Årsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Transkript

1 (9) Årsrapport 2012 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier I slutet av 2012 togs beslut att RMPG Hälsofrämjande strategier framöver tillhör Centrumråd Barn- och Kvinnosjukvård. Utgångspunkt för RMPG Hälsofrämjande strategier: En viktig aktör bland andra samhällsaktörer i folkhälsoarbetet är hälso- och sjukvården som har ansvar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Mot bakgrund av detta har hälso- och sjukvården, utifrån sina kunskaper och kompetenser: 1. ansvar för folkhälsoövervakningen, 2. en viktig roll som samhällsaktör och samarbetspartner, och 3. en unik roll i det egna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet både på befolknings-, grupp- och individnivå. Hälso- och sjukvården möter på sin arena en stor andel av befolkningen. Där handlar det om ett hälsofrämjande förhållningssätt och att förebygga sjukdom, ohälsa och skador. RMPG Hälsofrämjande strategier arbetar med alla dessa tre ansvarsområden för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen. Bedömning av kommande vårdbehov Hälso- och sjukvården har haft stora framgångar i farmakologiska och kirurgiska interventioner vilket innebär att dödligheten i en rad sjukdomar minskat kraftigt. Detta har, samtidigt, lett till att en ökande andel av hälso- och sjukvårdens patienter idag behandlas för kronisk sjukdom, t ex beskrivs idag cancer som en kronisk sjukdom. Därtill har många patienter sjukdomar/besvär för vilka ingen bot finns; sjukdomar där vården kan sätta diagnos men inte har någon behandling att erbjuda samt komplexa besvär, där diagnos inte alltid är lätt att identifiera. Vårdens uppdrag förskjuts därmed successivt från att bota till att hjälpa patienten leva med sin sjukdom eller ohälsa, till att trösta-lindra. Det finns snabbt växande kunskaper kring betydelsen av att understödja människors bio- psyko- och sociala resurser och hur detta, via kroppens olika försvarssystem, kan påverka människors motståndskraft och läkeförmåga. Detta sker med hjälp av hälsofrämjande eller empowerment strategier, dvs. att stödja människors tilltro till sin egen förmåga att leva med långvarig sjukdom och funktionsnedsättning genom att stötta och stärka individens egna resurser. Sjukvården har även en lång tradition av förebyggande insatser och svensk hälso- och sjukvård är välkänd för rikstäckande vaccinationsprogram, mammografi och cytologkontroller. Vården lägger mycket kraft, och pengar, på farmakologisk behandling av blodfetter och blodtryck i avsikt att förebygga hjärtinfarkt och stroke. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser - tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet, som publiceras hösten 2011, visar att det är möjligt att hjälpa patienter att ändra sina levnadsvanor. Att ohälsosamma levnadsvanor är ett ökande problem bland annat pga ändrade 1

