Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser

Transkript

1 Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 13 Sara Davidsson 1

2 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Syfte... 6 Öppna jämförelser av vård och omsorg... 6 Datakällor i öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre... 7 Svarsfrekvens i brukarundersökningen... 8 Bakgrundsmått... 1 Resultat från öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre Nöjdhet med omsorgen...43 Indikatorer baserade på brukarundersökningen...46 Avslutande ord...48 Referenser...5 FoU i Väst/GR Juni 14 Foto omslag: Pia Schmidtbauer Layout: Infogruppen GR Tryckeri: Sandstens, Göteborg FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 573, 2 22 Göteborg e-post: fou@grkom.se 3

4 Sammanfattning Denna rapport är en regional sammanställning över GR-kommunernas resultat i öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre. Sammanställningen syftar till att underlätta användandet av öppna jämförelser i GR-kommunernas analysarbete. Årets jämförelse av vård och omsorg om äldre är den fjärde jämförelsen som Socialstyrelsen tillsammans med SKL publicerar. Öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre bygger på flera källor såsom brukarundersökning, flera nationella register och kommunernas egna undersökningar. Vad gäller brukarundersökningen bör det noteras att många äldre inte har besvarat enkäten samt att andra personer ibland har svarat i den äldres ställe. I det följande presenteras några av resultaten från sammanställningen. I GR-kommunerna använder i genomsnitt mellan 1 och 21 procent av de äldre tre eller fler psykofarmaka. Detta är betydligt högre än genomsnittet för landet som helhet där 4 procent bedöms använda flera psykofarmaka. Indikatorn har omdefinierats till att 13 endast inkludera de äldre som nås av kommunens omsorg (i 12 års jämförelser ingick alla äldre i kommunen). I landet som helhet är det en lägre andel år 13 än 12 som använder flera psykofarmaka; i samtliga GR-kommuner är andelen tvärtom högre 13. I och med att indikatorn har omdefinierats ökar möjligheterna för kommunerna att påverka resultatet för indikatorn. Bland samtliga äldre i landet använder ungefär var femte tio eller fler läkemedel, för de flesta av GR-kommunerna är det fler än så som använder många läkemedel. I GR anser drygt hälften på särskilt boende att de har goda möjligheter att komma utomhus men variationen inom regionen är stor, mellan och 7 procent. I hela landet anser 58 procent att möjligheterna att komma utomhus är goda. Något fler är nöjda med de sociala aktiviteter som erbjuds, drygt 6 procent i både som helhet och GR. Liksom för möjligheterna att komma utomhus finns det stora skillnader inom regionen. Runt 8 procent av hemtjänsttagarna i både och GR ansåg att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete. Något färre i särskilda boenden anser detsamma. Vad gäller hemtjänst är det fler som anser att personalen har tillräckligt med tid än att de kan påverka vilka tider de får hjälp. 4

5 Att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt tycker tre av fyra avseende hemtjänst. Färre i särskilda boenden (56 procent i GR) instämmer i att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. De allra flesta är nöjda med sin hemtjänst, i genomsnitt 85 procent i GR. De flesta är också nöjda med sitt särskilda boende, i genomsnitt 81 procent i GR. I landet som helhet är det något fler än i GR som är nöjda med omsorgen i sin helhet. Sedan föregående års undersökning har för både hemtjänsten och särskilt boende de flesta av GR-kommunerna höjt sina resultat något. I jämförelse med föregående års undersökning har flera GR-kommuner högre resultat vad gäller nöjdheten med maten och de sociala aktiviteter som erbjuds. Färre än föregående år anser däremot att det är trivsamt utomhus eller att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål. Vem som har besvarat enkäten påverkar i de flesta fall resultatet. När äldre själva har svarat på undersökningen har de i högre utsträckning uppgett att de är nöjda med omsorgen än om en anhörig besvarat enkäten. Även de äldres hälsotillstånd påverkar hur nöjda de är med omsorgen. Äldre som anser sin hälsa vara god är i större utsträckning nöjda med omsorgen än äldre med sämre hälsa; i flera GR-kommuner är närmare 1 procent med god hälsa nöjda med omsorgen. n 5

6 Inledning Öppna jämförelser syftar till att skapa öppenhet och insyn i offentligt finansierad vård och omsorg. De indikatorbaserade jämförelserna ska ge underlag till uppföljning, analys och lärande. Jämförelserna riktar sig till företroendevalda i kommuner och landsting, tjänstemän i kommuner och landsting samt företrädare för olika verksamheter och professioner. Öppna jämförelser görs inom flera områden såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, folkhälsa och skola. Årets jämförelse av vård och omsorg om äldre är den fjärde jämförelsen som Socialstyrelsen tillsammans med SKL publicerar. För att underlätta användningen av öppna jämförelser i Göteborgsregionens kommuner sammanställer Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) kommunernas resultat inom socialtjänstens område. Denna rapport är en sammanställning av 13 års öppna jämförelse inom vård och omsorg om äldre. Mycket av analysarbetet av öppna jämförelser behöver ske på lokal nivå eftersom det kräver kunskap om den egna verksamheten. Denna rapport vill bidra med en lättöverskådlig och tillgänglig bild av GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser på regional nivå. Sammanställningen kan ses som ett tillskott till det kommunala analysarbetet och bör användas tillsammans med andra rapporter (se exempelvis SKL:s analyshandbok för tips på hur resultaten från öppna jämförelser kan användas på lokal nivå). Syfte Denna rapport syftar till att underlätta användandet av öppna jämförelser i GR-kommunernas analysarbete. Genom att sammanställa GR-kommunernas resultat är avsikten att göra resultaten lättillgängliga. På så sätt underlättas också jämförelser med närliggande kommuner och rapporten kan därmed bidra till ett utbyte och lärande mellan kommunerna i regionen. En regional sammanställning kan också bidra till att skapa en bild av hur resultaten ser ut för regionen som helhet och utgöra en utgångspunkt för ett GR-gemensamt arbete kring vissa indikatorer. Öppna jämförelser av vård och omsorg Jämförelsen består av 37 indikatorer som ska visa på kvalitet och effektivitetet i vård och omsorg om äldre. Fokus i årets rapport är sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Av de 37 indikatorerna avser 17 indikatorer att, ur den äldres perspektiv, belysa olika aspekter av sammanhållen vård 6

7 och omsorg för de mest sjuka äldre. Vidare innehåller jämförelsen 14 strukturella bakgrundsmått som visar på omsorgens omfattning, de äldres hälsotillstånd samt kostnader för omsorgen. Till varje indikator redovisas resultatet för GR-kommunerna samt medelvärdet för. För indikatorerna som baseras på brukarundersökningen (19 stycken) redovisas även ett medelvärde för GR baserat på hur många som fått enkäten utskickad till sig i respektive GR-kommun 1. Medelvärdet för och regionen ska ses som jämförelsepunkter där en kommun kan jämföra sitt resultat med andra kommuner och med medelvärdena. De flesta av indikatorerna i årets öppna jämförelser är oförändrade sedan föregående års rapport; för dessa indikatorer synliggörs resultatet för 12 års öppna jämförelser. Däremot är de flesta indikatorer från 11 års jämförelse omgjorda. Finns information från flera år tillbaka kan detta ge en bild av indikatorns utveckling. I öppna jämförelser presenteras indikatorerna i en färgskala: grönt, rött och gult där grönt utgör de 25 procent av kommunerna med högst resultat, rött utgör de 25 procent av kommunerna med lägst resultat och gult utgör 5 procent av kommunerna med de mellersta värdena. Kommunernas resultat utgår därmed inte från någon målnivå utan vilken färg en kommun får är beroende av andra kommuners resultat. Den nationella färgsättningen återges i denna sammanställning. Öppna jämförelser innehåller tre olika sorters indikatorer: struktur-, process- och resultatindikatorer. Strukturindikatorer visar på verksamhetens förutsättningar (exempelvis andel äldre med god hälsa). Processindikatorer visar på vad som görs i verksamheten (exempelvis insatta åtgärder mot fall i särskilt boende eller andel efterlevande som erbjudits ett eftersamtal). Resultatindikatorer visar på verksamhetens resultat och effekter för brukarna (exempelvis personalens bemötande eller nöjdhet med hemtjänsten som helhet). 2 Datakällor i öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre Resultaten i öppna jämförelser bygger på flera källor såsom brukarenkät, flera nationella register och kommunernas egna undersökningar. I denna rapport beskrivs vad varje indikator består av och vilken källa den baseras på för att det ska vara lättare att veta var uppgifterna kommer ifrån och därmed kunna värdera resultaten. Av de 35 indikatorerna baseras 19 på Socialstyrelsens brukarundersökning, vilken beskrivs närmare nedan. Övriga datakällor i öppna jämförelser är: Patientregistret, Socialstyrelsen (avser perioden 1 12). Senior alert, (avser 1 augusti 12 1 augusti 13). Riks Stroke (genomsnitt för åren 1 12). Läkemedelsregistret (avser 1 oktober 12). Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen (avser 1 oktober 12). Svenska palliativregistret (sista augusti 12 sista augusti 13). 1. Medelvärdet för GR är därmed viktat utifrån de 13 GR-kommunernas antal äldre med hemtjänst respektive i särskilt boende. Att runt häften av brukarna i GR bor i Göteborg innebär att vad brukarna i Göteborg tycker får stort genomslag i GR-genomsnittet. 2. s Kommuner och Landsting, 13. 7

8 Kommunens egna undersökningar, inrapporterat i Kommun- och landstingsdatabasen Kolada (13). Information till alla, granskning genomförd av s Kommuner och Landsting (genomfördes sommaren 13). Svarsfrekvens i brukarundersökningen Många av indikatorerna i öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre baseras på Socialstyrelsens brukarundersökning, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Undersökningen består av enkäter skickade till samtliga äldre som dels hade hemtjänstinsatser 3 och dels bodde i särskilda boenden. Datainsamlingen pågick från slutet av april till juli 13. Brukarundersökningen 12 bestod av ett urval av respondenter (urvalets storlek varierade efter antal brukare) medan årets undersökning är en totalundersökning. Sett till ålders- och könsfördelning samt fysisk och psykisk hälsa är respondenterna från de båda årens undersökningar lika varandra och undersökningarna är därmed jämförbara. 4 Det ska dock noteras att både vad gäller hemtjänstinsatser och särskilt boende är det många äldre som inte besvarat undersökningen samt att andra personer ibland har svarat i den äldres ställe. Av de äldre som fått enkäten gällande hemtjänstinsatser skickad till sig har 7 procent i hela landet svarat på enkäten. Av de nästan 1 inkomna svaren är det den äldre själv som har svarat i 82 procent av fallen. Övriga svar är främst från anhöriga. I GR har personer besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 73 procent. 84 procent av svaren utgörs av den äldre själv utan några större variationer mellan kommunerna. HEMTJÄNST Svars- Totalt Varav den äldre frekvens antal svar själv svarat Ale 74 % % Alingsås 76 % % Göteborg 73 % % Härryda 71 % % Kungsbacka 71 % % Kungälv 73 % % Lerum 75 % % Lilla Edet 72 % % Mölndal 71 % % Partille 68 % % Stenungsund 73 % % Tjörn 71 % % Öckerö 63 % % GR 73 % % 7 % % 3. Personerna ska ha ett verkställt biståndsbeslut om hemtjänst minst två timmar i månaden med minst en av insatserna service, personlig omvårdnad, ledsagning eller avlösning av anhörig i hemmet. 4. Socialstyrelsen, 13, s. 5. 8

9 Enkäter skickade till äldre i särskilda boenden har besvarats till 57 procent i hela landet. Av de inkomna svaren utgör 39 procent svar från de äldre själva. Övriga svar kommer från andra, främst anhöriga. I GR har 58 procent av de utskickade enkäterna besvarats, varav procent utgörs av svar från de äldre själva. SÄRSKILT BOENDE Svars- Totalt Varav den äldre frekvens antal svar själv svarat Ale 54 % % Alingsås 63 % 2 38 % Göteborg 58 % % Härryda 62 % % Kungsbacka 64 % % Kungälv 58 % % Lerum 57 % % Lilla Edet 53 % 48 3 % Mölndal 58 % % Partille 57 % % Stenungsund 55 % % Tjörn 62 % % Öckerö 49 % % GR 58 % % 57 % % Den låga svarsfrekvensen i särskilt boende påverkar svarens giltighet. Äldre med dålig hälsa är sämre representerade i undersökningen än äldre med god hälsa. På samma sätt riskerar svårt sjuka personer, eller personer med demenssjukdomar, att inte representeras i undersökningen. Äldre med sämre hälsa är också generellt mindre nöjda med sin vård och omsorg, varför de äldres nöjdhet riskerar att överskattas i denna undersökning. Att många enkäter (återigen i särskilt boende) är ifyllda av anhörig kan leda till att det blir deras åsikt, och inte den äldres, som framkommer i undersökningen. 5 n 5. Socialstyrelsen, 13, s

10 Bakgrundsmått Öppna jämförelser presenteras ett antal strukturella bakgrundmått vilka ska utgöra ett stöd till I kommunernas eget analysarbete. Nedan presenteras de bakgrundsmått som avser omsorgens omfattning, de äldres hälsotillstånd samt kostnader för omsorgen. Andel äldre och antal personer per handläggare En stor andel äldre i förhållande till den övrig befolkningen i kommunen kan leda till ett stort behov av kommunens äldreomsorg. I GR är Alingsås den kommun som har störst andel äldre över 8 år: 5,6 procent, följt av Tjörn (5,4 procent) och Öckerö (5,3 procent). Minst andel äldre har Ale och Härryda. I hela landet utgör personer över 8 år 6,1 procent av befolkningen. Indikator: Antal invånare över 8 år i kommunen den 31 december 12 dividerat på kommunens totala antal invånare. Datakälla: SCB:s befolkningsstatistik. Andel Antal personer/ 8+ handläggare Ale 3,6 % 145 Alingsås 5,6 % 2 Göteborg 4,4 % 141 Härryda 3,6 % 187 Kungsbacka 4,3 % 138 Kungälv 5, % 162 Lerum 4, % Lilla Edet 4,5 % 152 Mölndal 4,4 % 15 Partille 4,6 % Stenungsund 4,3 % 136 Tjörn 5,4 % 112 Öckerö 5,3 % 131 6,1 % 161 Antal personer per handläggare ska visa på kommunens resurser för biståndshandläggning. Indikatorn motiveras med att en hög arbetsbelastning för biståndshandläggarna kan leda till att färre beslut följs 1

11 upp. I GR varierar antalet personer per handläggare mellan 112 och 2 stycken. I genomsnitt är det i landets kommuner 161 personer per handläggare. Indikator: Antal personer över 65 år med beslut enligt SoL i oktober 12 dividerat på antal biståndshandläggare som hanterar beslut enligt SoL i oktober 12. Datakälla: Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning inom äldreomsorgen. Andel äldre med hemtjänst samt hemtjänstens omfattning Andelen äldre i kommunen som har beslut om hemtjänst varierar i GR från 5 till 13 procent. Utvecklingen sedan föregående års öppna jämförelse antyder att, undantaget Partille, har alla GR-kommuner en lägre andel äldre med hemtjänstbeslut i 13 års undersökning än i 12 års undersökning. 6 I hela landet har i genomsnitt 8,5 procent av personerna över 65 år beslut om hemtjänst. En stor andel äldre med hemtjänstinsatser kan visa på att kommunens äldre har ett stort behov av insatser, det kan också visa på att kommunen har en lägre tröskel vad gäller hemtjänstinsatser i ordinärt boende 7. Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre med beslut om hemtjänst den 1 oktober 12 av kommunens invånare som är 65 år eller äldre den 31 december 12. Datakälla: Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Andel äldre med hemtjänst och dess omfa ning Antal beviljade mmar/brukare/ månad Timmar Observera att 13 års öppna jämförelser baseras på uppgifter från 12 liksom att 12 års undersökning baseras på uppgifter från Socialstyrelsen och SKL, 14, s

12 Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar som kommunens äldre med hemtjänstinsatser är beviljade per månad visas i diagrammet ovan som ett kryss och läses av mot axeln till höger. I hela landet har personer över 65 år med hemtjänst i genomsnitt 22 timmar hemtjänstinsatser per person och månad. Antalet timmar per person och månad varierar i GR mellan 13 och 37 timmar. Indikator: Genomsnittligt antal timmar som kommunens personer över 65 år är beviljade den 1 oktober 12. Datakälla: Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Andel äldre som bor i särskilt boende Av landets personer över 65 år bor 4,7 procent på ett särskilt boende. I GR bor mellan 3 och 5 procent av personerna över 65 år på ett särskilt boende. Liksom andelen äldre med hemtjänstinsatser kan andelen äldre som bor på särskida boenden spegla de äldres behov i kommunen men även organisatoriska faktorer kan spela in Andel äldre som bor i särskilt boende Indikator: Antal som är 65 år eller äldre med beslut om särskilt boende den 1 oktober 12 dividerat på antal i kommunen som är 65 år eller äldre den 31 december 12. Datakälla: Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. 12

13 Hälsotillstånd Av de äldre med hemtjänstinsatser i GR anser 29 procent att deras hälsa är mycket eller ganska god, i särskilt boende är motsvarande andel 23 procent. I landet som helhet bedömer 3 procent med hemtjänst och 25 procent i särskilt boende att deras hälsa är god. För landet som helhet och GR har det inte skett några större förändringar vad gäller andelen med god hälsa sedan föregående års undersökning. Hur många av de äldre som anser sig ha en god hälsa kan påverka resultatet på övriga indikatorer eftersom de med god hälsa tenderar att vara mer nöjda (se vidare sidan 43). Besvär med ängslan, oro eller ångest uppger 8 procent med hemtjänstinsatser i GR och 15 procent i särskilda boenden. Liknande ser det ut för landet som helhet där 7 respektive 13 procent har svarat att de har svåra besvär. Indikator: Andel personer 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänstinsatser/boende på ett särskilt boende som uppgett att deras hälsotillstånd är ganska eller mycket gott respektive att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest dividerat på antal personer som besvarat undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Svarsalternativen gällande hälsotillståndet var: mycket gott, ganska gott, någorlunda, ganska dåligt, mycket dåligt. Svarsalternativen vad gäller besvär med ängslan, oro eller ångest var: Nej, Ja lätta besvär, Ja svåra besvär. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Mycket eller ganska god hälsa Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Hemtjänst Särskilt boende Hemtjänst Särskilt boende Ale 28 (24) 23 (19) 1 (8) 21 (11) Alingsås 3 (29) 24 (26) 7 (7) 14 (13) Göteborg 28 (29) 22 (22) 8 (8) 16 (16) Härryda 31 (29) 26 (23) 5 (7) 14 (16) Kungsbacka 34 (32) 24 (23) 6 (7) 15 (13) Kungälv 28 (26) 31 (32) 5 (4) 12 (11) Lerum 29 (29) 28 (22) 8 (7) (16) Lilla Edet 33 (27) 27 (32) 8 (7) 9 (7) Mölndal 3 (29) 26 (27) 6 (6) 12 (16) Par lle 32 (31) 19 (24) 7 (7) 9 (11) Stenungsund 23 (25) 17 (26) 13 (5) 13 (14) Tjörn 32 (29) 21 () 6 (3) 13 (1) Öckerö 28 (23) (14) 4 (2) 22 (14) GR 29 (29) 23 (23) 8 (7) 15 (15) 3 (3) 25 (24) 7 (7) 13 (13) 13

14 Kostnader Det ingår även ett antal kostnadsmått i öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre. Det första måttet, avvikelse från standardkostnaden visar vissa skillnader mellan GR-kommunerna vad gäller hur kommunens faktiska kostnader förhåller sig till förväntade kostnader utifrån strukturella förutsättningar. Många av kommunerna har en avvikelse på runt 5 procentenheter medan några avviker mer än så, i samtliga fall visas positiva värden. Avvikelser från framräknade standardvärden kan bero på flera faktorer, exempelvis kommunens effektivitet men också att kommunen har en högre ambitionsnivå i omsorgen. Avvikelse från standardkostnaden: Måttet visar en procentuell skillnad mellan äldreomsorgens netto kostnad och förväntade standardkostnad. Nettokostnaden utgörs av omsorgens faktiska kostnader medan standardkostnaden är den kostnad kommunen förväntas ha utifrån strukturella förutsättningar (ex. vis befolkningsstruktur). En positiv avvikelse visar att kommunen har högre kostnader än vad som är förväntat om omsorgen bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelse från Hemtjänst, Hemtjänst, Särskilt boende, Särskilt boende, standardkostnad kostnad per inv kostnad per brukare kostnad per inv kostnad per brukare Ale 12, Alingsås 4, Göteborg -2, Härryda 13, Kungsbacka 18, Kungälv -1, Lerum 26, Lilla Edet 13, Mölndal -1, Partille -2, Stenungsund 3, Tjörn 4, Öckerö -5, Datakälla: Samtliga kostnadsmått är hämtade från SKL:s och SB:s publikation: Vad kostar verksamheten i Din kommun? Uppgifterna i rapporten bygger på SCB:s räkenskapssammandrag (RS) och registret över socialtjänstinsatser till äldre. Uppgifterna avser år 12. Se rapporten för en utveckling av hur måtten är framräknade. 14

15 Kostnaden för hemtjänst per invånare som är 65 år eller äldre i kommunen är i genomsnitt kronor i. En hög kostnad beror ofta på att många av de äldre i kommunen har hemtjänst. Hemtjänst, kostnad per invånare: Kommunens nettokostnad för hemtjänst (egen och extern regi) dividerat med antal invånare som är 65 år eller äldre. Kostnaden per brukare med hemtjänst varierar mellan och kronor i GR, i hela landet är kostnaden i genomsnitt kronor. En hög kostnad kan dels bero på att hemtjänsttagarna har många insatser, dels på att kostnaden per insats är hög. Hemtjänst, kostnad per brukare: Kommunens nettokostnad för hemtjänst dividerat med antal personer som är 65 år eller äldre och som har minst en hemtjänstinsats. Kostnaden för särskilt boende per invånare som är 65 år eller äldre i kommunen är i genomsnitt kronor i. En hög kostnad beror ofta på att många av de äldre i kommunen bor i särskilt boende. Särskilt boende, kostnad per invånare: Kommunens nettokostnad för särskilt boende (egen och extern regi) dividerat med antal invånare som är 65 år eller äldre. Det sista kostnadsmåttet visar vad en brukare i särskilt boende i genomsnitt kostar i respektive kommun. I landet som helhet är genomsnittskostnaden kronor. I GR varierar kostnaden mellan och kronor. Särskilt boende, kostnad per brukare: Kommunens nettokostnad för särskilt boende dividerat med antal personer som är 65 år eller äldre som bor i särskilt boende. n 15

16 Resultat från öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre Fallskador bland äldre Antal fallskador som lett till slutenvård per 1 äldre är i genomsnitt 61 stycken för landet som helhet. I GR-kommunerna varierar antalet mellan 5 och 7. ANTAL PERSONER MED FALLSKADOR PER 1 INV Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka 6 61 Kungälv Lerum 5 54 Lilla Edet Mölndal 59 6 Partille Stenungsund 7 65 Tjörn Öckerö Indikator: Antal fallskador per 1 invånare som är 8 år och äldre som vårdats inom slutenvården på grund av skador till följd av fallolycka. Måttet visar endast fallskador som leder till inläggning på sjukhus; fallskador som leder till besök inom primärvård eller specialiserad öppenvård ingår inte i måttet. Datakälla: Socialstyrelsens patientregister. Måttet visar genomsnittliga värden för åren 1 till

17 Genomförda åtgärder vid bedömd risk Följande indikator visar för hur många i särskilt boende där åtminstone en åtgärd har satts in mot en bedömd risk för fallskada/undernäring/trycksår/nedsatt munhälsa. Indikator: Antal personer i åldrarna 65 år eller äldre i särskilt boende som bedömts ha risk för fallskada/undernäring/ trycksår/nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd har utförts och registrerats i Senior alert, dividerat med samtliga personer 65 år och äldre i särskilt boende som registrerats i Senior alert och som blivit bedömda ha risk för ovanstående problem. Datakälla: Senior alert under perioden 1 augusti 12 till 1 augusti 13. Redovisningen inkluderar endast kommuner med 3 eller fler personer som bedömts ha risk. Resultatet ska tolkas med viss försiktighet eftersom det varierar både mellan och inom kommuner hur aktivt deltagandet i registret är. Andel med minst en u örd åtgärd vid bedömd risk för: Nedsa Fall Undernäring Trycksår munhälsa Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Par lle Stenungsund Tjörn Öckerö Vid bedömd risk för fallskada har åtminstone en åtgärd satts in i genomsnitt 66 procent av fallen i hela landet. Andelen varierar stort i GR, från 9 till 64 procent. Åtgärd vid bedömd risk för undernäring har i 65 procent av fallen satts in och registretats i Senior alert. Vid bedömd risk för trycksår respektive nedsatt munhälsa har en åtgärd satts in i genomsnitt 64 respektive 48 procent av fallen i landet som helhet. I GR är det endast Göteborg som har registrerat risk och åtgärder mot nedsatt munhälsa. 17

18 Tillgodosedda rehabiliteringsbehov Här undersöks hur stor andel strokepatienter som anser att deras behov av rehabilitering är tillgodosedda. Indikatorn avser olika former av rehabilitering av olika yrkesgrupper och huvudmän. I GR anser som mest 68 procent av strokepatienterna (i Ale och Lerum) att deras rehabiliteringsbehov är tillgodosedda, som lägst anser 45 procent (Stenungsund) detsamma. Några kommuner har en ökad andel nöjda sedan 12 (de gråa staplarna) medan andra har en minskad andel. I hela landet har i genomsnitt 56 procent svarat att deras behov är tillgodosedda. Något resultat för Lilla Edet finns inte att tillgå Tillgodosedda rehabiliteringsbehov Indikator: antal strokepatienter över 65 år som på en enkät utskickad av Riks Stroke svarat Ja, mina behov av rehabilitering är tillgodosedda dividerat med antal strokepatienter över 65 år som uppgett att de har ett rehabiliteringsbehov. Datakälla: Riks Stoke, ett nationellt kvalitetsregister. Cirka 9 procent av alla som insjuknat i stroke ingår i registret och har besvarat en enkät som registret skickat ut. Indikatorn redovisas som ett genomsnitt för åren 1 till 12. Det krävs 3 observationer för att en kommuns andel ska redovisas. 18

19 Funktionsförmåga efter stroke Tolv månader efter insjuknandet i stroke har 63 procent av strokepatienterna i svarat att de var oberoende av hjälp. Resultaten är ganska stabila för kommunerna i GR där andelen varierar mellan 57 och 68 procent Funk onsförmåga e er stroke Indikator: antal strokepatienter över 65 år som tolv månader efter insjuknandet i stroke svarat att de var oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning, dividerat med antal strokepatienter över 65 år. Datakälla: Riks Stroke. Indikatorn redovisas som ett genomsnitt för två år. Det krävs 3 observationer för att en kommuns andel ska redovisas. Tre eller fler psykofarmaka Med anledning av att behandling med många psykofarmaka samtidigt kan leda till ökad risk för fall och biverkningar, samt risk att läkemedlen påverkar varandra så att önskad effekt uteblir, undersöks hur många äldre som använder många psykofarmaka. I genomsnitt använder 4,1 procent av s äldre (med hemtjänstinsatser eller som bor i särskilt boende) tre eller fler psykofarmaka samtidigt. I GR är andelen betydligt högre. Mellan 1 och 21 procent av personerna över 75 år har fler än tre psykofarmaka. Detta innebär att mellan två och fem gånger fler äldre i GR än i landet som helhet använder många psykofarmaka. Liksom i föregående års jämförelse återfinns de högsta andelarna i landet av tre eller fler psykofarmaka i GR. Indikatorerna som rör läkemedelsanvändning har gjorts om sedan 12 års öppna jämförelser. Då ingick alla äldre i kommunen över 8 år. I årets jämförelse ingår endast de äldre (över 75 år) som nås av kommunens omsorg (har hemtjänstinsatser eller bor i särskilda boenden). 19

