Förbättringsområde folkhälsa. Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.
|
|
- Erika Anna-Karin Berg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.
2 Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, effektiv) och Folkhälsa Bakgrund Bra matvanor har en stor betydelse för hälsan. Ohälsosamma matvanor kan leda till en kraftigt förhöjd risk för död, sjukdom och försämrad livskvalitet (Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder). Råslätts vårdcentral har ett CNI på 2,84. Det är känt att det finns en association till låg socioekonomi och ohälsosamma matvanor. Genom patientkontakter och signaler från lokala samarbetspartners bedömer vi att det finns behov av insatser för att främja hälsosamma matvanor. Vi vill vi genom att fokusera på några utvalda grupper, med nuvarande resurser i samarbete med andra aktörer, utvärdera en metod med mål att nå många i befolkningen i området. Mål Vi vill hjälpa föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter till bättre matvanor för en bättre hälsa.
3 Nuläge Beskriv nuvarande situation för detta område beskrivs. Vilka är våra resultat och hur gör vi idag? Det är känt att ohälsosamma matvanor är mer vanligt förekommande bland individer med låg socioekonomisk status. Andelen individer med ohälsosamma matvanor på Råslätt är inte känt, men bland dem som genomförde hälsosamtal/hälsokurva 2014 hamnar 22% på orange nivå i den totala hälsokurvan när det gäller matvanor. Personalens erfarenhet i det dagliga arbetet och hälsosamtalen på vårdcentralen bekräftar att det finns behov av förbättrade matvanor hos befolkningen. Det finns därför ett välgrundat behov av riktade preventiva insatser. Att inte fler nåddes vid förra interventionen kan bero på vilka vägar vi använde för inbjudan. För att på ett så effektivt sätt nå så många som möjligt vill vi i samarbete med andra aktörer fokusera på grupper som i sin tur har stor möjlighet att påverka andra.
4 Analys av nuläget a) beskriv orsaker till att nuläget ser ut som det gör utifrån fakta och inhämtade synpunkter från personal och patienter, b) Samla alla idéer som ni tror påverkar att ni når målet a)vi nådde relativt få personer med interventionen som gjordes förra året med föreläsning och butiksvandring. Samarbete med Smålandsidrotten. Vi gjorde också förra året väldigt få hälsosamtal på grund av sjukdom hos personal. Personal: Vi gör fler hälsokurvor kan då hitta fler som kan behöva hjälp i den gruppen. Diabetiker som är dåligt reglerade fråga dem. Överviktspatienter som vill ha hjälp fråga dem. Höra med BVC/familjecentral om de är intresserade av samarbete eftersom de gör hälsokurvor på förstagångsföräldrar till ettåringar. Då når man hela familjer och kanske kan förbättra matvanor från tidig ålder Patienter/personer: En hel del överviktiga patienter önskat möjlighet till dietistkontakt
5 Analys av nuläget forts b) Ideer: Fortsätta att bjuda in till föreläsning/butiksvandring på liknande sätt som förra året Maria N Tell göra nåt ihop med familjecentralen. Inbjuda till en bredare föreläsning om matvanor kanske av Maria Norburg Tell som är diplomerad matrådgivare?? Information om förbättringsområdet ska ske på vårdcentralens utvecklingsdag den Då ska även Maria NT ha matföreläsning för alla medarbetarna.
6 Tidigare genomförda eller planerade aktiviteter/förbättringsarbeten beskriv de aktiviteter/förbättringsarbeten ni tidigare genomfört eller planerar att genomföra kopplat till det ni vill uppnå med detta förbättringsområde 2015 påbörjade vi förbättringsarbete angående matvanor. Bjöd in utvalda patienter från diabetessköterskor, astma/kol-sköterskor, tobaksavvänjare och överviktspatienter till föreläsning och butiksvandring i samarbete med dietist från Smålandsidrotten. 18 bjöds in, 7 deltog. Få deltagare, men de som deltog tyckte butiksvandringen varit till nytta och fler åt mer regelbundet än innan. Planerar: Samarbetspartners: BVC/familjecentral, Smålandsidrotten, Willys på Råslätt planeras butiksvandring Eva Hjalmarsson från vårdcentralen tillsammans med dietist från Smålandsidrotten till några tillfrågade, intresserade patienter planeras föreläsning och butiksvandring med Maria Norbug Tell för intresserade föräldrar från familjecentralen. Alla som är med får fylla i 20 frågor om matvanor före och sedan igen efter viss tid. Under hösten planera för fler butiksvandringar tillsammans med föreläsningar.
7 Forts planering Ska informera om arbetet på utvecklingsdag för vårdcentralen 25/5. Då fånga upp ev idéer.
8 Göra butiksvandring för 7-8 inbjudna patienter från diabetessköterskor m fl. Dessa personer får fylla i 20 frågor föreläsning och butiksvandring från inbjudna från familjecentralen. Får fylla i enkät 20 frågor
9 Studera Vid tillfället den 17/5 kom 4 personer,+ 2 anhöriga dvs ca hälften av de inbjudna som tackat ja innan. Alltså nådde vi vid det tillfället mycket få personer där det krävts mycket planering och arbetsinsats, även utanför vårdcentralens ordinarie öppettider/arbetstider. Gjordes tillsammans med dietist från Smålandsidrotten. Fick göra matenkät 20 frågor före butiksvandringen. Enkät efteråt via telefon. Vid tillfället den 19/5 var det också väldigt få deltagare där det inte kändes naturligt att använda matenkäten. Dessutom sammanföll datumet med förskolans dag vilket bidrog till det låga deltagandet. Tyvärr hade man missat att informera om det vid planeringen tillsammans med Familjecentralen. De flesta patienter var allmänt nöjda med butiksvandring, lärt sig titta efter nyckelhål på matvanor t ex. Lägga in siffrorna från Eva.
10 Studera forts Vid butiksvandringen 17/5 kom det 4 patienter samt ett par anhöriga. 3 kvinnor, 1 man. Patienterna fick göra enkäten 20 frågor om dina matvanor innan och samma frågor per telefon efteråt. Resultat: K 1 fettpoäng före:69, efter:14, fiberpoäng före:13, efter:16. Totalpoäng 8 resp 4 K2 fettpoäng före: 58, efter 30, fiberpoäng före:10, efter:13. Totalpoäng 9 resp 4 K3 fettpoäng före: 71, efter:38, fiberpoäng före: 16, efter 16. Totalpoäng 8 resp 4 M4 fettpoäng före: 61, efter: 69, fiberpoäng före: 14, efter 11. Totalpoäng 6 resp 9 3 av deltagarna förbättrade alltså sina totalpoäng, de minskade fettpoängen rätt mycket. De uttryckte samtliga att de var mycket nöjda med butiksvandringen.
11 Agera Vi vill nå fler, vill att våra patienter ska få bättre matvanor. Vi tror ändå att konceptet med butiksvandring är ett väldigt konkret sätt att göra det på. Att använda matenkäten före och efter butiksvandring blir inte helt bra. Den är för omfattande, känns inte naturligt. Sannolikt bättre att använda en enkel utvärderingsenkät efteråt i stället eller en enklare matenkät före och efter. Vi når väldigt få personer på det här sättet. Måste utvidgas till bredare grupper och fler inbjudna om vi ska kunna fortsätt med detta. Planeras butiksvandring för våra Hälsoguider. Kanske kan göra i egen regi den gången?
12 Planera Butiksvandring för hälsoguiderna. Eva Hjalmarsson tillsammans med diabetessköterskorna? gjordes , det kom bara två av hälsoguiderna men de var mycket nöjda. Nytt erbjudande med föreläsning och butiksvandring för Familjecentralen med Maria Norburg Tell? Göra någon enkel utvärderingsenkät. Erbjuda några fler butiksvandringar under hösten. Försöker få tag i fler hälsoguider. Vi planerar inför 2017 att delta i satsningen Hälsocenter tillsammans med Norrahammars vårdcentral, Rosenlund/Tenhults vårdcentraler och Jönköpings kommun på liknande sätt som Hälsocenter i Värnamo. Då erbjuds personer som får gult och rött på hälsokurvan när det gäller matvanor och fysisk aktivitet kontakt med Hälsocenter, dels att erbjuda gruppsamtal mat/fysisk aktivitet, men även konkret hjälp att komma igång med träning. Det blir en naturlig utveckling av förbättringsarbetet vi påbörjat och utvidga från att bara fokusera på mat till att inkludera fysisk aktivitet.
13 Planera forts I det gemensamma samarbetsprojektet ska en hälsokoordinator på totalt 30% finansieras av de deltagande vårdcentralerna, men vara anställd av kommunen. Kommunen går också in med motsvarande 30% tjänst. Gruppsamtal om mat och fysisk aktivitet planeras. Möjlighet till fysisk träning på de tre baden/sportanläggningarna Rosenlundsbadet, Flahultsbadet, Råslättsbadet. Målgruppen är i första hand personer som får gult till rött utfall på hälsokurvan när det gäller matvanor och fysisk aktivitet. Att ha någonstans att hänvisa/skicka dessa personer utanför vården. Vi har också hälsoguiderna i vårt Flippenprojekt. Hur kan man inkludera dem i vårt hälsoarbete på vårdcentralen och utanför.
14 Göra Utveckla lämplig utvärderingsenkät till butiksvandringarna Utveckla hela konceptet med butiksvandringar så fler kommer. Involvera anhöriga? Involvera butiken mer? Ha butiksvandring för personalen i butiken? Bjuda in till nya butiksvandringar och ev föreläsningar. Planerar ny vandring i november Ev diabetesgrupp i november också. Tillsammans med övriga i hälsocenterprojektet ta fram lämpliga utvärderingsinstrument/enkät. Mäta hur många vi skickar vidare till Hälsocenter och hur många som kommer dit.
Förbättringsområde KOL
Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad
Läs merFörbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till
Läs merFörbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merHälsofrämjande psykiatri
Hälsofrämjande psykiatri Vad har visat sig vara viktigt att förbättra? Att UPPTÄCKA genom primärprevention och sekundärprevention (hälsa, levnadsvanor) GE STÖD för att klara av en livsstilsförändring UPPFÖLJNING
Läs merFörbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merHälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014
Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland Oktober 2014 Hälsolyftet unik satsning på östgötarnas hälsa Hälsolyftet är riktade hälsoundersökningar och hälsosamtal för hjärtoch kärlprevention. Hälsolyftet
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merSeminarium Riktade hälsosamtal/ hälsoundersökningar. Digitaliseringsprocess
Seminarium Riktade hälsosamtal/ hälsoundersökningar Digitaliseringsprocess Digitala situationer En enhet med formfaktor som en platta skulle förmodligen verka minst påträngande under samtalet. Hem enhet
Läs merProjektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun
REGION JÖNKÖPINGS LÄN I SAMVERKAN MED VÄRNAMO KOMMUN Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun från FaR till Hälsocenter Styrgruppen, FaR Värnamo 2015-03-17 Projektplanen innefattar förslag på
Läs merUtvärdering och utveckling av konceptet Matkassen MED SERVICEDESIGN SOM METOD
Utvärdering och utveckling av konceptet Matkassen MED SERVICEDESIGN SOM METOD Bakgrund Ohälsosamma matvanor orsakar flest sjukdomar i Sverige idag. Världs hälsoorganisationen WHO placerar nu matvanor som
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merHälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam
Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Inledning Priorierat område nationellt och internationellt Lokala
Läs merHälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom
Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Inledning Priorierat område nationellt och internationellt Lokala
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"
HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merEn kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016
En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016 Sammanfattning Sammanfattning, forts. Mellan 70-80 procent av samtliga tillfrågade har arbetat inom primärvården i längre
Läs merDe ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...
De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merEn metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län
En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre
Läs merOnsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson Bodafors vårdcentral v Angela Eckerby Rosenlunds vårdcentral v
Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson johan.carlsson@lj.se Bodafors vårdcentral v NässjN ssjö primärv rvårdrd Angela Eckerby angela.eckerby@lj.se Rosenlunds vårdcentral v JönkJ nköpings primärv rvårdrd
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merMALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.
MALL 1(14) MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån hälsas förslag på åtgärder. Vid analys av nuläge och möjliga insatser finns kunskapsstöd att få från avdelningen Folkhälsa
Läs merÅtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område
Åtgärdsplan 2004/2005 Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö Prioriterat område Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Brottsprevention Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 12 Föregående protokoll... 14 13 Samverkansplan-eventuellt utkast... 15 14 Inbjudan till nätverk... 16 15 Ansökan om medel-stiftelsen ungdom mot våld... 17 16 Anhörigdagen i Habo...
Läs merVerksamhetsdialog våren 2018
1 (6) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten Verksamhetsdialog våren 2018 Vårdcentral: ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2017 TILLGÄNGLIGHET Läkarbesök inom
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merMinnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier
2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland
Läs merEffektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
Läs merHur ojämlik är hälsan i Sverige?
Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har
Läs merKvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014
1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande
Läs merÅrsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,
Läs merFolkhälsoplan 2014-2015
Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete
Läs merYttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer Förskolan
Läs merUtvecklingskraft Kliniska förbättringar
Utvecklingskraft 2012-05-10 Kliniska förbättringar Huskvarna Vårdcentrum Kungshälsan & Rosenhälsan Gränsen mellan ohälsa och hälsa Ohälsa Patogent synsätt Sjukvård Omvårdnad Hälsa Salutogent Friskvård
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merNär du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.
TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merSomatisk hälsa vid psykisk sjukdom
Somatisk hälsa vid psykisk sjukdom Hanna Ljungman Frej Hälsofrämjande insatser till personer med psykisk sjukdom Förkortad livsslängd Sämre följsamhet till behandling Erhåller ej samma utbud av behandling
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merTyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013
Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,
Läs merFörslag på upplägg vid uppföljningsdialog
Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog VC Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Beställarorganisation Inför uppföljningsdialog
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merTyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Tyresö kommun Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola 37 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning
Läs merUnderlag för beslut om spridning
2017-06-13 1.2 1 (10) 1 Underlag för beslut om 1.1 Mål med det nya arbetssättet Effektmål: Förbättrad somatisk hälsa hos personer med Projektmål - Årlig screening av somatisk hälsa och levnadsvanor. Kommunen
Läs merYlva Gorton T.f Utvecklingsdirektör
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-01 Landstingsstyrelsen Referens Sida 1(1) Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder
Läs merUtbildning för samtal om bra matvanor
Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten
Läs merAGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merKunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009
Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009 2009-03-26 LÄNSGRUPPERNA VÅREN 2009 BILD 1 Kvalitet i vården Varför får patienter med samma symptom
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs mer25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN
25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077
Läs merHälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län
Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Kommunikation Mejla eller ring oss med frågor och funderingar Folkhälsoenheten Funktionsbrevlåda folkhalsoenheten.hoh@lul.se Louise Hjortenfalk,
Läs merKvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg
1 Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Föreningen Blomsterfonden Org.nr: 802005-1465 ÅR 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet
Läs merUppföljning av år 2018 HFS-nätverket
Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten
Läs merKartläggning av mål och indikatorer för bra matvanor regionalt och lokalt
Kartläggning av mål och indikatorer för bra matvanor regionalt och lokalt En enkätundersökning genomförd år 2015 Heléne Enghardt Barbieri och Anna Ullman 1 Bakgrund och syfte Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag
Läs merFolkhälsa i Angered NOSAM
Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En
Läs merBilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.
Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete Datum: Verksamhet: Här läggs aktuell värdegrund in. Steg 1: Bakvänd brainstorming För att bättre leva upp till värdegrunden, vad behöver vi sluta göra eller
Läs merDin hälsa i trygga händer
Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende
Läs merTitel Hälsocoach Söderköping.
Titel Hälsocoach Söderköping. Syfte Bakgrund: Statistik visar 32% av arbetslösa ungdomar i ålder 20-29 år upplever ohälsa. Detta kan jämföras med 15% bland yrkesarbetande i samma ålder. Upplevd ohälsa
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015
Region Skånes handlingsplan för Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015 Mars 2015 Inledning De allra flesta vuxna i Skåne mår bra eller mycket bra enlig Region Skånes senaste folkhälsorapport (2013). I
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 9 Föregående protokoll... 12 10... 13 11 Livsmedelsverket informerar om kost... 15 12 Hälsoveckan... 16 13 Verksamhetsplan-prioriteringar inför 2012... 17 14 Nästa sammanträde... 18
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Läs merAnvändarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON
Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON Patienter och närstående som medskapare i vården ERFARENHETER FRÅN SKARABORGS SJUKHUS Patientlagen Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet,
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs merÅrsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Vi vet att hälso- och sjukvården har stora utmaningar att vänta, dels genom demografiska förändringar
Läs merOptimal habilitering
REGISTERCENTRUM SYDOST, REGION JÖNKÖPINGS LÄN/QULTURUM, RC NORR OCH HABQ Optimal habilitering Maj 2015 Mars 2016 2016-10-26 Författare: Peter Kammerlind, Maria Johansson RCSO/Qulturum, Region Jönköpings
Läs merÅrsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2012-02-13 1(9) Årsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier I slutet av 2012 togs beslut att RMPG Hälsofrämjande strategier framöver tillhör Centrumråd Barn- och Kvinnosjukvård.
Läs merVirtuella grupper Svegs HC Sep 17- maj18
Datum Slutrapport; Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag i Primärvården Virtuella grupper Svegs HC Sep 17- maj18 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte
Läs merUng på nätet. - Projektägare Folkhälsocentrum. Projekttid
Ung på nätet - Camilla Häggström, projektledare. - Projektägare Folkhälsocentrum. Projekttid 171001-180930 - Huvudsyfte, kartlägga ungas utsatthet på nätet (mobbning, näthat etc.) och hitta metoder och
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum
Folkhälsorådet 2016-12-01 1 Plats och tid: Konferensrum, Serviceförvaltningen, kl. 13.15 15.15 Närvarande: Övriga närvarande: Gottlieb Granberg, Kommunstyrelsen, ordförande Gunnel Lundgren, Omsorgsförvaltningen
Läs merUppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm
Uppföljning 2014 Vår Vårdcentral Katrineholm Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
Läs merHandlingsplan fö r 2015 öch 2016 Strategisk plan fö r tandva rden i Regiön Ska ne.
Handlingsplan fö r 2015 öch 2016 Strategisk plan fö r tandva rden i Regiön Ska ne. Inledning och bakgrund Dokumentet Strategisk plan för tandvården i Skåne fastställdes av Regionfullmäktige den 2014-05-06
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Föregående protokoll... 2 2... 3 3 Presentation Jesper Ekberg, folkhälsochef... 5 4 Livsmedelsverket besöker Salemkyrkan 27 februari... 6 5 Datum för årets hälsovecka... 7 6 Prioriteringar
Läs merHandbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION
Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION 3041 0827 Upplysningar om innehållet: Mia Ledwith, mia.ledwith@skl.se Helena Henningson,
Läs merUppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke
Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för
Läs merSJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC
SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen
Läs merMål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Läs merDiabetes typ-2 patienter - June 2008
Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer
Läs merPROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08
1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15
Läs mer2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs mer