Liv & Hälsa tand. December 2009
|
|
- Mikael Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro
2 2
3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen Liv & hälsa... 7 Resultat... 8 Tandhälsa... 8 Besöksvanor Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser: Tillgänglighet... Sammanfattning Referenser
4 Inledning Syftet med rapporten är att beskriva resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa 8 gällande tandhälsa och tandhälsorelaterade områden och jämföra dessa mellan de landsting som deltar i undersökningen. Inom vissa områden beskrivs även skillnader mellan 4 och 8. Rapporten ger inte anspråk på att vara fullständig utan vi har subjektivt valt ut ett antal faktorer som vi bedömt vara av intresse. Vissa data kring tandhälsorelaterade frågeställningar finns redan presenterade i tidigare rapporter (11). Denna rapport ska ses som ett komplement till dessa. Avsnittet Sammanfattning innehåller valda delar av den text som finns i övriga delar av rapporten. Rapporten presenterar data rent deskriptivt och hänsyn till eventuella effekter av exempelvis skilda åldersstrukturer i landstingen är inte medtagna. Resultaten är presenterade under följande fyra underrubriker: tandhälsa, besöksvanor, rådgivning och tillgänglighet. 4
5 Allmänt om tandhälsa Tandhälsa, munhälsa eller oral hälsa är begrepp som används på ett flertal olika sätt av olika aktörer. Ett allt mer accepterat synsätt utgår ifrån den definition som koncensuskonferensen om oral hälsa 1992 ledde fram till vilket innebär en mer holistisk syn på begreppet (1). Figur 1 illustrerar detta kompletterad med idéer som hämtat sin inspiration från Statens folkhälsoinstitut, 4 (2). Det innebär att sjukdom är diagnostiserade begrepp som exempelvis karies och parodontit medan upplevd hälsa respektive ohälsa inte behöver ha något samband med sjukdom. Sjukdom är inte upplevd ohälsa men tenderar att leda till det. På samma sätt tenderar upplevd ohälsa att leda till sjukdom. Båda delarna finns representerade i begreppet munhälsa. Oral hälsa är alltså en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av oral sjukdom. Denna syn anknyter väl till WHO's hälsodefinition 1991: Health itself should be seen as a resource and an essential prerequisite of human life and social development rather than the ultimate aim of the life. It is not a fixed endpoint, a product we can acquire, but rather something ever changing, always in the process of becoming (3). Begreppet används mer och mer inom odontologin och speglar den allmänna perspektivförskjutning som i dag sker mot en mer holistisk syn på hälsa (4). Utgångspunkten är hälsa och inte sjukdom som i den biomedicinska. Teoretiker bakom denna inriktning är bland flera Whitbeck, Pörn, Nordenfelt, Tengland (5). Munhälsa eller oral hälsa består alltså av dels den upplevda munhälsan, dels av frihet från diagnostiserade sjukdomar. Även WHO (World Health Organisation) har i sina mål för, global goals for oral health tagit med ett antal självupplevda variabler som exempelvis tuggning, sväljning och tal. En reduktion av antalet förlorade tänder finns också med i målbeskrivningen (6). Oral hälsa kan alltså beskrivas i det sammanfattande begreppet munhälsa, det biomedicinska diagnosrelaterade sjukdomsperspektivet och det självupplevda munhälsoperspektivet. Den svenska tandvården har liksom hälso- och sjukvården varit hårt präglat av ett biomedicinskt synsätt och fortfarande finns en osäkerhet kring hur det nya synsättet ska hanteras. Det enda som har följts upp och registrerats mer regelbundet är index som beskriver kariessjukdomen och dess följder. Liv och hälsa enkäten har sedan ett flertal år använt begreppet tandhälsa istället för munhälsa. Begreppet kan möjligen upplevas snävare än begreppet oral hälsa eller munhälsa men samma teoretiska resonemang omkring ingående perspektiv som gäller munhälsa kan trots det användas (figur 1) 5
6 Modell av tandhälsa Figur 1. Konceptuell modell (strukturmodell) av hälsa och tandhälsa Upplevd tand - hälsa Frihet fr ån tand - sjukdom frisk hälsa sjuk Tand - sjukdom ohälsa Upplevd tand - o hälsa 6
7 Undersökningen Liv & hälsa En mer jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. Våren 3 godkände riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsan därmed fick Sverige en nationell folkhälsopolitik med elva målområden samt det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (7). Enligt de senaste nationella folkhälsorapporterna är livslängd och hälsa ojämnt fördelade bland Sveriges befolkning (8). I Social rapport 6 konstateras dessutom att det i flera avseenden har skett en polarisering av den sociala välfärden där majoriteten av befolkningen har fått det bättre medan det samtidigt finns en minoritet i befolkningen på 6 7 procent som inte har fått ta del av den förbättrade utvecklingen (9, ). Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen)(11). Undersökningen har genomförts år, 4 och 8. Totalt har enkäten skickats till 687 slumpmässigt utvalda personer i åldern år. Resultatet har redovisats på ett flertal olika sätt och i ett flertal rapporter. Tandvårdsrelaterade svar har dock endast redovisats i begränsad omfattning (11). Denna rapport begränsar sig till dessa frågeställningar. 7
8 Resultat Följande resultat är presenterade under följande fyra underrubriker: tandhälsa, besöksvanor, rådgivning och tillgänglighet. Tandhälsa Under denna rubrik redovisas först ett antal resultat utifrån svaren på den generella tandhälsofrågan. Längre ner redovisas även svar på mer specifika frågor om olika munhälsorelaterade besvär. Resultatet i denna rapport visar att andelen med mycket bra självupplevd tandhälsa minskar med ålder. Detta stöds av ett antal studier men är inte helt entydigt (12). Skillnader i upplevd tandhälsa är inte heller stor mellan gruppen år och gruppen 8-84 år. Totalt är det tre fjärdedelar som uppger sig ha en bra eller mycket bra tandhälsa. Värmland förefaller ha något färre som upplever sin tandhälsa som dålig. Skillnaderna mellan länen är förhållandevis små. Även skillnaderna mellan 4 och 8 och mellan könen är marginella. Av gruppen födda utanför Sverige, även bland personer från övriga Norden, är det en högre andel som upplever sig ha en dålig tandhälsa. Detta gäller även individer med högt BMI (>3) och de med låg utbildningsnivå. Bland dem med endast grundskola är det dubbelt så vanligt jämfört med personer med eftergymnasial utbildning att uppleva dålig tandhälsa. Tuggsvårigheter och tandlossning är de två besvär som konstant ökar med åldern. Problem med karies och tandgnissling/pressning ökar först för att sedan avta. Det finns inga könsskillnader vid upplevelsen av besvär från karies, tandlossning eller tuggsvårigheter medan kvinnor är överrepresenterade bland dem med besvär från känsliga tandhalsar och tandgnissling. Tandgnissling är det enda problem som inte förefaller ha tydligt samband med födelseland medan besvär med karies, tandlossning och tuggsvårigheter är betydligt vanligare hos personer födda utanför Sverige. 8
9 Diagram 1 Tandhälsa från år uppdelad på tre nivåer. Nivå 1 (dålig eller mycket dålig) skiljer sig marginellt från år medan nivå 3 (mycket bra eller bra) skiljer sig något mer. % 8% 6% 4% Dålig eller mycket dålig Varken bra eller dålig Mycket bra eller bra % % Diagram 2 Andel som upplever sig ha en dålig eller mycket dålig tandhälsa uppdelat på län, 4 och 8. Värmland förefaller ha något lägre andel som upplever sin tandhälsa som dålig. Skillnaderna mellan 4 och 8 är marginella Uppsala Södermanland Värmland Örebro Västmanland 9
10 Diagram 3 Andel som upplever sig ha en dålig eller mycket dålig tandhälsa uppdelat på kön, 4 och Män Kvinnor Diagram 4 Andel som upplever sig ha en dålig eller mycket dålig tandhälsa uppdelat på viktgrupper, 4 och 8. Viktgrupper är beräknade enligt BMI (Body Mass Index) och beräknas med följande formel: BM I= vikt (kg)/längd (m)x längd (m). Undervikt =BMI under 18,5. Övervikt =BMI Fetma över 3. Andel med fetma som uppger dålig tandhälsa är nära dubbelt så hög som för normalviktiga Undervikt Normalvikt Övervikt (ej fetma) Fetma