20 Indikator: Andel personer över 75 år som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende och använder tre eller fler psykofarmaka samtidigt, den 1 oktober 12. Datakälla: Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Fel kan förekomma på grund av att läkemedelsregistret inte omfattar läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd eller köpta utan recept vilket kan leda till underskattningar. Den uppskattade läkemedelsanvändning är vidare osäker eftersom dosangivelser måste tolkas. 5 3 Tre eller fler psykofarmaka 1 16,7 11, 14,9 14,5 13,1 14,8 1,6 1,1 13,3,5 17,8 12,5 14,1 Smärtskattades sista levnadsveckan Indikatorn smärtskattades sista levnadsveckan syftar till att det ska göras en systematisk smärtskattning som dokumenteras, åtgärdas och följs upp. Enligt inrapporterade uppgifter i Svenska Palliativregistret har det i genomsnitt för var fjärde dödsfall (25 procent) skett en dokumenterad smärtskattning med ett validerat smärtskattningsinstrument. I och med att täckningsgraden i registret varierar är det också stora skillnader mellan kommunernas resultat. Smärtskattning kan också ha skett i stor utsträckning utan att det rapporteras in i registret. I GR varierar andelen mellan 1 och 52 procent. Vidare har 1 av 13 GR-kommuner höjt sina andelar sedan förra årets jämförelse. Indikator: Antal dödsfall som var förväntade och som smärtskattades under den sista levnadsveckan med VAS, NRS eller något annat validerat smärtskattningsinstrument, dividerat på antal förväntade dödsfall. Indikatorn avser personer som var över 65 år och som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet under perioden sista augusti 12 till sista augusti 13. Datakälla: Svenska Palliativregistret. Hur väl registret används varierar mellan kommuner och enheter.

21 1 8 6 Smärtska ades sista levnadsveckan Smärtlindring För att minimera fördröjning av smärtlindrande behandling bör det finns en individuell behovsordination för injektion av opioid; vilket denna indikator undersöker. I hela landet har det i genomsnitt i 92 procent av dödsfallen inom äldreomsorgen funnits en behovsordination av opioid. I GR har det i genomsnitt funnits en behovsordination i mellan 8 och 98 procent av de förväntade dödsfallen Behovsordina on av opioid

22 Indikator: Andel förväntade dödsfall där det senast ett dygn före dödfallet fanns en individuell behovsordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta). Indikatorn avser personer som var över 65 år och som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet, under perioden sista augusti 12 till sista augusti 13. Datakälla: Svenska Palliativregistret. Hur väl registret används varierar mellan kommuner och enheter. Brytpunktssamtal En hörnsten i den palliativa vården är att brukare och anhöriga ska vara informerade om brukarens situation och informeras om när botande och bromsande behandling avslutas och övergår till palliativ vård i livets slutskede. I genomsnitt i s äldreomsorg har en läkare haft ett brytpunktssamtal vid vartannat förväntat dödsfall. Enligt registret har ett brytpunktssamtal skett i mellan 29 och 7 procent av dödsfallen i GR-kommunerna. Indikator: Andel inrapporterade förväntade dödsfall där läkare informerat (och dokumenterat i medicinsk journal) brukare eller närstående (i de fall personalen bedömt att brukaren saknar förmåga att uttrycka sin vilja) om att vården går över till vård i livets slutskede, av antal förväntade dödsfall. Indikatorn avser personer som var över 65 år och som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet under perioden sista augusti 12 till sista augusti 13. Datakälla: Svenska Palliativregistret. Hur väl registret används varierar mellan kommuner och enheter Brytpunktssamtal

23 Erbjudit eftersamtal Ett eftersamtal är ett efter dödsfallet uppföljande samtal till närstående. Enligt Svenska Palliativregistret har det som mest i GR erbjudits eftersamtal i 92 procent av dödsfallen (Alingsås), och som minst i 18 procent av dödsfallen (Kungälv). I genomsnitt i landet har det i 59 procent av dödsfallen inom äldreomsorgen erbjudits eftersamtal, en ökning med 7 procentenheter sedan föregående års undersökning. Indikatorn är oförändrad sedan förra årets jämförelse, 12, vilket visas av de gråa staplarna. Andelen inrapporterade erbjudna eftersamtal har ökat för alla GR-kommuner, undantaget Alingsås (som redan har bland de högsta resultaten i landet). För vissa kommuner är resultaten relativ lika föregående år medan de för andra har ökat stort (exempelvis Härryda). Indikator: Antal förväntade dödsfall där anhöriga till den avlidne har erbjudits ett eftersamtal dividerat med antal förväntade dödsfall där den avlidne hade närstående. Indikatorn avser personer som var över 65 år och som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet, under perioden sista augusti 12 till sista augusti 13. Datakälla: Svenska Palliativregistret. Hur väl registret används varierar mellan kommuner och enheter Erbjudit e ersamtal

24 Tio eller fler läkemedel Att använda många läkemedel samtidigt kan medföra risker. Läkemedlen kan ge biverkningar samt användning av flera preparat kan göra att preparaten påverkar varandra negativt. I hela landet använder i genomsnitt 19 procent av personerna över 75 år med insatser av äldreomsorgen tio eller fler läkemedel. I GR är det i genomsnitt mellan 17 och 29 procent som har tio eller fler läkemedel. Indikator: Andel personer över 75 år som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende och använder tio eller fler läkemedel samtidigt den 1 oktober 12. Datakälla: Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Fel kan förekomma på grund av att läkemedelsregistret inte omfattar läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd eller köpta utan recept vilket kan leda till underskattningar. Den uppskattade läkemedelsanvändning är vidare osäker eftersom dosangivelser måste tolkas. 5 Tio eller fler läkemedel Denna indikator har, liksom övriga som rör läkemedelsanvändning, gjorts om sedan förra årets jämförelse. Indikatorn utgörs i år av alla över 75 år som omfattas av äldreomsorgens insatser och inte som tidigare, alla äldre i kommunen. Riksgenomsnittet var i förra årets öppna jämförelse 13 procent och i årets jämförelse 19 procent, en ökning. Även för samtliga GR-kommuner är andelen högre i år. Läkemedel som bör undvikas Förutom att använda många läkemedel samtidigt finns det vissa läkemedel/läkemedelsgrupper som är olämpliga för äldre eftersom de medför en betydande risk för biverkningar. Dessa läkemedel bör endast användas om föreskrivande läkare har bedömt att nyttan står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen ska följas upp och omprövas regelbundet. I de flesta GR-kommuner är andelen mellan 12 och 18 procent, riksgenomsnittet är 13 procent. I GR står Öckerö ut med en andel på 32 procent. 24

25 Indikator: Andel personer över 75 år som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende och som den 1 oktober 12 beräknas ha använt minst ett läkemedel som är olämpligt för äldre. Läkemedlen är: bensodiazepiner med lång halveringstid, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, det smärtstillande medlet tramadol och sömnmedlet propiomazin. Datakälla: Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Fel kan förekomma på grund av att läkemedelsregistret inte omfattar läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd eller köpta utan recept vilket kan leda till underskattningar. Den uppskattade läkemedelsanvändning är vidare osäker eftersom dosangivelser måste tolkas. 5 3 Läkemedel som bör undvikas 31,9 1 17,4 16,3 16,9 14,4 12,3 13,3 17,6 11,5 15,5 16,1 15,2 14,9 Användning av antipsykotiska läkemedel Antipsykotiska läkemedel används ofta för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop och vandring hos äldre. Preparaten är starkt förknippade med olika biverkningar varför behandlingstiden bör vara kort, låga doser tillämpas samt omprövas ofta. I hela landet behandlas i genomsnitt 7 procent av personerna över 75 år med hemtjänst eller som bor i ett särskilt boende med antipsykotiska läkemedel. I GR varierar andelarna mellan 6 och 1 procent. Indikator: Andel personer över 75 år som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende och som den 1 oktober 12 beräknas ha använt antipsykotiska läkemedel (N5A exklusive N5AN1 litium). Datakälla: Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Fel kan förekomma på grund av att läkemedelsregistret inte omfattar läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd eller köpta utan recept vilket kan leda till underskattningar. Den uppskattade läkemedelsanvändning är vidare osäker eftersom dosangivelser måste tolkas 25

26 5 3 Användning av an psyko ska läkemedel Trygghet Andelen som har svarat att de känner sig mycket trygga i ordinärt boende med stöd från hemjänst är i genomsnitt 46 procent i hela landet och procent i GR, med variation från 37 till 55 procent. Hade även de som svarat att de känner sig ganska trygga inkluderats hade andelen för landet som helhet legat på 87 procent. De två GR-kommuner som är bland de 25 procent i landet med högst andel mycket trygga har båda ökat sin andel från förra året (de gråa staplarna). De två GR-kommuner som är bland de 25 procent kommuner med lägst andel mycket trygga, var det även i föregående års undersökning. 1 8 Trygghet Hemtjänst 12 GR

27 Indikator: Antal personer som är 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänst och har svarat att de känner sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd av hemtjänsten dividerat på antal personer över 65 som bor i ordinärt boende med hemtjänstinsatser och besvarat undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Svarsalternativen var: mycket tryggt, ganska tryggt, varken tryggt eller otryggt, ganska otryggt, mycket otryggt, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? I särskilt boende har en högre andel än äldre med hemtjänstinsatser svarat att de känner sig mycket trygga. Runt hälften av alla som besvarat enkäten (51 procent i och 49 procent i GR) har svarat att de kände sig mycket trygga med att bo på ett särskilt boende. Andelen som känner sig ganska trygga är 9% i hela landet. I jämförelse med trygghetsfrågan rörade hemjänst är det för särskilt boende större variationer mellan GR-kommunerna; mellan 45 och 72 procent. Indikator: Antal personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att de känner sig mycket trygga med att bo på ett särskilt boende dividerat på antal personer över 65 som bor på särskilt boende och besvarat undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Svarsalternativen var: mycket tryggt, ganska tryggt, varken tryggt eller otryggt, ganska otryggt, mycket otryggt, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Trygghet Särskilt boende 12 1 GR

28 Trivsamma gemensamma utrymmen Runt två av tre äldre har svarat att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena, i både GR och (65 respektive 66 procent). Detta innebär att cirka en tredjedel av landets äldre i särskilda boenden har svarat delvis eller nej på frågan om de tycker att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena. Skillnaderna mellan kommunerna i GR är relativt små (som mest 16 procentenheters skillnad). Många är dessutom bland de 25 procent kommuner med högst resultat. 8 av 13 GR-kommuner har höjt sitt resultat sedan 12 års undersökning. Trots höjningen har Göteborg gått från ett gult resultat till ett rött vilket förklaras av att riksgenomsnittet också har ökat. Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att det är trivsamt i de gemensamma utymmen (t.ex. matsalen, sällskapsrum och korridor). Svarsalternativen var: ja, delvis, nej, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 1 Trivsamma gemensamma utrymmen Särskilt boende 12 GR

29 Trivsamt utomhus 67 procent i både GR och landet som helhet har svarat att det är trivsamt utomhus i deras boende; ungefär lika många som uppgav att det var trivsamt i de gemensamma utrymmena. 67 procent för hela landet är något lägre än föregående års resultat, som var 7 procent. Det nationella mönstret återfinns även i GR; i årets undersökning har 1 av 13 kommuner en lägre andel jämfört med föregående år. Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att det är trivsamt utomhus runt deras boende. Svarsalternativen var: ja, delvis, nej, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 1 Trivsamt utomhus Särskilt boende 12 GR Maten Både maten och måltidsmiljön är viktiga faktorer för hälsa och välbefinnande då det kan skapa social gemenskap samt förebygga ohälsa. Runt tre fjärdedelar av de äldre som bor i särskilda boenden i GR och i landet som helhet (75 respektive 77 procent) tycker att maten smakar mycket eller ganska bra. Av de i landet som svarat att de var nöjda med maten har en majoritet (52 procent) svarat att maten smakar ganska bra, 26 procent tyckte att maten smakade mycket bra. Andelen som är nöjda med maten i hela landet har ökat något (2 procentenheter) sedan föregående år men för flera av GR-kommunerna har den ökat betydligt mer. Fem GR-kommuner är bland den fjärdedel kommuner i som har högst andelar. 29

30 Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att maten som severas på det särskilda boende smakar mycket eller ganska bra. Svarsalternativen var: mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt, mycket dåligt, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Maten Särskilt boende GR Trevlig måltidsmiljö Att måltiden är en trevlig stund på dagen tycker de flesta som bor i särskilda boenden, 7 procent i hela landet (68 procent år 12). Detta innebär dock att 3 procent av de som svarat på enkäten har angett att måltiden bara ibland, sällan eller aldrig är en trevlig stund. I genomsnitt är det något fler som bor i särskilda boenden som instämmer i att maten är god än att måltiden är en trevlig stund på dagen. I GR har 68 procent av de som svarat instämt i att måltiden är en trevlig stund, med variation mellan 65 och 81 procent. Störst skillnad sedan föregående års undersökning är det i Ale där andelen ökat från 63 till 77 procent. Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att måltiderna på det särskilda boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 3

31 Mål dsmiljö Särskilt boende GR Goda möjligheter att komma utomhus Hur goda möjligheter äldre har att komma ut beror bland annat på personens hälsa och rörelseförmåga, hur god tillgängligheten är samt hur väl äldreboendena möjliggör och främjar utevistelse. Enligt undersökningen är det bland kommunerna i GR ganska stora skillnader i hur goda möjligheter de äldre har att komma utomhus. Andelen som svarat att de äldre i särskilda boenden har goda möjligheter att komma utomhus varierar mellan 42 och 73 procent; i genomsnitt 54 procent. Årets resultat för GRkommunerna är relativt likt föregående års resultat. I hela landet anser 58 procent att möjligheterna att komma utomhus är goda. Möjlighet a komma utomhus 12 1 Särskilt boende GR

32 Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att det är ganska eller mycket bra möjligheter att komma utomhus. Svarsalternativen var: mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåliga, ganska dåliga, mycket dåliga, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nöjda med sociala aktiviteter Det är något fler som är nöjda med de sociala aktiviter som erbjuds än som tycker att de har goda möjligheter att komma ut. I hela landet är det i genomsnitt 63 procent som är nöjda med de aktiviteter som erbjuds, i GR 62 procent. Flera av GR-kommunerna har högre resultat i årets undersökning än i föregående års. Liksom föregående indikator är det stora skillnader mellan GR-kommunerna i hur stor andel som är nöjda, från 48 till 77 procent. Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att de är ganska eller mycket nöjda med aktivteterna som erbjuds. Svarsalternativen var: mycket nöjd, ganska nöjd, varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Sociala ak viteter Särskilt boende 12 1 GR

33 Tillräckligt med tid Fyra av fem som har besvarat enkäten uppgav att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete (82 procent i hela landet och 79 procent i GR). Andelen i GR varierar mellan 76 och 89 procent där vissa av kommunerna har höjt sitt resultat, andra har sänkt sitt. De flesta av kommunerna i GR är gula och är därmed bland de kommuner i med de mellersta andelarna. Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänst som har svarat att personalen alltid eller oftast brukar ha tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Tillräckligt med d Hemtjänst GR I särskilt boende ansåg 72 procent i landet och 67 procent i GR att personalen hade tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete. Andelen i GR varierar mellan 63 och 8 procent. Flera kommuner i GR är bland de kommuner i landet med minst andelar, andra är bland de med störst andelar. Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att personalen alltid eller oftast brukar ha tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 33

34 Tillräckligt med d Särskilt boende GR Möjlighet att påverka tider I landet som helhet anser 61 procent av dem som besvarat enkäten avseende hemtjänstinsatser att de kan påverka vilka tider de får hjälp. I GR anser i genomsnitt 56 procent detsamma. De flesta av GRkommunerna befinner sig i den gula kommungruppen medan Göteborg och Lerum har lägre respektive högre värden. I Lilla Edet har andelen ökat betydligt sedan föregående års jämförelse Möjlighet påverka der Hemtjänst 12 GR

35 Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänst som har svarat att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Vad gäller särskilt boende anser ungefär lika många som med hemtjänstinsatser att de kan påverka vilka tider de får hjälp (59 procent i och 55 procent i GR). I hela landet har andelen ökat med 3 procentenheter jämfört med förra året. I jämförelse med föregående år återfinns den största skillnaden även för denna indikator i Lilla Edet Möjlighet påverka der Särskilt boende GR Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 13, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Hänsyn till åsikter och önskemål De allra flesta anser att personalen i hemtjänsten tar hänsyn till åsikter och önskemål; 86 procent i landet som helhet och 82 procent i GR. Andelen i GR varierar mellan 79 och 91 procent. Förra året var variationen något större, mellan 78 och 94 procent vilket avspeglas i att fler GR-kommuner då var bland de kommunerna med lägst respektive högst andel. 35