2 (9) levnadsmönster med t.ex mycket mera stillasittande och en åldrande befolkning, visas av den höga andel i befolkningen som har minst två ohälsosamma levnadsvanor i Figur 1 (Bilaga 1). Enligt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder innebär de metoder som är effektivast en hälsofrämjande ansats, där patientens perspektiv och tilltro till sin förmåga är central, i dialogen med vårdgivaren. Förutom dessa levnadsvanor är sömn, stress och andra faktorer som leder till den alltmer ökande psykiska ohälsan, inte minst hos barn, ungdomar och unga vuxna, ett viktigt utvecklingsområde för både hälsofrämjande, primär- och sekundärpreventiva insatser. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har hälso- och sjukvården ansvar att identifiera individer med riskfaktorer för sjukdom innan de insjuknat och en metod är uppsökande verksamhet via t.ex. hälsoundersökningar/hälsosamtal. Den största effekten av sådana hälsoundersökningar och hälsosamtal uppnås om dessa sker när det samtidigt görs insatser i lokalsamhället. Samarbete med lokala aktörer, affären, skolan, fritidsgårdar mm är därför angeläget, framförallt i det primärpreventiva arbetet. Tidiga interventioner är oerhört viktiga i detta sammanhang, varför barnperspektivet måste prioriteras. För att förbättra hälsan i befolkningen i regionen och att integrera det hälsofrämjande och sjukdomspreventiva arbetet i det sjukdomsbehandlande arbetet inom hälso- och sjukvården, är olika former av samarbeten därmed av största vikt. Utvecklingstendenser de kommande fem åren Samarbeten med andra RMPG Inledande kontakter har tagits med RMPG Hjärtsjukvård och RMPG Onkologi om framtida samarbeten avseende sjukdomsprevention. Inom vår eget Centrumråd Barn- och Kvinnosjukvård diskuteras samarbete bland annat runt frågan om hur vården ska möta den ökande andelen överviktiga gravida (Figur 2 i Bilaga 1). RMPG Hälsofrämjande strategier kommer att fortsätta utveckla samarbeten med fler RMPG. Samarbete med Regionalt cancercentrum (RCC) Sydöst I uppdraget för RCC Sydöst är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet en viktig del. Viktiga områden lyfts fram som handlar om att skapa strategier för förebyggande arbete på befolkningsnivå och att ta fram underlag för hälsopolitiska beslut. Ordförande i RMPG Hälsofrämjande strategier, Jolanda van Vliet, har under 2012 deltagit i RCC Sydösts styrgruppsmöte, samt för RCC:s räkning deltagit i nationella diskussioner via SKL om cancerprevention. Dessutom har dessa nära kontakter med RCC Sydöst lett till att både en folkhälsoatlas om koloncancer och ett regionalt Folkhälsoprogram (Bilaga 2)har tagits fram under Samarbete med Registercentrum Sydost (RCSO) RCSO är det senaste i raden av regionala registercentrum och är ett samarbete inom sydöstra sjukvårdsregionen. RCSO har två profilområden av särskilt intresse för RMPG 2

3 (9) Hälsofrämjande strategier, PROM (Patient-Reported Outcome Measures) och vardagsnära verksamhetsutveckling/förbättringsarbete. Nyckeltal som beskriver medicinska resultat/kvalitet Folkhälsoövervakning i regionen för en mer jämlik hälsa och vård i regionen Hälsolyftet är en regional satsning för att skapa förutsättningar för nya former för folkhälsoövervakningen i regionen men främst för att förbättra hälsa och hälsoutvecklingen i befolkningen och samtidigt bidra till verksamhetsutveckling framförallt vad gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Inom Hälsolyftet erbjuds befolkningen systematiskt hälsosamtal utifrån Habo Hälsokurva. Dessutom är Hälsolyftet kopplat till en forskningsstudie om Livsvillkor, Stress och Hälsa (LSH-studien), med speciellt fokus på socioekonomiska skillnader i hjärt-kärlsjukdom. Under 2012 har Jönköping och Östergötland startat upp fullskaligt, medan Kalmar för närvarande valt att inte delta i satsningen. Regionalt folkhälsoatlasarbete Två folkhälsoatlaser har slutförts under 2012, en avseende koloncancer, inom ramen för det regionala koloncancerprojektet, samt en avseende övervikt och fetma såväl bland vuxna såsom barn och ungdom. En folkhälsoatlas försöker ge svar på frågorna: 1. Är det ett folkhälsoproblem? Hur ser läget ut i regionen? I figur 3 och 4 visas som exempel utvecklingen av fetma och övervikt i regionen (Bilaga 1) 2. Kan problemet förebyggas? 3. Vad gör hälso- och sjukvården? Ett exempel med jämförelse inom vår sjukvårdsregion vad som görs och inte görs i respektive län vad gäller övervikt och fetma finns i tabell 1 (Bilaga 1). Figur 5 visar vad som görs i sjukvårdsregionen för att upptäcka koloncancer så tidigt som möjligt medan figur 6 visar i vilken utsträckning levnadsvanor tas upp i patientmötet i respektive län enligt patienter. 4. Vad kan vi lära av varandra? Jämförelser av hälsoläget men även vad som görs idag såsom i tabell 1 ger bra underlag till förbättringsarbete i respektive län och hela sjukvårdsregionen. Atlasarbeten kommer att följas upp under 2013 med regionala handlingsplaner. Likaså kommer en tidigare atlas, om tobaksvanor, att uppdateras så att dessa tre ovan nämnda folkhälsoatlaser tillsammans kan utgöra underlag för bland annat cancerpreventivt arbete i regionen. Data från Hälsolyftet och folkhälsoatlasarbetet, liksom data från de nya nationella öppna jämförelserna avseende hälsoinriktad vård [1], kan ses som nyckeltal som beskriver hälsoinriktade hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet i regionen (Figur 3-6 och Tabell 1 i Bilaga 1). Dessutom kan data från Hälsolyftet som beskriver hälsan i befolkningen framöver kopplas till biologiska indikatorer och diagnostik i sjukvården. Även de indikatorer som tas fram inom ramen för Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder [2] kan använda som nyckeltal i framtiden. Patientrapporterade data blir allt viktigare som nyckeltal för det hälsofrämjande arbetet och underlag för förbättringsarbete. 3

4 (9) Tillgänglighet Mätningar från Vårdbarometern som redovisas i ovan nämnda öppna jämförelser för en hälsoinriktad vård [1] visar att 80-85% av befolkningen i regionen är positiva till att levnadsvanor diskuteras vid besök inom vården [3], medan andra undersökningar, inkl våra egna folkhälsoatlaser, visar att i genomsnitt 20-30% anger att de tillfrågats om levnadsvanor vid sitt senaste besök, vilket kan ses som en bristande tillgänglighet. (Bild 6 i Bilaga 1). Nationella rekommendationer och gemensamma vårdprogram Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Under 2012 har implementeringsarbetet av Socialstyrelsens nya Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder [2] påbörjats inom respektive län i regionen. Erfarenhetsutbyten har genomförts under året och kommer att fortsätta även under Samarbeten kring framtagande av ett gemensamt it-stöd, skrivningar i vårdvalsdokument, ersättningssystem, eller inom matområdet diskuteras. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kan även implementeras som ett stöd till andra nationella riktlinjer där levnadsvanor är en del. Regionalt folkhälsoprogram i Sydöstra sjukvårdsregionen Hälsa hela livet I uppdrag av styrgruppen för RCC Sydöst har ett regionalt folkhälsoprogram (Bilaga 2) tagits fram (inom ramen för koloncancerprojektet) som anger följande målbeskrivning: I Sydöstra sjukvårdsregionen ska all verksamhet syfta till att skydda alla människors hälsa, oavsett ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk status, och geografi. För att förbättra hälsan i befolkningen, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för den fysiska och psykiska hälsan i sydöstra sjukvårdsregionen ska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ske i samarbete såväl inom som mellan landstingen samt med kommuner och andra aktörer. Remissförfarande vårdprogram/riktlinjer RMPG Hälsofrämjande strategier har under året bidragit med sitt perspektiv till ett remissvar via RCC Sydöst avseende nationellt vårdprogram för peniscancer. RMPG Hälsofrämjande strategier har en viktig roll att samarbeta med övriga RMPG i syfte att tillföra ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Samtliga regionala vårdprogram som finns eller skapas bör innefatta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt tidiga indikatorer för sjukdom, och kan därför med fördel sändas RMPG Hälsofrämjande strategier på remiss. REFLISTA 1. Öppna jämförelser av den hälsoinriktade hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, Socialstyrelsen 2011 Jolanda van Vliet Ordförande 4

5 (9) Bilaga 1 Diagram 4 Landsting Jönköping Kalmar Södermanland Skåne Halland Dalarna Uppsala Stockholm Västmanland RIKET Kronoberg Östergötland Västra Götaland Västerbotten Örebro Gotland Blekinge Västernorrland Värmland Gävleborg Norrbotten Jämtland Figur 1. Andelen svarande som uppger att de har två eller fler ohälsosamma levnadsvanor. Åldersstandardiserade och viktade resultat på populationsnivå, ,4% 23,2% 23,4% 23,7% 24,2% 24,4% 24,4% 24,4% 24,9% 24,9% 25,0% 25,1% 25,2% 25,3% 25,4% 26,0% 26,2% 26,4% 27,2% 29,5% 29,8% 29,9% 0% 10% 20% 30% 40% Procent Källa: Öppna jämförelser av den hälsoinriktade hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, Socialstyrelsen

6 (9) Figur 2. Andel kvinnor med övervikt, fetma vid inskrivning till mödrahälsovården, uppdelat per landsting/region (Dalarnas-, Södermanlands- och Uppsala län, samt region Skåne ingår ej) Källa: Mödrahälsovård, A.f.N.k.f., Nationellt Kvalitetsregister för Mödrahälsovård. Sammanställning av strukturdata 2010, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting

7 (9) Andel (%) Jönköping Övervikt 35 Kalmar Övervikt 30 Östergötland Övervikt 25 Jönköping Fetma Kalmar Fetma 10 Östergötland Fetma Figur 3. Utvecklingen av övervikt och fetma bland män mellan åren Andel (%) Jönköping Övervikt 35 Kalmar Övervikt Östergötland Övervikt Jönköping Fetma Kalmar Fetma Östergötland Fetma Figur 4. Utvecklingen av övervikt och fetma bland kvinnor mellan åren Källa: Nationella Folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut Bearbetat för Folkhälsoatlas övervikt och fetma, Sydöstra sjukvårdsregionen

8 (9) Sammanfattning av Hälso- och sjukvårdens och Elevhälsans insatser i regionen Övergripande strukturer Jönköping Kalmar Östergötland Nätverket HSF Organisation 3 sjukhus Organisation Folkhälsopolitisk plan Ja Ja Ja Vårdprogram fetma BoU Ja Ja Nej Vårdprogram fetma Vuxna Ja Nej Ja Vårdprogram kirurgi Ja Ja Ja Samverkansgrupper kring fetma Barndialogen Nej Nej Samverkansgrupper förebyggande Smålandsidrotten Smålandsidrotten Nej Folktandvården Kostråd till alla Ja Ja Ja Kostråd till utsatta grupper Ja Ja Ja Barnhälsovården Sammanställd statistik BMI 4-åringar sedan 2004 sedan 2007 Sedan 2012 Samverkansprojekt med FTV Ja Ja Ja Matlagningskurser Ja Nej Delvis endast i Ja Ja Remitterar till BoU medicin Norrköping Elevhälsan Länssammanställd statistik av BMI Ja Nej Nej Barn- o ungdomsmedicin Överviktsteam Ja Ja Nej BORIS Ja Ja Nej Individuell-/gruppbehandling Ja/Ja Ja/Ja Nej/Nej Barn- o ungdomshabilitering Förebyggande insatser mot fetma Ja Nej Nej Mödrahälsovård Behandling av fetma Ja, i viss mån Nej Nej Vårdcentral Livsstilsmottagning Ja Ja Ja Samordnare/koordinatör Ja Ja Ja Individuell-/gruppbehandling Ja/Ja Ja/Delvis Ja/Delvis Hälsosamtal på befolkningsnivå Hälsolyftet Nej Hälsolyftet Antal FaR/VC (ej fullst data) Kirurgi Antal GBP i SOReg Antal GBP/LGB per invånare Tabell 1. Sammanfattande matris över Hälso- och sjukvårdens och elevhälsans insatser relaterade till övervikt och fetma i Sydöstra sjukvårds regionen. 8

9 (9) Källa: Folkhälsoatlas övervikt och fetma, Sydöstra sjukvårdsregionen Figur 5. Andel (%) som uppmärksammar koloncancer vid Vårdcentraler i Sydöstra sjukvårds regionen. Källa: Enkätrapport till Folkhälsoatlas koloncancer, Sydöstra sjukvårdsregionen Kalmar Jönköping Östergötland Andel (%) Mat Tobak Alkohol Fysisk aktivitet Figur 6. Andel patienter som svarat att de under det senaste besöket blivit tillfrågade av läkare eller annan personal på vårdcentralen, om sina vanor kring, mat, tobak, alkohol eller fysisk aktivitet Källa: Tullberg S. Nationell patientenkät Sveriges kommuner och landsting