Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Transkript

1 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014

2 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Det vill säga, skapa förutsättningar så att kommunerna och landstingen kan nå målen med de medel som finns. Ett annat syfte är att ge insyn i verksamheter som är gemensamt finansierade med skattemedel. Öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre baseras på nationell och allmänt tillgänglig statistik och andra uppgifter, som belyser vården och omsorgen om äldre. Indikatorerna ska ge en så allsidig bild som möjligt. Uppgifterna ger dock inte en heltäckande bild av kvaliteten.

3 Resultatet Grön färg betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden i förhållande till de andra kommunerna. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst värde för respektive indikator. Gul färg anger att kommunen ligger bland de 50 procent i mittfältet. I presentationen visas resultatet för Bjuvs kommun och för riket (medianvärdet). Siffrorna inom parentes är Bjuvs resultat från 2013 års Öppna jämförelser. Bjuv 100 % (90 %) Riket 85 % Ranking: Anger hur bra kommunens resultat är i förhållande till antalet resterande kommuner i undersökningen.

4 Trygghet Att kunna leva och bo under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014, Socialstyrelsen Trygghet, hemtjänst Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten. Ranking: 222 Bjuv: 40% (46%) Riket: 45% Trygghet, särskilt boende Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende. Ranking: 20 (12) Bjuv: 62% (65%) Riket: 51%

5 Bemötande Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014, Socialstyrelsen. Bemötande, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Ranking: 150 (149) Bjuv: 77% (78%) Riket: 78% Bemötande, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt Ranking: 89 (168) Bjuv: 61% (56%) Riket: 59%

6 Tillräckligt med tid Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014, Socialstyrelsen Tillräcklig med tid, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. Ranking: 82 (42) Bjuv: 86% (89%) Riket: 84% Tillräcklig med tid, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. Ranking: 191 (119) Bjuv: 69% (74%) Riket: 74%

7 Hänsyn till åsikter och önskemål Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014 Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Ranking: 12 (52) Bjuv: 93% (90%) Riket: 88% Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Ranking: 82 (52) Bjuv: 83% (84%) Riket: 81%

8 Inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014, Socialstyrelsen. Möjlighet påverka tider, hemtjänst Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av hemtjänstpersonalen. Ranking: 203 (255) Bjuv: 55% (50%) Riket: 60% Möjlighet påverka tider, särskilt boende Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen. Ranking: 36 (39) Bjuv: 68% (68%) Riket: 61% Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänst Ranking: 254 (141) Bjuv: 54% (61%) Riket: 62%

9 Boendemiljö Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Att det är trivsamt är en förutsättning för att kunna och vilja delta i gemensamma aktiviteter. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov. Även utomhusmiljön ingår i äldres boendemiljö. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov och att det är trivsamt. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014, Socialstyrelsen Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet. Ranking: 97 (133) Bjuv: 69% (66%) Riket: 67% Trivsamt utomhus, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet. Ranking: 113 (92) Bjuv: 68% (69%) Riket: 67%

10 Mat och måltidsmiljö Maten och måltidsmiljön har stor betydelse för de äldres livskvalitet och välbefinnande samt har en viktig roll för att förebygga och/eller bromsa sjukdom och ohälsa som undernäring. Måltidsmiljön kan ha effekter på den enskildes energiintag, nutritionsstatus och välbefinnande. En positiv måltidsmiljö kan utgöras av sociala aspekter samt matens smak, doft, färg och konsistens. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014, Socialstyrelsen Maten, särskilt boende Andel som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra. Ranking: 104 (22) Bjuv: 78% (87%) Riket: 76% Måltidsmiljön, särskilt boende Andel som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund. Ranking: 114 (43) Bjuv: 71% (77%) Riket: 71%

11 Utevistelse och sociala aktivteter Utevistelse och deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll i den förebyggande verksamheten t.ex. för att förebygga fallskador och depression. Deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll för t.ex. möjligheten till delaktighet, gemenskap och social samvaro. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014, Socialstyrelsen Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende Andel i särskilt boende som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus. Ranking: 116 (35) Bjuv: 60% (69%) Riket: 60% Sociala aktiviteter, särskilt boende Andel i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds. Ranking: 142 (13) Bjuv: 61% (77%) Riket: 63%

12 Äldres bedömning av omsorgen i sin helhet Faktorer som påverkar de äldres helhetsbedömning är bland annat självskattad hälsa samt upplevelsen av ensamhet och ängslan, oro och ångest. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014, Socialstyrelsen. Hemtjänst i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Ranking: 101 (112) Bjuv: 92% (92%) Riket: 91% Särskilt boende i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med särskilt boende. Ranking: 27 (30) Bjuv: 90% (89%) Riket: 84% Personalkontinuitet inom hemtjänst Genomsnittlig antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar. Ranking: 113 (59) Bjuv: 16 personal (13) Riket: 15 personal

13 Sammanhållen vård och omsorg Väntetid till särskilt boende Väntetid till särskilt boende är ett mått på äldreomsorgens tillgänglighet. Väntetid i antal dagar i snitt, från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende Ranking: 56 (158) Bjuv: 37 dagar (81) Riket: 48 dagar Kommunens information om äldreomsorgen på webben Information på kommunens hemsida - speglar innehåll och tillgänglighet till information om äldreomsorg på kommunernas webbplatser. Informationsindex för kommunens hemsida för äldreomsorg, sommaren Procentandel av maxpoäng. Ranking: 63 (145) Bjuv: 91% (83%) Riket: 87%

14 Fall, undernäring, trycksår och munhälsa Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Källa: Senior Alert Förändring: Förra året rapporterades resultaten separat, i år redovisas ett sammanslaget resultat av indikatorerna för fall, undernäring, trycksår och undernäring. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, särskilt boende Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts. Ranking: 128 Bjuv: 59% Riket: 58% Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende Andel personer i ordinärt boende med hemsjukvård som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts. Ranking: 5 Bjuv: 76% Riket: 31%

15 Fallskador Fall är en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer skadar sig. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser för individen i form av framförallt lidande och försämrad livskvalitet t.ex. svårigheter att röra sig, isolering och ökat beroende av andra. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre som skrivits in på sjukhus, genomsnittliga värden för åren Ranking: 139 Bjuv: 58% (60%) Riket: 58% Fraktur på lår och höft Måttet innefattas av vårdtillfällen orsakade sjukdomstillståndet för fraktur på höft och lår, vilken är vanligt förekommande hos gruppen mest sjuka äldre. Slutenvård bör kunna undvikas för sjukdomstillståndet. Måttet avser mäta kvaliteten på den sammanhållna vården och omsorgen med fokus på kommunernas förebyggande arbete. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Antalet personer 65 år och äldre med påverkbara slutenvårdstillfällen slutenvårdstillfallen per invånare. Ranking: 46 Bjuv: 791 pers. Riket: 912 pers.

16 Palliativ vård och omsorg - Källa: Svenska Palliativregistret Smärtskattning sista levnadsveckan Andelen patienter som under den sista levnadsveckan vid minst ett tillfälle skattade sin smärta med instrumentet VAS/NRS eller annat validerat instrument. Syftet med indikatorn är att mätning av den skall leda till att det görs en systematisk smärtskattning som dokumenteras, åtgärdas och följs upp ända fram till döden. Procentandel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan. Ranking: 157 Brytpunktssamtal Andel äldre och anhöriga som informerats om att patientens sjukdom/tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som bromsande behandling avslutas, vilket är viktigt som en del i god palliativ vård i livets slutskede. Procentandel av avlidna som före döden fått informerande samtal om sin situation. Ranking: 43 Eftersamtal med närstående En aspekt av stödet och vården i livets slutskede är att erbjuda närstående ett uppföljande samtal efter dödsfallet. Ett sådant samtal ger bland annat möjlighet för närstående att få svar på frågor om själva skeendet under den sista tiden. Procentandel av avlidna där närstående erbjudits ett eftersamtal. Ranking: 85 Behovsordination av opioid Andelen patienter för vilka det fanns ordination för injektion avopioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet vilket är viktigt att följa som en del av god palliativ vård i livets slut. Procentandel patienter för vilka det fanns ordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet. Ranking: 177 Bjuv: 24% Riket: 32% Bjuv: 70% Riket: 58% Bjuv: 78% Riket: 70% Bjuv: 91% Riket: 94%

17 Rehabilitering Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge en rad olika fysiska, kognitiva och sociala funktionsnedsättningar och besvär. Efter stroke är därför rehabilitering en av förutsättningarna för att bli bättre, att återfå en del av sina förlorade förmågor samt lära sig leva med och kompensera för kvarstående funktionsnedsättningar. Källa: Nationella kvalitetsregistret Riks Stroke. Krävs minst 30 observationer för att resultatet för en kommun ska redovisas. Procentandel av personer 65 år och äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke uppgett att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda. (Krävs minst 30 observationer för att resultatet för en kommun ska redovisas). Bjuv: uppgift saknas Riket: 57% Funktionsförmåga tolv månader efter stroke Måttet beskriver de äldres möjligheter att efter stroke kunna leva ett självständigt liv, i bemärkelsen att vara oberoende av andra i dagliga personliga aktiviteter som att förflytta sig, klä sig och sköta toalettbesök. Indikatorn avspeglar resultatet av både det akuta omhändertagandet vid insjuknandet och av de efterföljande rehabiliteringsinsatserna i bred mening. Källa: Nationella kvalitetsregistret Riks Stroke Procentandel av personer 65 år och äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning. Genomsnitt för åren 2011 till Ranking: 219 Bjuv: 60% (64%) Riket: 68%

18 Läkemedel I grunden är läkemedelsbehandling något positivt som bidrar till förbättrad hälsa och ökad livskvalitet långt upp i åldrarna. Men en omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner genom att äldre är känsligare för läkemedel. Källa: Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen Andel personer 75 år och äldre som använder tre eller fler psykofarmaka samtidigt Ranking: 166 Bjuv: 10,1% (9,4%) Riket: 9,3% Andel personer 75 år och äldre som använder tio eller fler läkemedel samtidigt Ranking: 199 Bjuv 22,5% (19,8%) Riket: 20,5% Andel personer 75 år och äldre som behandlats med minst ett av fyra olämpliga Läkemedel. Ranking: 132 Bjuv: 10,8% (12,8%) Riket: 10,9% Andel personer 75 år och äldre som behandlats med antipsykotiska läkemedel Ranking: 232 Bjuv: 8,8% (7,4%) Riket: 6,3%

19 Att tolka kostnader Avvikelse från standardkostnad: visar hur kommunens faktiska kostnader för äldreomsorgen förhåller sig till de kostnader som kommunen förväntas ha utifrån dess strukturella förutsättningar som t.ex. Befolkningsstruktur och med en genomsnittlig ambitionsnivå. En positiv avvikelse betyder att kommunen har högre kostnader än vad som är förväntat. Hemtjänst, kostnad per invånare: indikatorn visar kommunen totala kostnaderna för hemtjänst dividerat med antalet 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad är ofta ett resultat av att det är många av de äldre i kommunen som har hemtjänst. Hemtjänst, kostnad per brukare Indikatorn visar kommunen totala kostnaderna för hemtjänst dividerat med samtliga personer som har minst en insats inom hemtjänsten. Indikatorn visar vad en brukare med hemtjänst kostar i genomsnitt i kommunen. En hög genomsnittskostnad är antingen ett resultat av att brukarna har många beviljade insatser eller att kostnaden för att utföra hemtjänsten i kommunen är hög. Särskilt boende, kostnad per invånare Indikatorn visar kommunens totala kostnader för särskilt boende exklusive lokalkostnader dividerat med antalet 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad är ofta ett resultat av att det är många av de äldre i kommunen som bor på särskilda boenden. Särskilt boende, kostnad per brukare Indikatorn visar kommunen totala kostnaderna för särskilt boende exklusive lokalkostnader dividerat med samtliga personer som bor på ett särskilt boende. Indikatorn visar vad en brukare på särskilt boende i kommunen kostar i genomsnitt.

20 Bakgrundsmått Källa: Uppgifterna bygger på SCBs räkenskapssammandrag (RS) och sammanställs i SKL och SCBs publikation "Vad kostar verksamheten i Din kommun?". Avvikelse från standardkostnad Procentuell skillnad mellan nettokostnad och standardkostnaden för äldreomsorgen Hemtjänst, kostnad per invånare Kronor per invånare 65 år och äldre Hemtjänst, kostnad per brukare Kronor per brukare 65 år och äldre Särskilt boende, kostnad per invånare Kronor per invånare 65 år och äldre Särskilt boende, kostnad per brukare Kronor per brukare 65 år och äldre Andel 80 år och äldre Andel av kommunens befolkning som är 80 år och äldre Källa: Befolkningsstatistik, SCB Bjuv 2013 (2012) 12,7% (1,2%) kr ( kr) kr ( k kr ( kr) kr ( kr) 4,6% (4,7%) Riket (median) 1,7% kr kr kr kr 6,2%

21 Bakgrundsmått Antal personer per handläggare Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt socialtjänstlagen per biståndshandläggare Andel äldre med hemtjänst Andel av befolkningen 65 år och äldre med insatser inom hemtjänsten Andel äldre i särskilt boende Andel av befolkningen 65 år och äldre som bor i särskilt boende. Omfattning av hemtjänst Beviljade timmar hemtjänst per brukare och månad, 65 år och äldre. Hälsotillstånd, hemtjänst Andel personer 65 år och äldre som uppgav att de har ganska eller mycket god hälsa Hälsotillstånd, särskilt boende Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende som uppgav att de har ganska eller mycket god hälsa. Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst som uppgav att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest. Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende som uppgav att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest. Bjuv 2013 (2012) 106 pers. (176 pers.) 6,5% (7,3 %) 4,8% (4,9 %) Uppgift saknas (19 %) 25% (26%) 17% (16 %) 8% (8%) 8% (9%) Riket (median) 140 pers 7,0 % 4,2 % 20 % 30% 25% 6% 12%