Årsrapport Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Transkript

1 Årsrapport 2011

2 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre Psykosvård och PsykosR Stora Gråmunkegränd STOCKHOLM rickard.fardig@neuro.uu.se Registerhållare Ing- Marie Wieselgren Överläkare Psykosvård och Rättspsykiatrisk vård Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset UPPSALA Eva Juselius Baghdassarian Överläkare Psykosvård och Rättspsykiatrisk vård Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset UPPSALA Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA

3 Årsrapport Data i PsykosR Täckningsgrad och datakvalitet PsykosR startade sin datainsamling Registreringarna tog fart 2009 och framåt. Följande rapport visar därför data för perioden Blekinge, Dalarna och Gävelborgs län finns inte representerade. Täckningsgraden är skiftande i landet (Tabell 2). Fler än 2200 patienter finns totalt i nyregistreringsdatabasen och fler än 1900 uppföljningsregistreringar är gjorda. Majoriteten av patienterna är uppföljningsregistrerade en gång men några har så många som 5-7 uppföljningsregistreringar (se Tabell 1). Figur&1.&Antal#nyregistreringar#och#uppföljningsAregistreringar#i# PsykosR#2004A2011& Antal# 3000# PsykosR startade År 2009 började registret ta fart och både nyregistreringar och uppföljningar började öka. Antalet nyregistreringar och upp- följningar gjord mellan 2004 och 2011 presenteras i Figur 1 ovan. I föreliggande rapport redovisas data på nationell nivå från och med 2009 och framåt. Utveckling av olika process- och resultatmått redovisas. Tabell&1.&Antal&uppföljda&individer&i&hela&registret.& Antal&pa-enter& Uppföljning&1& 1152& Uppföljning&2& 534& Uppföljning&3& 161& Uppföljning&4& 54& Uppföljning&5& 24& Uppföljning&6& 13& Uppföljning&7& 6& 2500# 2000# 1500# 1000# 500# 0# 2254# 1937# 1533# 918# 929# 488# 101# 401# 113# 2004# 2005# 2006# 2007# 2008# 2009# 2010# 2011# Nyregistreringar# Uppföljningar# De flesta patienter i PsykosR har en uppföljnings- registrering i registret, men många har två eller tre uppföljningar. Enstaka individer har så många som sju uppföljningar. PsykosR utgör idag med sin volym en betydande källa på nationell nivå till utvärdering av behandlingseffekter över tid. Kontinuerligt utökad täckningsgrad kommer att ge möjlighet att genomföra öppna jämförelser på regional och lokal nivå.

4 4 Årsrapport 2011 Tabell(2.(Antal)registreringar)och)totalt)antal)unika)paLenter)per)landsLng( 2009( 2010( 2011( Totalt(antal( unika( pa?enter(i( hela(registret( Stockholm) 26) 46) 28) 29) 39) 35) 203) Uppsala) 60) 32) 144) 64) 69) 206) 310) Södermanland) 5) 0) 0) 0) 0) 0) 10) Östergötland) 14) 6) 12) 22) 31) 19) 74) Jönköping) 20) 4) 18) 26) 8) 16) 51) Kronoberg) 2) 9) 24) 10) 0) 33) 35) Kalmar) 29) 1) 6) 19) 1) 24) 36) Gotland) 6) 3) 39) 11) 7) 48) 60) Blekinge( 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0( Skåne) 61) 14) 43) 35) 36) 49) 157) Halland) 1) 2) 0) 7) 1) 7) 9) Västra)Götaland) 39) 48) 168) 62) 171) 248) 502) Värmland) 5) 7) 2) 11) 3) 8) 18) Örebro) 17) 53) 10) 55) 14) 37) 99) Västmanland) 22) 4) 48) 26) 117) 72) 193) Dalarna( 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0( Gävleborg( 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0( Västernorrland) 43) 20) 52) 57) 116) 95) 233) Jämtland) 3) 1) 2) 3) 3) 4) 10) VästerboHen) 1) 0) 0) 0) 0) 0) 2) NorrboHen) 76) 38) 19) 91) 105) 107) 247) Totalt( 430( 288( 615( 528( 721( 1008( 2249(

5 Årsrapport Tabell&3.&Antal&och&andel&pa-enter,&medelålder&samt&könsfördelning& Patientgrupp i registret I PsykosR ingår patienter med en diagnostiserad psykossjukdom som den registrerande enheten har för avsikt att behandla. De diagnoskoder som registreras är F20- F20.9, F22, F23, F , F29. Nedan presenteras patientgruppens sammansättning i registret. Paranoid schizofreni (F20.0) är den största undergruppen bland nyregistrerade. Odifferentierad schizofreni (F20.3), Ospecificerad schizofreni (F20.9), Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat (F259) samt Psykotiskt syndrom UNS (F29) är förhållandevis stora undergrupper. 2009& & Pa-enter&(antal)& 916& 1531& 2252& Medelålder& 44,42& 45,75& 46,92& Kvinnor&()& 364&(38)& 635&(41)& 966&(43)& Trots att förstagångsinsjuknandet ofta sker i tidiga 20- årsåldern är medelåldern i registret förhållandevis hög, runt 45 år. Den ökar dock något över tid vilket kan tyda på att färre unga individer registreras i registret. Generellt registreras fler män än kvinnor. Tabell&4.&Antal&och&andel&pa-enter&per&subdiagnos&fördelade&på&kön&vid&nyregistrering& Subdiagnos& Total& Andel&av&total& Kvinnor& Män& F20.Paranoid&schizofreni& & 25& 22 39& 351& 61& F20.1&Desorganiserad&s.&(Hebefreni)& & 2& 19& 39& 3 61& F20.2&Kataton&schizofreni& & 1& 4& 21& 15& 79& F20.3&Odifferen-erad&schizofreni& & 8& 53& 29& 131& 71& F20.5&Residualschizofreni& & 3& 19& 28& 5 72& F20.6&Simplex& 19& 1& 4& 21& 15& 79& F20.8&Schizofreniformt&syndrom& & 1& 14& 5 14& 5 F20.9&Ospecificerad&schizofreni& 375& 17& 133& 35& 242& 65& F22.Vanföreställningssyndrom&297.1& 189& 8& 104& 55& 85& 45& F23.9&Kortvarig&psykos&298.8& 73& 3& 39& 53& 34& 47& F25Schizoaffek-vt&syndrom,&manisk&typ& 37& 2& 24& 65& 13& 35& F251&Schizoaffek-vt&syndrom,&depressiv&typ& 45& 2& 24& 53& 21& 47& F252&Schizoaffek-vt&syndrom,&blandad&typ& 78& 3& 46& 59& 32& 41& F258&Annat&spec.&schizoaffek-vt&syndrom& 8& 0,5& 4& 5 4& 5 F259&Schizoaffek-vt&syndrom,&ospecificerat& & 59& 95& 41& F29&Psyko-skt&syndrom&UNS&298.9& 277& 12& 124& 45& 153& 55&

6 6 Årsrapport 2011 Samsjuklighet I PsykosR registreras både psykiatrisk och somatisk samsjuklighet. Nedan följer analyser av dessa variabler för män och kvinnor över tid. Data är hämtade ur ny- registreringsdatabasen. Cirka en fjärdedel av männen och cirka en femtedel av kvinnorna har psykiatrisk samsjuklighet (Figur 2). För somatisk samsjuklighet med uppenbar betydelse för aktuell behandling, är förhållandet det omvända, d v s, cirka en fjärdedel av kvinnorna och cirka en femtedel av männen har någon typ av somatisk sjukdom (Figur 3). Av hela registrets 2254 individer är någon form av somatisk samsjuklighet registrerad för 684 individer (27). Enligt rankingtabell (Tabell 4) är somatisk samsjuklighet i form av endokrina sjukdomstillstånd vanligast förekommande, följt av somatisk samsjuklighet i form av cirkulationsorganens sjukdomar. På tredjeplats kommer andningsorganens sjukdomar följt av Annat sjukdomstillstånd på fjärde plats. På femte plats återfinns hudens och underhudens sjukdomar. Övriga somatiska sjukdomstillstånd representeras sammanlagt av cirka 5 av hela registrets individer. Tabell&5.&De#fem#vanligaste#soma/ska#samsjuklighets/llstånden#vid# nyregistrering& Soma,skt&,llstånd& Endokrina#sjukdomar,#nutri/onsrubbningar#och# ämnesomsä=ningssjukdomar# Antal&()& 217#(10)# Cirkula/onsorganens#sjukdomar# 156#(7)# Andningsorganens#sjukdomar# 90#(4)# Annat#/llstånd#som#ej#kan#hänföras#/ll#någon#av#de#övriga# grupperna# 59#(3)# Hudens#och#underhudens#sjukdomar# 51#(2)# Övrigt& 111#(5)# Ingen#samsjuklighet# 1570#(70)# Figur&4.&Medelvärde(för(antal(självrapporterade(slutenvårdsdagar(de(senaste(12( månaderna(för(kvinnor(respek:ve(män.(uppföljningsregistreringar(gjorda(2010( respek:ve(2011.( Medelvärde( 60( 50( 40( 30( 20( 40( 53( 42( 41( 41( 46( Figur&2.&Andel&kvinnor&och&män&med&psykiatrisk& samsjuklighet&vid&nyregistrering& ,7 21,6 27,7 24,6 23,7 20,7 10( 0( Kvinna( Man( Totalt( Medelvärde(2010( Medelvärde(2011( Självrapporterade slutenvårdsdagar varierar både mellan män och kvinnor samt mellan åren 2010 och Kvinnor rapporterar 25 fler slutenvårdsdagar 2011 jämfört med 2010 vilket drar upp det totala medelvärdet för både kvinnor och män & & Figur&3.&Andel&kvinnor&och&män&med&soma>sk& samsjuklighet&vid&nyregistrering& ,9 28,2 34,9 32,1 2 23,8 24, & &

7 Årsrapport Läkemedelsbehandling Nedan presenteras statistik ur registret över läkemedels- behandling. Statistiken presenteras på nationell nivå, över tid fördelad på kvinnor och män. Antidepressiva preparat Figur&6.&Andelkvinnorochmänsombehandlasmed an@depressivaläkemedelvidnyregistrering& Antipsykotiska preparat Figur&5.&Andel&kvinnor&och&män&som&behandlas&med& an?psyko?ska&läkemedel&vid&nyregistrering& ,30 37,80 35,80 32,50 31,40 29, ,2 96,6 95,9 93,9 93,4 96,4 0 Kvinna Man & & Tabell&9.&De#fem#vanligaste#an.depressiva#preparaten#vid#nyregistrering.& Plats& Preparat& Antal&pa0enter& med&preparatet& Antal&pa0enter&med&något& an0depressivt&preparat& 1& Citalopram# 246# 766# 2& Sertralin# 162# 3& Mirtazapin# 101# Tabell&6.&De#fem#vanligaste#an.psyko.ska#preparaten#vid#nyregistrering.& Plats& Preparat& Antal&pa0enter& med&preparatet& Antal&pa0enter&med&något& an0psyko0skt&preparat& 1& Olanzapin# 536# 2162# 2& Klozapin# 443# 3& Risperidon# 380# 4& Aripiprazol# 273# 5& Zuklopen.zol# 243# En majoritet av individer i registret har en antipsykotisk läkemedelsbehandling (Figur 4). Skillnaden mellan könen är relativt liten och varierar över tid. 4& Escitalopram# 71# 5& Klomipramin# 39# Cirka en tredjedel av registrets individer har en antidepressiv läkemedelsbehandling. Kvinnor har dock oftare en antidepressiv läkemedelsbehandling än män något som står sig över tid (Figur 5). Av registrets totalt 2254 registrerade individer har 766 individer behandling med antidepressiva preparat (Tabell 8). Vanligaste preparaten är Citalopram (32), Sertralin (21), Mirtazapin (13), Escitalopram (9) och Klomipramin (5). Enligt rankingtabell är fyra av fem av de vanligaste preparaten så kallade atypiska antipsykotiska preparat (Tabell 5). Vanligast är Olanzapin (25), därefter Klozapin (20), Risperidon (18) och Aripiprazol (13). På femte plats kommer Zuklopentixol (11) som tillhör de så kallade typiska antipsykotiska preparaten. Tabell&7.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&som&behandlas&med&typiska& an.psyko.ska&preparat&vid&nyregistrering&(n=2254)& Ja& Nej& 366&(38)& 602&(62)& 433&(34)& 853&(66)& Tabell&8.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&som&behandlas&med&atypiska& an.psyko.ska&preparat&vid&nyregistrering&(n=2254)& Ja& Nej& 662&(68)& 302&(32)& 951&(74)& 335&(26)& Fördelningen av typiska och atypiska antipsykotiska preparat skiljer sig något mellan kvinnor och män (Tabell 7 och 8). Skillnaden är systematisk och statistiskt signifikant.

8 8 Årsrapport 2011 Stämningsstabiliserande preparat Figur&7.&Andel&kvinnor&och&män&som&behandlas&med& stämningsstabiliserande&läkemedel&vid&nyregistrering& Ångestdämpande preparat Figur&8.&Andel&kvinnor&och&män&som&behandlas&med&ångestdämpande& läkemedel&vid&nyregistrering& ,3 14,8 15,6 13,2 17,1 14, ,7 51,3 49,2 44,3 47,2 44,6 2009& & 2009& & Tabell&10.&De#fem#vanligaste#stämningsstabiliserande#preparaten#vid# nyregistrering.& Tabell&11.&De#fem#vanligaste#ångestdämpande#preparaten#vid#nyregistrering.& Plats& Preparat& Antal&pa1enter& med&preparatet& Antal&pa1enter&med&något& stämningsstabiliserande& preparat& 1& Li6um# 127# 338# 2& Valproat# 83# 3& Lamotrigin# 42# 4& Karbamazepin# 40# 5& Klonazepam# 39# Plats& Preparat& Antal&pa0enter& med&preparatet& Antal&pa0enter&med&något& ångestdämpande&preparat& 1& Zopiklon# 355# 1013# 2& Diazepam# 298# 3& Oxazepam# 219# 4& Propiomazin# 100# 5& Alprazolam# 90# En knapp femtedel av registrets individer har en stämningsstabiliserande läkemedelsbehandling (Figur 6). Det finns en skillnad mellan könen som tycks stå sig över tid. Av registrets totalt 2254 registrerade individer har 338 individer behandling med stämningsstabiliserande preparat (Tabell 9). Vanligaste preparaten är Litium (38), Valporat (26), Lamotrigin (12), Karbamazepin (12) samt Klonazepam (12). Cirka hälften av registrets individer har en ångest- dämpande läkemedelsbehandling (Figur 7). Det finns en skillnad mellan män och kvinnor vilken tycks stå sig över tid. Av registrets 2254 registrerade individer har 1013 en behandling med ångestdämpande preparat (Tabell 10). Vanligast är Zopiklon (33), Diazepam (29), Oxazepam (22), Propiomazin (10) samt Alprazolam (9). Zopiklon och Propiomazin saluförs i Sverige som sömnmedel och används således inte i ångestdämpande syfte. Preparaten registreras i PsykosR under kategorin bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande preparat och redovisas därför tillsammans med ångestdämpande preparat. Zopiklon är tillskillnad från Propiomazin narkotikaklassad.

9 Årsrapport PsykosRs rekommenderade förbättringsområden - Kvalitetsindikatorer Nedan presenteras statistik ur registret över PsykosRs rekommenderade förbättringsområden och kvalitetsindikatorer. Statistiken presenteras på nationell nivå, över tid fördelad på kvinnor och män. Drog- och alkoholvanor Figur&9.&Andelkvinnorochmänsomvidnyregistrering AllfrågatsomsinadrogDochalkoholvanor ,90 97,00 91,90 91,30 90,00 93, Kvinna Man Fler än 90 av registrets individer har tillfrågats om sina drog- och alkoholvanor vid både nyregistrering och uppföljningsregistrering. Målnivån för andelen tillfrågade patienter är 100. Figur&10.&Andelkvinnorochmänsom>llfrågatsomsina drogcochalkoholvanorviduppföljning1& BMI Body Mass Index Figur&11.&Andel&kvinnor&och&män&som&har&BMI& &3 kg/m 2& vid&nyregistrering&& ,2 65,2 66,3 61,5 62,6 60,7 2009& & Målnivå&andel&pa8enter& med&bmi& &3kg/m 2 & Andelen kvinnor och män som vid nyregistrering har BMI 30 ligger på strax över 60 för både kvinnor och män. Något fler män har BMI 60. Målnivån för samtliga individer är att 80 ska ha BMI 60. Figur&12.&Andel&kvinnor&och&män&som&har&BMI& &3 kg/m 2& vid&uppföljning&1& , ,70 95,70 98,70 97,20 Kvinna Man ,3 63,9 67,5 57,3 63,7 58,6 2009& & Målnivå&andel&pa8enter& med&bmi& &3kg/m 2 & Vid uppföljningsregistrering har andelen kvinnor med BMI 60 sjunkit något.

10 10 Årsrapport 2011 GAF symtomskattning GAF (Global Assessment of Functioning) är en numerisk skala, från 0 till 100 (där 0 innebär att uppgift saknas), som används av kliniker för att subjektivt skatta social-, yrkesrelaterad- och psykologisk funktionsförmåga hos vuxna, det vill säga hur väl man anpassar sig till och hanterar olika problem i det dagliga livet. Skalan presenteras och beskrivs i DSM- IV- TR. Nedan presenteras GAF- skattningar i kategorier; <50 (svåra problem/symtom), (medelsvåra problem/symtom) samt >70 (inga eller milda problem/symtom). Även andel av kvinnor och män som når över 60 poäng på skalan presenteras. Figur&13.&Andel#kvinnor#respek>ve#män#i#olika#kategorier#av#GAF#funk>onsskaGningar# (nyregistrering)& 100# 80# 60# 40# 20# 0# 13# 50# 57# 36# 38# 6# 11# 8# 8# 5# 48# 48# 49# 55# 40# Kvinna# Man# Kvinna# Man# Kvinna# Man# En relativt stor andel i registret har GAF- symtom- skattningar under 50, det vill säga svåra problem eller symtom. GAF- symtomskattningarna är relativt jämt fördelat mellan könen men det finns en tendens till att män oftare har GAF < 50 och mer sällan GAF > 70 jämfört med kvinnor. 45# 36# 2009# 2010# 2011# <50# 50370# >70# Figur&14.&Andelkvinnorrespek7vemänsomvid nyregistreringhargaffsymtomskagning # Figur&15.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&i&olika&kategorier&av&GAF&symtomska7ningar& (Uppföljning&1)& & 48& 7& 5& 9& 8& 8& 53& 57& 5 47& 44& 39& 4 38& 41& <5 50K7 >7 Även vid första uppföljningsregistreringen har en relativt stor andel GAF- symtomskattning under 50 och denna andel ser ut att ha ökat mellan 2010 och Mellan könen är fördelningen jämn. Vid första uppföljningsregistrering är andelen individer med GAF- symtomskattning 60 högre för både kvinnor och män relativt GAF- symtomskattning vid ny- registrering. En sjunkande trend verkar finnas för båda könen. Vid nyregistrering saknas GAF- symtomskattning för 54 (3 ) individer (GAF = 0). Motsvarande siffra för Uppföljningsregistrering 1 är 101 (9,5 ) individer. 45& 2009& & Figur&16.&Andel&kvinnor&respek7ve&män&har&GAFD symtomskafning& &6som&vid&Uppföljning&1& ,1 35,9 33,35& 29,35& 29,15& 26,2 2009& & Målnivå&andel&pa7enter& med&gaf& &6 49& ,70 26,20 25, ,20 21,20 21, Kvinna Man Målnivåandelpa7enter medgaf 60 Drygt en fjärdedel av kvinnorna och cirka en femtedel av männen har GAF 60 vid nyregistrering. Mellan 2010 och 2011 sker små förändringar. I det kliniska förbättrings- arbetet eftersträvas GAF 60 som målnivå för 50 av nyregistrerade patienter.

11 GAF funktionsskattning Figur&17.&Andel#kvinnor#respek>ve#män#i#olika#kategorier#av#GAF#funk>onsskaGningar# (nyregistrering)& 100# 80# 60# 40# 20# 0# 13# 50# 57# 36# 38# 6# 11# 8# 8# 5# 48# 48# 49# 55# En relativt stor andel i registret har GAF- funktions- skattning under 50, det vill säga svåra problem eller funktionsnedsättningar. GAF- funktionsskattning följer i stort samma trend som GAF- symtomskattning fördelningen mellan könen är relativt jämn men män tenderar att i större utsträckning ha lägre skattningar än kvinnor. Figur&18.&Andel&kvinnor&respek7ve&män&som&vid& nyregistrering&har&gafffunk7onsskaining& & Drygt en fjärdedel av kvinnorna och en femtedel av männen har GAF- funktionsskattning 60 vid nyregistrering. 40# Kvinna# Man# Kvinna# Man# Kvinna# Man# 45# 36# 2009# 2010# 2011# <50# 50370# >70# 34,7 26,0 26,7 20,9 25,55& 21,25& 2009& & Målnivå&andel&pa7enter& med&gaf& &6 Figur&19.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&i&olika&kategorier&av&GAF&funk.onsska8ningar& (Uppföljning&1)& & 5& 5& 7& 9& 9& 53& 52& 51& 47& 45& 41& 4 42& 42& 46& 46& 48# 5 Figur&20.&Andel$kvinnor$respek8ve$män$som$har$ GAFEfunk8onsskaHning$ $60$vid$Uppföljning$1$ 70$ 60$ 50$ 40$ 30$ 20$ 10$ 0$ 33,35$ 27,60$ 26,20$ Årsrapport ,80$ 29,15$ 29,85$ 2009$ 2010$ 2011$ Kvinna$ Man$ Målnivå$andel$pa8enter$ med$gaf$ $60$ I jämförelse med nyregistrering har en något större andel av både kvinnor och män GAF- funktionsskattning 60. Remissionsskattning RS- S (Remissionskala vid Schizofreni Symtom) är en numerisk skala som används av kliniker för att subjektivt skatta svårighetsgrad och frekvens av 8 kärnsymtom vid schizofreni. Motsvarande 8 symtom finns även för PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale). Symtomen skattas från 1 till 7 där 1 = fullständig frånvaro av symtom, och 7 = så svårast tänkbara symtom. En individ bedöms vara i remission om hon eller han skattas 3 (milda symtom) på samtliga åtta symtom och att denna nivå bibehålls i mer än 6 månader. Figur&21.&Andel&kvinnor&respek<ve&män&i&remission&vid&Uppföljning&1& ,7 50,75& 57,7 51,3 55,25& 42,4 2009& & Målnivå&andel&pa<enter& i&remission& Vid uppföljningsregistrering uppnår 50 av de registrerade individerna remission enligt skattning på PANSS eller RS- S. För män finns dock en påtaglig nedåtgående trend mellan 2010 och Vid uppföljningsregistrering 1 finns endast PANSS/RS- S- skattning för 22 av de registrerade individerna. 2009& & <5 50K7 >7 Även vid uppföljningsregistrering har en relativt stor andel av registrerade individer GAF under 50.

12 12 Årsrapport 2011 Meningsfull sysselsättning Nedan presenteras total andel individer med någon sysselsättning på öppen marknad eller i skyddad verksamhet. Figur&22.&Andel&kvinnor&och&män&som&har&meningsfull& sysselsäbning&vid&nyregistrering& ,95& 30,5 35,45& 35,2 33,45& 30,5 2009& & Målnivå&andel&paFenter& med&meningsfull&sysselg säbning& Relativt få nyregistrerade individer i registret har sysselsättning på öppen marknad eller i skyddad verksamhet. En skillnad mellan kvinnor och män 2009 jämnas ut under 2010 och En något nedåtgående trend kan skönjas över tid. barn förändras marginellt mellan nyregistrering och uppföljningsregistrering. För män verkar andelen däremot minska något. Figur&25.&Andel&kvinnor&och&män&med&egna&barn&eller&sammanboende&med& barn&vilka&har&erbjudits&stöd,&vid&uppföljning&1&& ,9 14,4 43,7 21,2 Psykologisk behandling 51,5 2009& & Figur&26.&Andelkvinnorochmänsomfå@systemaCskpsykologisk behandlingsenaste12månaderna(nyregistrering)& ,35& Figur&23.&Andel&kvinnor&och&män&som&har&meningsfull& sysselsäbning&vid&uppföljning&1& ,80 21,80 28,50 27,20 15,85 16, En något högre andel individer i registret har någon sysselsättning på öppen marknad eller i skyddad verksamhet vid uppföljningsregistrering. Mellan 2010 och 2011 finns en nedåtgående trend för både män och kvinnor. Barn ,85& 32,65& 46,65& 40,35& 39,35& 31,95& 2009& & Målnivå&andel&paHenter& med&meningsfull&sysselj säbning& Figur&24.&Andel&kvinnor&och&män&med&egna&barn&eller&sammanboende&med& barn&vilka&har&erbjudits&stöd,&vid&nyregistrering&& 0 Kvinna Man En relativt liten andel av registrerade individer har under 12 månader före nyregistrering fått systematisk psykologisk behandling. Andelen varierar något mellan kvinnor och män och mellan registreringsåren Figur&27.&Andelkvinnorochmänsomfå@systemaCskpsykologisk behandlingsenaste12månaderna(uppföljning1)& ,00 40,20 39,10 38,95 Kvinna 44,65 44, Man Vid uppföljningsregistrering har andelen kvinnor och män som 12 månader före registrering fått systematisk psykologisk behandling ökat markant ,25& 50,0 43,75& 20,0 23,15& 23,25& 2009& & Dubbelt så många kvinnor som män har egna barn eller lever tillsammans med barn vid nyregistrering. Andelen kvinnor som har egna barn eller lever tillsammans med

13 Familjeutbildning/psykoedukation senaste12månaderna(nyregistrering)& Kvinna 14,55 11,95 Cirka 1 av 10 registrerade individer har anhöriga som fått familjeutbildning eller psykoedukation 12 månader före nyregistrering. 40$ 30$ 20$ 10$ 0$ Kvinna$ Vid uppföljningsregistrering har en ännu mindre andel av anhöriga till registrets individer fått familjeutbildning eller psykoedukation 12 månader före registrering. Övriga process- och resultat mått Nedan presenteras process- och resultat mått som inte ingår i PsykosRs rekommenderade förbättringsområden eller kvalitetsindikatorer. Analyser omfattar kvinnor och män över tid. Boendeform 12,95 13,15 12,95 11, ,00$ 8,35$ Man Figur&29.&Andel$kvinnor$och$män$vars$anhöriga$fåB$familjeutbildning$ senaste$12$månaderna$(uppföljning$1)& 5,40$ 4,70$ 7,25$ 5,50$ 2009$ 2010$ 2011$ Man$ Figur&30.&Fördelning*av*boendeform*för*kvinnor*respek4ve*män*(nyregistrering)& 100* 80* 60* 40* 10* 14* 12* 13* 15* 14* 12* 16* 15* 17* 1* 17* 17* 77* 1* 1* 72* 1* 1* 69* 69* 68* 68* Årsrapport En majoritet av registrets individer har ordinärt boende utan stödinsatser vid nyregistrering. Andelen varierar något över tid och mellan kvinnor och män. En knapp femtedel har ordinärt boende med stödinsatser och cirka 1 av 10 bor i någon form av stödboende. Cirka 1 av registrets individer saknar bostad. Figur&31.&Fördelning*av*boendeform*för*kvinnor*respek4ve*män*(Uppföljning*1)& 100* 80* 60* 40* 20* 0* 19* 22* 59* Fördelningen av boendeform skiljer sig marginellt mellan nyregistrering och uppföljningsregistrering. Sysselsättningsgrad 11* 12* 13* 15* 12* 17* 19* 14* 15* 18* 72* 1* 1* 1* 68* 71* 68* 70* Man* Kvinna* Man* Kvinna* Man* Kvinnor* 2009* 2010* 2011*! Stödboende*! Ordinärt*boende*med*stöd*! Saknar*bostad*! Ordinärt*boende* Figur&32.&Fördelning*av*sysselsä0ningsgrad*för*kvinnor*respek5ve*män*(nyregistrering)& 100* 80* 60* 40* 20* 0* 46* 54* 33* 67* 47* 53* Något fler än hälften av de individer som har meningsfull sysselsättning (se figur 22) arbetar mindre än 50. Det finns en variation mellan kvinnor och män samt för registreringsåren * 57* 38* 40* 62* 60* Man* Kvinna* Man* Kvinna* Man* Kvinna* 2009* 2010* 2011* <*eller*lika*med*50* >*50* Figur&33.&Fördelning*av*sysselsä0ningsgrad*för*kvinnor*respek5ve*män*(Uppföljning*1)& 100* 80* 60* 40* 20* 43* 57* 35* 65* 46* 54* 37* 63* 50* 50* 42* 58* 20* 0* Man* Kvinna* Man* Kvinna* Man* Kvinnor* 2009* 2010* 2011*! Stödboende*! Ordinärt*boende*med*stöd*! Saknar*bostad*! Ordinärt*boende* 0* Man* Kvinna* Man* Kvinna* Man* Kvinna* 2009* 2010* 2011* <*eller*lika*med*50* >*50* Fördelningen av sysselsättningsgrad skiljer sig marginellt mellan nyregistrering och uppföljningsregistrering. För 2011 verkar dock något fler kvinnor och män arbeta mer än 50.

14 14 Årsrapport 2011 PANSS och RS- S Figur&34.&Andel&kvinnor&och&män&med&registrerad&PANSS&eller&remissionsska7ning& Ja& 79& 77& 21& 23& En relativt liten andel individer i registret har registrerad PANSS eller RS- S (remissionsskattning). Vid uppföljningsregistrering har utvärdering med PANSS eller RS- S ökat något. Behovsskattning Cirka en femtedel av registrets individer har registrerad behovsskattning med CAN (Camberwell Assessment of Need). Denna andel sjunker till en knapp tjugondel för året Läkemedelsbiverkan 67& 65& 33& 35& Nej& Nyregistrering& Uppföljning&1& Figur&35.&Andel&kvinnor&och&män&med&registrerad&behovsska5ning&(CAN)& vid&nyregistrering& ,2 19,5 19,2 16,25& 5,65& 5,75& 2009& & Figur&36.&Andel&kvinnor&och&män&som&vid&Uppföljning&1&rapporterar& läkemedelsbiverkan& Självskadebeteende/suicid Figur&37.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&som&genomfört&självskadande& handling/suicidförsök&senaste&12&månaderna&(nyregistrering)& ,85& 9,25& 13,1 6,05& Betydligt fler kvinnor än män har genomfört själv- skadande handling eller suicidförsök 12 månader före nyregistrering. Andelen individer med som genomfört självskadande handling eller suicidförsök sjunker markant vid uppföljningsregistrering. Kognitiv funktionsnedsättning 15,7 11,3 2009& & Figur&38.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&som&genomfört&självskadande& handling/suicidförsök&senaste&12&månaderna&(uppföljning&1)& ,1 6,55& 1,75& 1,5 1,65& 1,2 2009& & Figur&39.&Andelkvinnorochmänmedverifieradkogni?v funk?onsnedsäcning(uppföljning1)& ,15 23,80 14, ,5 37,5 44,75& 38,5 35,2 29,25& 2009& & Något fler kvinnor än män har rapporterad läkemedels- biverkan. Mellan 2010 och 2011 sjunker andelen individer med rapporterad läkemedelsbiverkan men cirka Kvinna 8,90 14,60 12, Man En relativt liten andel av registrerande individer har vid uppföljningsregistrering verifierade kognitiv funktionsnedsättning.