sverige och några ytterligare landsting, medan storstäderna har haft en mer positiv utveckling. Läkarförbundet anser att det behövs lokala, regionala och nationella insatser för att säkra primärvårdens läkarbemanning. Och åtgärder måste vidtas omgående. En av nycklarna till framgång är att få läkare att fortsätta på sin vårdcentral. Patientansvarig läkare (Pal) Möjligheten att träffa samma läkare ger patienten ökad trygghet. Det förbättrar patientsäkerheten och ger ett effektivare resursutnyttjande. Därför föreslår Läkarförbundet att alla patienter ska ha rätt till en namngiven patientansvarig läkare (Pal) som fast vårdkontakt. Fler än de med livshotande tillstånd till exempel de med kroniska sjukdomar, sköra och multisjuka äldre med flera har behov av en läkare som fast vårdkontakt. Vi har den lagstiftning som behövs för att ge patienter rätt till en Pal. Men tillämpningen av lagen måste ändras. Mer läkartid i äldrevården Många äldre kommer i kläm i dagens system. Antalet läkarbesök i hemmen har ökat, men det räcker inte och samtidigt blir de äldre fler. Därför måste målen sättas högre i dag när det gäller den läkartid som erbjuds de sköra äldre. Läkarförbundets mål är mer läkartid i de äldres sjukvård, en fast läkarkontakt och systematisk samordning av vårdkedjor. Utskrivningsklara patienter Många patienter ofta sköra, äldre personer tvingas ligga på sjukhus för länge. Det innebär sämre vård, livskvalitet och trygghet. En effektivare utskrivningsprocess skulle frigöra vårdplatser till patienter med större behov. Bristen på vårdplatser är idag ett stort problem på landets sjukhus, både ur ett patientsäkerhets- och ett arbetsmiljöperspektiv. Skattebetalarna skulle också få ut mer vård och omsorg för pengarna. Utvecklande arbetsmiljö ger hög patientsäkerhet Alla ska kunna må bra på jobbet. Men i dag arbetar läkare ofta under pressade förhållanden, samtidigt som sjukvårdens kvalitet är beroende av läkarnas kompetens och skicklighet. Läkarförbundet värnar en god arbetsmiljö under hela arbetslivet, präglad av högt inflytande och goda förutsättningar att både planera och svara för det ansvar som yrket förutsätter. Vidare behöver sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet erkännas och beaktas i organisationen av sjukvården. Omorganisationer ska genomföras i samarbete med vårdens personal och politiska beslut ska beakta läkares förutsättningar att kunna svara för god vård. 2

3 Fortbildning Läkare måste få fortbildning under hela yrkeskarriären för att ta till sig ny kunskap och tillsammans med kollegor förbättra diagnostik och behandling. Det är då viktigt med god lärandemiljö med tid för dialog, eftertanke, kunskapsöverföring och sökande av information. Alla specialistläkare ska kunna avsätta minst en halv dag i veckan för internutbildning och egen fortbildning, och möjlighet till minst tio dagars extern fortbildning per år. IT i vården IT är en väsentlig del av alla läkares vardag. För att uppnå de potentiella vinsterna med den nationella e-hälsan och IT-systemen inom vården, behövs en bred samverkan med läkarprofessionen och den kliniska vardagen. IT-systemen är i dag ett stort arbetsmiljöproblem, i synnerhet för läkare. IT-stöd måste utformas med tanke på patienternas sekretess och integritet. Läkarförbundet verkar för att minska läkares administrativa arbetsbörda, till förmån för arbetet med patienterna. Ledarskap i vården Sjukvården är beroende av engagerade och kunniga chefer. För att upprätthålla en sjukvård av hög klass och främja en snabb metod- och kvalitetsutveckling är det av största vikt att läkarna antar chefskap i sjukvården. Personer med goda personliga egenskaper för chefskap går att finna inom alla yrkesgrupper. Läkarna har dock med sina medicinska kunskaper särskilt goda förutsättningar att leda denna kunskapsintensiva verksamhet mot ökad kvalitet, produktivitet och tillgänglighet. Läkarförbundet menar att det är på läkare som en stor del av utvecklingen av morgondagens sjukvård vilar och att de därför behövs som chefer på olika nivåer i sjukvården. Forskning Forskande läkare är länken mellan forskningsrönen och sjukvården. Därför vill Läkarförbundet att forskningen integreras med det kliniska arbetet och att det finns tjänster som kombinerar utbildning, forskning och klinisk tjänstgöring. Vi vill likställa forskarutbildningen med klinisk karriär genom att ge forskande ST-läkare specialistlön fem år efter legitimation. Läs mer i våra rapporter på Primärvårdens allmänläkare Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Varför kan inte doktorn komma? Utskrivningsklara patienter Kvalitetssäkrad fortbildning för alla läkare Läkaren, patienten och IT ett policyprogram Patientens delaktighet i sin vård Läkare behövs som chefer Läkare som forskar 3

4 RAPPORT FRÅN SVERIGES LÄKARFÖRBUND: Diagnos på primärvården i Region Skåne Utredare Svante Pettersson November 2015 SAMMANFATTNING Sveriges läkarförbund genomför en omfattande utvärdering av vårdvalet i den svenska primärvården. Arbetet har genomförts i tre steg och i den här rapporten redovisas det sammanfattande resultatet för primärvården i Region Skåne. Utvärderingen visar att Region Skåne inte är något undantag från denna generella bilden av att primärvården i Sverige är svagt utvecklad. Skåne har samma problem med vakanser som landet i övrigt och för att vårdvalet ska bli fullt utbyggd behöver uppdraget utvidgas så att ytterligare minst 200 specialistläkare kan knytas till vårdcentralerna i Skåne. Läkarförbundet har genomfört en omfattande enkätundersökning bland alla läkare vid landets vårdcentraler. Resultaten visar på stora utvecklingsbehov. Av vårdcentralernas specialistläkare i Skåne har en av fyra svarat att de inte kan rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. Självfallet är detta en alldeles för hög andel och undersökningen visar alltså att läkarna inte alls är nöjda med förutsättningarna att ge sina patienter bra vård. Det är stora skillnader beroende på vilken vårdcentral läkarna arbetar vid. På fullbemannade vårdcentraler svarar nästan alla de kan rekommendera sin vårdcentral. När verksamhetschefen är en läkare och bland dem som arbetar på en privat vårdcentral är det också relativt sett många som anser att de kan rekommendera sin vårdcentral. På offentliga vårdcentraler och framför allt på de som har svårigheter att bemanna verksamheten är läkarna inte alls nöjda med förutsättningarna att kunna ge bra vårdkvalitet och god service. Läkarförbundets undersökning visar att åtgärder för att bemanna vårdcentralerna och succesivt utbyggda läkarresurser är det som avgör vilken kvalitet och service som primärvården i Skåne kan erbjuda sina invånare. Skåne uppvisar stora likheter med landet i övrigt. Ett undantag är dock hur läkarna uppfattar att IT-systemen fungerar. Här finna en betydande potential till effektiviseringar, där Skåne enbart genom att nå den nivå som landets bästa landsting har kan spara 60 miljoner kronor och frigöra tid som motsvarar 40 heltidsarbetande specialistläkare. 4

5 Inledning och bakgrund Att utvärdera primärvårdens vårdval har varit ett av Sveriges läkarförbunds högst prioriterade projekt under senare år. Läkarförbundet hade en pådrivande roll inför att vårdvalet infördes i primärvården Vi vill ta ett fortsatt aktivt ansvar och hoppas att utvärderingen ska kunna utgöra underlag till diskussionerna om hur den svenska primärvården kan fortsätta utvecklas. Arbetet genomförs i tre steg. Det första var en kartläggning av läkarbemanningen vid landets vårdcentraler hösten Det andra beskrev hur primärvårdens resurser och produktion utvecklats från 2001 till Det tredje och avslutande steget handlar om att ge primärvårdens läkare möjlighet att lämna sina synpunkter på hur vårdcentralernas verksamheter fungerar i den primärvård som vårdvalet format. Detta har gjorts genom en enkät till alla specialistläkare och ST-läkare i allmänmedicin som arbetade vid landets vårdcentraler vårvintern Resultaten är tänkta att ge underlag för att målinrikta och påskynda det lokala arbetet med att förbättra primärvården. Undersökningen fångar läkarnas synpunkter inom fem områden som måste fungera för att verksamheten ska få full verkningsgrad. Det handlar om läkarnas uppfattning om (1) möjligheten att ge kvalitet och service i patientvården, (2) om de vardagliga förutsättningarna på vårdcentralen, (3) om landstingens eller regionernas styrning, (4) om förutsättningarna för att fylla på och utveckla sina kunskaper samt (5) om IT och beslutsstöd. Läkarnas syn på hur vardagen fungerar inom dessa områden redovisas i separata delrapporter. Första rapporten kom den 17 november 2015 och beskrev hur specialistläkarna ser på möjligheterna till fortbildning och kunskapsutveckling. Som komplement redovisades i oktober 2015 också den metod som använts i undersökningen och vissa bakgrundsdata. Det ska fungera som bakgrund och bredvidläsning till övriga rapporter med resultat från enkätundersökningen. Alla rapporter inklusive beskrivning av bakgrunden till projektet finns under Del 3 på Undersökningsgruppens målgrupp och registret som undersökningen skapat Enkäten har riktats till alla specialistläkare och ST-läkare i allmänmedicin som arbetar vid de offentliga och privata vårdcentralerna, oberoende av om de är medlemmar i Läkarförbundet eller inte. Vad gäller specialistläkare vid vårdcentralerna i Region Skåne blev målgruppen 643 läkare. Lite drygt 400 av dessa har svarat på enkäten och svarsprocenten bland dessa är alltså drygt 60 procent i Region Skåne, se tabell i bilaga. Genom arbetet med utvärderingarna har Läkarförbundet skapat ett uppdaterat och relativt heltäckande register över de läkare som arbetar i den svenska primärvården. Bearbetningar av registret är en viktig del av resultaten i arbetet. Här redovisas några slutsatser för Region Skåne som vi kunnat dra utifrån dessa. 5

6 Antalet specialistläkare vid vårdcentralerna i Region Skåne behöver öka Läkarförbundets utvärderingar visar att den svenska primärvården fortfarande är svagt utvecklad. Vårdvalet har inte levt upp till förväntningarna om snabb utveckling mot en fungerande primärvård. I Skåne verkar dock vårdvalet haft en positiv effekt, så tillvida att primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens totala resurser ökat mer än på andra håll under åren efter millennieskiftet. Huvudproblemet kvarstår dock: Primärvårdens personalresurser är inte tillräckliga för att på allvar kunna fullgöra sin roll som den Skånska hälso- och sjukvårdens bas. Läkarförbundet menar liksom Sveriges Riksdag också beslutat att primärvårdens läkarbemanning måste dimensioneras så att det finns en heltidsarbetande specialistläkare per invånare. Läkarförbundets enkät om läkarbemanningen visade att Region Skåne hösten 2012 hade en läkartäthet om invånare per heltidsarbetande läkare. Dimensioneringen av antalet specialister vid vårdcentralerna var alltså betydligt lägre än önskvärt. För att den offentliga och privata primärvården i Region Skåne ska nå nivån 1/1500 behöver det sammantaget finnas ungefär 850 specialistläkare vid vårdcentralerna. I vårdvalet avgörs läkardimensioneringen av det avtal och uppdrag som regionen definierar. Läkarförbundets beräkningar visar att avtalen måste utvidgas och ökas så att vårdcentralerna kan knyta ytterligare 200 specialistläkare till verksamheterna. De närmaste årens generationsväxling vid vårdcentralerna ställer krav på särskilda åtgärder Åldersprofilen bland vårdcentralernas läkare i Region Skåne ger skäl till oro att läkartillgången kan komma att minska de närmaste åren på grund av pensionsavgångar. 55 % av de specialistläkare som arbetar på vårdcentraler i regionen är 55 år och över. Dagens problem med att bemanna vårdcentralerna kommer alltså att förvärras, även om man bibehåller det uppdrag och de ersättningar som primärvården i dag arbetar efter. Som framgår av figur 1 är de åldersgrupper som närmar sig pensionsåldern större än de som är på väg in genom ST-tjänstgöringen. Framför allt är gruppen läkare mellan 50 och 60 år liten. Situationen i Skåne är inte lika allvarlig som på många andra håll i landet, men konkurrensen om vårdcentralernas läkare kommer att vara stor. Att stimulera läkare att fortsätta sin tjänstgöring efter reguljär pensionsålder kan, tillsammans med rekrytering från andra länder, vara viktiga sätt att undvika att problemen blir allt för omfattande. Att öka antalet specialisttjänstgörande läkare i allmänmedicin, alltså den femåriga så kallade specialiseringstjänstgöring (ST) som legitimerade läkare genomgår för att få sin specialistkompetens inom ett visst medicinskt område, är en nödvändig åtgärd som kan garantera läkarbemanningen mer långsiktigt. Som framgår av figur 2 är Region Skånes dimensionering av antalet ST-tjänster i allmänmedicin densamma som i landet som helhet. Regionen tillhör de som har lättare än andra att besätta sina ST-tjänster och en tydlig satsning på ST i allmänmedicin kan vara en viktig väg för att undvika framtida problem. 6

7 Figur 1. Antal läkare per födelseår som är kliniskt verksamma vid vårdcentraler i Region Skåne, fördelat på specialistläkare och ST-läkare våren Figur 2. Landstingens/regionernas dimensionering av ST i allmänmedicin våren 2015, relaterat till antalet specialistläkare. Index för relationen mellan antalet specialistläkare och ST-läkare, riket är lika med 100 och högre index innebär relativt sett fler ST-läkare. 7

8 Enkätundersökningens resultat för Region Skåne Enkäterna omfattade ett stort antal frågor. I den här rapporten redovisas endast ett urval av frågorna till specialistläkarna (96 procent är specialister i allmänmedicin) och där redovisningen fokuseras kring Region Skåne. Utöver frågorna om verksamhetens funktion ställdes också ett antal bakgrundsfrågor. Svaren på dessa har redovisats i en första rapport, som publicerades den 27 oktober Denna rapport inleds med att redovisa svaren på några av dessa bakgrundsfrågor för Region Skåne som bedömts vara av särskilt intresse för övriga resultat som redovisas. Redovisningarna av resultaten är nedbrutna till geografiska områden i Skåne. Det ideala skulle ha varit att dessa speglar någon underindelning för primärvården som används av regionen. Dock finns det inte någon lämplig sådan indelning som kunnat användas som bas för att redovisa resultaten. Istället har vi utgått ifrån den indelning som Läkarförbundet olika föreningar i Skåne tillämpar. Den indelning som använts för att bryta ned svaren i Skåne är således: Ängelholm, Helsingborg = Nordvästra Skåne. Landskrona, Eslöv och Lund = Mellersta Skåne. Malmö, Trelleborg = Malmö Läkarförening. Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad = Östra Skånes läkarförening. Vårdcentralens aktuella läkarbemanning I den kanske mest centrala bakgrundsfrågan fick läkarna beskriva den aktuella bemanningen på sin respektive vårdcentral. I frågan angavs att de i sin bedömning skulle utgå från det antal fasta och vikarierande läkare som krävs för att vårdcentralen ska anses vara fullt bemannad, med nuvarande uppdrag och ersättningar. Svaren speglar alltså hur den aktuella bemanningen ser ut i förhållande till vad hälsovalet i Skåne ger förutsättningar för. Svarsalternativen var fullbemannad, några vakanser (mer än 80 procent besatta), flera vakanser (50-80 procent besatta) och många vakanser (färre än 50 procent besatta). Bemanningssituationen i primärvården Region Skåne har stora likheter med den som gäller för landet som helhet. En tredjedel av läkarna arbetar på vårdcentraler som är fullt bemannade, en ytterligare fjärdedel vid vårdcentraler som har upp till 20 procent vakanser. Sammantaget arbetar alltså närmare 40 procent av primärvårdsläkarna i Skåne på vårdcentralerna där 20 procent eller fler av de fasta läkarna saknas. Var sjätte läkare arbetar på en vårdcentral som har mindre än hälften av de läkare som behöver finnas för att uppdraget i hälsovalet ska kunna fullgöras. 8

9 Figur 3. Bemanningsläget i primärvården Region Skåne och hela landet vårvintern Bemanningsläget i primärvården Region Skåne vårvintern 2015 Bemanning på den egna vårdcentralen i förhållande till vad uppdrag/ersättningar ger förutsättningar för, specialistläkarnas bedömning Malmö, Trelleborg 40% 28% 19% 13% Ängelholm, Helsingborg 41% 24% 25% 11% Hela Skåne 35% 27% 25% 13% Sverige 34% 28% 26% 12% Landskrona, Eslöv, Lund 37% 23% 26% 14% Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad 21% 33% 33% 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fullbemannad Mer än 80% 50-80% Under 50% När man studerar figuren bör det hållas i minnet att den beskriver antalet läkare som arbetar vid vårdcentraler med olika grad av vakanser. Sett till antalet vårdcentraler är det alltså en betydligt högre andel som har många vakanser andelen vårdcentraler med över 50 procent vakanser är sålunda mer än dubbelt så stor som den andel läkare som arbetar fast på dem. De läkare som saknas har ju inte kunnat svara på enkäten. Variationerna mellan de olika geografiska områden som redovisningen är indelad i är relativt liten. Det positiva undantaget är det område där Malmö och Trelleborg ingår, där närmare 70 procent av läkarna arbetar på vårdcentraler som har färre än 20 procent vakanser. Det mer negativa undantaget är det område som omfattar Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn och Ystad, där nästan hälften av läkarna arbetar på vårdcentraler som har problem att besätta sina läkarbefattningar. Läkares syn på hur vården och servicen på vårdcentralerna fungerar För att fånga läkarnas allmänna uppfattning av hur verksamheten på den egna vårdcentralen fungerar ur ett patientperspektiv ställdes frågan om de själva skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. I landet som helhet var det 78 procent av läkarna som skulle göra det och i Region Skåne 73 procent (se figur 4). Man kan alltså konstatera att det i Skåne är närmare var fjärde av vårdcentralernas läkare som inte självklart skulle rekommendera den egna vårdcentralen till en sjuk anhörig. Dessa svar kan 9

10 inte ses som något annat än en vädjan om att förutsättningarna för att ge bra vård och bra service på vårdcentralerna måste förbättras radikalt. Figur 4. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig, hela landet och Region Skåne. Figur 5. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig, fördelat efter olika kategorier av svarande i Region Skåne. "Jag skulle rekommendera min vårdcentral till en sjuk anhörig" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler med olika bemanning, ledning och driftsform Fullbemannad 73% 23% Verksamhetschefen är läkare 62% 25% 7% 5% Privat vårdcentral 62% 22% 11% 5% Alla specialistläkare på vårdcentraler i Region Skåne 45% 28% 19% 7% Offentlig vårdcentral 36% 31% 23% 8% Verksamhetschefen är inte läkare 38% 29% 24% 8% Mer än 50% vakanser 6% 20% 48% 26% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Figur 5 redovisar svaren på samma fråga nedbrutna till olika undergrupper utifrån de bakgrundsfrågor som ingick i undersökningen. Skillnaderna mellan undergrupperna är högst 10

11 påtagliga. Den dryga tredjedel av läkarna som arbetar på fullt bemannade vårdcentraler har nästan alla svarat att de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. Samtidigt är det bara en av fyra som skulle göra det bland den sjättedel av läkarna på vårdcentraler där hälften eller fler av de fasta läkarna saknas. De som arbetar på vårdcentraler med en läkare som verksamhetschef skulle rekommendera sin vårdcentral i betydligt högre omfattning än de som inte har detta. Läkare som arbetar på privata vårdcentraler skulle rekommendera dessa till anhöriga i högre utsträckning än de som arbetar på offentliga. Figur 6. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig, delområden inom Region Skåne och landet som helhet. "Jag skulle rekommendera min vårdcentral till en sjuk anhörig" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler inom Skånes delföreningars områden Sverige 50% 28% 15% 6% Ängelholm, Helsingborg 45% 30% 14% 8% Landskrona, Eslöv, Lund 43% 31% 18% 7% Alla specialistläkare på vårdcentraler i Region Skåne 45% 28% 19% 7% Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad 48% 24% 22% 6% Malmö, Trelleborg 45% 27% 20% 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Figur 6 beskriver skillnader i svaren mellan olika områden i Region Skåne. Även om skillnaderna här är betydligt mindre än i den nyss kommenterade figuren är de ändå noterbara. Bland de av vårdcentralernas läkare som arbetar i området Malmö/Trelleborg är det 28 procent som inte skulle rekommendera den egna vårdcentralen, medan det i Ängelholms- och Helsingborgsområdet är 22 procent som inte skulle göra det. En annan fråga som ställdes i enkäten handlade om i vilken grad läkarna var nöjda med förutsättningarna att följa upp patientens läkemedelsordinationer. Se figur 7. 11

12 Figur 7. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om hur nöjda de är med förutsättningarna att följa upp och utvärdera patientens läkemedelsordinationer, hela landet och Region Skåne. I både Region Skåne och i landet som helhet svarade hälften att man var nöjd med förutsättningarna för detta. Att hälften av de specialistläkare som arbetar vid vårdcentraler inte anser sig vara nöjda med detta måste ses ett misslyckande. Att ordinera och följa upp läkemedel är något av kärnan i de insatser som läkarna utför. Under senare år har konsekvenserna av bristande uppföljning av läkemedel uppmärksammats på olika sätt och det är utomordentligt viktigt att förutsättningarna förbättras. 12

13 Figur 8. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de är nöjda med förutsättningarna att följa upp och utvärdera patientens läkemedelsordinationer, delområden i Region Skåne. "Hur nöjd är du med dina förutsättningar att följa upp och utvärdera patienternas läkemedelsordinationer?" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler inom Skånes delföreningars områden Malmö, Trelleborg 14% 43% 28% 14% Sverige 14% 37% 35% 13% Hela Region Skåne 12% 36% 34% 16% Ängelholm, Helsingborg 18% 26% 37% 14% 4% Mellersta Skåne 8% 36% 35% 18% Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad 9% 33% 38% 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Figur 8 beskriver skillnader i svaren mellan olika områden i Region Skåne i frågan om uppföljning av läkemedelsordinationer. Till skillnad från frågan om att rekommendera vårdcentralen är det läkarna i Malmö/Trelleborg som rapporterar att de är mindre missnöjda än övriga. Där är det 57 procent som instämmer i att man är nöjda, medan enbart 42 procent är detta i Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn och Ystad. Syftet med Läkarförbundets primärvårdsenkät är inte att peka ut verksamheter eller områden som erbjuder sämre eller bättre vård än andra. Förhoppningen är istället att resultaten ska fungera som underlag för förbättringsarbete och att det ska vara möjligt att identifiera de faktorer som driver mot bra vård och god service. Som redan framgått är läkarbemanningen en av de frågor som är avgörande för vilken kvalitet och service som läkarna uppfattar att de kan ge i sitt vardagsarbete. Figur 9 illustrerar att det finns ett nästan övertydligt samband mellan vårdcentralernas bemanning och den kvalitet och service som läkarna uppfattar att de kan ge inom alla områden av frågor om patientvården som ingått i enkäten. 13

14 Figur 9. Andel av specialistläkarna i Region Skåne som instämmer i att de kan erbjuda olika aspekter av god vård efter grad av bemanning vid vårdcentralen. Andra områden där vi kunnat konstatera starka samband mellan läkarnas mer positiva bedömningar av vårdens kvalitet och service handlar om att privata verksamheter förefaller ha lyckats skapa bättre förutsättningar än de offentliga. I särskilt hög grad gäller detta sådana privata verksamheter där en eller flera av ägarna också arbetar i den kliniska verksamheten på vårdcentralen. Fortbildning och kunskapsutveckling Både för patientsäkerheten och läkarnas arbetsmiljö är möjligheterna att upprätthålla och utveckla kunskaper och kompetens av stor betydelse. I enkäten ställdes frågan om hur man såg på sina förutsättningar att upprätthålla och utveckla sin kompetens inom de områden som det kliniska arbetet ställer krav på. Det var enbart en tredjedel av specialistläkarna som instämde i att man har goda möjligheter till detta. Andelen var i princip den samma i Skåne som i landet som helhet. Se figur

15 Figur 10. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de har goda möjligheter att utveckla sin kompetens inom de områden som deras kliniska arbete kräver, hela landet och Region Skåne. 15

16 Figur 11. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de har goda möjligheter att utveckla sin kompetens inom de områden som deras kliniska arbete kräver, fördelat på olika kategorier av svarande i Region Skåne. "Jag har goda möjligheter att utveckla min kompetens inom de områden som mitt kliniska arbete kräver" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler med olika bemanning, ledning och driftsform Fullbemannad Praktikertjänst 14% 10% 32% 35% Verksamhetschefen är läkare 15% 29% Mindre företag med kliniskt verksamma ägare 22% 19% Privat 12% 26% Alla specialistläkare på vårdcentralerna i Region 8% 25% Offentlig 6% 24% Verksamhetschef är inte läkare 5% 24% Mer än 50% vakanser 4% 12% 44% 38% 40% 40% 42% 38% 42% 43% 42% 14% 15% 16% 17% 23% 24% 25% 27% 40% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Figur 12 beskriver hur svaren fördelas bland specialistläkare vid vårdcentralerna med olika bemanning, drifts- och ledningsform i Region Skåne. Skillnaderna mellan olika undergrupper är stora och som framgår är mönstret för frågan om ur nöjd man är med sina möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling, i allt väsentligt detsamma som för om man skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. Således är de läkare som arbetar vid fullt bemannade vårdcentraler, inom Praktikertjänst och där verksamhetschefen är läkare, betydligt mer nöjda med sin situation relativt de som arbetar på vårdcentraler med många vakanser, där verksamhetschefen inte är läkare samt vid offentligt drivna vårdcentraler. 16

17 Figur 12. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de har goda möjligheter att utveckla sin kompetens inom de områden som deras kliniska arbete kräver, olika delområden i region Skåne. "Jag har goda möjligheter att utveckla min kompetens inom de områden som mitt kliniska arbete kräver" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler inom Skånes delföreningars områden Malmö, Trelleborg 13% 28% 39% 19% Sverige 9% 27% 43% 21% Ängelholm, Helsingborg 7% 27% 44% 20% Hela Region Skåne 8% 25% 42% 24% Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad 8% 24% 36% 30% Landskrona, Eslöv, Lund 21% 47% 29% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Det är relativt stora skillnader i hur stor andel av läkarna som anser att de har goda möjligheter att utveckla sin kompetens inom de områden som det kliniska arbetet kräver, mellan olika områden i Region Skåne. I området Landskrona, Eslöv, Lund är det enbart en av fyra läkare som instämmer i detta. I Malmö/Trelleborg är det mer än 40 procent. IT-systemen Resultaten i enkätundersökningen är som framgått i mångt och mycket lika mellan Region Skåne och landet som helhet. Läkarnas syn på hur IT-systemen fungerar är dock ett tydligt undantag. Funktionen i IT- systemen är inte särskilt uppskattad av primärvårdens specialistläkare. Figur 13 visar att enbart 30 procent av vårdcentralernas specialistläkare instämmer i att IT-systemen är bra och underlättar arbetet i primärvården. I Skåne är dock situationen betydligt mer problematisk än i landet som helhet. Här är det enbart en av 100 specialistläkare som instämmer helt i att IT-systemen är bra och underlättar det vardagliga arbetet. Istället är det så många som 64 procent som helt avstånd från att systemen är bra. Vårdcentralsläkarna i Region Skåne är de minst nöjda i landet med hur IT-systemen fungerar. 17

18 Figur 13. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om IT-systemen är bra och underlättar arbetet som läkare i primärvården, hela landet och Region Skåne. 18

19 Figur 14. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om IT-systemen är bra och underlättar arbetet som läkare i primärvården, olika delområden i Region Skåne. "IT-systemet är bra och underlättar mitt arbete som läkare i primärvården" Specialistläkarnas svar från vårdcentraler inom Skånes delföreningars områden Sverige 6% 24% 36% 34% Malmö, Trelleborg 14% 31% 52% Skåne 8% 26% 64% Ängelholm, Helsingborg 8% 25% 66% Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad 6% 22% 69% Landskrona, Eslöv, Lund 23% 74% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt I stor utsträckning Delvis Inte alls Vet ej Det finns lite olika uppfattningar mellan olika delområden i Skåne i hur IT-systemen fungerar. I Malmö/Trelleborg är det drygt 17 procent av läkarna som anger att systemen är bra och underlättar arbetet i primärvården. I det område som omfattar Landskrona, Eslöv och Lund är det mer ovanligt med positiva synpunkter och det är bara några enstaka procent som anser att systemen underlättar arbetet. Dåligt fungerande IT-system är inte bara en frustration för personalen och som ger onödiga risker för patienterna. De innebär också ett slöseri med resurser. I enkäten ombads specialistläkarna att uppskatta hur många minuter de skulle kunna spara en vanlig arbetsdag om IT-systemen fungerade som de önskade. I Region Skåne uppskattade läkarna att de skulle kunna spara 60 minuter/arbetsdag. För landet som helhet var uppskattningen att det skulle vara möjligt att spara 47 minuter. I det landsting som där läkarna redovisade det lägsta uppskattade tidsspillet till följd av krånglande ITsystemen angavs det till 25 minuter. Om Region Skåne skulle lyckas reducera tidsspillet ned till den nivå som landets bästa landsting redovisar skulle detta innebära en årlig besparing på cirka 60 miljoner kronor, enbart utifrån specialistläkarnas lönekostnader. Skillnaderna mellan Region Skåne och bästa landsting motsvarar 40 heltidsarbetande specialistläkare och betyder alltså att Region Skåne genom 19

20 bättre IT-system kan ge en högst betydande förstärkning av primärvårdens förutsättningar att ge befolkningen mer tillgänglig och kvalitativ vård. Både den här undersökningen och andra visar att systemen i sig inte är avgörande olika landsting med samma IT-system har högst olika resultat. Det viktiga är snarast vilken delaktighet och lyhördhet som finns för att ta vardagens problem på allvar och hur förslag till lösningar bemöts. Läkarförbundet vill därför rekommendera Region Skåne att snarast inleda ett förändringsarbete, där läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal, samt de lokala fackliga organisationerna på allvar involveras för att förbättra funktionen i de IT-systemen som primärvården i Region Skåne använder sig av. Mycket talar för att detta är ett av de mest kostnadseffektiva förbättringsarbeten som regionen kan genomföra. Figur 15. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om hur mycket tid man skulle kunna spara en vanlig arbetsdag om IT-systemen fungerade som man önskar, i Region Skåne, landet som helhet och landstinget där läkarna angett lägst antal minuter. 20

21 Tabell 1. Målgrupp, antal svar och svarprocent bland vårdcentralernas specialistläkare per område och totalt i Region Skåne. Område/läkarförening Målgrupp Antal svar Svarsprocent Malmö Läkarförening Malmö, Trelleborg ,9% Mellersta Skåne Landskrona, Eslöv, Lund ,7% Nordvästra Skåne Ängelholm, Helsingborg ,0% Östra Skånes Läkarförening Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad ,6% Hela Skåne ,4% 21