11 Diagram 5 Andel som upplever sig ha en dålig eller mycket dålig tandhälsa uppdelat på utbildningsnivå, 4 och 8. Bäst tandhälsa har de med eftergymnasial utbildning Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Diagram 6 Andel som upplever sig ha en dålig eller mycket dålig tandhälsa uppdelat på födelseland, 4 och 8. Personer födda utanför Sverige anser sig ha en betydligt sämre tandhälsa än de födda i Sverige. Detta gäller även personer födda i övriga Norden Afrika Asien Sverige Sydamerika Övriga Europa Övriga Norden 11
12 Diagram 7 Andel som uppger olika former av besvär uppdelat på åldersgrupper, 8. Tuggsvårigheter och tandlossning är de två besvär som konstant ökar med åldern. Resterande problem ökar först för att sedan avta Karies Tandlossning Tuggsvårigheter Känsliga tandhalsar Tandgnissling/ pressning Diagram 8 Andel som upplever besvär uppdelat på kön, 8. De enda symtom som skiljer sig åt mellan kön är känsliga tandhalsar och tandgnissling vilka är vanligare bland kvinnor Män Kvinnor Karies Tandlossning Tuggsvårigheter Känsliga tandhalsar Tandgnissling /pressning 12
13 Diagram 9 Andel som upplever besvär uppdelat på födelseland, 8. Födda i Sverige har mindre problem än övriga när det gäller karies, tandlossning och tuggsvårigheter. När det gäller tandgnissling förefaller det dock inte finnas några skillnader mellan grupperna. Afrika Asien Sverige Sydamerika Övriga Europa Övriga Norden Karies Tandlossning Tuggsvårigheter Tandgnissling/ pressning 13
14 Besöksvanor Totalt uppger 89 % av invånarna i samtliga län att de någon gång besökt tandvården de senaste tre åren. En del av dessa har troligen endast fått behandling för akuta besvär. Hur stor andel som besökt tandvården för regelbundna undersökningar i förebyggande syfte är därför osäkert. Besöksvanor visar i denna rapport en påtaglig minskning av besöksfrekvens när man lämnat den fria barn- och ungdomstandvården. Nästan alla 18- och 19-åringar har besökt tandvården de senaste tre åren. Besöksfrekvensen sjunker sedan för att vara den lägsta i åldersgruppen år. Den ökar sedan successivt upp till ca 65 års ålder för att sedan åter sjunka. När det gäller skillnader mellan 4 och 8 förefaller det inte finnas några skillnader i besöksvanor. Obetydliga skillnader i besöksvanor finns mellan olika län, personer med olika utbildningsnivå och kön. Däremot skiljer besöksvanorna tydligt beroende på födelseland. Nio av tio personer som är födda i Sverige uppger att de besökt tandvården de senaste tre åren medan motsvarande siffra för dem som t ex är födda i Afrika är sex av tio. Diagram. Andel med senaste besök hos tandläkare eller tandhygienist för mindre än tre år sedan uppdelat på åldersgrupper. Åldersgruppen -3 år har en betydligt lägre besöksfrekvens än övriga åldersgrupper. Åldersgruppen år har den högsta besöksfrekvensen. % 8% 6% 4% Aldrig varit För > 5 år sedan För 3 till 5 år sedan För 1 till < 3 år sedan För < 1år sedan % %
15 Diagram 11 Andel med senaste besök hos tandläkare eller tandhygienist för mindre än tre år sedan uppdelat på län, 4 och Uppsala Södermanland Värmland Örebro Västmanland Diagram 12 Andel med senaste besök hos tandläkare eller tandhygienist för mindre än tre år sedan uppdelat på kön, 4 och Män Kvinnor 15
16 Diagram 13 Andel med senaste besök hos tandläkare eller tandhygienist för mindre än tre år sedan uppdelat på utbildningsnivå, 4 och Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Diagram 14 Andel med senaste besök hos tandläkare eller tandhygienist för mindre än tre år sedan uppdelat på födelseland, 4 och 8. Gällande besöksvanor särskiljer sig personer födda i Afrika från övriga grupper med en andel på endast ca 6 % som varit hos tandläkare/tandhygienist under de senaste tre åren Afrika Asien Sverige Sydamerika Övriga Europa Övriga Norden 16
