Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan"

Transkript

1 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom med 25 %... till år Lokalt hälsoråd bildas i Habo Hälsoprofil - som stöd vid hälsosamtal Hereditet död Hereditet diabetes Rökning cigaretter/dag Alkohol gram/vecka Motion, egen skattning Motion, ergometercykeltest Upplevd stress, egen skattning Psykisk ohälsa, skattning Viktinde (BMI) Blodtryck Kolesterol Tilläggsprover (ej i profilen) (TG, Blodsocker, Hb, MCV, Kreatinin, Urat) Riktade hälsosamtal i Habo (dvs riktade mot aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom) Målgrupp: Alla män boende i Habo, i åldern år (födda ) bjuds in Ethel

2 Hälsokurvan har jämfört med Hälsoprofilen kompletterats med: Omfattande frågeformulär om mat Utvidgade frågor om fysisk aktivitet Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom Midjastusskvot Riktade Hälsosamtal i Skaraborg Målgrupp: och kvinnor, ålder 3 och 35 år Konditionstest har tagits bort Hälsosamtal med uppföljning Hög risk Låg risk Hälsosamtal Hälsoundersökning Omfattande metodpärm på 23 sidor med: Beskrivning av genomförande Kunskapsunderlag Förslag till råd och stöd Kompletterande prover och undersökningar Behov av uppföljning Behov av remittering, mm Utbildning, kompetensstöd och utveckling 2-dagarskurs i Praktisk prevention Utbildning i motiverande samtal Kontinuerlig fortbildning FoU-enheten stödjer och utvecklar Vårdcentralsprofiler från sektion Folkhälsa 2

3 Underlag för lokalt förbättringsarbete i syfte att utjämna hälsoklyftor Politikerna i Region Jönköpings län beslutar 2 att det ska ingå i primärvårdens basuppdrag att erbjuda alla invånare Hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan det år de fyller 4, 5 och 6 år (fr o m 25 även 7 år) samt alla förstagångsföräldrar när barnet fyllt ett år. Hälsosamtalet på BVC är kostnadsfritt för föräldrarna och kostar :- på vårdcentralen för dem som är 4, 5, 6 och 7 år. Vården ersätts med 9:- per genomfört Hälsosamtal. Målgrupper i Region Jönköpings län Förstagångsföräldrar till -åriga barn (BVC) Återkommande vid 4, 5, 6 och 7 års ålder Efter hjärtinfarkt eller stroke Vinster/effekter: Når brett (jämlikt, stor befolkningsnytta) Epidemiologisk bevakning av levnadsvanor, blodtryck, blodfetter, vikt mm (saknas i dag) Följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer Prevention av övervikt/fetma (Folkhälsoatlas) Prevention av hjärtkärlsjukdom, diabetes och psykisk ohälsa Prevention av tarmcancer (Folkhälsoatlas) Möjlighet till jämförelser med Västerbotten m fl Forskning (LSH-studien) P 4 3 Anna-Lena N V B 9 2 Hälsobesök ska erbjudas inom Elevhälsans medicinska insatser vid fyra tillfällen under skoltiden Verktyg för hälsosamtal hos skolsköterskan: Förskoleklass Åk 4 Åk 7/8 Gymnasiet Åk Förälder barnet år Riktade hälsosamtal en del av länets vaccinationsprogram Elev klass 4 Elev gymnasiet 5- åring 7- åring Resultat och utvärdering Elev klass 7 eller 8 Elev förskoleklass 4- åring 6- åring 3

4 Uppföljning avseende levnadsvanor hos 35-åringar som varit på hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Fyra årskullar 35-åringar, som undersökts återundersöktes 993 Medeluppföljningstid 2½ år. 6 % tackade ja till att bli återundersökta Lingfors H, Lindström K, Persson LG, Bengtsson C, Lissner L. Lifestyle changes after a health dialogue. Results from the Live for Life health promotion programme. Scand J Prim Health Care. 23 Dec;2(4): Vid uppföljning med nytt hälsosamtal 2½ år efter genomgången Hälsokurva hade: 22% av rökarna hade slutat röka 75 % hade minskat intaget av hårda fetter (mättat fett/transfett) Hälften av dessa hade reducerat fettintaget med drygt en tredjedel Andelen med ingen eller låg fysisk aktivitet hade minskat med 43 % Deltagare som förbättrade sin mat- eller motionsvanor förbättrade även sina värden för BMI, midja-stusskvot och kolesterol Lingfors H, Lindström K, Persson LG, Bengtsson C, Lissner L. Lifestyle changes after a health dialogue. Results from the Live for Life health promotion programme. Scand J Prim Health Care. 23 Dec;2(4): Förändring av BMI vid uppföljning i förhållande till förändringar av kostpoäng,8,6,74,74,4,2 -,2 -,4 -,53 -,6 p <.5 -,8 Oförändrat/sämre Förbättring -2 p Förbättring >2 p Förändring av midjastusskvot vid uppföljning i förhållande till förändringar av kostpoäng,2,,5 -,3 -, -,2 -,3 -,4 -,45 -,5 p <.5 -,6 -,7 Oförändrat/sämre Förbättring -2 p Förbättring >2 p Förändring av kolesterol (mmol/l) vid uppföljning i förhållande till förändringar av kostpoäng -, -,2 -,3 -,4 -,5 -,6 -,7 -,8 -, -,4 -,62 p <.5 Oförändrat/sämre Förbättring -2 p Förbättring >2 p 4

5 Gör hälsosamtalen någon nytta? Två olika typer av kommuner jämfördes Fyra interventionskommuner: där 35-åringar erbjudits hälsosamtal även vid 3 års ålder Fyra referenskommuner: där 35-åringar inte erbjudits hälsosamtal tidigare Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Bengtsson C, Lissner L. Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only results from the Live for Life health promotion programme. Prev Med. 29 Jan;48():2-4. Epub 28 Nov. Medelvärden för biologiska riskmarkörer för 35-åriga män BMI 25. (SD 3.3) 25. (SD 3.) Midjastusskvot.88 (SD.6).88 (SD.6) Medelvärden för biologiska riskmarkörer för 35-åriga kvinnor BMI 23.8 (SD 3.5) 23.6 (SD 3.7) Midjastusskvot.77 (SD.6).76 (SD.5) Serumkolesterol (mmol/l) Systoliskt BT (mm Hg) Diastoliskt BT (mm Hg) 5.37 (SD.6) 5.34 (SD.) 25.2 (SD 2.) 25. (2.5) 79.9 (SD 9.2) 8.4 (SD 9.4) Serumkolesterol (mmol/l) Systoliskt BT (mm Hg) Diastoliskt BT (mm Hg) 5.4 (SD.9) 5.3 (SD.99) 9.2 (SD.2) 8. (.) 77.5 (SD 8.3) 76.8 (SD 8.3) Design - flödesbeskrivning åringar 35-åringar 35-åringar 3-åringar 35-åringar 35-åringar Förändring av andel 35-åringar som äter en hälsosam mat jämfört med % 2% % 8% 6% 4% 2% % 29% * 6% 4% n.s. 72% 5

6 % 4% Förändring av andel 35-åringar med BMI > jämfört med ** 36% 3% 24% 2% 4% % % -% -8% -2% Förändring av andel med ökat midjeomfång (kvinnor > 8 cm, män > 94 cm) jämfört med % 6% 5% 4% 3% 2% % % 33% * 46% 23% 9% -% -2% Förändring av andel 35-åringar med kolesterol > 5. mmol/l jämfört med % 4% 3% 2% % % 8% -% 23% 3% Förändring av andel 35-åringar med systoliskt BT > 4 mm Hg jämfört med % % -2% -4% -6% -8% % -26% 6% -4% Förändring av andel 35-åringar med diastoliskt BT > 9 mm Hg jämfört med % % -2% -4% -6% -8% -% -29% -32% -46% n.s. -63% ** Förändring av andel med ogynnsam metabol profil (bukfetma, förhöjt BT och kolesterol) jämfört med % 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -% 33% -6% 7% -58% 6

7 Sammanfattning av de viktigaste resultaten I de kommuner där man erbjudit hälsosamtal sågs en gynnsammare utveckling med avseende på: Ischemisk hjärtsjd, döda/', m, 5-74 år(5-årsmv) 3 25 Matvanor Blodtryck 2 Psykisk ohälsa Kolesterol 5 Vikt Metabol profil 5 Midjeomfång Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Bengtsson C, Lissner L. Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only results from the Live for Life health promotion programme. Prev Med. 29 Jan;48():2-4. Epub 28 Nov. /SoS 986 Habo Riket Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 22 Mar;2(): Ischemisk hjärtsjd, döda/', m, 5-74 år(5-årsmv) 3 25 Ischemisk hjärtsjd, döda/',kv, 5-74 år(5-årsmv) /SoS Habo Riket Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 22 Mar;2(): /SoS 986 Habo Riket Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 22 Mar;2(): Ischemisk hjärtsjd, döda/',kv, 5-74 år(5-årsmv) räddade liv i Habo!!! /SoS Habo Riket Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 22 Mar;2():

8 Men Women Rang position för Habo vad gäller mortalitet i ischemisk hjärtsjukdom i jämförelse med 33 jämförbara kommuner Sammanfattning av de viktigaste resultaten I de kommuner där man erbjudit hälsosamtal med Hälsokurvan sågs en gynnsammare utveckling avseende upplevd hälsa, matvanor, vikt, bukfetma, blodtryck, kolesterol, metabol profil. Det antyder att hälsosamtalet och Hälsokurvan kan ha haft effekt utöver vad som kan förklaras av samhällsinriktade åtgärder och den allmänna trenden i samhället. I Habo, där man kombinerat individuella insatser (hälsosamtal) med samhällsinriktade åtgärder (skolor, butiker, föreningsliv etc.) för såväl friska som sjuka minskade dödligheten i hjärtinfarkt snabbare än i övriga Sverige och jämförbara kommuner. Långtidsuppföljning av hälsosamtal i Habo efter år Syfte: Studera om den var genomförbar i primärvård med högt deltagarantal Studera insjuknande i diabetes typ 2, morbiditet och mortalitet i hjärtkärlsjukdom (CVD) och cancer i definierade riskgrupper. Studera om riskgruppsindelning enligt Hälsoprofilen kunde förutsaga morbiditet och mortalitet i CVD och cancer. Studera vilka av riskfaktorerna som var mest betydelsefulla för utvecklingen av CVD, cancer och diabetes. Riktade hälsosamtal i Habo (dvs riktade mot aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom) Målgrupp:, ålder år Kan levnadsvanor och biologisk riskmarkörer undersökta med hjälp av en Hälsoprofil förutspå sjukdom och död 26 år efter en hälsoundersökning? 8

9 Hälsosamtal i Habo män, ålder år Hälsosamtal kvällstid kl , kostnadsfritt, personlig inbjudan med 2 påminnelser Deltagare av 757 inbjudna kommer (= 86 %) Ej deltagare som nyligen varit på hälsokontroll inom företagshälsovården 49 som var ointresserade (fler ensamboende) 6 som hade många besök på VåC (> 4 besök på VåC/2 år, Sjukskr >2 dagar/2 år, fler rökare, lägre inkomst) Långtidsuppföljning av hälsosamtal i Habo efter år Alla i primärt definierad högriskgrupp (n=292) och hälften av alla i primärt definierad lågriskgrupp (n=8) och som fortfarande bodde i Habo eller närliggande kommuner bjöds i till ett nytt individuellt hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Övriga fick svara på en postenkät samt själv mäta längd, vikt, midja och stuss. Registerstudie på gruppnivå avseende hjärtkärlsjukdom, cancer och död (Socialstyrelsen). Diabetiker med läkemedel mot diabetes (Apoteksregister) Resultat deltagande 83 % av de inbjudna männen deltog i den individuella uppföljningen 88 % i lågriskgruppen 77 % i högriskgruppen Resultat hjärtkärlsjukdom Gruppen med lägst sammanlagd riskpoäng för levnadsvanor och biologiska riskmarkörer Hade en signifikant lägre risk för hjärtkärlsjukdom 25 år senare (OR=,34). Detsamma gäller dem som hade sundast levnadsvanor (OR=,44) respektive lägst riskpoäng för riskmarkörer (OR=,3) De faktorer som ökade risken mest var rökning (OR=2,54) och högt kolesterol (OR=2,5) Resultat cancer Gruppen med lägst sammanlagd riskpoäng för levnadsvanor och biologiska riskmarkörer hade en signifikant lägre risk för cancer 25 år senare (OR=,34). De som hade lägst riskpoäng för biologiska riskmarkörer hade en signifikant lägre risk för cancer(or=,37) Resultat diabetes Högt BMI (BMI >3 jämfört med BMI <25) ökade risken för diabetes kraftigt (OR=,97) Även rökning ökade risken för diabetes (OR=2,35) 9

10 Mortalitet för män födda Mortalitet mellan 985 och 29 för män i Habo födda beräknad som Relativ Risk jämfört med riket Deltagare Habo 36/652 5,5 % Lågriskgrupp 4/36 3,9 % Högriskgrupp 2/292 7,2 % Sverige 6663/ ,2 % Deltagare Habo 36/652 5,5 % = OR=,57 (,4-,8) (p<,) Icke deltagare 5/5 4,3 % = OR=,64 (,9-2,9) (n.s.) Alla Habo 5/757 6,7 % = OR=,7 (,53-,95) (p<,5) (=intention-to-treat),8,6,4,2,8,6,4,2 Riket (n=657443),57 Deltagare (n=652),64 Icke deltagare (n=5),7 Hela kohorten (n=757) Konklusion Hälsoprofilen är användbart som pedagogiskt hjälpmedel i samband med hälsosamtal och fungerar som prognostiskt verktyg för att förutspå insjuknande i diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer. Dödligheten bland män i åldern år som bjudits in till ett hälsosamtal var 29 % lägre jämfört med jämnåriga män i resten av Sverige vid uppföljning efter år ( intention on treat ). För dem som deltog i hälsosamtalet var dödligheten 43 % lägre jämfört med övriga Sverige ( on treatment ).

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 1982 HSL 1984 Hälsa för alla år 2000

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Åtta nationella målområden

Läs mer

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Qulturum Rapport Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Primärvårdens FoU-enhet 2011:4 Lars-Göran Persson, Med.

Läs mer

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4 Qulturum Rapport Qulturum Rapport Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral Lisbeth Johansson Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Vetenskapliga belägg

Läs mer

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, 15-74 år(5-årsmv) 30 25 20

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Befolkningsinriktade hälsosamtal Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013

Läs mer

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)

Läs mer

Strategier för nästa generations folkhälsoarbete

Strategier för nästa generations folkhälsoarbete Strategier för nästa generations folkhälsoarbete 20 min folkhälsa Jag ger Nuläget i samverkan för en samlad länsstrategi..och är nyfiken på era tankar om Hur folkhälsoarbetet landar i de regionala strukturerna

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Bilaga 2 Data från hälsosamtal Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Prevention och behandling vid

Prevention och behandling vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Utvärdering av hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping

Utvärdering av hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Utvärdering av hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Vetenskapligt arbete under ST-läkartjänstgöring Författare: Handledare: Marie-Christine Winklbauer-Wagner, ST-läkare

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Befolkningsuppdraget, exemplet hälsoundersökningar först misstrott, nu evidensbaserat

Befolkningsuppdraget, exemplet hälsoundersökningar först misstrott, nu evidensbaserat Befolkningsuppdraget, exemplet hälsoundersökningar först misstrott, nu evidensbaserat Margareta Norberg, Jesper Ekberg, Lars Weinehall, Hans Lingfors Margareta Norberg, distriktsläkare, docent, Epidemiologi

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2018 Folkhälsa och hållbarhet, 2019:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo

Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping 30 Ischemisk hjärtsjd, döda/10',

Läs mer

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2017 Folkhälsa och hållbarhet, 2018:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör

Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-01 Landstingsstyrelsen Referens Sida 1(1) Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder

Läs mer

Uppföljningsrapport 2017: Västmanlands hälsosamtal för 50- åringar

Uppföljningsrapport 2017: Västmanlands hälsosamtal för 50- åringar Uppföljningsrapport 17: Västmanlands hälsosamtal för - åringar 2 (19) 18-5-15 SAMMANFATTNING I denna rapport redovisas data från genomförd verksamhet år 17, för att belysa främst följande frågor: Hur har

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2016 Folkhälsa och hållbarhet, 2017:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och

Läs mer

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2015 Folkhälsa och hållbarhet, 2016:2 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och

Läs mer

Utvärdering av hälsokurvan avseende effekt av förebyggande hälsovård

Utvärdering av hälsokurvan avseende effekt av förebyggande hälsovård Utvärdering av hälsokurvan avseende effekt av förebyggande hälsovård Ulrika Garström Leg läkare Handledare; Lars Gerhardsson Överläkare, Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Så mår östgötarna. Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland

Så mår östgötarna. Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland Så mår östgötarna Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland 2012-2015 Rapporten är utgiven av Centrum för verksamhetsstöd och utveckling, 2018 Katarina Åsberg, folkhälsovetare Victoria

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson Bodafors vårdcentral v Angela Eckerby Rosenlunds vårdcentral v

Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson Bodafors vårdcentral v Angela Eckerby Rosenlunds vårdcentral v Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson johan.carlsson@lj.se Bodafors vårdcentral v NässjN ssjö primärv rvårdrd Angela Eckerby angela.eckerby@lj.se Rosenlunds vårdcentral v JönkJ nköpings primärv rvårdrd

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Författare: Ulrica Fridèn AB Previa Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, 2003-2005, Örebro Universitet

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013. www.lio.

Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013. www.lio. Hälsolyftet Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013 Sammanställd av Enheten för hälsoanalys: Katarina Åsberg, folkhälsovetare Joakim

Läs mer

Levnadsvanor för patienter med

Levnadsvanor för patienter med Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Seminarium Riktade hälsosamtal/ hälsoundersökningar. Digitaliseringsprocess

Seminarium Riktade hälsosamtal/ hälsoundersökningar. Digitaliseringsprocess Seminarium Riktade hälsosamtal/ hälsoundersökningar Digitaliseringsprocess Digitala situationer En enhet med formfaktor som en platta skulle förmodligen verka minst påträngande under samtalet. Hem enhet

Läs mer

Riktade Hälsosamtal. Västerbottens Hälsoundersökningar

Riktade Hälsosamtal. Västerbottens Hälsoundersökningar Riktade Hälsosamtal Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Allmänläkare, adj lektor Epidemiologi och global hälsa, Umeå Universitet Staben för verksamhetsplanering, Västerbottens läns landsting

Läs mer

Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan

Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan Ingela W Kumlin Regionala FaR-dagen 7 oktober 2015 2015-10-21 Enhetsnamn/avsändare 1 Hälsolyftet i Närhälsan Beslut att implementera Hälsolyftet togs i primärvårdsstyrelsen

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar Blodtrycksmätningar vid hälsoundersökningar Olof Lindecrantz olof@varbergshalsan.se Handledare: Benkt Högstedt, Halmstad Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

Förbättringsområde folkhälsa. Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.

Förbättringsområde folkhälsa. Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter. Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter. Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde

Läs mer

Viktiga barn. Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom

Viktiga barn. Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom Viktiga barn Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat Koncernavdelning data och analys Maria Telemo Taube januari 2018 Målområden God vård Säker.

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

En god vård? En sammanfattning för VGR

En god vård? En sammanfattning för VGR En god vård? En sammanfattning för VGR Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat Koncernavdelning data och analys Maria Telemo Taube januari

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014

Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014 Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014 Rapport vidareutvecklad av HFS temagrupp Riktade hälsosamtal från en preliminär version författad av Eleonor Säfsten, Centrum för Epidemiologi

Läs mer

Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar

Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Umeå Universitet Hur kan Västerbottens Hälsoundersökningar bidra

Läs mer

Hälsoundersökningar/ Hälsosamtal En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter 2014

Hälsoundersökningar/ Hälsosamtal En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter 2014 Hälsoundersökningar/ Hälsosamtal En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter 2014 Gry Hatt Viveka Hammelin Birger Forsberg Pia Bastholm-Rahmner Utvecklingsavdelningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Hälsolyftet. www.lio.se

Hälsolyftet. www.lio.se Hälsolyftet Vetenskapligt underlag om hälsoundersökningar och hälsosamtal samt en ekonomisk utvärdering Sammanställd av Enheten för hälsoanalys: Katarina Åsberg, folkhälsovetare Joakim Ekberg, epidemiolog

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Livsstilsförändringar-motivation och kvarstående effekter

Livsstilsförändringar-motivation och kvarstående effekter Livsstilsförändringar-motivation och kvarstående effekter Författare: Anette Ericsson Landstingshälsan, Örebro Handledare: Carl-Göran Ohlson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas? Effektmål Vad vill vi uppnå? Alla barn ska röra sig minst 30 min (helst 1 tim) dagligen. Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska

Läs mer