Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga
|
|
- Ulf Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga
2 Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9 Indikatorer för artros 18 Indikatorer för osteoporos 21 Indikatorer för inflammatoriska reumatiska sjukdomar (reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit) 25 Referenser 50 2
3 Generellt om indikatorerna Indikatorer som gäller all hälso- och sjukvård I riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar har vi generellt inte tagit med indikatorer som redan finns i Nationella indikatorer för God vård [1] eller i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 [2]. Dessa indikatorer är framtagna för hela hälso- och sjukvården och går även att tillämpa för vården vid rörelseorganens sjukdomar. Någon enstaka indikator som vi har ansett är särskilt viktig för rörelseorganens sjukdomar har vi ändå tagits med. De indikatorer för god vård som är aktuella även för rörelseorganens sjukdomar är registreringsgrad i nationella kvalitetsregister respektfullt och individuellt bemötande individuell information och kunskapsöverföring personens delaktighet i den egna vården faktiska och upplevda väntetider till besök i primärvården samt väntetider till besök och behandling i den specialiserade vården. De indikatorer från riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder som är aktuella även för rörelseorganens sjukdomar är tobaksbruk efter erhållen åtgärd åtgärd personen fått för att bli rökfri riskbruk av alkohol efter erhållen åtgärd åtgärd som personen fått för att minska riskbruk otillräcklig fysisk aktivitet efter erhållen åtgärd åtgärd personen fått för att öka den fysiska aktiviteten ohälsosamma matvanor efter erhållen åtgärd åtgärd personen fått för att förbättra matvanorna. Avgränsningar och kompletterande indikatorer Artros När det gäller indikatorerna för artros har samma avgränsning gjorts som för riktlinjerna. Indikatorerna omfattar hälso- och sjukvård vid artros men inte rekonstruktiv kirurgi vid artros. Artros är vanligt hos äldre personer och orsakar ofta smärta. För uppföljning av läkemedelsbehandling vid smärta hos äldre personer hänvisar vi även till Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre [3]. 3
4 Osteoporos Frakturer hos äldre orsakas ofta av fall. För indikatorer för förebyggande av fall hänvisas till Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer [4]. Något som uppmärksammats sedan länge i äldrevården är att vissa läkemedel kan öka risken för fall. En indikator om omprövning av läkemedelsbehandlingen hos personer med falltendens finns i Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre [3]. Datakällor Många indikatorer baseras på data från kvalitetsregister och hälsodataregister och dessa specificeras i matrisen nedan under Datakälla. Utvecklingsindikatorer kännetecknas av att en kännedom om indikatorn är önskvärd, men att registreringen av data är under utveckling. Beroende på den form för redovisning som väljs kan ytterligare information vara nödvändig än den som anges i matrisen, exempelvis socioekonomiska bakgrunds. Dessa uppgifter finns ofta hos Statistiska centralbyrån (SCB) men de specifika datakällorna anges inte i matrisen. 4
5 Förteckning över indikatorerna Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar Generella indikatorer Utvecklingsindikator 1.1 Mätning av längd och vikt Utvecklingsindikator 1.2 Otillräcklig fysisk aktivitet 1 Utvecklingsindikator 1.3 Artros Generella indikatorer Se gemensamma indikatorer ovan. Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D): Övergripande hälsorelaterad livskvalitet Rörlighet Förmåga att klara sin dagliga hygien Förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter Smärta Oro eller nedstämdhet Nuvarande hälsotillstånd Som komplement eller som alternativ till EQ5D:s delfrågor kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet, funktion och smärta. Riktlinjespecifika indikatorer Indikator 2.1 Artroskopisk kirurgi vid knäartros Indikator 2.2 Andel personer med artros 75 år som förskrivits NSAID-behandling Utvecklingsindikator 2.3 Andel personer med artros som fått utbildning, handledd träning och råd om viktnedgång Osteoporos Generella indikatorer Indikator 3.1 Förekomst av vårdprogram eller rutiner för osteoporosdiagnostik och frakturprofylax 1 Från Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
6 Indikator 3.2 Indikator 3.3 Förekomst av fragilitetsfrakturer i befolkningen Ny fragilitetsfraktur inom 5 år Se även gemensamma indikatorer ovan. Riktlinjespecifika indikatorer Indikator 3.4 Andel personer med läkemedel mot osteoporos efter fragilitetsfraktur i höft Inflammatoriska reumatiska sjukdomar reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit Generella indikatorer Se även gemensamma indikatorer ovan. Behandling första året Indikator 4.1a Utvecklingsindikator 4.1b Utvecklingsindikator 4.2 Indikator 4.3 Indikator 4.4 Sjukdomsduration vid första diagnos vid reumatoid artrit Sjukdomsduration vid första diagnos vid psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Väntetid till specialist bland personer med nydebuterad reumatoid artrit Sjukdomsaktivitet vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit ADL-funktion vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Utvecklingsindikator 4.5 Sjukdomsaktivitet vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Utvecklingsindikator 4.6 ADL-funktion vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Behandling med biologiska läkemedel Indikator 4.7a Andel personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel Utvecklingsindikator 4.7b Andel personer med psoriasisartrit eller anky- 6
7 Indikator 4.8 Indikator 4.9a Utvecklingsindikator 4.9b Indikator 4.10a Utvecklingsindikator 4.10b Indikator 4.11 Indikator 4.12a Utvecklingsindikator 4.12b loserande spondylit med biologiska läkemedel Rapportering av allvarliga biverkningar vid behandling med biologiska läkemedel Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Andel personer med reumatoid artrit som uppnår låg sjukdomsaktivitet 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Andel personer med reumatoid artrit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Övriga indikatorer för inflammatoriska reumatiska sjukdomar Indikator 4.13a Andel personer med reumatoid artrit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Utvecklingsindikator 4.13b Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Indikator 4.14 Indikator 4.15 Indikator 4.16 Indikator 4.17 Andel personer med reumatoid artrit med remission ADL-funktion bland personer med reumatoid artrit Andel personer med reumatoid artrit med måttlig till hög grad av sjukdomsaktivitet Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit 7
8 Riktlinjespecifika indikatorer Indikator 4.18 Andel vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland vårdenheter med patienter med reumatoid artrit Indikator/utvecklingsindikator 4.19 Kombinationsbehandling med metotrexat och TNF-hämmare bland personer med reumatoid artrit 8
9 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar Utvecklingsindikator 1.1: Mätning av längd och vikt Motivering för val av indikator (relevans): Längd och vikt har betydelse för rörelseorganens sjukdomar, särskilt övervikt vid artros och längdminskning eller undervikt vid osteoporos. Led i vårdkedjan: Primärvård, m.fl. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer i den undersökta gruppen bland vilka man mätt längd och vikt Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen bland vilka man mätt längd och vikt Nämnare: Samtliga i den undersökta gruppen Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 9
10 Utvecklingsindikator 1.2: Otillräcklig fysisk aktivitet Motivering för val av indikator (relevans): Fysisk aktivitet minskar risken för ett stort antal sjukdomar och förtida död. Fysisk aktivitet minskar också besvär och symtom vid flera riskfaktorer och manifesta sjukdomar. Fysisk aktivitet kan vara en del i behandling och rehabilitering. Led i vårdkedjan: Alla led där patienter behandlas för tillstånd som kan förebyggas, lindras eller förbättras med hjälp av fysisk aktivitet. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer i den undersökta gruppen med otillräcklig fysisk aktivitet Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen med otillräcklig fysisk aktivitet (< 150 aktivitetsminuter/vecka) Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Personen svarar på de två nedan beskrivna frågorna Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Personen rapporterar själv sin fysiska aktivitet och kan antingen underskatta eller överskatta tiden. - Årligen - Före och 6 månader efter insats - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska -Tidsserier Kommentar: Följande frågor bör användas som underlag till resultatmåttet: 1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning, som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik, bollsport? 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling, trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). Svaret på både fråga 1 och 2 ska anges i antal minuter per vecka. Antal minuter om fysisk aktivitet som anges i svaren vägs samman till ett gemensamt mått som vi kallar aktivitetsminuter. Rekommenderad aktivitetsnivå är 150 minuter i veckan. Sammanräkningen bygger på att tiden i den mer intensiva aktivitet som efterfrågas (fråga 1) dubbleras, dvs. 45 minuters promenad + 45 minuters löpning blir = 135 aktivitetsminuter. 10
11 Utvecklingsindikator 1.3.1: Övergripande hälsorelaterad livskvalitet Motivering för val av indikator (relevans): Den hälsorelaterade livskvaliteten är ett mått på hur personen själv upplever och bedömer sitt hälsotillstånd. I målet för behandling och åtgärder ingår ofta att öka den hälsorelaterade livskvaliteten. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Övergripande hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ5D bland personer i den undersökta gruppen Övergripande hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ5D-index baseras på frågor om rörlighet, möjligheter att klara hygien och huvudsakliga aktiviteter, smärta och nedstämdhet. Dessa frågor ställs till personer i den undersökta gruppen. EQ5D är ett standardiserat icke sjukdomsspecifikt livskvalitetsinstrument som mäts förslagsvis före, vid avslut och 6 12 månader efter avslutad behandling eller rehabilitering. Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 11
12 Utvecklingsindikator 1.3.2: Rörlighet Motivering för val av indikator (relevans): Rörligheten är ofta nedsatt vid olika sjukdomar som påverkar rörelseorganen och kan påverkas av behandling och förebyggande åtgärder. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Rörlighet (enligt EQ5D fråga 1): Andel personer i den undersökta gruppen som a) går utan svårigheter b) kan gå med viss svårighet c) är sängliggande Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) går utan svårigheter b) kan gå med viss svårighet c) är sängliggande Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet och funktion Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Felkälla/ tolkningssvårigheter - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 12
13 Utvecklingsindikator 1.3.3: Förmåga att klara sin dagliga hygien Motivering för val av indikator (relevans): Nedsatt förmåga att klara sin dagliga hygien indikerar funktionsnedsättning samt behov av hjälp. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Förmåga att klara sin dagliga hygien (enligt EQ5D fråga 2): Andel personer i den undersökta gruppen som a) inte behöver hjälp med hygien, mat eller påklädning b) har vissa problem med att tvätta eller klä sig själva c) inte kan tvätta eller klä sig själva Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) inte behöver hjälp b) har vissa problem c) inte kan tvätta eller klä sig själva Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register. Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet och funktion Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Felkälla/ tolkningssvårigheter - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 13
14 Utvecklingsindikator 1.3.4: Förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter Motivering för val av indikator (relevans): Nedsatt förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter indikerar funktionsnedsättning, behov av hjälp samt sjukdomens påverkan på livskvaliteten. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter (enligt EQ5D fråga 3): Andel personer i den undersökta gruppen som a) klarar av sina huvudsakliga aktiviteter b) har vissa problem c) inte klarar av sina huvudsakliga aktiviteter Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) klarar av sina huvudsakliga aktiviteter b) har vissa problem c) inte klarar av sina huvudsakliga aktiviteter Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register. Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet och funktion Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 14
15 Utvecklingsindikator 1.3.5: Smärta Motivering för val av indikator (relevans): Rörelseorganens sjukdomar är ofta förenade med smärta och smärtan kan ha en påverkan på livskvaliteten. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Smärta (enligt EQ5D fråga 4): Andel personer i den undersökta gruppen som a) inte har smärtor eller besvär b) har måttliga smärtor besvär c) har svåra smärtor eller besvär Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) inte har smärtor eller besvär b) har måttliga smärtor besvär c) har svåra smärtor eller besvär Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register. Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för bedömning av smärta Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Felkälla/ tolkningssvårigheter - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 15
16 Utvecklingsindikator 1.3.6: Oro eller nedstämdhet Motivering för val av indikator (relevans): Oro eller nedstämdhet kan vara ett tecken på sjukdomens påverkan på patientens psykiska hälsa samt kan påverka hur väl behandlingen fungerar. Oro eller nedstämdhet kan indikera att patienten behöver extra stöd eller behandling. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Oro eller nedstämdhet (enligt EQ5D fråga 5): Andel personer i den undersökta gruppen som a) inte är oroliga eller nedstämda, b) är oroliga eller nedstämda i viss utsträckning, c) är i högsta grad oroliga eller nedstämda Täljare: Antal personer med aktuell diagnos som a) inte är oroliga eller nedstämda, b) är oroliga eller nedstämda i viss utsträckning c) är i högsta grad oroliga eller nedstämda Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 16
17 Utvecklingsindikator 1.3.7: Nuvarande hälsotillstånd Motivering för val av indikator (relevans): Det självskattade hälsotillståndet är ofta relaterat till sjukdomens prognos och hur väl behandlingen fungerar. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Nuvarande självskattat hälsotillstånd bland personer i den undersökta gruppen Hälsotillståndet bland personer i den undersökta gruppen skattas enligt ett värde (VAS). Medianvärdet beräknas och mäts förslagsvis före, vid avslut och 6 12 månader efter avslutad behandling eller rehabilitering. Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 17
18 Indikatorer för artros Indikator 2.1: Artroskopisk kirurgi vid knäartros Motivering för val av indikator (relevans): Artroskopisk kirurgi (ledstädning med meniskresektion) vid knäartros ger ingen behandlingsvinst utöver den som fås av placebokirurgi, medicinsk behandling eller sjukgymnastisk behandling (träning). Led i vårdkedjan: Ortopediska kliniker och motsvarande. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Antal artroskopier Antal artroskopier i Register Patientregistret Målnivå går inte att med huvuddiagnos knäled, enligt uppgift fastställa. knäartros per om operationskod, vid invånare artros som huvuddiagnos per invånare 40 år och äldre t.ex. landsting - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 18
19 Indikator 2.2: Andel personer med artros 75 år som förskrivits NSAIDbehandling Motivering för val av indikator (relevans): NSAID-läkemedel medför en betydande risk för biverkningar, där äldre personer är speciellt utsatta. Led i vårdkedjan: Primärvård, hemsjukvård, särskilda boenden m.fl. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Säker vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med artros 75 år som förskrivits NSAIDbehandling Täljare: Antal personer med artros 75 år som förskrivits NSAIDbehandling (ATC: M01A exkl. M01AX05) Nämnare: Totalt antal personer med artros 75 år Journalanteckning, register Patientregistret (öppen specialiserad vård och sluten vård) och läkemedelsregistret. Förslag för framtiden: datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Tid före respektive efter eventuell ledplastik måste urskiljas. Målnivå går inte att fastställa. Andelen behandlade bör vara lägre för dem över 75 än för yngre. - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 19
20 Utvecklingsindikator 2.3: Andel personer med artros som fått utbildning, handledd träning och råd om viktnedgång Motivering för val av indikator (relevans): Vid artros har information, träning och viktnedgång betydelse för smärta och funktion. Led i vårdkedjan: Primärvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med artros som fått utbildning, handledd träning och råd om viktnedgång (t.ex. i form av artrosskola) Täljare: Antal personer med artros som fått utbildning, råd om viktnedgång, handledd träning, t.ex. i artrosskola Nämnare: Totalt antal personer med artros Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, kvalitetsregistret Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA), framtida hälsodataregister för primärvården - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 20
21 Indikatorer för osteoporos Indikator 3.1: Förekomst av vårdprogram eller rutiner för osteoporosdiagnostik och frakturprofylax Motivering för val av indikator (relevans): Korrekt omhändertagande efter fragilitetsfraktur är viktigt för att förebygga ny fraktur. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel vårdgivare eller motsvarande med vårdprogram eller rutiner för osteoporosdiagnostik och profylax efter fraktur Täljare: Antal vårdgivare eller motsvarande med vårdprogram eller rutiner Nämnare: Totalt antal vårdgivare eller motsvarande Enkät eller genomgång av vårdprogram i databasen Vårdprogram i Sverige (VIS) Vårdprogram eller rutiner kan variera i innehåll. Alla vårdprogram har inte registrerats i databasen. - Sjukhus eller vårdinrättning 21
22 Indikator 3.2: Förekomst av fragilitetsfrakturer i befolkningen Motivering för val av indikator (relevans): Mått på hur väl vården lyckas med att förebygga frakturer orsakade av fall och osteoporos. Led i vårdkedjan: Befolkningen, slutenvård, hemsjukvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt säker vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Förekomst av fragilitetsfrakturer Täljare: Register Patientregistret Skillnader i täck- i befolkningen 50 år Antal personer 50 ningsgrad i öppen- eller äldre. år med fragilitetsfraktuvårdsstatistiken. (Radius, proximal humerus (axel eller överarm), höftfraktur, Nämnare: kotfraktur i bröstrygg Antal personer 50 eller ländrygg.) år i befolkningen - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 22
23 Indikator 3.3: Ny fragilitetsfraktur inom 5 år Motivering för val av indikator (relevans): Mått på hur väl vården lyckas med att ta hand om personer som har fått fragilitetsfraktur. Led i vårdkedjan: Befolkningen, slutenvård och hemsjukvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig samt säker vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Ny fragilitetsfraktur Täljare: Register Patientregistret Skillnader i täckningsgrad inom 5 år hos personer Antal personer 50 år i öppenvårdsstati- 50 år som haft en som haft fragilitetsfraktur stiken. fragilitetsfraktur. med en andra (Radius, proximal fragilitetsfraktur inom humerus (axel eller 5 år överarm), höftfraktur, Nämnare: kotfraktur i bröstrygg Totalt antal personer eller ländrygg) 50 år med fragilitetsfraktur - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 23
24 Indikator 3.4: Andel personer med läkemedel mot osteoporos efter fragilitetsfraktur i höft Motivering för val av indikator (relevans): Flertalet personer som haft höftfraktur har hög risk för att få en ny fraktur och bör ordineras de rekommenderade läkemedlen mot osteoporos. Led i vårdkedjan: Patienter på sjukhus och i hemsjukvård i både ordinärt och särskilt boende. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel med läkemedel mot osteoporos efter fraktur i höft bland personer 50 år eller äldre Täljare: Antal personer ( 50 år) med fragilitetsfraktur som hämtar ut osteoporosläkemedel på apotek efter fraktur i höft Nämnare: Totalt antal personer ( 50 år) med fragilitetsfraktur i höft Register Patientregistret, läkemedelsregistret Endast personer med hög risk bör få dessa läkemedel. Flertalet, men inte alla, personer som haft fragilitetsfraktur har hög risk för ny fraktur. Målnivå går inte att fastställa. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 24
25 Indikatorer för inflammatoriska reumatiska sjukdomar (reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit) Indikator 4.1a: Sjukdomsduration vid första diagnos vid reumatoid artrit Motivering för val av indikatorer (relevans): Mått på fungerande vårdkedja och omhändertagande i primärvården. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt vård i rimlig tid. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsduration vid första diagnos vid reumatoid artrit Tid mellan debut av de första karaktäristiska symtomen och första besöket på mottagning som leder till nydiagnostisering av reumatoid artrit. Medelvärde eller median redovisas. Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Nya diagnoskriterier kommer. Olika täckningsgrad på olika vårdenheter. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 25
26 Utvecklingsindikator 4.1b: Sjukdomsduration vid första diagnos vid psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på fungerande vårdkedja och omhändertagande i primärvården. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt vård i rimlig tid. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsduration vid första diagnos för ankyloserande spondylit eller psoriasisartrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Tid mellan debut av de första karaktäristiska symtomen och första besöket på mottagning som leder till nydiagnostisering av ankyloserande spondylit eller psoriasisartrit. Medelvärde eller median redovisas. Nya diagnoskriterier kommer. Olika täckningsgrad på olika vårdenheter. En mindre andel av patienterna med ankyloserande spondylit och psoriasisartrit registreras i dag i kvalitetsregister. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 26
27 Utvecklingsindikator 4.2: Väntetid till specialist för patienter med nydebuterad reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Snabbt omhändertagande är viktigt för prognosen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Vård i rimlig tid. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Väntetid till specialist för personer med nydebuterad reumatoid artrit Tid från beslut om remiss till personens första besök hos specialist bland personer med nydebuterad reumatoid artrit. Medelvärde eller median redovisas. Förslag: Patientjournal, svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 27
28 Indikator 4.3: Sjukdomsaktivitet vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på resultat av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde DAS28 för personer med reumatoid artrit vid första besöket och efter 4 12 månader Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 28
29 Indikator 4.4: ADL-funktion vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på resultat av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion vid första besöket och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde HAQ för personer med reumatoid artrit vid första besöket och efter 4 12 månader Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 29
30 Utvecklingsindikator 4.5: Sjukdomsaktivitet vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet (DAS 28/BASDAI) vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Medelvärde DAS28/BASDAI vid första besöket och 4 12 månader efter nyinsatt DMARD bland DMARDbehandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Förslag: Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden BASDAI är ett subjektivt patientmått. DAS28 är delvis subjektivt och kan vara falskt lågt vid engagemang av fötter och falskt högt vid smärttillstånd. Låg täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 30
31 Utvecklingsindikator 4.6: ADL-funktion vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion (HAQ/BASFI) vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARDbehandlade personer med psoriasisartrit eller anyloserande spondylit Medelvärde HAQ/BASFI vid första besöket och 4 12 månader efter nyinsatt DMARD bland DMARDbehandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Förslag: Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Låg täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 31
32 Indikator 4.7a: Andel personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på i vilken mån personer med reumatoid artrit får relevant läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som får biologiska läkemedel Täljare: Antal personer med reumatoid artrit som får biologiska läkemedel Nämnare: Totalt antal personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister. Eventuellt läkemedelsregistret för att komplettera informationen om läkemedel. Målnivå går inte att fastställa. Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. t.ex. landsting - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 32
33 Utvecklingsindikator 4.7b: Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på i vilken mån personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit får relevant läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel Täljare: Antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel Nämnare: Totalt antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden. Eventuellt läkemedelsregistret för att komplettera informationen om läkemedel. Prevalensen av ankyloserande spondylit är inte lika i alla landsting, men antas vara det för reumatoid artrit. Målnivå går inte att fastställa. t.ex. landsting - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 33
34 Indikator 4.8: Rapportering av allvarliga biverkningar vid behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på risk vid behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Säker vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel kliniker som rapporterar allvarliga biverkningar vid behandling med biologiska läkemedel Täljare: Antal kliniker som rapporterar allvarliga biverkningar bland kliniker som behandlar med biologiska läkemedel Nämnare: Samtliga kliniker som behandlar med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister - Sjukhus, vårdinrättning eller boende 34
35 Indikator 4.9a: Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet (DAS 28/BASDAI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde DAS28/BASDAI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister BASDAI är ett subjektivt patientmått. DAS28 är delvis subjektivt och kan vara falskt lågt vid engagemang av fötter och falskt högt vid smärttillstånd. Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 35
36 Utvecklingsindikator 4.9b: Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet (DAS 28/BASDAI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Medelvärde DAS28/BASDAI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden BASDAI är ett subjektivt patientmått. DAS28 är delvis subjektivt och kan vara falskt lågt vid engagemang av fötter och falskt högt vid smärttillstånd. Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 36
37 Indikator 4.10a: ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion (HAQ/BASFI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde HAQ/BASFI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 37
38 Utvecklingsindikator 4.10b: ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion (HAQ/BASFI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Medelvärde HAQ/BASFI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska, 38
39 Indikator 4.11: Andel personer med reumatoid artrit som uppnår låg sjukdomsaktivitet 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen som får bra resultat av sin behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som uppnår låg sjukdomsaktivitet 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel med låg sjukdomsaktivitet (DAS28 < 3,2) 4 12 månader efter insatt läkemedel. Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit som startat behandling med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Felkälla/ tolkningssvårigheter Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 39
40 Indikator 4.12a: Andel personer med reumatoid artrit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen som får mycket bra resultat av sin behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkmedel Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel som uppnår remission (DAS28 < 2,6) 4 12 månader efter insatt läkemedel. Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit som startat behandling med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 40
41 Utvecklingsindikator 4.12b: Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen som får mycket bra resultat av sin behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkmedel Täljare: Antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel som uppnår remission (DAS28 < 2,6) 4 12 månader efter insatt läkemedel. Nämnare: Samtliga personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som startat behandling med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Olika täckningsgrad. Remission är inte definierat för psoriasisartrit/as. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 41
42 Indikator 4.13a: Andel personer med reumatoid artrit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Motivering för val av indikator (relevans): Delaktighet har en positiv inverkan på vårdens resultat. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Täljare: Antal personer med reumatoid artrit som egenregistrerar Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 42
43 Utvecklingsindikator 4.13b: Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Motivering för val av indikator (relevans): Delaktighet har en positiv inverkan på vårdens resultat. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Täljare: Antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som egenregistrerar Nämnare: Samtliga personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 43
44 Indikator 4.14: Andel personer med reumatoid artrit med remission Motivering för val av indikator (relevans): Remission är tecken på mycket låg sjukdomsaktivitet, DAS28<2,6. Mått på andelen mycket friska personer med reumatoid artrit. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit med remission Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med remission (DAS28 < 2,6) Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med tidig artrit respektive övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 44
45 Indikator 4.15: ADL-funktion bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på funktionsnedsättning bland personer med reumatoid artrit. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion bland personer med reumatoid artrit Medelvärde av HAQ (som mäter ADLfunktion) för personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med tidig artrit resp. övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 45
46 Indikator 4.16: Andel personer med reumatoid artrit med måttlig till hög grad av sjukdomsaktivitet Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen personer med reumatoid artrit med relativt hög grad av inflammation. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andelen personer med reumatoid artrit med måttlig till hög grad av sjukdomsaktivitet Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med inflammationsindex DAS28 över 3,2 Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med tidig artrit respektive övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 46
47 Indikator 4.17: Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit CRP-värde (Creaktivt protein) bland personer med reumatoid artrit. Exempelvis redovisas medelvärde av personernas senaste CRP-värde. Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika laboratorier har olika referensvärden. Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med reumatoid artrit respektive övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 47
48 Indikator 4.18: Andel vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland vårdenheter med patienter med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Teamrehabilitering i dagvård rekommenderas till de patienter som har behov av rehabilitering. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt patientfokuserad vård. Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland enheter som vårdar patienter med reumatoid artrit Täljare: Antal vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland de enheter som vårdar patienter med reumatoid artrit Nämnare: Samtliga vårdenheter med patienter med reumatoid artrit Enkät Saknas - Sjukhus, vårdinrättning eller boende 48
49 Indikator/utvecklingsindikator 4.19: Kombinationsbehandling med metotrexat och TNF-hämmare bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på i vilken mån personer med reumatoid artrit får relevant läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel som fått kombinationsbehandling med metotrexat och TNFhämmare bland personer med a) tidig reumatoid artrit, hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos b) reumatoid artrit, otillräcklig effekt av enbart metotrexat och fortsatt medelhög eller hög sjukdomsaktivitet Täljare: Antal personer som fått kombinationsbehandling med metotrexat och TNF-hämmare bland dem med: a) tidig reumatoid artrit, hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos b) reumatoid artrit, otillräcklig effekt av enbart metotrexat och fortsatt medelhög eller hög sjukdomsaktivitet Nämnare: Samtliga personer med: a) tidig reumatoid artrit, hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos b) reumatoid artrit, otillräcklig effekt av enbart metotrexat och fortsatt medelhög eller hög sjukdomsaktivitet Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden. Eventuellt kan läkemedelsregistret användas för att komplettera informationen om läkemedel. Felkälla/ tolkningssvårigheter Alla markörer på dålig prognos är inte registrerade i registret. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 49
50 Referenser 1 Socialstyrelsen. Nationella indikatorer för God vård. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Stockholm: Socialstyrelsen;
Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar 2014
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Om arbetet Riktlinjen omfattar 274 tillstånds-åtgärdspar Konsekvensbeskrivningen tar upp de centrala rekommendationerna De flesta rekommendationerna
Läs merRehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi
Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser
Läs merPolitisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merPsykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507
Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merHälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016
Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 15RS5982, version 3 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Beslutad av RS 2015-12-02 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig
Läs merSjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit
Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi
Läs merDu kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merNär är det dags att ta behandlingen till nästa nivå?
B Porto betalt När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå? Enbrel (etanercept),, F, ATC-kod: LO04AB01 injektionsvätska i förfylld spruta, pulver och vätska till injektion i styrkorna: 10 mg, 25
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
Specifik uppföljning 1 Uppföljning LS 1112-166 HSN 122-252 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt
Läs merOm plackpsoriasis och din behandling med Otezla
Om plackpsoriasis och din behandling med Otezla Om psoriasis och plackpsoriasis Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av plackpsoriasis som är den vanligaste formen av psoriasis. Psoriasis
Läs merOm psoriasisartrit och din behandling med Otezla
Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom
Läs merArtrosskola på Gotland
Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merBRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:
lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen
Läs merInnehåll i vårdtjänsten
1 UPPFÖLJNING AV AKUTSJUKVÅRD PÅ VERKSAMHETSOMRÅDESNIVÅ Bilaga 2-U2 - UNDERLAG VID UPPFÖLJNINGSMÖTEN Innehåll i vårdtjänsten 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig
Läs merHälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården
Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor
Läs merUppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd
1 (33) Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd Antagen av Samverkansnämnden 2015-XX-XX 2 (33) Innehållsförteckning Uppföljning av Politiska viljeinriktningar
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merNationella kvalitetsregister
Nationella kvalitetsregister Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merKan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?
Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Göran Eliasson Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Kvalitetsregisterdagarna
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens
Läs merSvar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merkartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen
Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Indikatorer bilaga 3 Korrigering 2015-03-02 Sid 4 5, tabell 01, vid teknisk beskrivning, Läkemedel efter fragilitetsfraktur: Estradiols
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merSammanställning av resultat Öppna Jämförelser 2013 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Kommun Kommun
(Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga
Läs merFör allas rätt till rörelse
För allas rätt till rörelse Reumatism en folksjukdom Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare 200 olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Den vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merPatientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret
Läs merSpA-SRQ Förbättringsprojekt
SpA-SRQ Förbättringsprojekt Ulf Lindström, Västra Götalandsregionen Tor Olofsson, Södra regionen Ilia Qirjazo, Sydöstra regionen Sara Wedrén, Stockholmsregionen Tomas Husmark, Uppsala-Örebroregionen Helena
Läs merÄldrerapport för Östergötland 2011
Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning
Läs merVårdval Norrbotten, årsrapport 2013
VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merTill Dig som skall få strålbehandling i smärtlindrande syfte
onkologi Till Dig som skall få strålbehandling i smärtlindrande syfte Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Smärta på grund av cancer är
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merHandledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor
Läs merHÄLSODAGBOKEN PIDcare
HÄLSODAGBOKEN PIDcare Webbaserad hälsodagbok för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionsbenägenhet http://pidcare.halsodagboken.se Innehåll Allmän information Adress Inloggning Allmänt
Läs merNationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Hälso- och sjukvårdsavdelningen e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 http://www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/qi
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merVerksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merVägen in ett motivations och rehabiliterande projekt
Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på
Läs merPatientskola introduktion och manual
Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet Kunskap om sin
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merKVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se
KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se Invånartjänster idag Nationella tjänster från Sveriges landsting och regioner Hälso- och sjukvårdstjänster som kan användas dygnet runt Ger råd om hälsa och relationer,
Läs merÖppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merPallia%vregistrets värdegrund
Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Läs merResultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merÅrsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen
Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16
Läs merBipacksedel: Information till patienten
Bipacksedel: Information till patienten Otezla 10 mg filmdragerade tabletter Otezla 20 mg filmdragerade tabletter Otezla 30 mg filmdragerade tabletter apremilast Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Läs merMålnivåer för rörelseorganens sjukdomar. Bilaga 3 Indikatorer
er för rörelseorganens sjukdomar Bilaga 3 Indikatorer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merErsättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Förutsättningar Landstinget har möjlighet att söka ersättning för personer
Läs merHFS Hälsovinstmätningsprojekt
HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset
Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Läs mer4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne
4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merVi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merFysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20
Läs merCancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merFår vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning
Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet
Läs merREGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA
START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA Följande formuläret utgör underlag för inmatning i den webbaserade databasen. 1) Formulär 1 - Start av behandling 2)
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015
Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens
Läs mer