Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser

Transkript

1 Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2012 Sara Davidsson 1

2 FoU i Väst/GR Juni 2013 Foto omslag: Pia Schmidtbauer Layout: Infogruppen GR Tryckeri: Sandstens, Göteborg FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: fou@grkom.se 2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrundsmått Resultat från Öppna jämförelser Kostnader Jämförelse indikatorerna emellan Diskussion Referenser

4 Sammanfattning D enna rapport är en sammanställning över GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Rapporten syftar till att stödja användningen av Öppna jämförelser i GR-kommunerna, att visa på kommunernas resultat och att underlätta jämförelser och utbyte inom regionen. Rapporten presenterar de bakgrundsfaktorer och 35 indikatorer som Öppna jämförelser består av där jämförelser mellan kommunerna i regionen, länet och nationell nivå synliggörs. Majoriteten av indikatorerna i Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre baseras på en brukarundersökning. Svarsfrekvensen i brukarundersökningen varierar, för hemtjänst ligger svarsfrekvensen på 69 procent nationellt medan den för särskilt boende ligger på 54 procent, liknande för GR. I särskilt boende har dessutom anhöriga besvarat enkäten i stor utsträckning. Andra källor är nationella register, egna undersökningar i kommunerna samt läkemedelsregistret. Öppna jämförelser är en relativ jämförelse mellan kommuner där kommunerna delas in grupper utefter sitt resultat och ges en färgmarkering. GR-kommunernas resultat varierar mellan indikatorerna och varierar sinsemellan. För vissa indikatorer befinner sig dock majoriteten av GR-kommunerna över det nationella medelvärdet medan de för andra indikatorer befinner under. För indikatorer som Tillräckligt med tid, hemtjänst, Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst, Möjlighet att framföra åsikter och klagomål, särskilt boende, Information om förändringar, hemtjänst, Bemötande, Trygghet, hemtjänst, Måltidsmiljö, särskilt boende och Möjlighet att komma utomhus, särskilt boende har majoriteten av GR-kommunerna medelvärden över det nationella medelvärdet. För indikatorn Tillgänglighet till sjuksköterska, särskilt boende befinner sig endast en GR-kommun över det nationella medelvärdet. För indikatorerna Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, Tio eller fler läkemedel samt Läkemedel som bör undvikas, där låga värden eftersträvas, befinner sig majoriteten av GR-kommunerna över det nationella medelvärdet. Hur en kommuns resultat värderas påverkas av andra kommuners resultat eftersom det är en relativ jämförelse. Ett resultat på exempelvis 80 procent kan därmed för en indikator vara bland de högsta resultaten (ett grönt resultat) men för en annan indikator bland de lägsta (ett rött resultat). En jämförelse mellan indikatorerna visar att medelvärdena på riks- och länsnivå är högre för vissa indikatorer och lägre för andra. Inom vilket spann kommunerna i GR befinner sig varierar också mellan indikatorerna. Ett förbättringsarbete kan därmed utgå från antingen kommunens placering i förhållande till 4

5 övriga kommuner eller kommunens placering i förhållande till andra indikatorer. Öppna jämförelser består av tre typer av indikatorer, struktur-, process- och resultatindikatorer. I rapporten diskuteras hur indikatorerna inom Vård och omsorg om äldre kan förstås. En metoddiskussion gällande tillförlitligheten och användningen av Öppna jämförelser avslutar sammanställningen. n 5

6 1. Inledning Bakgrund Öppna jämförelser är ett samarbete mellan Socialstyrelsen och SKL som redovisar indikatorbaserade jämförelser kommuner emellan. Öppna jämförelser görs inom flera områden varav Vård och omsorg om äldre är det mest omfattande området inom socialtjänsten. Jämförelsen innefattar 35 indikatorer som ska belysa områdena kvalitet, hälsa och effektivitet. Tanken med Öppna jämförelser är att utgöra underlag till förbättringar, uppföljning, analyser, bidra till lärande samt ge en insyn i den offentligt finansierade omsorgen. 1 Denna rapport är framtagen av FoU i Väst/GR mot bakgrund av att det idag inte görs jämförelser av resultaten i Öppna jämförelser inom Göteborgsregionen (GR). Rapporten om vård och omsorg om äldre inom GR är den första av flera av regionala sammanställningar av GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser. Därmed utgör denna sammanställning en utgångspunkt inför fortsatt arbete med att använda resultaten i Öppna jämförelser i GR där kommande rapporters innehåll förhoppningsvis kan utvecklas och anpassas efter kommunernas behov. Öppna jämförelser har varit föremål för en del diskussion bland annat gällande kvaliteten på data och hur resultaten ska användas. Svårigheter att tolka resultatet och även att veta vart siffrorna från den egna kommunen kommer ifrån är några uppmärksammade problem. Som svar på detta har SKL tagit fram en handbok till stöd för analys av Öppna jämförelser inom socialtjänsten. Handboken syftar till att skapa en förståelse för Öppna jämförelser, ge förslag på hur analys av resultaten kan göras och ge förslag till hur kommuner systematiskt kan använda Öppna jämförelser för förbättringsarbete. Mycket av detta arbete måste ske på kommunal nivå då det kräver en stor förståelse för den egna verksamheten. Vad som kan göras på regional nivå är att visa på den samlade bilden av kommunernas resultat i regionen. En analys av hur kommunerna ligger till i förhållande till de andra kommunerna inom regionen, samt landet, kan ge en överskådlig och lättillgänglig bild av den egna kommunens resultat samt underlätta jämförelser med närliggande kommuner. Sammanställningarna kan därmed tillsammans med andra rapporter utgöra underlag för kommunala analyser och ska ses som ett tillskott till kommunalt analysarbete. Andra FoU-enheter eller kommunalförbund gör idag regionala sammanställningar av kommunernas resultat i Öppna jämförelser 2. Erfarenheter därifrån är bland annat att sammanställningarna används 1. Socialstyrelsen och SKL, 2013a. s Se exempelvis Region Västerbotten och Regionförbundet Jönköpings län om utvecklingsarbete med Öppna jämförelser. 6

