Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan"

Transkript

1 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping

2 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, år(5-årsmv) /SoS Habo Riket

3 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, år(5-årsmv) /SoS Habo Riket

4 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Ischemisk hjärtsjd, döda/10',kv, år(5-årsmv) /SoS Habo Riket

5 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Ischemisk hjärtsjd, döda/10',kv, år(5-årsmv) /SoS Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning Premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care Mar;20(1): Habo Riket

6 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom med minst 25 % fram till år 2000 Tobak Alkohol Fysisk inaktivitet Osunda matvanor Psykosociala faktorer Hälsa för alla år 2000 WHO 1970-talet: Vi känner bara till 50 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Högt blodtryck Blodfettsrubbning Övervikt/fetma Diabetes

7 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal i Habo (dvs riktade mot aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom) Målgrupp: Män, ålder år

8

9 INTERHEART: Decreased Risk of AMI with Avoidance of Smoking; Daily Fruits/Veg, Reg Phys Activity & Alcohol OR (99% CI) No Sm Frt/Veg Ex Alc NoSm+FVg +Ex +Alc

10 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade Hälsosamtal i Skaraborg Målgrupp: Män och kvinnor, ålder 30 och 35 år

11 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan

12 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan

13

14

15 Ethel

16 Ethel Hjärtinfarkt 2010 I 2 5 -

17 Uppföljning av Hälsokurvan bland 35-åringar. Fyra årskullar 35-åringar, som undersökts återundersöktes 1993 Medeluppföljningstid 2½ år. 61 % tackade ja till att bli återundersökta Hans Lingfors

18 Vid uppföljning med nytt hälsosamtal 2½ år efter genomgången Hälsokurva hade: 22% av rökarna slutat röka 75 % minskat på intaget av hårda fetter. Hälften av dessa hade reducerat fettintaget med drygt en tredjedel Andelen med ingen eller låg fysisk aktivitet minskat med 43 % Deltagare som förbättrade sin mat- eller motionsvanor förbättrade även sina värden för BMI, midja-stusskvot och kolesterol Hans Lingfors Lingfors H, Lindström K, Persson LG, Bengtsson C, Lissner L. Lifestyle changes after a health dialogue. Results from the Live for Life health promotion programme. Scand J Prim Health Care Dec;21(4):

19 Gör hälsosamtalen någon nytta? Två olika typer av kommuner jämfördes Fyra interventionskommuner: där 35-åringar erbjudits hälsosamtal även vid 30 års ålder Fyra kontrollkommuner: där 35-åringar inte erbjudits hälsosamtal tidigare Hans Lingfors

20 Medelvärden för biologiska riskmarkörer för 35-åriga män Interventionskommunekommuner Kontroll- BMI 25.1 (SD 3.3) 25.0 (SD 3.1) Midjastusskvot 0.88 (SD 0.06) 0.88 (SD 0.06) Serumkolesterol (mmol/l) Systoliskt BT (mm Hg) Diastoliskt BT (mm Hg) 5.37 (SD 1.06) 5.34 (SD 1.10) (SD 12.1) (12.5) 79.9 (SD 9.2) 80.4 (SD 9.4) Hans Lingfors

21 Medelvärden för biologiska riskmarkörer för 35-åriga kvinnor Interventionskommunekommuner Kontroll- BMI 23.8 (SD 3.5) 23.6 (SD 3.7) Midjastusskvot 0.77 (SD 0.06) 0.76 (SD 0.05) Serumkolesterol (mmol/l) Systoliskt BT (mm Hg) Diastoliskt BT (mm Hg) 5.04 (SD 0.90) 5.03 (SD 0.99) (SD 11.2) (11.0) 77.5 (SD 8.3) 76.8 (SD 8.3) Hans Lingfors

22 Förändring av andel som äter en hälsosam mat jämfört med % 120% 116% 100% *** 80% 72% 60% *** 40% 20% 0% 29% * Män 14% n.s. Kvinnor Kontrollkommuner Interventionskommuner Hans Lingfors

23 Förändring av andel med BMI > jämfört med % 40% *** 36% ** 30% 20% 10% 0% 24% 14% -10% -20% Män -8% Kvinnor Kontrollkommuner Interventionskommuner Hans Lingfors

24 Förändring av andel med ökat midjeomfång (kvinnor > 80 cm, män > 94 cm) jämfört med % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 33% * *** 23% 46% 9% 0% Män Kontrollkommuner Kvinnor Interventionskommuner Hans Lingfors

25 Förändring av andel med kolesterol > 5.0 mmol/l jämfört med % 40% 30% 20% 18% *** *** 23% 10% 0% -10% -20% Män -11% Kontrollkommuner Kvinnor 3% Interventionskommuner Hans Lingfors

26 Förändring av andel med systoliskt BT > 140 mm Hg jämfört med % 0% 0% 6% -20% -40% -60% *** -26% *** -40% -80% Män Kontrollkommuner Kvinnor Interventionskommuner Hans Lingfors

27 Förändring av andel med diastoliskt BT > 90 mm Hg jämfört med % 0% -20% -40% -29% -32% -60% -80% n.s. -46% ** -63% -100% Män Kontrollkommuner Kvinnor Interventionskommuner Hans Lingfors

28 Förändring av andel med ogynnsam metabol profil (bukfetma, förhöjt BT och kolesterol) jämfört med % 40% 20% 0% -20% -40% -60% -80% -100% 33% -16% *** Män Kontrollkommuner 7% -58% *** Kvinnor Interventionskommuner Hans Lingfors

29 Sammanfattning av de viktigaste resultaten I de kommuner där man erbjudit hälsosamtal med Hälsokurvan sågs en gynnsammare utveckling avseende - Matvanor - Vikt - Psykisk ohälsa - Midjeomfång - Blodtryck Hans Lingfors - Kolesterol Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Bengtsson C, Lissner L. Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only results from the Live for Life health promotion programme. Prev Med Jan;48(1):20-4. Epub 2008 Nov 1.

30 Sammanfattning av de viktigaste resultaten Det antyder att hälsosamtalet och Hälsokurvan kan ha haft effekt utöver vad som kan förklaras av samhällsinriktade åtgärder och den allmänna trenden i samhället. Hans Lingfors

31 Hälsosamtal med uppföljning Hög risk Låg risk Hälsosamtal Hälsoundersökning

32 Samverkan mellan primärvården, apoteket, kommunen, Försäkringskassan, butiker, skola och föreningsliv.

33

34

35

36

37 Sammanfattning av de viktigaste resultaten Det antyder att hälsosamtalet och Hälsokurvan kan ha haft effekt utöver vad som kan förklaras av samhällsinriktade åtgärder och den allmänna trenden i samhället. I Habo, där man kombinerat individuella insatser (Hälsokurvan) med samhällsinriktade åtgärder (skolor, butiker, föreningsliv etc.) för såväl friska som sjuka minskade dödligheten i hjärtinfarkt snabbare än i övriga Sverige och jämförbara kommuner. = 77 personer! Hans Lingfors

38 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Men Women Rang position för Habo vad gäller mortalitet i ischemisk hjärtsjukdom i jämförelse med 33 jämförbara kommuner

39 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal en del av länets vaccinationsprogram Förälder barnet 1 år Elev klass 4 Elev gymnasiet 50- åring 70- åring Elev klass 7 eller 8 Elev förskoleklass 40- åring 60- åring Vaccination mot livsstilssjukdomar

40 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktat mot specifik sjukdomsgrupp (hjärtinfarkt och stroke) Inriktad på faktorer som förklarar 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt och stroke Genomförs i primärvården, ordinarie verksamhet, välkänd miljö och personal Pedagogisk grafisk bild som stöd Strukturerat patientcentrerat samtal Kombinerar låg- och högriskstrategi Når brett i olika befolkningsgrupper Dokumenterad effekt Låg kostnad

41 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan - Vad tycker patienterna? 94 procent upplevde att hälsosamtalet handlade om sådant som kändes viktigt för dem 80 procent tror att hälsosamtalet kommer att påverka deras hälsa positivt Om man skulle bli erbjuden ett nytt hälsosamtal om 5 eller 10 år skulle 94 procent tacka ja.

42 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Faktorer som kan tänkas påverka deltagande i hälsosamtal Kön Ålder Tid på dygnet Avgift Inbjudan Påminnelse Födelseland Inkomst Hälsotillstånd

43 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Hälsosamtal i Habo män, ålder år Hälsosamtal kvällstid kl , kostnadsfritt, personlig inbjudan med 2 påminnelser Deltagande av 757 inbjudna (86 %) Ej deltagare (> 4 besök på VåC/2 år, Sjukskr >21 dagar/2 år, ensamboende, rökare, arbetslös/2 år, känd hos nykterhetsnämnd) 49 som var ointresserade (fler ensamboende) 40 som nyligen varit på hälsokontroll inom företagshälsovården 16 som hade många besök på VåC (> 4 besök på VåC/2 år, Sjukskr >21 dagar/2 år, rökare, lägre inkomst)

44 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Kostar det nå t? Deltagande i hälsosamtal bland 35-åriga män och kvinnor i Skaraborg Patientavgift 0:- 60:- 125:- 60:- 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% Kvinnor 35 år Män 35 år 10,0% 0,0%

45 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan

46 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Deltagande i förhållande till utbildningsnivå Hälsosamtal Befolkningen G ru ndskola 2-årigt gym n 3-årigt gym n Hö gskola

47 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Invandrare är ofta svåra att nå i enkätstudier. Är det bättre eller sämre med Hälsokurvan? Födelseland Officiell statistik* Befolkningsenkäter Sverige 86 % 91 % 87 % Nordiskt land 3 % 2 % Europa 3 % 6 % Utanför Europa 3 % 5 % Hälsokurvan Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Sydamerika 5 % * Uppskattad andel enligt Statistiska centralbyrån (SCB)

48 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Det är väl bara de friska som kommer? Ja, det hoppas jag, det handlar ju om prevention

49 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Det är väl bara de som redan lever sunt som kommer? 93 % hade minst en ohälsosam levnadsvana och/eller minst en förhöjd biologisk riskmarkör

50 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan

51 Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Den preventiva paradoxen Det är bättre att många med normal risk ändrar sig lite grand än att några få med hög risk ändrar sig mycket.

52 Förändring av BMI, 55-årsstudiens interventionsgrupp utifrån socioekonomi p=0,05 27,8 27,5 Vilka har nytta? p=0,09 26,3 25,8 p=0,002 p=0,05 27,7 27,4 27,1 27, Baslinje Ett år Utb.gymn. (n=84) Utl. bakgrund (n=30) Låg inkomst (n=39) Hyreshus (n=51) Utbildningsnivå: Till och med gymnasium. Utländsk bakgrund: Utlandsfödd eller båda föräldrarna utlandsfödda. Låg inkomst: De 25% med lägst inkomst. Hyreshus: Boende i hyreslägenhet.

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 1982 HSL 1984 Hälsa för alla år 2000

Läs mer

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, 15-74 år(5-årsmv) 30 25 20

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013. www.lio.

Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013. www.lio. Hälsolyftet Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013 Sammanställd av Enheten för hälsoanalys: Katarina Åsberg, folkhälsovetare Joakim

Läs mer

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Qulturum Rapport Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Primärvårdens FoU-enhet 2011:4 Lars-Göran Persson, Med.

Läs mer

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Åtta nationella målområden

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4 Qulturum Rapport Qulturum Rapport Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral Lisbeth Johansson Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo

Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping 30 Ischemisk hjärtsjd, döda/10',

Läs mer

Livsstilsförändringar-motivation och kvarstående effekter

Livsstilsförändringar-motivation och kvarstående effekter Livsstilsförändringar-motivation och kvarstående effekter Författare: Anette Ericsson Landstingshälsan, Örebro Handledare: Carl-Göran Ohlson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Vetenskapliga belägg

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Prevention och behandling vid

Prevention och behandling vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Bilaga 3A. Metaanalyser

Bilaga 3A. Metaanalyser Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt 3.1.1 Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur 3.1.1.1. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF)

Läs mer

Liv & Hälsa tand. December 2009

Liv & Hälsa tand. December 2009 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen

Läs mer

Vilka erbjuds förskola och pedagogisk omsorg? Kommunerna är skyldiga att erbjuda förskola eller annan pedagogisk omsorg till barn från ett år:

Vilka erbjuds förskola och pedagogisk omsorg? Kommunerna är skyldiga att erbjuda förskola eller annan pedagogisk omsorg till barn från ett år: Hur söker jag barnomsorgsplats? Dukanansökaomplatsibarnomsorgentidigastsexmånaderoch senasttremånaderinnanduönskarplatstilldittbarn.ansökerdu tidigaresättsanmälningsdatumtillsexmånaderinnanplatsenönskas.

Läs mer

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa! Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Läkemedelskonsumtion Avstått köpa medicin trots recept län och rike

Läkemedelskonsumtion Avstått köpa medicin trots recept län och rike Avstått köpa medicin trots recept län och rike Andel (%) och 16-84 år som avstått köpa ut medicin*, trots recept, i Jönköpings län och riket 5 Åldersstandardiserade värden Källa: Nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

Övergångar från gymnasium till högskola 2014 FS 15:5 15-11- FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 14 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Hur söker jag barnomsorgsplats?

Hur söker jag barnomsorgsplats? Hur söker jag barnomsorgsplats? Dukanansökaomplatsibarnomsorgentidigastsexmånaderinnandu önskarplatstilldittbarn.senasttremånaderinnandittbarnbehöver omsorgmåsteduansökaförattkommunenskakunnagaranteraplats.

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Hälsotorget. apotek och primärv samarbete för f r en bättre b. Centrum för folkhälsa

Hälsotorget. apotek och primärv samarbete för f r en bättre b. Centrum för folkhälsa Hälsotorget apotek och primärv rvård rd i samarbete för f r en bättre b hälsah Det här h är r Bredäng Ligger i sydvästra delen av Stockholm 9000 invånare Högre andel i åldersgrupperna 0-19 år samt 65 år

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer