Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014
|
|
- Thomas Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande finns från barnronder Barnahus (per definition) 12, 24 Barn som besökare, patient och/eller anhörig 2, 3, 6, 12, 24 Barn som varit utsatta för våld Barnets delaktighet som besökare/länsinvånare och patient i vården Trygghet Delaktighet God och säker vård Antal genomförda barnronder vid länets vårdinrättningar per år (x) Antal av verksamheterna upprättade handlingsplaner (x) Barndialogen anordnar barnronder efter önskemål från verksamheterna som mäter och efter en mall för handlingsplan som upprättatas av Barndialogen. 1 Barnrond Öxnehaga VC BUP kliniken februari 2015 Handlingsplan för förbättringar genomförts på VC Öxnehaga Barnahus i länet Verksamheten kommer igång under 2014 På sikt utarbeta checklista för verksamheternas egengransking och rapportering av data. 10 barnronder per år kan genomföras utformas i samråd med berörda Samordnaren Barnahus
2 2(10) att sammanställer Barnahus Barnahus öppnade 6 maj alla länets kommuner är anslutna Barnhälsodata 2, 3, 6, 12, 23, 24 Barnhälsodata Barnombudsorganisation 2, 3, 5, 6, 12, 18, 23, 24 Barn i länet Barn som anhörig och/eller patient Barn och ungas förutsättningar för hälsa utifrån riskoch friskfaktorer i levnadsvillkor och uppväxtmiljö Barn som patient eller anhörig ska få; Ett bra bemötande God vård Anpassad information, råd och stöd Antal indikatorer som visar en positiv utveckling (x) I det länsövergripande arbetet i strategigrupp Barn finns en analysgrupp som arbetar med mätetal för länet (objektiv data) där barnhälsoindex är en del. är ej beslutade. Andel enheter/arbetsplats med barnombud (90 %) Andel barnombud deltar i nätverksträffar (90 %) Deltagit i grundutbildning under året (x antal) Ansvar för implementering och uppföljning MPG barn Barn och unga diagram. (Epidemiolog, folkhälsosektionen) Mätning sker på länsnivå, i jämf. med riket samt på länsnivå mellan könen Barndialogen ansvarar för utbildning och nätverk. Rapport en gång årligen. Barndialogen mäter och
3 3(10) att sammanställer. Barnombudsorganisation Andel enheter/arbetsplats med barnombud (90 %) ombud motsv. 42 % (beräknat på 500 arbetsplatser i landstinget) Andel barnombud deltar i nätverksträffar (90 %) En grundutbildning genomfördes under våren dit alla barnombud var inbjudan. I maj genomfördes Bo-träffar på Höglandet, V-mo och Jönköpings sjukvårdsområde. Konferensen för barn som anhöriga ersatte höstens nätverksmöte. Alla barnombud fick egna inbjudningar till den.
4 4(10) att Barnvaccinationer 2, 3, 6, 12, 23, 24 Barn i länet Att barnvaccinationsprogrammet följs 43 barnombud deltog i grundutbildningen. Andel barn i länet har erhållit följande grundvaccination Difteri, stelkramp, polio, kikhosta, Pneumokocker, Mässling, påssjuka, röda hund BHV dos 1 (98%) Sammanställs av smittskyddet Barnvaccinationer Familjecentral (FC) En FC bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande. Den riktar sig till föräldrar och barn. En FC bör innehålla MHV, BHV, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete 2, 3, 6, 12, 24 Barn 0-6 år och deras föräldrar Barn som anhörig Hälsofrämjande Stödjande Uppmärksamma och vid oro anmäla missförhållanden Vaccinationer Andel kommuner med FC (100 %) Föräldraenkät Ev resultat av självvärderingsinstrument BHVs utvecklingsenhet sammanställer
5 5(10) att Familjecentraler Familjeformuläret, IT-baserad journaldokumentation Familjeformuläret är en blankett för att identifiera barns behov och initiera lämpliga insatser vid allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom/ skada eller funktions-nedsättning hos förälder/ vårdnadshavare. Familjeformuläret 2, 3, 6 Barn som anhörig Dokumentation av förälders/vårdnadshavares behov av stöd till minderåriga vid allvarlig sjukdom mm Barnets rätt till information, råd och stöd i situationen ovan Familjecentraler finns i 8 av länets 13 kommuner (62 %) Föräldraenkät görs på alla FC i länet Självreflektionsinstrument görs på alla familjecentraler i länet Antal ifyllda familjeformulär utifrån berörd målgrupp och enligt anvisning per klinik (75 %) 3 olika KVÅ-koder Barndialogen mäter och sammanställer Antal upprättade: Jönköpings sjukv.omr. 265 st (234 inom psykiatrin) Höglandets sjukv omr 83 st (80 inom psyk) Värnamo sjukv omr 62 st (45 inom psyk) Frågor om upplevelse 2, 3, 6, 12, 24 Barn som Trygghet Andel patienter Familjeformuläret ifylls i samarbete med patienten vid inläggning. I öppenvård vid upprättande av behandlingsplan Familjeformuläret ska vara en del i patientens vårdplan. Mätning sker i realtid Vi vet ej hur många som borde ha upprättats. Därför enbart antal, ej andel. KVÅ koder
6 6(10) att av besök inom hälsooch sjukvården. Enkät till barn som patient patient Delaktighet Information God och säker vård < 18 år som besvarat enkät (90 %) Andel nöjda patienter (95 %) Primärvården mäter Mpg sammanställer o redovisar via Barndialogen IT-utveckling pågår 3-4 veckor/år Inga resultat finns att redovisa än Hälsosamtal med Föräldrar inom BHV Elevhälsosamtalet Enligt Hälsokurva* (HK) Trivsel i skolan, fysisk aktivitet, sömn, någon att prata med, frukost, ledsen/nedstämd, BMI, magont, huvudvärk, allmänt mående. 2, 3, 4, 6, 12,24 Förstagångsföräl drar med barn 1 år. Elever i grundskola och gymnasium Att samtalen genomförs utifrån metod Hälsokurvan Enligt politiskt beslut i landstinget (BHV) Enligt skollagen (elevhälsan) BHV erbjuder föräldrasamtal med HK när barnet är ett år. (95 %) Föräldrar deltar (50 %) HK används i länets kommuner (100 %) HK används i grundskolor/ gymnasier (90 %) HK används i förskoleklass samt årskurserna 4, 7 alt 8 samt gymnasiets årskurs 1 (80 %) BHV centrala utvecklingsteam mäter och sammanställer Primärvårdens FoU-enhet mäter och sammanställer elevhälsodata
7 7(10) att Hälsosamtal med Föräldrar inom BHV Siffror för genomförande av hälsosamtal inom BHV 2014 redovisas i mars 2015 F-klass 810 samtal (födda barn) = 25 % genomförda hälsosamtal med hk som metod (som är inskickade till FOU) Elevhälsosamtal 11 av 13 kommuner använder Hälsokurvan i sina hälsosamtal i skolan. Läsåret 2013/2014 F-klass 810 samtal ÅK samtal Åk 7/ samtal Gymnasiet 1491 samtal ÅK samtal (födda barn) = 66 % genomförda hälsosamtal med hk som metod (som är inskickade till FOU) Åk 7/ samtal (födda barn) = 51 % genomförda hälsosamtal med hk som metod (som är inskickade till FOU) Gymnasiet 1491 samtal (födda barn) = 40 % genomförda hälsosamtal med hk som metod (som är inskickade till FOU) Rutiner för samverkan 2, 3, 6, 12, 24 m flera Alla barn i länet och deras familjer Att fungerande rutiner och fördjupad samverkan innebär ett mervärde för barn och föräldrar Samordnad individuell plan (andel genomförda SIP BUP) I kommunerna görs SIP mätning inom
8 8(10) att för samverkan Ungdomsmottagning verksamhet som erbjuder ungdomar hjälp med allmänna hälsofrågor och frågor om sexuell hälsa 2, 3, 6, 12, 24 Ungdomar år Barn som anhörig Hälsofrämjande Individuell rådgivning och stöd Information i grupp SIP SIP (ökning med 131 individer = 79 %) Andel kommuner med UM (100 %) Kvalitetssäkring UM socialtjänsten utformas i samråd med UM för ungdomsmottagning 10 av länets 13 kommuner har UM Kvalitetssäkring av UM påbörjat ht Bakgrund och syfte Detta kvalitetssystem har tagits fram av Barndialogen i samråd med Socialstyrelsen och SKL, för att följa upp indikatorer som ska säkra barns rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i Konventionen om barnets rättigheter och vill spegla landstingets hållning och ansvar i denna viktiga fråga med Handlingsplanen barn och unga som grund.