7 för att informera om kommuneras resultat till bland annat boende- och hemtjänstchefer, verksamhetsutvecklare, socialnämnd, kommunala pensionärsrådet, facklig samverkan samt på arbetsplatsträffar. Vidare anges att det är uppskattat att få resultatet nedbrutet till regional nivå, att se sin egen kommun, då den nationella rapporten upplevs innehålla för mycket information. Slutligen har det också framkommit att regionala sammanställningar utgör underlag för utvecklingsarbete men även används för att visa på vad som görs bra och vad kommunen är duktig på, vilket blivit extra viktigt i en tid av besparingar. Syfte Denna rapport syftar till att underlätta för kommunerna i GR att använda Öppna jämförelser inom området Vård och omsorg om äldre. Genom att visa på kommunernas resultat i förhållande till varandra, länet och nationell nivå är förhoppningen att rapporten kan underlätta jämförelser mellan kommunerna vilket kan bidra till utbyte och lärande. Rapporten har därmed följande avsikter: - Att visa på GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser - Att underlätta kommunala jämförelser inom regionen - Att öka kunskapen om Öppna jämförelser och värdera användbarheten Förutom ovanstående syften är förhoppningen också att en sammanställning av resultaten gör att vissa mönster kan urskiljas såsom att GR har höga resultat inom ett område, lägre inom ett annat eller stor spridning inom ett tredje. Detta skulle kunna utgöra underlag till gemensamt förbättringsarbete genom att visa vilka områden som utifrån Öppna jämförelser kan prioriteras eller visa på var det finns potential för att lära av varandra. Genomförande och disposition Rapporten kommer att presentera ett antal områden utifrån Öppna jämförelser där det till varje område är knutet en eller flera indikatorer. En jämförelse mellan kommunerna, länet och nationell nivå synliggörs genom att kommunernas resultat presenteras i diagram där även medelvärdet för Sverige och Västra Götalands län är inkluderat. Medelvärdet för Sverige och länet ska ses som jämförelsepunkter där en kommun kan jämföra sitt resultat med andra kommuner och även med medelvärdena. I Socialstyrelsen och SKL:s rapport Öppna jämförelser presenteras också ett antal bakgrundmått såsom kostnader, omfattning av kommunens insatser samt de äldres hälsotillstånd. I de fall indikatorn är densamma som i föregående års undersökning görs en jämförelse med tidigare år. Finns information från flera år tillbaka kan detta ge en bild av indikatorns utveckling. Flertalet av indikatorerna är dock omarbetade sedan 2011 års undersökning, inklusive alla indikatorer baserade på brukarenkäten, varför en jämförelse mellan årens resultat inte kan göras för dessa indikatorer. I Öppna jämförelser presenteras indikatorerna i en färgskala, grönt, rött och gult där grönt utgör de 25 procent av kommunerna med högst resultat, rött utgör de 25 procent av kommunerna med lägst resultat och gult utgör 50 procent av kommunerna med de mellersta värdena. Kommunernas resultat utgår därmed inte ifrån någon målnivå utan vilken färg en kommun får är beroende av andra kommu- 7

8 ners resultat. Kommunernas placering åskådliggörs i denna rapport genom att stolparna i diagramen är i grönt, rött eller gult beroende på kommunens placering för respektive indikator Detta eftersom färgsättningen visar kommunens placering i förhållande till landets övriga kommuner samtidigt som vilken färg en kommun får kan väcka en viss uppmärksamhet när Öppna jämförelser publiceras. Brukarundersökning Resultaten i Öppna jämförelser bygger på flera källor såsom brukarenkät, flera nationella register och kommunernas egna undersökningar. I denna rapport beskrivs vad varje indikator består av och vilken källa den baseras på för att det ska vara lättare att veta vad uppgifterna kommer ifrån. Av 35 indikatorer är 22 baserade på Socialstyrelsens nationella undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Det är en brukarundersökning besvarad av personer i särskilt boende och personer i hemtjänsten. Varje kommun är behandlad som en enhet eftersom målet med undersökningen är att kunna uttala sig om hur de äldre i varje enskild kommun har det. I kommuner med färre än 250 äldre, eller där skillnaden mellan antalet personer i urvalet och i kommunen är mindre än 20, är enkäten skickad till samtliga äldre med hemtjänstinsatser eller i särskilt boende, en totalundersökning. I kommuner med fler än 250 äldre är ett slumpmässigt urval gjort där urvalsstorlek anpassats efter populationsstorlek. 3 För att ge varje kommun en bild över hur många respondenter deras resultat bygger på presenteras här antal som besvarat enkäten, svarsfrekvens i procent samt det totala urvalet i kommunen för särskilt boende och hemtjänst. 4 Särskilt boende Antal svarat Totalt urval Hemtjänsten Antal svarat Svarsfrekvens Svarsfrekvens Totalt urval Ale 99 51% 194 Ale % 284 Alingsås % 279 Alingsås % 307 Göteborg % 2820 Göteborg % 3487 Härryda 90 56% 161 Härryda % 260 Kungsbacka % 335 Kungsbacka % 384 Kungälv % 293 Kungälv % 319 Lerum % 248 Lerum % 287 Lilla Edet 47 54% 87 Lilla Edet 98 75% 131 Mölndal % 415 Mölndal % 603 Par lle % 174 Par lle % 439 Stenungsund 65 50% 130 Stenungsund % 189 Tjörn 91 59% 154 Tjörn 94 73% 129 Öckerö 50 50% 100 Öckerö 84 67% 125 GR % 5391 GR % 6944 Sverige % Sverige % Socialstyrelsen, 2012, s Socialstyrelsen, 2013b. 8

9 Det totala antalet svarande på enkäten i särskilt boende är för GR-kommunerna personer. För hemtjänsten har personer i GR svarat. För både GR och Sverige är svarsfrekvensen högre inom hemtjänsten. Det ska också påpekas att det inte alltid är den äldre själv som besvarat enkäten. Socialstyrelsen uppger att för särskilt boende har den äldre till 39 procent själv besvarat enkäten, 49 procent av enkäterna är besvarade av närstående. Gällande hemtjänst har 76 procent av de äldre själva besvarat enkäten medan det för 15 procent av enkäterna är en närstående som svarat. 5 Att närstående svarat samt att det är ett ganska stort svarsbortfall bör tas i beaktande när resultaten tolkas. n 5. Socialstyrelsen, 2012, s

10 2. Bakgrundsmått Öppna jämförelser presenteras ett antal strukturella bakgrundmått vilka ska utgöra stöd till eget I analysarbete. Nedan presenteras de bakgrundsmått som avser omsorgens omfattning samt de äldres hälsotillstånd. 6 Andra bakgrundmått visar på omsorgens kostnader, dessa behandlas längre fram i rapporten. Tanken med att presentera måtten som avser omfattning och hälsa nu är att dessa kan vara bra att ha med sig inför fortsatt läsande då de ger en bild av hur det ser ut i kommunerna. Bakgrundsmå omsorgens omfa ning Andel Omfa ning Andel äldre äldre med av hemtjänst i särskilt hemtjänst >25h/månad boende Ale 10,0% 46% 4,8% Alingsås 11,2% 43% 5,2% Göteborg 17,5% 33% 5,4% Härryda 11,5% 36% 4,0% Kungsbacka 11,4% 46% 3,9% Kungälv 12,7% 43% 4,4% Lerum 8,4% 51% 4,0% Lilla Edet 9,2% 28% 4,5% Mölndal 7,8% 53% 5,2% Par lle 11,1% 25% 3,7% Stenungsund 10,1% 45% 3,6% Tjörn 9,4% 55% 4,9% Öckerö 11,0% 45% 4,1% Sverige 11,5% 39% 5,1% Andel äldre med hemtjänst avser andel av befolkningen, 65 år och uppåt, som har hemtjänst. Som tabellen visar varierar andelen med hemtjänst mellan 7,8 till 17,5 procent inom GR-kommunerna. I Sverige har i genomsnitt 11,5 procent av befolkningen över 65 år hemtjänst. Omfattning av hemtjänst avser andel av hemtjänsttagare som har 25 timmar, eller mer, hemtjänstinsatser per månad. Denna andel varierar mellan 25 procent till 55 procent i GR. Andel i särskilt boende avser andel av befolkningen 65 år och äldre som bor i särskilt boende. Här varierar andelen mellan 3,6 procent till 5,4 procent. Från tabellen kan det noteras att Göteborg har den högsta andelen äldre som har hemtjänstinsatser inom GR, högsta andelen äldre i särskilt boende men relativ sett få äldre som har fler än 25 timmar hemtjänstinsatser per månad. I kontrast till detta finns Mölndal som har den lägsta andelen med hemtjänst i GR men är bland de kommuner som har högst andel hemtjänsttagare med 25 eller fler timmar per månad. Det finns således skillnader mellan kommunerna gällande hur stor andel som har hemtjänst och hur många som beviljas många hemtjänsttimmar. 6. Socialstyrelsen och SKL, 2013a, s. 136ff. 10

11 Bakgrundsmå hälso llstånd Hälso- llstånd hemtjänst Hälso- llstånd särskilt boende Ängslan, oro eller ångest hemtjänst Ängslan, oro eller ångest särskilt boende Ale 24% 19% 8% 11% Alingsås 29% 26% 7% 13% Göteborg 29% 22% 8% 16% Härryda 29% 23% 7% 16% Kungsbacka 32% 23% 7% 13% Kungälv 26% 32% 4% 11% Lerum 29% 22% 7% 16% Lilla Edet 27% 32% 7% 7% Mölndal 29% 27% 6% 16% Par lle 31% 24% 7% 11% Stenungsund 25% 26% 5% 14% Tjörn 29% 20% 3% 10% Öckerö 23% 14% 2% 14% Västra Götalands län 29% 23% 7% 13% Sverige 30% 24% 7% 13% Hälsotillstånd utgörs av andel med hemtjänst eller i särskilt boende som i Socialstyrelsens brukarundersökning uppger att de har mycket god eller ganska god hälsa, 65 år och äldre. Andelen med god hälsa inom hemtjänsten varierar mellan 23 och 32 procent i GR. Andelen i särskilt boende som anser sig ha god hälsa varierar mellan 14 och 32 procent. Från tabellen kan det noteras att lägst andel äldre som anser sig ha god hälsa inom GR återfinns i Öckerö för både hemtjänsten och särskilt boende. Genomsnittet för Västra Götalands län och Sverige är tämligen lika. Ängslan, oro eller ångest utgörs av andel i hemtjänst eller i särskilt boende som anser att de har svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. Inom hemtjänsten varierar andelen mellan 2 och 8 procent i GR. I särskilt boende varierar andelen mellan 7 och 16 procent. Både för Västra Götalands län och Sverige är andelen med svåra besvär med ängslan, oro eller ångest lägre inom hemtjänsten än i särskilt boende. Undantaget är Lilla Edet där 7 procent anser sig ha dessa besvär både inom hemtjänsten och i särskilt boende. n 11

12 3. Resultat från Öppna jämförelser följande kapitel är beskrivningarna av indikatorerna hämtade från bilaga 2 till rapporten Öppna I jämförelser, Beskrivning av indikatorerna. Indikatorernas resultat är baserat på rapporten Öppna jämförelser, Vård och omsorg om äldre Kontinuitet och tid Kontinuitet mäts genom antal hemtjänstpersonal den äldre möter medan tid utgörs av andel med hemtjänstinsatser eller i särskilt boende som anser att personalen har tillräckligt med tid att utföra arbetet. Personalkontinuitet inom hemtjänsten Personalkon nuitet i hemtjänsten Öckerö 11 Lilla Edet Kungsbacka Ale Härryda Lerum 16 Tjörn 14 Mölndal 22 Alingsås 12 Indikatorn Personalkontinuitet i hemtjänsten visar på det genomsnittliga antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar. Resultatet är baserat på egna undersökningar i kommunerna, inrapporterat i Kolada 7. Ingen information om svarsfrekvens finns tillgängligt i Kolada. Mätningen har skett vid olika tidpunker i kommunerna och ibland med olika metoder års siffror baseras på en undersökning gjord 2011, 2011 års siffror baseras på undersökning under medan 2010 års siffror baseras på uppgifter från Antalet varierade i landet mellan 5 och 23 personer med 13 personer som genomsnitt Endast 5 GR-kommuners resultat återfinns i 2012 års Öppna jämförelser. Av dessa är det fyra som också återfinns i eller års rapport vilket möjliggör en jämförelse över tid. Lilla Edet var under 2011 bland de 25 procent kommuner med lägst antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre men uppvisade högre antal året innan och året efter vilket gör det svårt att urskilja ett mönster. Kungsbacka uppvisar lägre antal hemtjänstpersonal under åren 2012 och Kommun- och landstingsdatabasen som tillhandahåller nyckeltal för kommuner och landsting, drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser. 8. Socialstyrelsen och SKL, 2011a, s Socialstyrelsen och SKL, 2010a, s Socialstyrelsen och SKL, 2011a, s. 129f. 11. Socialstyrelsen och SKL, 2010a, s.136f. 12

13 Tillräckligt med tid hemtjänsten Tillräckligt med tid hermtjänsten utgörs av andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. Indikatorn består av antal personer, 65 år och äldre, i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete, dividerat med samtliga personer, 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat enkäten. De personer som svarat Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren vilket är fallet för samtliga indikatorer baserade på brukarundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Socialstyrelsen Andelen som anser att 90% 85% 80% 75% 70% 65% 88% 88% 88% 87% 87% 86% 85% 84% 84% 84% 83% Tillräckligt med tid särskilt boende 13 76% 75% personalen har tillräckligt med tid inom hemtjänsten är i genomsnitt 82 procent i Västra Götalands län och 81 procent i Sverige. De flesta av GR-kommunerna ligger över riksgenomsnittet, undantaget Partille och Göteborg, där de äldre i lägre utsträckning anser att personalen har tillräckligt med tid. I Sverige varierar andelen från 58 till 97 procent medan variationen inom GR är från 75 till 88 procent. Indikatorn Tillräckligt med tid särskilt boende visar på den andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tid att utföra 90% 80% 70% 60% 50% 40% Tillräckligt med d -Hemtjänsten Sverige Tillräckligt med d -Särskilt boende Västra Götalands län 88% 79% 77% 74% 73% 72% 71% 67% 67% 66% 64% 63% 62% Sverige Västra Götalands län arbetet i särskilt boende under Indikatorn är liksom ovan baserad på antal personer i särskilt boende, 65 år eller äldre, som anser att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet dividerat med totala antalet boende, 65 år och uppåt, som deltagit i undersökningen. Resultaten baseras på undersökningen Vad tycker de äldre

