Förbättringsområde folkhälsa. Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbättringsområde folkhälsa. Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter."

Transkript

1 Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.

2 Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, effektiv) och Folkhälsa Bakgrund Bra matvanor har en stor betydelse för hälsan. Ohälsosamma matvanor kan leda till en kraftigt förhöjd risk för död, sjukdom och försämrad livskvalitet (Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder). Råslätts vårdcentral har ett CNI på 2,84. Det är känt att det finns en association till låg socioekonomi och ohälsosamma matvanor. Genom patientkontakter och signaler från lokala samarbetspartners bedömer vi att det finns behov av insatser för att främja hälsosamma matvanor. Vi vill vi genom att fokusera på några utvalda grupper, med nuvarande resurser i samarbete med andra aktörer, utvärdera en metod med mål att nå många i befolkningen i området. Mål Vi vill hjälpa föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter till bättre matvanor för en bättre hälsa.

3 Nuläge Beskriv nuvarande situation för detta område beskrivs. Vilka är våra resultat och hur gör vi idag? Det är känt att ohälsosamma matvanor är mer vanligt förekommande bland individer med låg socioekonomisk status. Andelen individer med ohälsosamma matvanor på Råslätt är inte känt, men bland dem som genomförde hälsosamtal/hälsokurva 2014 hamnar 22% på orange nivå i den totala hälsokurvan när det gäller matvanor. Personalens erfarenhet i det dagliga arbetet och hälsosamtalen på vårdcentralen bekräftar att det finns behov av förbättrade matvanor hos befolkningen. Det finns därför ett välgrundat behov av riktade preventiva insatser. Att inte fler nåddes vid förra interventionen kan bero på vilka vägar vi använde för inbjudan. För att på ett så effektivt sätt nå så många som möjligt vill vi i samarbete med andra aktörer fokusera på grupper som i sin tur har stor möjlighet att påverka andra.

4 Analys av nuläget a) beskriv orsaker till att nuläget ser ut som det gör utifrån fakta och inhämtade synpunkter från personal och patienter, b) Samla alla idéer som ni tror påverkar att ni når målet a)vi nådde relativt få personer med interventionen som gjordes förra året med föreläsning och butiksvandring. Samarbete med Smålandsidrotten. Vi gjorde också förra året väldigt få hälsosamtal på grund av sjukdom hos personal. Personal: Vi gör fler hälsokurvor kan då hitta fler som kan behöva hjälp i den gruppen. Diabetiker som är dåligt reglerade fråga dem. Överviktspatienter som vill ha hjälp fråga dem. Höra med BVC/familjecentral om de är intresserade av samarbete eftersom de gör hälsokurvor på förstagångsföräldrar till ettåringar. Då når man hela familjer och kanske kan förbättra matvanor från tidig ålder Patienter/personer: En hel del överviktiga patienter önskat möjlighet till dietistkontakt

5 Analys av nuläget forts b) Ideer: Fortsätta att bjuda in till föreläsning/butiksvandring på liknande sätt som förra året Maria N Tell göra nåt ihop med familjecentralen. Inbjuda till en bredare föreläsning om matvanor kanske av Maria Norburg Tell som är diplomerad matrådgivare?? Information om förbättringsområdet ska ske på vårdcentralens utvecklingsdag den Då ska även Maria NT ha matföreläsning för alla medarbetarna.

6 Tidigare genomförda eller planerade aktiviteter/förbättringsarbeten beskriv de aktiviteter/förbättringsarbeten ni tidigare genomfört eller planerar att genomföra kopplat till det ni vill uppnå med detta förbättringsområde 2015 påbörjade vi förbättringsarbete angående matvanor. Bjöd in utvalda patienter från diabetessköterskor, astma/kol-sköterskor, tobaksavvänjare och överviktspatienter till föreläsning och butiksvandring i samarbete med dietist från Smålandsidrotten. 18 bjöds in, 7 deltog. Få deltagare, men de som deltog tyckte butiksvandringen varit till nytta och fler åt mer regelbundet än innan. Planerar: Samarbetspartners: BVC/familjecentral, Smålandsidrotten, Willys på Råslätt planeras butiksvandring Eva Hjalmarsson från vårdcentralen tillsammans med dietist från Smålandsidrotten till några tillfrågade, intresserade patienter planeras föreläsning och butiksvandring med Maria Norbug Tell för intresserade föräldrar från familjecentralen. Alla som är med får fylla i 20 frågor om matvanor före och sedan igen efter viss tid. Under hösten planera för fler butiksvandringar tillsammans med föreläsningar.