17 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser: I de nationella målen för folkhälsa finns målområdet En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Som ett led i detta bör tandvårdspersonalen skapa en dialog med patienten om vikten av goda levnadsvanor och då speciellt med tanke på levnadsvanor med betydelse för tandhälsa. Generellt förefaller det vara lättare att ta upp rökvanor jämfört med kostvanor. Det är förhållandevis få med kariesproblematik som får frågor och råd om kostvanor. Både tandvård och primärvård förefaller ge råd om förändrade rökvanor i samma utsträckning medan primärvården ställer frågor om rökvanor oftare än tandvården. Frågor om rökvanor och kostvanor är mest frekvent förekommande i Uppsala län både på vårdcentraler och hos tandvården. Vid besök på tandvårdsmottagningar hade 15 % av de med upplevd kariesproblematik fått frågor om kostvanor och % råd om förändringar av dessa. Av dem som inte upplevde sig ha problem med karies var andelarna % respektive 5 %. Av dem som rökte hade närmare 4 % fått frågor om rökvanor och ca 25 % råd om förändringar av dessa. Av dem som inte rökte hade knappt % fått frågor. Personer med besvär från tandlossning hade i större utsträckning fått råd om förändrade rökvanor än de som ansåg sig sakna sådana besvär. Endast de som hade besökt tandvård eller vårdcentral de senaste tre månaderna ingår i nedanstående svar. Hälsofrämjande insatser - landstingsjämförelser Diagram 15 Andel som hade fått frågor och råd om rökvanor vid sitt senaste besök på vårdcentral och tandvårdsmottagning uppdelat på län, 8. Vårdpersonal i Uppsala län är de som i störst utsträckning ställer frågor om rökning Uppsala Södermanland Värmland Örebro Västmanland Frågor om rökvanor? Råd förändra rökvanor? Frågor om rökvanor? Råd förändra rökvanor? Vårdcentral Tandvårdsmottagning 17
18 Diagram 16 Andel som hade fått frågor och råd om kostvanor vid sitt senaste besök på vårdcentral respektive tandvårdsmottagning uppdelat på län, 8. Frågor om kostvanor är mindre vanligt än frågor om rökvanor: Jämför diagram Uppsala Södermanland Värmland Örebro Västmanland Frågor om kostvanor? Råd förändra kostvanor? Frågor om kostvanor? Råd förändra kostvanor? Vårdcentral Tandvårdsmottagning Kostvanor Diagram 17 Andel som har fått frågor och råd om kostvanor vid sitt senaste besök på tandvårdsmottagning uppdelat på personer med respektive utan besvär med karies, 8. Det förefaller inte som att information om kostvanor i någon större utsträckning riktas specifikt till de med kariesproblematik. Inte ens alla med kariesproblematik som tillfrågas om kostvanor upplever sig få råd om förändringar av dessa Frågor om kostvanor? Råd förändra kostvanor? Ej besvär med karies Besvär med karies 18
19 Rökning Diagram 18 Andel som fått frågor och råd om rökvanor vid sitt senaste besök på tandvårdsmottagning uppdelat på personer som inte röker respektive röker, Frågor om rökvanor? Råd förändra rökvanor? Röker inte Röker Diagram 19 Andel som fått frågor och råd om rökvanor vid sitt senaste besök på tandvårdsmottagning uppdelat på personer som inte har respektive har besvär med tandlossning, Frågor om rökvanor? Råd förändra rökvanor? Ej besvär med tandlossning Besvär med tandlossning 19
20 Tillgänglighet Tillgänglighet är i denna studie mätt som både väntetid till besök och telefontillgänglighet när man på egen hand hört av sig pga. hälsoproblem. Inom tandvården sker de flesta besök som planerade. Detta innebär att det i princip är tillgänglighet till akut tandvård som enkäten mäter och inte väntetider för planerade undersökningar för vare sig vårdgivarens nya eller egna patienter. Väntetiden för att få komma till privat tandvårdsmottagning bedömdes som kort av 97 %. Det är heller ingen skillnad mellan länen i privattandvårdens väntetider till besök. Det var en lägre andel som bedömt väntetiden till folktandvården som kort och skillnaderna mellan länen är relativt små. Väntetiderna till folktandvården respektive vårdcentral upplevdes som i stort sett lika i respektive län. Telefontillgänglighet upplevs som relativt hög hos tandvården och inga direkta skillnader förefaller där finnas mellan länen. Telefontillgängligheten är markant högre hos tandvården än hos primärvården. Diagram 21 Andel som uppger att det var kort väntetid till besök på vårdcentral respektive tandvårdsmottagning uppdelat på län, 8. Tillgängligheten förefaller upplevas likartad hos folktandvård och primärvård medan den upplevs högre hos privattandvården. Svaren gäller endast de som besökt respektive mottagning de senaste tre månaderna Vårdcentral Folktandvård Privat tandvård Uppsala Södermanland Värmland Örebro Västmanland
21 Diagram 22 Andel som uppger att det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral respektive tandvårdsmottagning uppdelat på län, 8. När det gäller telefontillgänglighet förefaller det som att tandvården i allmänhet upplevs ha den bästa tillgängligheten Vårdcentral Folktandvård Privat tandvård Uppsala Södermanland Värmland Örebro Västmanland 21
22 Sammanfattning Tandhälsa Under denna rubrik redovisas först ett antal resultat utifrån svaren på den generella tandhälsofrågan. Längre ner redovisas även svar på mer specifika frågor om olika munhälsorelaterade besvär. Resultatet i denna rapport visar att andelen med mycket bra självupplevd tandhälsa minskar med ålder. Detta stöds av ett antal studier men är inte helt entydigt (12). Skillnader i upplevd tandhälsa är inte heller stor mellan gruppen år och gruppen 8-84 år. Totalt är det tre fjärdedelar som uppger sig ha en bra eller mycket bra tandhälsa. Värmland förefaller ha något färre som upplever sin tandhälsa som dålig. Skillnaderna mellan länen är förhållandevis små. Även skillnaderna mellan 4 och 8 och mellan könen är marginella. Av gruppen födda utanför Sverige, även bland personer från övriga Norden, är det en högre andel som upplever sig ha en dålig tandhälsa. Detta gäller även individer med högt BMI (>3) och de med låg utbildningsnivå. Bland dem med endast grundskola är det dubbelt så vanligt jämfört med personer med eftergymnasial utbildning att uppleva dålig tandhälsa. Tuggsvårigheter och tandlossning är de två besvär som konstant ökar med åldern. Problem med karies och tandgnissling/pressning ökar först för att sedan avta. Det finns inga könsskillnader vid upplevelsen av besvär från karies, tandlossning eller tuggsvårigheter medan kvinnor är överrepresenterade bland dem med besvär från känsliga tandhalsar och tandgnissling. Tandgnissling är det enda problem som inte förefaller ha tydligt samband med födelseland medan besvär med karies, tandlossning och tuggsvårigheter är betydligt vanligare hos personer födda utanför Sverige. Besöksvanor Totalt uppger 89 % av invånarna i samtliga län att de någon gång besökt tandvården de senaste tre åren. En del av dessa har troligen endast fått behandling för akuta besvär. Hur stor andel som besökt tandvården för regelbundna undersökningar i förebyggande syfte är därför osäkert. Besöksvanor visar i denna rapport en påtaglig minskning av besöksfrekvens när man lämnat den fria barn- och ungdomstandvården. Nästan alla 18- och 19-åringar har besökt tandvården de senaste tre åren. Besöksfrekvensen sjunker sedan för att vara den lägsta i åldersgruppen år. Den ökar sedan successivt upp till ca 65 års ålder för att sedan åter sjunka. 22
23 När det gäller skillnader mellan 4 och 8 förefaller det inte finnas några skillnader i besöksvanor. Obetydliga skillnader i besöksvanor finns mellan olika län, personer med olika utbildningsnivå och kön. Däremot skiljer besöksvanorna tydligt beroende på födelseland. Nio av tio personer som är födda i Sverige uppger att de besökt tandvården de senaste tre åren medan motsvarande siffra för dem som t ex är födda i Afrika är sex av tio. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser I de nationella målen för folkhälsa finns målområdet En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Som ett led i detta bör tandvårdspersonalen skapa en dialog med patienten om vikten av goda levnadsvanor och då speciellt med tanke på levnadsvanor med betydelse för tandhälsa. Generellt förefaller det vara lättare att ta upp rökvanor jämfört med kostvanor. Det är förhållandevis få med kariesproblematik som får frågor och råd om kostvanor. Både tandvård och primärvård förefaller ge råd om förändrade rökvanor i samma utsträckning medan primärvården ställer dessa frågor oftare än tandvården. Frågor om rökvanor och kostvanor är mest frekvent förekommande i Uppsala län både på vårdcentraler och hos tandvården. Vid besök på tandvårdsmottagningar hade 15 % av de med upplevd kariesproblematik fått frågor om kostvanor och % råd om förändringar av dessa. Av dem som inte upplevde sig ha problem med karies var andelarna % respektive 5 %. Av dem som rökte hade närmare 4 % fått frågor om rökvanor och ca 25 % råd om förändringar av dessa. Av dem som inte rökte hade knappt % fått frågor. Personer med besvär från tandlossning hade i större utsträckning fått råd om förändrade rökvanor än de som ansåg sig sakna sådana besvär. Tillgänglighet Tillgänglighet är i denna studie mätt som både väntetid till besök och telefontillgänglighet när man på egen hand hört av sig pga. hälsoproblem. Väntetiden för att få komma till privat tandvårdsmottagning bedömdes som kort av 97 %. Det är heller ingen skillnad mellan länen i privattandvårdens väntetider till besök. Det var en lägre andel som bedömt väntetiden till folktandvården som kort och skillnaderna mellan länen är relativt små. Väntetiderna till folktandvården respektive vårdcentral upplevdes som i stort sett lika i respektive län. Telefontillgänglighet upplevs som relativt hög hos tandvården och inga direkta skillnader förefaller där finnas mellan länen. Telefontillgängligheten är markant högre hos tandvården än hos primärvården. 23
24 Referenser 1. Hugoson A, Koch G, Johansson S, Börjesson A, Lindberg J. Oral hälsa : sammanställning av konsensuskonferens i Mullsjö november 2. Jönköping: Gothia, Statens folkhälsoinstitut. På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård : Sammanfattning av utredningsunderlag, proposition, riksdagsbeslut, indikatorförslag och exempel på tillämpning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, Haglund BJAP, Bosse; Finer, David & Tillgren, Per,. We Can Do It! Conference edition. Handbook from The Sundsvall Conference on Supportive Environments. Sundsvall:3rd International Conference on Health Promotion Larsson S. Prioritering av hälsofrämjande och förebyggande insatser i hälso- och sjukvården. Linköping: Prioriteringscentrum, Landstinget i Östergötland, 5. Report No.5:8. 5. Medin J, Alexanderson K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande : en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur,. 6. Hobdell M, Petersen PE, Clarkson J, Johnson N. Global goals for oral health. Int Dent J. 3 Oct,53(5): Socialdepartementet. Prop 2/3:35 Mål för folkhälsan. Stockholm: Fritzes, Socialstyrelsen. Folkhälsorapport, Socialstyrelsen. Social rapport, 6.. Folkhälsoinstitut S. Folkhälsopolitisk rapport, Andrén A ea. Liv & hälsa 8. Gävle, Ahacic K, Thorslund M. Changes in dental status and dental care utilization in the Swedish population over three decades: age, period, or cohort effects? Community Dent Oral Epidemiol. 8 Apr;36(2):
LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004
LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merTandvårdsutbudet i Örebro län 2009
Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merVårdcentralsrapport. Västernorrland
Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merBefolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3
Befolkningens tandhälsa Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse.
Läs mer9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört
Läs merÅrsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011
Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun
Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...
Läs merVårdval Norrbotten, årsrapport 2013
VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merPersoner som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller
RIKTLINJE 1(6) 2014-10-13 SN2014/25 nr 2014.2054 Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för tandvårdsstöd
Läs merAllmänt hälsotillstånd
Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merBilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merStatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 212:5 Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 21-39, www.vasteras.se
Läs merBefolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet
Befolkningens tandhälsa 2009 Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs merÅrsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen
Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merNågra första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merPapers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London
1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merBilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område
Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merLägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merEtt tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges
Läs merÅrsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
Läs merKonsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016
Primärvårdsförvaltning 2015-11-16 Ärendenummer: 2015/00836 Primärvårdsstaben Dokumentnummer: 2015/00836-1 Eva Karlsson Pagels Till Nämnden för primärvård och tandvård Konsekvenser av budget och ersättningsmodell
Läs merUtrikes födda på 2000-talets arbetsmarknad SNS 20150903. Mats Hammarstedt
Utrikes födda på 2000-talets arbetsmarknad SNS 20150903 Mats Hammarstedt Utrikes födda på 2000-talets arbetsmarknad Andel sysselsatta, andel arbetslösa och andel utanför för olika grupper av utrikes födda
Läs merNorrlänningarna mer internationella än väntat
Norrländsk regionstudie 2009 Informationsblad 6: Norrlänningarna och globaliseringen Norrlänningarna mer internationella än väntat Norrland är definitivt ingen isolerad plats i periferin. Norrlänningarna
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merPM Besvärsstudie 2008
Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merBrukarundersökningar inom äldreomsorgen 2011
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2012-63-1.2.1. SID 1 (5) 2012-02-01 Handläggare: Hanna Markkula Telefon: 08-508 10 133 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2012-02-09
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merRegler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014
Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i
Läs merInledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs
Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merRättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................
Läs merUNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion
UNDERLAGSRAPPORT Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-26 slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet
Läs merHälsan i Södermanland
Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten
Läs merJämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL
Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller
Läs merUpplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning
Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn
Läs merVälfärdsredovisning 2009
Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material
Läs merFAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt
Läs merMålgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag
Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merHälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010
Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merHälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010
Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida
Läs merJämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör
Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna
Läs merHälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN
Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merLinnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.
1 Linnéa-projektet 3, Grupp Lessebo 2 - Mirjam Karlsson, sjuksköterska hemsjukvården Lessebo kommun. - Sofia Löfqvist, sjuksköterska avd 5 medicinkliniken CLV - Ulrika Svensson, undersköterska akutmottagningen
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merArbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merLivsvillkor, levnadsvanor och hälsa
Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa 2000. Ett samarbete mellan landstingen i Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Läs mer1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merSveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Läs merPrimärvårdsforum. Spira 25 mars 2014
Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler
Läs merSjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merWHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008
WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen
Läs merTeorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.
Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade
Läs mer