14 om äldreomsorgen? Genomsnittet för Sverige och Västra Götalands län ligger mycket nära varandra med ett nationellt genomsnitt på 70 procent och ett medelvärde för länet på 71 procent. Högst andel inom GR har Öckerö, som ligger på tredje plats nationellt, med 88 procent som anser att personalen har tillräckligt med tid. Inom Sverige varierar andelen mellan 40 och 91 procent medan andelen i GR ligger mellan 62 och 88 procent, variationen inom GR är därmed lägre än variationen nationellt. Inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet mäts genom indikatorerna Möjlighet att påverka tider och Hänsyn till åsikter och önskemål. Indikatorerna är baserade på Socialstyrelsens brukarundersökning. Möjlighet att påverka tider hemtjänsten och särskilt boende Indikatorn är framräknad som antal personer 65 år och äldre (boende i ordinärt boende med hemtjänst respektive särskilt boende) som angett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen Täljaren är dividerad med samtliga personer 65 år och uppåt (boende i ordinärt boende med hemtjänst respektive särskilt boende) som besvarat Socialstyrelsens undersökning. Inom hemtjänsten anser 60 procent nationellt och 56 procent inom Västra Götalands län att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen. Enbart två kommuner hamnar bland de 25 procent kommuner med lägst andel, och är därmed röda, medan 5 kommuner ligger bland de 25 procent kommuner med högst andel. Variationen i hela landet ligger mellan 29 och 81 procent. Lilla Edet Göteborg Par lle Mölndal Kungsbacka Tjörn Härryda Ale Kungälv Öckerö Alingsås Lerum Stenungsund Möjlighet påverka der -Hemtjänst 44% 48% 54% 56% 60% 62% 63% 64% 65% 65% 66% 70% 71% 0% 20% 40% 60% 80% Sverige Västra Götalands län Par lle Göteborg Ale Alingsås Mölndal Lerum Stenungsund Härryda Kungsbacka Kungälv Lilla Edet Tjörn Öckerö Möjlighet påverka der -Särskilt boende 47% 51% 51% 54% 56% 56% 56% 56% 60% 62% 62% 64% 75% 0% 50% 100% Sverige Västra Götalands län I särskilt boende är andelen som anser att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp i Västra Götalands län 57 procent och i Sverige 56 procent. Andelen i särskilt boende som anser sig 14

15 kunna påverka vilka tider de får hjälp varierar i landet mellan 28 och 86 procent där flertalet av GRkommunerna befinner sig i den mellersta gruppen. Nationellt så anser något färre inom hemtjänsten att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp än i särskilt boende. För Västra Götalands län är andelarna i hemtjänsten och särskilt boende ganska lika. Hänsyn till åsikter och önskemål hemtjänsten och särskilt boende Den här indikatorn avser andelen 65 år och uppåt (boende i ordinärt boende med hemtjänst eller boende i särskilt boende) som anser att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål Indikatorn är framräknad på samma sätt som ovan indikatorer (antal som svarat att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till önskemål och åsikter dividerat med det totala antalet svarande). Att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål inom hemtjänsten anser 85 procent i Västra Götalands län och i Sverige. I GR finns 5 gröna kommuner med över 90 procent som anser att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Nationellt anser mellan 69 och 96 procent att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Hänsyn ll åsikter och önskemål Göteborg Par lle Ale Mölndal Lerum Kungsbacka Lilla Edet Öckerö Alingsås Kungälv Tjörn Härryda Stenungsund -Hemtjänst 78% 79% 83% 86% 88% 89% 90% 90% 92% 93% 93% 93% 94% 0% 50% 100% Sverige Västra Götalands län Hänsyn ll åsikter och önskemål -Särskilt boende Härryda Göteborg Ale Par lle Lerum Lilla Edet Tjörn Stenungsund Kungsbacka Alingsås Mölndal Kungälv Öckerö 73% 74% 74% 76% 80% 81% 81% 81% 82% 83% 84% 87% 89% 0% 50% 100% Sverige Västra Götalands län I särskilt boende anser 80 procent i Västra Götalands län och 79 procent nationellt att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, därmed anser färre att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål i särskilt boende jämfört med i hemtjänsten. Variationen inom landet ligger från 62 till 94 procent. I jämförelse med Hänsyn till åsikter och önskemål inom hemtjänst blir det tydligt hur andra kommuners resultat påverkar den egna placeringen. Inom hemtjänsten anser 83 procent i Ale att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål vilket ger kommunen en röd placering, bland de 25 procent kommuner med lägst resultat. Samma siffra, 83 procent, gör i särskilt boende att Alingsås får en gul placering och har det fjärde högsta resultatet i GR. Det blir därmed svårt att veta hur kommunen ska 15

16 förhålla sig till resultatet när samma procentsats, inom samma kategori, leder till olika placering i olika boendeformer. Detta synliggör vikten av ett reflekterande kring resultaten och placeringarna utöver vilken färg kommunen tilldelas. Information Området information består av flera indikatorer: Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål inom hemtjänst, Information om förändringar inom hemtjänst och i särskilt boende samt Kommunens information på hemsidan. De tre första indikatorerna är baserade på Socialstyrelsens brukarundersökning och utgörs av andel, av totala antalet svarade, som anser att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål eller andel som anser att personalen alltid eller oftast informerar om tillfälliga förändringar. Det undersöks därmed inte om äldre i särskilt boende vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål. Kommunens information på hemsidan består av andel maxpoäng i SKL:s granskning Information till alla där en extern granskare har gjort en bedömning av informationen på Hemtjänst Hemtjänst Möjlighet a framföra synpunkter Informa on om förändringar eller klagomål Särskilt boende Informa on om förändringar Äldreomsorg Kommunens informa on på hemsidan Ale 62% 71% 43% 87% Alingsås 71% 77% 43% 91% Göteborg 59% 60% 45% 81% Härryda 66% 76% 47% 96% Kungsbacka 68% 76% 42% 83% Kungälv 71% 76% 57% 84% Lerum 69% 69% 41% 83% Lilla Edet 65% 62% 46% 74% Mölndal 67% 63% 51% 96% Par lle 56% 63% 34% 87% Stenungsund 70% 70% 61% 70% Tjörn 70% 71% 37% 91% Öckerö 67% 78% 63% 83% Västra Götalands län 62% 68% 49% - Sverige 64% 68% 46% 78% kommunernas hemsidor efter vissa givna frågor. I Sverige anser 64 procent att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål medan 62 procent i Västra Götalands län anser detsamma. Gällande personalens information om förändringar anser betydligt fler i ordinärt boende med hemtjänst att personalen alltid eller oftast informerar om tillfälliga förändringar jämfört med andelen i särskilt boende. Något genomsnitt för Västra Götalands län gällande Kommunens information på hemsidan finns inte framräknat. Däremot placerar sig både Härryda och Mölndal på andra plats i kommunrankningen. 16

17 Bemötande Bemötande avser hur stor andel, 65 år och äldre, som var mycket nöjda med hur personalen bemötte dem 2012 i särskilt boende och hemtjänst. Underlaget är hämtat ur Socialstyrelsens brukarundersökning. 90% 80% 70% 60% 50% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Bemötande -Hemtjänst 83% 83% 83% 83% 82% 79% 79% 79% 76% 76% 74% 73% 67% Sverige Västra Götalands län 72% 69% 66% 64% 62% 62% 61% 60% 59% 57% 55% 55% 47% Sverige Bemötande -Särskilt boende Västra Götalands län När det gäller hemtjänst anser 75 procent nationellt och i länet att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Som diagrammet visar är det endast tre kommuner inom GR som ligger under genomsnittet för landet medan 5 kommuner befinner sig bland de 25 procent kommuner med högst resultat. Andelen nöjda med bemötande inom hemtjänsten i Sverige varierar mellan 60 och 94 procent. I särskilt boende anser 58 procent i länet och 57 procent i Sverige att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Liksom i hemtjänsten är det endast tre kommuner i GR som befinner sig under det nationella genomsnittet gällande indikatorn bemötande och enbart Göteborg som befinner sig bland de 25 procent kommuner med lägst resultat. 17

18 Trygghet Trygghet inom hemtjänst mäts genom andel boende i ordinärt boende med hemtjänstinsatser som anger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten, av totala antalet som besvarade enkäten. Andelen som känner sig mycket trygga varierar mellan 27 och 61 procent i Sverige med ett genomsnitt på 43 procent för både landet och länet. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Trygghet -Hemtjänst 53% 52% 50% 48% 47% 46% 46% 45% 44% 42% 41% 39% 35% Sverige Västra Götalands län 80% 60% 40% 20% 0% 69% 63% 57% 53% 49% 49% 48% 45% 45% 43% 42% 40% 40% Sverige Trygghet -Särskilt boende Västra Götalands län I särskilt boende mäts trygghet som andel boende i särskilt boende som uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende av totala antalet svarande. Genomsnittligt antal som uppger att de känner sig mycket trygga i särskilt boende är i Sverige och i länet 49 procent. Andelen varierar mellan 27 och 74 procent i landet, inom GR varierar andelen mellan 40 och 69 procent. 18

19 Boendemiljö Boendemiljö avser trivsamma gemensamma utrymmen samt att det är trivsamt utomhus på särskilda boenden. Måttet för den första indikatorn utgörs av andel i särskilt boende som uppgett att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena dividerat med antalet som besvarade enkäten. Uppgifterna är baserade på Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? där svarsalternativen var Ja, Delvis, Nej eller Vet inte. För indikatorn Trivsamma gemensamma utrymmen är medelvärdet för Sverige på 64 procent medan det för Västra Götalands län ligger på 67 procent. I Sverige varierar andelen från 37 till 88 procent där Öckerö, med 85 procent har tredje högsta resultat i landet. Trivsamma gemensamma utrymmen -Särskilt boende Ale Göteborg Lilla Edet Lerum Par lle Mölndal Härryda Alingsås Kungsbacka Tjörn Kungälv Stenungsund Öckerö 55% 60% 60% 63% 63% 64% 66% 68% 70% 73% 76% 76% 85% 0% 50% 100% Sverige Västra Götalands län Ale Härryda Göteborg Öckerö Lerum Par lle Stenungsund Lilla Edet Alingsås Kungälv Mölndal Tjörn Kungsbacka Trivsamt utomhus -Särskilt boende 56% 65% 67% 67% 68% 68% 70% 74% 77% 78% 79% 79% 81% 0% 50% 100% Sverige Västra Götalands län Trivsamt utomhus utgörs av andel i särskilt boende som uppgett att det är trivsamt utomhus dividerat med antal som besvarat enkäten. För trivseln utomhus på de särskilda boendena är medelvärdet för Västra Götalands län nära medelvärdet för Sverige med 71 procent för länet respektive 70 procent för Sverige. Andelen som anser att det är trivsamt utomhus varierar i Sverige från 29 till 100 procent. Diagrammen åskådliggör att inom området boendemiljö är Ale den kommun som för båda indikatorerna är bland de 25 procent kommuner med lägst andel som anser att boendemiljön är trivsam. 19

20 Mat och måltidsmiljö Indikatorn Maten avser andel i särskilt boende som anser att maten smakar mycket eller ganska bra. Medelvärdet för Sverige är 75 procent och för länet 77 procent. Flertalet GR-kommuner befinner sig kring medelvärdena medan Lilla Edet sticker ut med 93 procent vilket är den näst högsta andelen i Sverige. Andel som anser att maten smakar mycket eller ganska bra varierar i Sverige mellan 56 och 95 procent. Mölndal Ale Stenungsund Göteborg Härryda Par lle Lerum Alingsås Tjörn Öckerö Kungsbacka Kungälv Lilla Edet Maten -Särskilt boende 69% 69% 70% 72% 73% 75% 76% 77% 77% 77% 79% 81% 93% 0% 50% 100% Sverige Västra Götalands län Härryda Göteborg Ale Kungsbacka Par lle Alingsås Mölndal Lerum Öckerö Stenungsund Tjörn Lilla Edet Kungälv Mål dsmiljö -Särskilt boende 58% 63% 63% 69% 70% 71% 71% 72% 72% 73% 78% 79% 80% 0% 50% 100% Sverige Västra Götalands län Måltidsmiljö avser huruvida personer på särskilt boende anser att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund. Resultaten varierar mellan 48 och 88 procent i Sverige medan resultaten i GR varierar mellan 58 och 80 procent. Västra Götalands län har ett lite högre medelvärde på 71 procent än det nationella medelvärdet på 68 procent. 20

21 Utevistelser och sociala aktiviteter Området avser möjligheten att komma utomhus i särskilt boende samt hur nöjda personer i särskilt boende är med de aktiviteter som erbjuds. Möjlighet a komma utomhus -Särskilt boende Par lle Göteborg Lilla Edet Härryda Alingsås Mölndal Lerum Stenungsund Kungsbacka Ale Tjörn Öckerö Kungälv 38% 52% 55% 58% 60% 60% 60% 62% 62% 63% 67% 70% 72% 0% 50% 100% Sverige Västra Götalands län Par lle Stenungsund Ale Tjörn Göteborg Lerum Härryda Alingsås Lilla Edet Kungsbacka Mölndal Öckerö Kungälv Sociala ak viteter -Särskilt boende 48% 51% 54% 54% 57% 59% 64% 65% 65% 66% 69% 71% 75% 0% 50% 100% Sverige Västra Götalands län Gällande Möjlighet att komma utomhus utgörs indikatorn av andel i särskilt boende som anser att möjligheterna att komma utomhus är mycket eller ganska bra. Medelvärdet för Sverige och länet är 59 procent. Variationen i landet ligger mellan 18 och 81 procent och inom GR varierar andelen mellan 38 och 72 procent. Sociala aktiviteter utgörs av andel i särskilt boende som anser sig vara mycket eller ganska nöjda med de aktiviteter som erbjuds. För denna indikator ligger medelvärdet för länet på 67 procent, över det nationella medelvärdet på 60 procent. Andelen varierar nationellt från 30 till 90 procent. För båda indikatorerna inom området Utevistelser och sociala aktiviteter uppvisar Kungälv och Öckerö höga siffror medan Partille uppvisar lägre siffror. 21

22 De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet Äldres bedömning av Hemtjänsten i sin helhet utgörs av antal personer i ordinärt boende med hemtjänstinsatser som anser sig vara mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten av det totala antalet som besvarat enkäten. 95% 90% 85% 80% 75% 70% Hemtjänsten i sin helhet 93% 93% 92% 91% 90% 89% 88% 88% 88% 87% 86% 85% 80% Sverige Västra Götalands län I Sverige anser sig mellan 73 och 100 procent vara mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, inom GR anser mellan 80 och 93 procent detsamma. Medelvärdet för andel nöjda ligger för länet och Sverige på 88 procent. Det kan noteras att exempelvis Stenungsund befinner sig bland de 25 procent kommuner med lägst resultat (de röda kommunerna) men likväl anser sig 87 procent, en hög andel, vara ganska eller mycket nöjda. Äldres bedömning av Särskilt boende i sin helhet utgörs av andel i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Andelen mycket eller ganska nöjda varierar i Sverige mellan 53 och 98 procent medan variationerna i GR ligger mellan 71 och 90 procent. Medelvärdet för länet är 82 procent och för Sverige 80 procent. I förhållande till Sveriges andra kommuner har fler GR-kommuner bland de högsta resultaten inom nöjdhet med sitt särskilda boende i jämförelse med nöjdhet med hemtjänsten där GR-kommunerna inte återfinns bland de 25 procent kommuner med högst resultat. Dock är andelen ganska eller mycket nöjda för flera av GR-kommunerna högre för indikatorn Hemtjänsten i sin helhet än för indikatorn Särskilt boende i sin helhet, färgerna till trots. 22

23 100% 90% 80% 70% 60% 50% Särskilt boende i sin helhet 90% 90% 90% 87% 86% 86% 81% 79% 77% 75% 73% 73% 71% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Sverige Västra Götalands län Andel god hälsa För denna indikator redovisas andel i kommunerna som anser sig ha god hälsa eftersom att det på nationell nivå var fler som var mycket eller ganska nöjda med det särskilda boendet i sin helhet av de som ansåg sig ha mycket eller ganska god hälsa än av de som ansåg sig ha mycket eller ganska dålig hälsa. Hur nöjd en person är med sitt särskilda boende varierar därmed beroende på hur personen skattat sin hälsa. Hälsotillståndet kan utläsas av den blå linjen mot den andra axeln och består av andel i särskilt boende som uppger att de har mycket eller ganska god hälsa. Det mönster som fanns på nationell nivå går inte att finna bland GR-kommunerna. I Kungälv anser sig 90 procent på särskilt boende vara mycket eller ganska nöjda med boendet i sin helhet, högsta nivån i GR, dessutom anser sig 32 procent ha mycket eller ganska god hälsa, också högsta andelen i GR. En annan situation uppvisar Öckerö som också har en hög andel nöjda med boendet i sin helhet medan en låg andel, 14 procent, anser sig ha mycket eller ganska god hälsa. Motsatt situation till Öckerö har Lilla Edet där en hög andel, 32 procent, anser sig ha mycket eller ganska god hälsa medan kommunen hamnar bland de lägsta resultaten gällande nöjdhet med boendet i sin helhet. 23

24 Tillgänglighet till vård och omsorg Väntetid till särskilt boende Vänte d ll särskilt boende Öckerö 33 Härryda Ale Lilla Edet Kungsbacka Lerum 90 Tjörn 60 Mölndal 66 Alingsås 62 och Härryda har 2012 färre dagars väntetid än Tillgång till sjuksköterska särskilt boende Indikatorn utgörs av antal dagar i genomsnitt från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum på särskilt boende under Siffrorna bygger på inrapporterad data i Kolada. För kommuner med fler än 300 ansökningar görs ett urval av ansökningarna, i annat fall är indikatorn baserad på samtliga inrapporterade ansökningar. För 2012 finns det endast uppgifter om 5 kommuner i GR. För Sverige är 53 dagar den genomsnittliga väntetiden men det varierar mellan 5 och 192 dagar. Indikatorn är densamma som under 2011 och 2010, vilket för de kommuner som då deltog, möjliggör en jämförelse över tid. För Ale, Lilla Edet och Kungsbacka har väntetiden till särskilt boende ökat under 2012 jämfört med 2011 Tillgång till sjuksköterska på särskilt boende utgörs av andel i särskilt boende som anser att det är mycket eller ganska lätt att vid behov träffa en sjuksköterska. Resultatet är baserat på Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? För denna indikator är genomsnittet för länet 75 procent vilket är något lägre än det nationella genomsnittet på 77 procent. Alla kommuner i GR utom Kungälv ligger på samma eller lägre andel än genomsnittet i Sverige. 90% 80% 70% 60% 50% 40% Tillgång ll sjuksköterska -Särskilt boende 81% 77% 77% 75% 73% 70% 69% 69% 69% 67% 64% 64% 59% Sverige Västra Götalands län 24

25 Fall, undernäring och trycksår Detta område utgörs av andelen där minst en åtgärd har genomförts för de personer som bedömts ha risk för fall, undernäring eller trycksår. Uppgifterna är baserade på registrerade fall i Senior alert 12 under perioden 1 augusti 2011 till 1 augusti SKL och Socialstyrelsen anger i rapporten Öppna jämförelser att resultaten är osäkra eftersom det finns stor variation i hur aktiva kommunerna är i registret. Därmed ska resultaten tolkas med försiktighet. Med anledning av osäkerheten i sifforna och att kommunerna i GR har kommit olika långt med användandet av registret anges här resultatet i en tabell utan färgsättning. Vidare är endast 8 GR-kommuner så pass aktiva i registret att deras resultat redovisas i Öppna jämförelser, det ska finnas minst 30 personer registrerade med risk för skada för att siffran ska tas med i Öppna jämförelser. Procentsatsen utgörs av antal fall där det har bedömts funnits en risk för fall/undernäring/trycksår och där åtminstone en åtgärd för att förhindra skadan har vidtagits (och registrerats i Senior alert), dividerat med antal fall där det har bedömts funnits en risk för fall/undernäring/trycksår, registrerade i Senior alert. Andel där åtgärd genomförts vid bedömd risk för: Fall Undernäring Trycksår Kungsbacka 8% 7% 6% Par lle 35% 37% 30% Tjörn 31% 42% - Lerum 1% 2% 2% Lilla Edet 5% 4% - Göteborg 13% 15% 15% Kungälv 0% - - Alingsås 11% 12% 11% 12. Nationellt webbaserat kvalitetsregister för riskbedömning och uppföljning av fall, undernäring, trycksår och munhälsa för personer över 65 år. 25

26 Äldres psykiska hälsa Nedan visas indikatorn Tre eller fler psykofarmaka bland äldre inom området Äldres psykiska hälsa. Tre eller fler psykofarmaka kan utgöra en signal för att det finns risker med behandlingen. Behandling med många psykofarmaka ökar risken för fall och biverkningar och ökar risken för att läkemedlen påverkar varandra vilket kan ge oönskad effekt. Förskrivningar av flera psykofarmaka samtidigt kan också visa på brister i behandlingen av psykiska tillstånd. Indikatorn är baserad på ett utdrag ur läkemedelsregistret den 31 december 2011 och avser personer 80 år eller äldre. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvården, uttagna från läkemedelsförråd eller köpta utan recept vilket kan leda till en underskattning. Vidare är uppgifterna lite osäkra eftersom utdragen ur registret kan vara svårtolkade. Alla kommuner i GR utom Härryda befinner sig bland de 25 procent kommuner med högst andel äldre som använder tre eller fler psykofarmaka. Medelvärdet för Sverige är 5,1 procent och för länet 6,5 procent. Andelen varierar i Sverige mellan 1,9 och 10,8 procent där den högsta andelen i landet utgörs av Öckerö, följt av Lilla Edet, Tjörn och Lerum. 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Tre eller fler psykofarmaka bland äldre 10,8% 5,1% 5,7% 5,9% 6,0% 6,4% 6,4% 6,7% 7,3% 8,0% 8,5% 8,9% 9,1% Sverige Västra Götalands län 26

27 Stöd och hjälp efter stroke Följande område behandlar stöd och hjälp efter stroke. Uppgifterna är baserade på Riks-Strokes 13 enkätfrågor som skickas till alla strokepatienter tolv månader efter insjuknandet. Sifforna är ett genomsnitt av åren för att på så sätt få ett tillräckligt underlag. Bara kommuner med minst 30 svaranden redovisas i Öppna jämförelser. Cirka 90 procent av alla som insjuknat i stroke ingår i registret och har besvarat enkäten. Funktionsförmåga stroke Funktionsförmåga stroke utgörs av andel äldre, 65 år och äldre, som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp. Med oberoende av hjälp avses att inte behöva hjälp med förflyttning, toalettbesök, på- och avklädning av dem som innan insjuknandet var oberoende av hjälp. Diagrammet visar att Tjörn som enda kommun i GR befinner sig bland de 25 procent kommuner med högst resultat i Öppna jämförelser. Medelvärdet för Sverige är 64 procent medan det för länet är 63 procent. 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% Funk onsförmåga stroke 73% 69% 67% 67% 66% 65% 65% 64% 63% 63% 62% 59% 59% Sverige Västra Götalands län Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus Indikatorn syftar till att visa andel patienter som haft stroke som anser att deras rehabiliteringsbehov är tillgodosedda ett år efter insjuknandet, av totala antalet patienter som uppgav att de har ett rehabiliteringsbehov. Indikatorn har inte förändrats sedan förra året vilket möjliggör en jämförelse med förra årets resultat för de kommuner som det då fanns uppgifter om. Resultatet år 2011 är ett genomsnitt av åren I 2012 års resultat finns inte Lilla Edet och Tjörn representerade eftersom uppgifterna ansågs för osäkra för att redovisa. Högst andel med sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda efter ett år i GR uppvisar Lerum med 68 procent. Genomsnittet för Sverige ligger på 55 procent medan det för länet ligger på 54 procent. Ande- 13. Riks-Stroke är ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård. 14. Socialstyrelsen och SKL, 2011b, s

28 len varierar i landet från 28 till 85 procent medan andelen i GR varierar från 46 till 68 procent. De grå staplarna utgör 2011 års resultat för de kommuner som hade ett resultat i Öppna jämförelser I diagrammet syns att samtliga kommuner i GR med ett jämförelseresultat har förbättrat sin andel i årets undersökning. Rehabilitering e er utskrivning från sjukhus 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 68% 63% 62% 61% 58% 55% 54% 50% 49% 48% 46% 2011 Sverige Västra Götalands län Stöd i livets slutskede Området Stöd i livets slutskede är baserat på inrapporterad data i Svenska Palliativregistret och bygger på en enkät som ifylles av personalen efter att personen har avlidit. För indikatorerna inom området Stöd i livet slutskede inräknas personer som avlidit i kommunala verksamheter såsom särskilt boende, korttidsboende eller i ordinärt boende med hemsjukvård. De kommuner som redovisas i årets rapport har deltagit under hela 2011 och har minst 30 registrerade fall. Uppgifterna avser perioden sista augusti 2011 till sista augusti Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan Denna indikator består av antal förväntade dödsfall som under sista levnadsveckan smärtskattades med instrument som VAS, NRS eller liknande verktyg dividerat med antal förväntade dödsfall registrerade i Svenska Palliativregistret. Andelen smärtskattade varierar i landet mellan 0 och 81 procent, variationen i GR ligger mellan 0 och 36 procent. Medelvärdet nationellt är 16 procent medan medelvärdet för länet ligger på 9 procent. Partille är med sin andel på 36 procent bland de kommuner med högst andel i Sverige. Den gröna gruppen sträcker sig därmed från 81 procent ner till åtminstone 36 procent, vilket innebär att det är en stor spridning i gruppen med de högsta resultaten. Öckerö och Tjörn har inte registrerat några smärtskattningar under sista levnadsveckan. 28

29 40% Andel avlidna som smärtska ades under sista levnadsveckan 30% 20% 10% 0% 36% 19% 9% 8% 7% 7% 6% 6% 5% 4% 4% 0% 0% Sverige Västra Götalands län Brytpunktssamtal Indikatorn Brytpunktssamtal utgörs av andel registrerade brytpunktssamtal i Svenska Palliativregistret. Brytpunktssamtal är en viktig del i den palliativa vården där den enskilde informeras om sin situation, vilket dels är ett värde i sig, men också möjliggör att personen själv kan fatta beslut om sin sista tid. Personalen kan också planera för bästa möjliga fortsatta vård och omsorg. Andelen registrerade brytpunktssamtal varierar i Sverige mellan 15 och 81 procent medan variationen i GR ligger mellan 19 och 65 procent. Medelvärdet nationellt ligger på 44 procent, något högre än medelvärdet för länet på 42 procent. 80% 60% Brytpunktssamtal 40% 20% 0% 65% 59% 52% 50% 50% 45% 43% 42% 35% 31% 31% 29% 19% Sverige Västra Götalands län 29

30 Eftersamtal Indikatorn beskriver hur stor andel av närstående som erbjöds ett uppföljande samtal efter dödsfall. Därmed visar inte indikatorn hur många eftersamtal som genomfördes eller formerna för samtalet. Indikatorn är densamma som under 2011 vilket visas i diagrammet som gråa staplar. Andel som erbjuds eftersamtal varierar i landet från 0 till 100 procent. Nästan lika stor är variationen i GR där Stenungsund har 7 procent registrerade erbjudanden om eftersamtal medan Alingsås har 97 procent registrerade erbjudanden. Som medelvärde för Sverige erbjuds 52 procent samtal, något medelvärde på länsnivå finns inte för denna indikator. Jämfört med 2011 har Alingsås, Kungsbacka och Mölndal förbättrat sina resultat. Lerum, Göteborg, Härryda och Ale har lägre andelar i 2012 års rapport än de hade 2011, det ska dock påpekas att resultaten är baserade på uppgifter från augusti till augusti. 100% 80% E ersamtal 60% 40% 20% 0% 97% 74% 62% 58% 53% 50% 39% 28% 18% 11% 11% 11% 7% 2011 Sverige Närvarande i dödsögonblicket Närvarande i dödsögonblicket utgörs av andel registrerade i Svenska Palliativregistret som hade någon närvarande i dödsögonblicket, personal eller närstående. Även denna indikator är densamma som 2011 vilket de grå staplarna representerar. Andelen varierar i landet mellan 67 och 100 procent med 87 procent som medelvärde. Inom GR varierar andelen mellan 77 och 96 procent, inget medelvärde för länet finns. I jämförelse med 2011 har två kommuner, Härryda och Ale, högre andel Lerum har samma andel 2012 som 2011 medan Kungsbacka, Alingsås, Mölndal och Göteborg har lägre andel. Göteborg hade 2011 en andel på 94 procent. 30

31 Närvarande i dödsögonblicket 100% 90% 80% 70% 60% 50% 96% 96% 95% 92% 92% 91% 89% 87% 87% 86% 84% 83% 77% 2011 Sverige Munhälsa Indikatorn utgörs av andel avlidna som fått en bedömning av sin munhälsa under de sista levnadsveckorna. Högst andel i GR uppvisar Lilla Edet med 82 procent, lägst andel enligt registret har Tjörn med 39 procent. Nationellt varierar andelen mellan 33 och 97 procent. Medelvärdet för Sverige är 63 procent. Inte heller för denna indikator finns medelvärden på länsnivå. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Munhälsa 82% 64% 62% 61% 58% 56% 53% 53% 53% 50% 48% 48% 39% Sverige 31

32 Läkemedel Området Läkemedel avser personer som är 80 år eller äldre, uppgifterna är baserade på uttag ur läkemedelsregistret den 31 december Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvården, uttagna från läkemedelsförråd eller köpta utan recept vilket kan leda till en underskattning. Vidare är uppgifterna lite osäkra eftersom utdraget kräver tolkning av hur många läkemedel som används och vilka. Tio eller fler läkemedel Andelen som har tio eller fler läkemedel är framräknat som antal personer över 80 år som beräknas använda tio eller fler läkemedel dividerat med antalet personer över 80 år i kommunen. Användning av många läkemedel leder till risk för skadliga läkemedelsinteraktioner, lägre följsamhet av ordination och risk för läkemedelsorsakad sjukhusinläggning. Som diagrammet visar återfinns ingen GR-kommun bland de 25 procent kommuner med lägst andel som har tio eller fler läkemedel. Medelvärdet för Sverige är 13,3 procent medan det för länet är 14 procent. Andelen varierar nationellt mellan 4,7 och 22,3 procent. 20% Tio eller fler läkemedel 15% 10% 5% 12% 13% 13% 14% 14% 14% 14% 15% 15% 16% 16% 17% 18% 0% Sverige Västra Götalands län 32

33 Läkemedel som bör undvikas Läkemedel som bör undvikas utgörs av antal personer, 80 år eller äldre, som beräknas använda minst ett av fyra läkemedel som bör undvikas, dividerat med samtliga personer 80 år eller äldre i kommunen. De läkemedel eller läkemedelsgrupper som bör undvikas är: - Bensodiazepiner med lång halveringstid, ett lugnande medel och sömnmedel vars biverkningar är dagtrötthet, yrsel, muskelsvaghet, fall och risk för kognitiva störningar. - Läkemedel med betydande antikolinerga effekter, vilka äldre är mer känsliga för. Det kan framkalla kognitiva störningar, från lätta minnesstörningar till förvirring. - Det smärtstillande medlet tramadol, ger hos äldre ökad risk för illamående och förvirring. - Sömnmedlet propiomazin. 15 Dessa läkemedel medför betydande risk för biverkningar och ska därför undvikas om det inte finns särskilda skäl att använda dem. Andelen varierar i Sverige mellan 7,2 och 21,7 procent där 21,7 procent är samma nivå som Öckerö har, därmed den högsta i landet. Medelvärdet för Sverige är 12,3 procent och för länet 13 procent. 25% 20% 15% 10% 5% 0% Läkemedel som bör undvikas 11% 12% 12% 12% 13% 13% 13% 13% 14% 14% 14% 16% 22% Sverige Västra Götalands län 15. Socialstyrelsen, 2010a, s