7 Forts planering Ska informera om arbetet på utvecklingsdag för vårdcentralen 25/5. Då fånga upp ev idéer.

8 Göra butiksvandring för 7-8 inbjudna patienter från diabetessköterskor m fl. Dessa personer får fylla i 20 frågor föreläsning och butiksvandring från inbjudna från familjecentralen. Får fylla i enkät 20 frågor

9 Studera Vid tillfället den 17/5 kom 4 personer,+ 2 anhöriga dvs ca hälften av de inbjudna som tackat ja innan. Alltså nådde vi vid det tillfället mycket få personer där det krävts mycket planering och arbetsinsats, även utanför vårdcentralens ordinarie öppettider/arbetstider. Gjordes tillsammans med dietist från Smålandsidrotten. Fick göra matenkät 20 frågor före butiksvandringen. Enkät efteråt via telefon. Vid tillfället den 19/5 var det också väldigt få deltagare där det inte kändes naturligt att använda matenkäten. Dessutom sammanföll datumet med förskolans dag vilket bidrog till det låga deltagandet. Tyvärr hade man missat att informera om det vid planeringen tillsammans med Familjecentralen. De flesta patienter var allmänt nöjda med butiksvandring, lärt sig titta efter nyckelhål på matvanor t ex. Lägga in siffrorna från Eva.

10 Studera forts Vid butiksvandringen 17/5 kom det 4 patienter samt ett par anhöriga. 3 kvinnor, 1 man. Patienterna fick göra enkäten 20 frågor om dina matvanor innan och samma frågor per telefon efteråt. Resultat: K 1 fettpoäng före:69, efter:14, fiberpoäng före:13, efter:16. Totalpoäng 8 resp 4 K2 fettpoäng före: 58, efter 30, fiberpoäng före:10, efter:13. Totalpoäng 9 resp 4 K3 fettpoäng före: 71, efter:38, fiberpoäng före: 16, efter 16. Totalpoäng 8 resp 4 M4 fettpoäng före: 61, efter: 69, fiberpoäng före: 14, efter 11. Totalpoäng 6 resp 9 3 av deltagarna förbättrade alltså sina totalpoäng, de minskade fettpoängen rätt mycket. De uttryckte samtliga att de var mycket nöjda med butiksvandringen.

11 Agera Vi vill nå fler, vill att våra patienter ska få bättre matvanor. Vi tror ändå att konceptet med butiksvandring är ett väldigt konkret sätt att göra det på. Att använda matenkäten före och efter butiksvandring blir inte helt bra. Den är för omfattande, känns inte naturligt. Sannolikt bättre att använda en enkel utvärderingsenkät efteråt i stället eller en enklare matenkät före och efter. Vi når väldigt få personer på det här sättet. Måste utvidgas till bredare grupper och fler inbjudna om vi ska kunna fortsätt med detta. Planeras butiksvandring för våra Hälsoguider. Kanske kan göra i egen regi den gången?

12 Planera Butiksvandring för hälsoguiderna. Eva Hjalmarsson tillsammans med diabetessköterskorna? gjordes , det kom bara två av hälsoguiderna men de var mycket nöjda. Nytt erbjudande med föreläsning och butiksvandring för Familjecentralen med Maria Norburg Tell? Göra någon enkel utvärderingsenkät. Erbjuda några fler butiksvandringar under hösten. Försöker få tag i fler hälsoguider. Vi planerar inför 2017 att delta i satsningen Hälsocenter tillsammans med Norrahammars vårdcentral, Rosenlund/Tenhults vårdcentraler och Jönköpings kommun på liknande sätt som Hälsocenter i Värnamo. Då erbjuds personer som får gult och rött på hälsokurvan när det gäller matvanor och fysisk aktivitet kontakt med Hälsocenter, dels att erbjuda gruppsamtal mat/fysisk aktivitet, men även konkret hjälp att komma igång med träning. Det blir en naturlig utveckling av förbättringsarbetet vi påbörjat och utvidga från att bara fokusera på mat till att inkludera fysisk aktivitet.

13 Planera forts I det gemensamma samarbetsprojektet ska en hälsokoordinator på totalt 30% finansieras av de deltagande vårdcentralerna, men vara anställd av kommunen. Kommunen går också in med motsvarande 30% tjänst. Gruppsamtal om mat och fysisk aktivitet planeras. Möjlighet till fysisk träning på de tre baden/sportanläggningarna Rosenlundsbadet, Flahultsbadet, Råslättsbadet. Målgruppen är i första hand personer som får gult till rött utfall på hälsokurvan när det gäller matvanor och fysisk aktivitet. Att ha någonstans att hänvisa/skicka dessa personer utanför vården. Vi har också hälsoguiderna i vårt Flippenprojekt. Hur kan man inkludera dem i vårt hälsoarbete på vårdcentralen och utanför.

14 Göra Utveckla lämplig utvärderingsenkät till butiksvandringarna Utveckla hela konceptet med butiksvandringar så fler kommer. Involvera anhöriga? Involvera butiken mer? Ha butiksvandring för personalen i butiken? Bjuda in till nya butiksvandringar och ev föreläsningar. Planerar ny vandring i november Ev diabetesgrupp i november också. Tillsammans med övriga i hälsocenterprojektet ta fram lämpliga utvärderingsinstrument/enkät. Mäta hur många vi skickar vidare till Hälsocenter och hur många som kommer dit.

Förbättringsområde KOL

Förbättringsområde KOL Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad

Läs mer

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till

Läs mer

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Hälsofrämjande psykiatri

Hälsofrämjande psykiatri Hälsofrämjande psykiatri Vad har visat sig vara viktigt att förbättra? Att UPPTÄCKA genom primärprevention och sekundärprevention (hälsa, levnadsvanor) GE STÖD för att klara av en livsstilsförändring UPPFÖLJNING

Läs mer

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014

Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014 Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland Oktober 2014 Hälsolyftet unik satsning på östgötarnas hälsa Hälsolyftet är riktade hälsoundersökningar och hälsosamtal för hjärtoch kärlprevention. Hälsolyftet

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som

Läs mer

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt

Läs mer

Seminarium Riktade hälsosamtal/ hälsoundersökningar. Digitaliseringsprocess

Seminarium Riktade hälsosamtal/ hälsoundersökningar. Digitaliseringsprocess Seminarium Riktade hälsosamtal/ hälsoundersökningar Digitaliseringsprocess Digitala situationer En enhet med formfaktor som en platta skulle förmodligen verka minst påträngande under samtalet. Hem enhet

Läs mer

Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun

Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun REGION JÖNKÖPINGS LÄN I SAMVERKAN MED VÄRNAMO KOMMUN Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun från FaR till Hälsocenter Styrgruppen, FaR Värnamo 2015-03-17 Projektplanen innefattar förslag på

Läs mer

Utvärdering och utveckling av konceptet Matkassen MED SERVICEDESIGN SOM METOD

Utvärdering och utveckling av konceptet Matkassen MED SERVICEDESIGN SOM METOD Utvärdering och utveckling av konceptet Matkassen MED SERVICEDESIGN SOM METOD Bakgrund Ohälsosamma matvanor orsakar flest sjukdomar i Sverige idag. Världs hälsoorganisationen WHO placerar nu matvanor som

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Inledning Priorierat område nationellt och internationellt Lokala

Läs mer

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Inledning Priorierat område nationellt och internationellt Lokala

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Befolkningsinriktade hälsosamtal Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013

Läs mer

En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016

En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016 En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016 Sammanfattning Sammanfattning, forts. Mellan 70-80 procent av samtliga tillfrågade har arbetat inom primärvården i längre

Läs mer

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )

Läs mer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och

Läs mer

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre

Läs mer

Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson Bodafors vårdcentral v Angela Eckerby Rosenlunds vårdcentral v

Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson Bodafors vårdcentral v Angela Eckerby Rosenlunds vårdcentral v Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson johan.carlsson@lj.se Bodafors vårdcentral v NässjN ssjö primärv rvårdrd Angela Eckerby angela.eckerby@lj.se Rosenlunds vårdcentral v JönkJ nköpings primärv rvårdrd

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.

MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder. MALL 1(14) MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån hälsas förslag på åtgärder. Vid analys av nuläge och möjliga insatser finns kunskapsstöd att få från avdelningen Folkhälsa

Läs mer

Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område

Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område Åtgärdsplan 2004/2005 Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö Prioriterat område Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Brottsprevention Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 12 Föregående protokoll... 14 13 Samverkansplan-eventuellt utkast... 15 14 Inbjudan till nätverk... 16 15 Ansökan om medel-stiftelsen ungdom mot våld... 17 16 Anhörigdagen i Habo...

Läs mer

Verksamhetsdialog våren 2018

Verksamhetsdialog våren 2018 1 (6) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten Verksamhetsdialog våren 2018 Vårdcentral: ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2017 TILLGÄNGLIGHET Läkarbesök inom

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier 2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer Förskolan

Läs mer

Utvecklingskraft Kliniska förbättringar

Utvecklingskraft Kliniska förbättringar Utvecklingskraft 2012-05-10 Kliniska förbättringar Huskvarna Vårdcentrum Kungshälsan & Rosenhälsan Gränsen mellan ohälsa och hälsa Ohälsa Patogent synsätt Sjukvård Omvårdnad Hälsa Salutogent Friskvård

Läs mer

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete

Läs mer

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på Svarsöversikt för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar. TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Somatisk hälsa vid psykisk sjukdom

Somatisk hälsa vid psykisk sjukdom Somatisk hälsa vid psykisk sjukdom Hanna Ljungman Frej Hälsofrämjande insatser till personer med psykisk sjukdom Förkortad livsslängd Sämre följsamhet till behandling Erhåller ej samma utbud av behandling

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog VC Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Beställarorganisation Inför uppföljningsdialog

Läs mer

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Tyresö kommun Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola 37 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Underlag för beslut om spridning

Underlag för beslut om spridning 2017-06-13 1.2 1 (10) 1 Underlag för beslut om 1.1 Mål med det nya arbetssättet Effektmål: Förbättrad somatisk hälsa hos personer med Projektmål - Årlig screening av somatisk hälsa och levnadsvanor. Kommunen

Läs mer

Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör

Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-01 Landstingsstyrelsen Referens Sida 1(1) Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder

Läs mer

Utbildning för samtal om bra matvanor

Utbildning för samtal om bra matvanor Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009

Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009 Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009 2009-03-26 LÄNSGRUPPERNA VÅREN 2009 BILD 1 Kvalitet i vården Varför får patienter med samma symptom

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård

Läs mer

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077

Läs mer

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Kommunikation Mejla eller ring oss med frågor och funderingar Folkhälsoenheten Funktionsbrevlåda folkhalsoenheten.hoh@lul.se Louise Hjortenfalk,

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg

Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg 1 Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Föreningen Blomsterfonden Org.nr: 802005-1465 ÅR 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet

Läs mer

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten

Läs mer

Kartläggning av mål och indikatorer för bra matvanor regionalt och lokalt

Kartläggning av mål och indikatorer för bra matvanor regionalt och lokalt Kartläggning av mål och indikatorer för bra matvanor regionalt och lokalt En enkätundersökning genomförd år 2015 Heléne Enghardt Barbieri och Anna Ullman 1 Bakgrund och syfte Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag

Läs mer

Folkhälsa i Angered NOSAM

Folkhälsa i Angered NOSAM Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En

Läs mer

Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.

Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in. Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete Datum: Verksamhet: Här läggs aktuell värdegrund in. Steg 1: Bakvänd brainstorming För att bättre leva upp till värdegrunden, vad behöver vi sluta göra eller

Läs mer

Din hälsa i trygga händer

Din hälsa i trygga händer Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende

Läs mer

Titel Hälsocoach Söderköping.

Titel Hälsocoach Söderköping. Titel Hälsocoach Söderköping. Syfte Bakgrund: Statistik visar 32% av arbetslösa ungdomar i ålder 20-29 år upplever ohälsa. Detta kan jämföras med 15% bland yrkesarbetande i samma ålder. Upplevd ohälsa

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015 Region Skånes handlingsplan för Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015 Mars 2015 Inledning De allra flesta vuxna i Skåne mår bra eller mycket bra enlig Region Skånes senaste folkhälsorapport (2013). I

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 9 Föregående protokoll... 12 10... 13 11 Livsmedelsverket informerar om kost... 15 12 Hälsoveckan... 16 13 Verksamhetsplan-prioriteringar inför 2012... 17 14 Nästa sammanträde... 18

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON Patienter och närstående som medskapare i vården ERFARENHETER FRÅN SKARABORGS SJUKHUS Patientlagen Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet,

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Årsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Vi vet att hälso- och sjukvården har stora utmaningar att vänta, dels genom demografiska förändringar

Läs mer

Optimal habilitering

Optimal habilitering REGISTERCENTRUM SYDOST, REGION JÖNKÖPINGS LÄN/QULTURUM, RC NORR OCH HABQ Optimal habilitering Maj 2015 Mars 2016 2016-10-26 Författare: Peter Kammerlind, Maria Johansson RCSO/Qulturum, Region Jönköpings

Läs mer

Årsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2012-02-13 1(9) Årsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier I slutet av 2012 togs beslut att RMPG Hälsofrämjande strategier framöver tillhör Centrumråd Barn- och Kvinnosjukvård.

Läs mer

Virtuella grupper Svegs HC Sep 17- maj18

Virtuella grupper Svegs HC Sep 17- maj18 Datum Slutrapport; Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag i Primärvården Virtuella grupper Svegs HC Sep 17- maj18 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte

Läs mer

Ung på nätet. - Projektägare Folkhälsocentrum. Projekttid

Ung på nätet. - Projektägare Folkhälsocentrum. Projekttid Ung på nätet - Camilla Häggström, projektledare. - Projektägare Folkhälsocentrum. Projekttid 171001-180930 - Huvudsyfte, kartlägga ungas utsatthet på nätet (mobbning, näthat etc.) och hitta metoder och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Folkhälsorådet 2016-12-01 1 Plats och tid: Konferensrum, Serviceförvaltningen, kl. 13.15 15.15 Närvarande: Övriga närvarande: Gottlieb Granberg, Kommunstyrelsen, ordförande Gunnel Lundgren, Omsorgsförvaltningen

Läs mer

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm Uppföljning 2014 Vår Vårdcentral Katrineholm Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Handlingsplan fö r 2015 öch 2016 Strategisk plan fö r tandva rden i Regiön Ska ne.

Handlingsplan fö r 2015 öch 2016 Strategisk plan fö r tandva rden i Regiön Ska ne. Handlingsplan fö r 2015 öch 2016 Strategisk plan fö r tandva rden i Regiön Ska ne. Inledning och bakgrund Dokumentet Strategisk plan för tandvården i Skåne fastställdes av Regionfullmäktige den 2014-05-06

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Föregående protokoll... 2 2... 3 3 Presentation Jesper Ekberg, folkhälsochef... 5 4 Livsmedelsverket besöker Salemkyrkan 27 februari... 6 5 Datum för årets hälsovecka... 7 6 Prioriteringar

Läs mer

Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION

Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION 3041 0827 Upplysningar om innehållet: Mia Ledwith, mia.ledwith@skl.se Helena Henningson,

Läs mer

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer