Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Transkript

1 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga

2

3 Innehåll 1. Generellt om indikatorerna Förteckning över indikatorerna Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Övergripande indindikatorer för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd... 29

4 Generellt om indikatorerna Generellt om indikatorerna Socialstyrelsen har tagit fram fjorton nationella indikatorer för Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Tolv av dessa är i dag möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor som uppdateras kontinuerligt. Socialstyrelsen har fokuserat på ett begränsat antal indikatorer som ligger till grund för att följa upp rekommendationerna i riktlinjerna. Indikatorerna berör framför allt antipsykotisk läkemedelsbehandling, och dessutom har några indikatorer utarbetats som speglar medellivslängd, behandling vid hjärtinfarkt bland personer med schizofreni samt mått som belyser individanpassad vård. Rekommendationerna bör (i de flesta fall) kombineras med psykosociala insatser som beskrivs i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd De indikatorer som utarbetades i riktlinjerna för psykosociala insatser speglar olika aspekter av god vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, och kompletterar därmed indikatorerna i riktlinjerna för antipsykotisk läkemedelsbehandling. 4 INDIKATORER, BILAGA

5 Förteckning över indikatorerna Förteckning över indikatorerna Socialstyrelsen har tagit fram följande indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd: Indikator 1 Indikator 2 Indikator 3 Indikator 4 Indikator 5 Indikator 6 Indikator 7 Indikator 8 Indikator 9 Behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Läkemedelsbehandling med aripiprazol, olanzapin eller risperidon bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Läkemedelsbehandling med klozapin bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende Läkemedelsbehandling med olanzapin eller risperidon vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Läkemedelsbehandling med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Läkemedelsbehandling med sertindol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni med svårbehandlade symtom Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och suicidalt beteende Samtidig behandling med läkemedel mot extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd INDIKATORER, BILAGA 5

6 Generellt om indikatorerna Indikator 10 Läkemedelsbehandling med risperidon i depåform bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och samsjuklighet med missbruk eller beroende Socialstyrelsen har tagit fram följande övergripande indikatorer för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd: Indikator 11 Indikator 12 Utvecklingsindikator 13 Utvecklingsindikator 14 Förväntad återstående medellivslängd bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen Respekt och hänsyn i bemötande bland patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård Delaktighet i beslut om vård och behandling bland patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård 6 INDIKATORER, BILAGA

7 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 1. Behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer med antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, procent. Att behandlas med antipsykotiskt läkemedel, oavsett om det är FGA eller SGA, har fått högsta prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 1). Den samlade forskningen ger belägg för att kontinuerlig behandling har effekt på psykotiska symtom och minskar risken för för tidig död, i framför allt självmord, jämfört med ingen behandling. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 1 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut antipsykotiska läkemedel på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället a) oavsett beredningsform b) då något eller några av uttagen är i depåform. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild Akut schizofreniliknande psykos Annan akut vanföreställningssyndrom Andra specificerade akuta och övergående psykoser F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F230 F231 F232 F233 F238 INDIKATORER, BILAGA 7

8 Akut och övergående psykos, ospecificerad Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F239 F250 F251 F252 F258 F259 F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel Antipsykotiska läkemedel exklusive litium ATC-kod N05A exklusive N05AN01 Datakällor Felkällor Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 8 INDIKATORER, BILAGA

9 2. Läkemedelsbehandling med aripiprazol, olanzapin eller risperidon bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel nyinsjuknade personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med aripiprazol, olanzapin eller risperidon, procent. Behandling med såväl aripiprazol som olanzapin och risperidon i peroral form har fått hög prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 2). Aripiprazol kan förväntas ha tillräcklig effekt för nyinsjuknade. Olanzapin och risperidon har något bättre effekt än de flesta andra antipsykotiska läkemedel vid nyinsjuknande och de bedöms likvärdiga vid en sammanvägning av effekt och biverkningar. Aripiprazol har generellt något sämre antipsykotisk effekt, men förväntas ha tillräcklig effekt för nyinsjuknade. Den låga risken för viktuppgång, sedation och sexuella biverkningar har varit avgörande för att jämställa preparatet med risperidon och olanzapin. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 3 5 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, som inte vårdats tidigare, och som hämtat ut a) aripiprazol, enbart monoterapi, i peroral form b) olanzapin, enbart monoterapi, i peroral form c) risperidon, enbart monoterapi, i peroral form d) aripiprazol, både mono- och polyterapi, i peroral form e) olanzapin, både mono- och polyterapi, i peroral form f) risperidon, både mono- och polyterapi, i peroral form (redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren, och som inte vårdats tidigare. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild Akut schizofreniliknande psykos F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F230 F231 F232 INDIKATORER, BILAGA 9

10 Annan akut vanföreställningssyndrom Andra specificerade akuta och övergående psykoser Akut och övergående psykos, ospecificerad Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F233 F238 F239 F250 F251 F252 F258 F259 F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Polyterapi definieras som att patienten hämtat ut mer än ett antipsykotiskt läkemedel, dvs. olika preparat, på apotek under sex-månadersperioden. Läkemedel Aripiprazol, peroral behandling Olanzapin, peroral behandling Risperidon, peroral behandling ATC-kod N05AX12 N05AH03 N05AX08 Datakällor Felkällor För att mäta tidigare vård hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle under de fem föregående åren i förhållande till mättillfället, inom sluten vård eller öppen specialiserad psykiatrisk vård med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Personen utesluts ur analysen om kriteriet för tidigare vård är uppfyllt. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Personer kan felaktigt klassificeras som nyinsjuknade om de varit sjuka tidigare utan att uppsöka specialiserad psykiatrisk vård. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. 10 INDIKATORER, BILAGA

11 Redovisningsgrupper Kvalitetsområde Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. INDIKATORER, BILAGA 11

12 3. Läkemedelsbehandling med klozapin bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel nyinsjuknande personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende som behandlats med klozapin, procent. Hälso- och sjukvården bör endast i undantagsfall erbjuda klozapin till personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom (prioritet 9). Avgörande för den låga prioriteringen är en hög risk för allvarliga biverkningar och viktuppgång, vilket kan leda till metabola biverkningar. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 6 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, men som inte vårdats tidigare, varken för dessa tillstånd eller för självmordsförsök, och som efter vårdtillfället hämtat ut klozapin som första antipsykotiska läkemedel (under en 6- månadersperiod). Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren, men som inte vårdats tidigare, varken för dessa tillstånd eller för självmordsförsök. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild Akut schizofreniliknande psykos Annan akut vanföreställningssyndrom Andra specificerade akuta och övergående psykoser Akut och övergående psykos, ospecificerad Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F230 F231 F232 F233 F238 F239 F250 F251 F252 F258 F INDIKATORER, BILAGA

13 Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel Klozapin ATC-kod N05AH02 För att mäta tidigare vård hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle under de fem föregående åren i förhållande till mättillfället inom sluten vård eller öppen specialiserad vård med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Personen utesluts ur analysen om kriteriet för tidigare vård är uppfyllt. Personen får inte heller ha vårdats för självmordsförsök som bidiagnos (enligt tabell nedan) vid vårdtillfälle där schizofrenidiagnosen hämtas och inte heller ha ett vårdtillfälle med dessa diagnoskoder som huvudeller bidiagnos 6 månader innan. Huvuddiagnos eller bidiagnos ICD 10 Avsiktligt självdestruktiv handling som innefattar förgiftning eller annan självdestruktiv handling samt självmord eller självmordsförsök Skadehändelser med oklar avsikt, där tillgänglig information är otillräcklig för att avgöra om skadan uppkommit genom olyckshändelse, om den är självtillfogad eller av annan person avsiktligt tillfogad X60 X84 Y10 Y34 Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Personer kan felaktigt klassificeras som nyinsjuknade om de varit sjuka tidigare utan att uppsöka specialiserad vård. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns heller uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. INDIKATORER, BILAGA 13

14 Kvalitetsområde Kunskapsbaserad vård. 14 INDIKATORER, BILAGA

15 4. Läkemedelsbehandling med olanzapin eller risperidon vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med olanzapin respektive risperidon, procent. Både risperidon och olanzapin i peroral form har god effekt på symtom jämfört med andra antipsykotiska läkemedel och har fått hög prioritet i riktlinjerna (prioritet 2). Hälso- och sjukvården bör erbjuda risperidon och olanzapin till patienter med långvarig schizofreni eller liknande tillstånd. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 7 8 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut a) olanzapin, enbart monoterapi i peroral form b) risperidon, enbart monoterapi i peroral form c) olanzapin, både mono- och polyterapi i peroral form d) risperidon, både mono- och polyterapi i peroral form (redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F250 F251 F252 F258 F259 F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade INDIKATORER, BILAGA 15

16 perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Polyterapi defineras som att patienten hämtat ut mer än ett antipsykotiskt läkemedel, dvs. olika preparat, på apotek under sex-månadersperioden. Läkemedel Risperidon, peroral behandling Olanzapin, peroral behandling ATC-kod N05AX08 N05AH03 Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle minst två år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel minst tre år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms vara långvarigt sjuk. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 16 INDIKATORER, BILAGA

17 5. Läkemedelsbehandling med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom som läkemedelbehandlats med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol, procent. Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården endast i undantagsfall erbjuda paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol i peroral form vid långvarig psykossjukdom (prioritet 8). Avgörande för den låga prioriteringen för paliperidon är att underlaget för att bedöma effekt och biverkningar är otillräckligt. Ziprasidon bedöms ha något sämre effekt än andra läkemedel och den dagliga behandlingen är mer komplicerad än vid andra antipsykotiska läkemedel. Zuklopentixol ger ofta biverkningar och det saknas underlag för att bedöma effekten av läkemedlet i förhållande till dosering. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 11 och i tillstånds- och åtgärdslistan.) Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd sjukdom som hämtat ut antingen paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol i peroral form vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsda- INDIKATORER, BILAGA 17

18 tum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel Paliperidon, peroral behandling Zuklopentixol, peroral behandling Ziprasidon, peroral behandling ATC-kod N05AX13 N05AF05 N05AE04 Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle minst två år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel minst tre år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms vara långvarigt sjuk. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 18 INDIKATORER, BILAGA

19 6. Läkemedelsbehandling med sertindol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med sertindol, procent. Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården endast i undantagsfall erbjuda sertindol (prioritet 10). Avgörande för att sertindol har fått låg prioritet är att det finns andra åtgärder som har bättre effekt samt mindre allvarliga biverkningar såsom hjärtarytmier och viktuppgång. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 15 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut recept på sertindol vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F250 F251 F252 F258 F259 F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. INDIKATORER, BILAGA 19

20 Läkemedel Sertindol ATC-kod N05AE03 Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle minst tre år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel minst två år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms vara långvarigt sjuk. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 20 INDIKATORER, BILAGA

21 7. Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni med svårbehandlade symtom Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer med diagnosen schizofreni med svårbehandlade symtom som behandlats med klozapin, procent. Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården i första hand erbjuda klozapin vid otillräcklig effekt av andra antipsykotiska läkemedel (prioritet 1). Läkemedlet har bättre effekt på psykotiska symtom i jämförelse med andra antipsykotiska läkemedel. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 16 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni med svårbehandlade symtom som hämtat ut klozapin på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni med svårbehandlade symtom under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med svårbehandlad schizofreni avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad psykiatrisk vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Med svårbehandlade symtom menas att patienten under året innan mättillfället, vid olika tidpunkter, haft minst två andra antipsykotiska läkemedel än det första antipsykotiska läkemedel som hämtas ut under uppföljningsperioden. Läkemedel Klozapin ATC-kod N05AH02 Datakällor Felkällor Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med schizofreni vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad psykiatrisk vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Klassificeringen av svårbehandlade symtom kan vara bristfällig. Läkemedelsre- INDIKATORER, BILAGA 21

22 Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde gistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 22 INDIKATORER, BILAGA

23 8. Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och suicidalt beteende Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har ett suicidalt beteende och som behandlats med klozapin, procent. Självmordsrisken är kraftigt förhöjd vid schizofreni, speciellt bland dem som tidigare gjort ett självmordsförsök. Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda klozapin vid suicidalt beteende (prioritet 1), eftersom läkemedlet minskar risken för självmord och självmordsförsök i högre grad än andra antipsykotiska läkemedel. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 19 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och som även vårdats för självmordsförsök och som har hämtat ut klozapin på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och som även vårdats för självmordsförsök under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 INDIKATORER, BILAGA 23

24 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel Klozapin ATC-kod N05AH02 Med suicidalt beteende menas att patienten under något av de tre åren innan mättillfället, vid minst ett tillfälle vårdas i sluten eller öppen specialiserad psykiatrisk vård med någon av diagnoserna nedan, alternativt hade diagnosen självmordsförsök vid mättillfället. Yttre orsak till skada eller förgiftning ICD 10 Avsiktligt självdestruktiv handling som innefattar förgiftning eller annan självdestruktiv handling samt självmord eller självmordsförsök Skadehändelser med oklar avsikt, där tillgänglig information är otillräcklig för att avgöra om skadan uppkommit genom olyckshändelse, om den är självtillfogad eller av annan person avsiktligt tillfogad X60 X84 Y10 Y34 Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Klassificering av suicidalt beteende kan vara bristfällig. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 24 INDIKATORER, BILAGA

25 9. Samtidig behandling med läkemedel mot extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med läkemedel med antikolinerg effekt mot extrapyramidala biverkningar samtidigt som de behandlas med antipsykotiska läkemedel, procent. Användande av antipsykotiska läkemedel kan ge extrapyramidala biverkningar. Med de läkemedel och behandlingsstrategier som finns inom modern antipsykotisk läkemedelsbehandling behöver inte patienten acceptera extrapyramidala biverkningar som en del av behandlingen. För att minska dessa biverkningar är det möjligt att dels sänka läkemedelsdosen, dels byta läkemedel om dossänkning inte går att genomföra på grund av risk för återinsjuknande. Ett sätt att synliggöra om patienter ändå får extrapyramidala biverkningar av antipsykotisk läkemedelsbehandling är att titta på förskrivningen av antikolinerga läkemedel. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.) Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Resultatmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut antikolinerga läkemedel och antipsykotiska läkemedel (FGA eller SGA) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod och som hämtat ut antipsykotiska läkemedel (FGA eller SGA) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 INDIKATORER, BILAGA 25

26 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Andra icke organiska psykotiska störningar Ospecificerad icke organisk psykos F251 F252 F258 F259 F289 F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel Antipsykotiska läkemedel exklusive litium Läkemedel med antikolinerg effekt mot extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykosläkemedel ATC-kod N05A exklusive N05AN01 N04AA01 (trihexyfenidyl) N04AA02 (biperiden) Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsområde Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan med fördel slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. 26 INDIKATORER, BILAGA

27 10. Läkemedelsbehandling med risperidon i depåform bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och samsjuklighet med missbruk eller beroende Mått Syfte Riktning Målnivå Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har samsjuklighet med missbruk/beroende av alkohol och/eller narkotika och som behandlats med risperidon i depåform, procent. Personer med schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar och lever i genomsnitt närmare 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Att samtidigt ha ett beroende av alkohol eller narkotika innebär ytterligare symtombelastning och ytterligare förhöjd dödlighet. Behandling med risperidon i depåform har fått hög prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 2) och avgörande för rekommendationen är att följsamheten vid peroral behandling vid detta allvarliga tillstånd är sämre än vid schizofrenisjukdom utan missbruk/beroende. Det saknas också andra behandlingsalternativ (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 34 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och alkohol- eller narkotikadiagnos och som hämtat ut risperidon i depåform vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och alkohol- eller narkotikadiagnos under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplexform Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild Akut schizofreniliknande psykos Annan akut vanföreställningssyndrom Andra specificerade akuta och övergående psykoser Akut och övergående psykos, ospecificerad Schizoaffektivt syndrom, manisk typ Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F200 F201 F202 F203 F205 F206 F208 F209 F220 F228 F229 F230 F231 F232 F233 F238 F239 F250 F251 INDIKATORER, BILAGA 27