9 9(10) Handlingsplanen slår fast alla verksamheters ansvar för att tillämpa Barnkonventionen i sitt uppdrag. Det innebär att barnperspektivet tas med i verksamhetsplaneringens olika perspektiv. Syftet är också att inspirera alla medarbetare till att utveckla lyhördhet och respekt för barns och ungas synpunkter och att verka för barns bästa i beslut och åtgärder. Barndialogen har för avsikt att, efter förankring i länets Strategigrupp barn, ta ett fortsatt huvudansvar för införande, genomförande och uppföljning av systemet med början et redovisas till landstingets ledning årligen. Möjlighet till fortsatt utveckling kan med fördel ske i samverkan med kommunerna och med målet att uppnå ett regionövergripande system. Så här kan modellen utvecklas De strukturella och processorienterade parametrarna i systemet kompletteras med en hälsobeskrivning av barns hälsa och livsvillkor. Ett urval av hälsodata presenteras i form av ett par spindeldiagram där data jämförs mellan länet och riket samt mellan pojkar och flickor. En ytterligare dimension är att där så är möjligt visa på landstingsbästa resultat i landet. Tabelldata och linjediagram visar aktuella förhållanden som förändringar över tid. Hälsodata kommer att uppdateras vart 3.e år. Den sammanfattande bedömningen presenteras enligt trafikljussystem Grönt 9 indikatorer och totalt 25 mätetal Gult 5 8 indikatorer och totalt och 8-24 mätetal Rött 4 indikatorer och totalt 0 7 mätetal
Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!
Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva
Nätverksträff barnombud. Eksjö Jönköping Värnamo
Nätverksträff barnombud Eksjö 2016-10-05 Jönköping 2016-10-10 Värnamo 2016-11-09 Program Inledning och presentation Barnkonventionen som lag Patientlagen Barn som anhöriga - Familjeformuläret Akutprocessen
Nätverksträff barnombud. Jönköping Eksjö Värnamo
Nätverksträff barnombud Jönköping 2015-10-07 Eksjö 2015-11-03 Värnamo 2015-11-10 Program Inledning och presentation Barnkonventionen uppdraget Barnombudsrollen Familjeformuläret Barnronder Erfarenhetsutbyte
Bästa platsen att växa upp på
Bästa platsen att växa upp på Nätverksträff barnrättsombud 23 oktober 2018 Noomi Carlsson, Folkhälsa o sjukvård Liza Muhic, VO medicin Är Region Jönköpings län bästa platsen att växa upp på? Carlsson/
Psykisk hälsa barn och unga
MODELLOMRÅDE JÖNKÖPING Psykisk hälsa barn och unga Indikatorer baslinjemätning 2010 Psykisk hälsa barn och unga, Indikatorer baslinjemätning 2010, Jönköping 2 Innehåll Hälsokurvan/psykisk hälsa... 4 Skolfrånvaro...
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Handlingsplan för barn och unga
Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...
P L A N E R A. Syskon som anhöriga
Syskon som anhöriga P L N Bakgrund Barn / ungdomar har samma rättigheter oavsett var eller vem som identifierar behov av stöd eller ohälsa i samband med anhörigs svåra sjukdom. Lagen om barn som anhörig
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Oro för barn och unga
Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret
Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen
Barnkonventionen i Jönköpings län Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Sofia Lager Milton FoU-ledare Barn och unga FoU-rum Yvonne Linden Andersson Utvecklingsledare/samordnare FoU-rum
EMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB
EMI Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB den 1 augusti 2017 Skriven av: Liza Blennerup Medicinsk Verksamhetschef / Legitimerad Barnsjuksköterska EMI Elevhälsans Medicinska Insats Information
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården
Välkomna till Lärandeseminarium 1. Barn som anhöriga
Välkomna till Lärandeseminarium 1 Barn som anhöriga Lärandeseminarium 1 2013-10-10 klockan 09.00 16.30 kaffe serveras från 08.30 Förmiddag 09.00 11.45 Barn som anhöriga en uppgift för alla Insatser för
Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser
Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016
Förvaltningsnamn Avsändare Psykiatri Psyk. Avd. H Katarina Johansson 036-323320 katarina.johansson@rjl.se Berörda Region Jönköping Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov
Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som
Fördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Temagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN
Elevhälsans Medicinska Insatser PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN REGELVERK Utdrag ur Skollagen 2010:800: Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan,
Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats
Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans
VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för
Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
1(6) Länssjukhuset Ryhov Psykiatriska kliniken Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Katarina Johansson, skötare på psykiatriska kliniken, har under 2012 arbetat 25% med klinikens
SIP samordnad individuell plan
SIP samordnad individuell plan Forum funktionshinder 20 mars 2018 Rebecca Hedenstedt, Samverkansstrateg Hässelby-Vällingby Vad är När ska SIP göras? Vad är När ska SIP göras? Vilka personer kan få Vad
Vad vill vi åstadkomma?
Vad vill vi åstadkomma? Att barn och unga själva upplever att de får den information, råd eller stöd som de behöver Att kommuner och landsting har adekvat kompetens Fungerande rutiner och samverkan inom
Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare
Barnombud Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011 Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn Nätverk ca 250 personer Länsgemensamma utbildningsinsatser
ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016
ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse
12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
Delaktighet och inflytande i samhället
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: skolenhet 1 (F-1 åk 2, fritidshemmet grundsärskolan) och skolenhet 2 (åk 3, fritidshemmet,
Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan:
Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan: Ann Simonsson, akuten. Susanne Rydén, akuten. Camilla Karlsson, ambulansen. Lenita Petersson, ambulansen. Irene Forsberg, elevhälsan. Gunilla Ågren, elevhälsan.
Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan
Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016
Bildningsförvaltningen Centrala elevhälsan 2017-02-17 Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och
Rutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Insatser för barnets rätt i Jönköpings län/barnkonventionens vänner
Insatser för barnets rätt i län/barnkonventionens vänner 141024 Aktuella och planerade insatser rörande konventionen för barnets rätt i län Dokument 2013 Handlingsplan för barn och unga inkl. barnrättsbaserad
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Yttre Ursviksskolan Från 181001 till 190930. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids
Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018
Datum för upprättande: 2017-10-31 Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 0 TML HSVO Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg. (Länsgemensam). HSO Handikappförbundens
Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken
Västbus Samverkan för barn och ungas bästa
Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering
Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola årskurs 1-6 och skolbarnomsorg Läsår: 2018 2019 Innehållsförteckning
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP
Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje
Barn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län
Övervikt och fetma iso-bmi 4 -åringar samt Elever årsklasser; F-klass, år 4, år 7 alt.8 samt gymn. år 1 Läsåren 24/25, 25/26, 26/27 samt 27/28 Definition av Body Mass Index - BMI BMI beräknas som vikten
Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet
Regelbok för Vårdval primärvård 2019 Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet Förslag till förändringar Målgrupp Ordet basal tas bort. Hälso-och sjukvård
Uppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Viveca Axelsson, Socionom, terapeut. viveca.axelsson@skl.se 08-452 74 32 viveca.axelsson@skl.se Samordnad individuell plan, SIP Barn och unga Asylsökande och nyanlända SIP ett redskap
Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Ämnesområde Likabehandlingsplan
Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24
Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64
Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården
1(7) Landstingets kansli Ansvarig Linda Frank, utredare Titel Fastställt 2012-10-05 Reviderat Mats Bojestig Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården Inledning Varje år drabbas många
Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun
Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett
Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Barndialogen är. Snarare än att tänka sig in i ett nytt agerande tror vi på att agera oss in i ett nytt tänkande
Barndialogen är ett forum för utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan mellan Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet och en mängd samhällsaktörer. Barndialogen vill på ett nytt sätt förbättra
Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5 2 1. Inledning och syfte I Sverige får alla elever i grundskolans förskoleklass, år 4 och 7 samt
Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten
Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges
Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Vägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Barnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet
Samordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN. För kommunala grundskolor och grundsärskola i Gnosjö kommun
SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN För kommunala grundskolor och grundsärskola i Gnosjö kommun SKOLPLIKT OCH ELEVENS RÄTT TILL UTBILDNING Sverige var ett av de första länderna som ratificerade FN:s barnkonvention.
Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem Verksamhetsformer
Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan
Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Årets mål Språkutveckling trygghet och trivsel Barn- och ungdomsförvaltningens vision: LUST ATT LÄRA, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 2016-03-02 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?
Effektmål Vad vill vi uppnå? Alla barn ska röra sig minst 30 min (helst 1 tim) dagligen. Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska
Stärk barnets rättigheter och delaktighet
Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I STockholMS län bor IDAG
Hälsofrämjande psykiatri
Hälsofrämjande psykiatri Vad har visat sig vara viktigt att förbättra? Att UPPTÄCKA genom primärprevention och sekundärprevention (hälsa, levnadsvanor) GE STÖD för att klara av en livsstilsförändring UPPFÖLJNING
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Diamantens Förskola
1 (10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Diamantens Förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att
Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
DNR: KS2018/53/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret Dnr KS2018/53/11. Bildningsutskottet (1) Bu 16
SUNNE KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Bildningsutskottet 218-3-5 1 (1) Sida Bu 16 Redovisning av ELSA-statistik läsåret 216-217 Dnr KS218/53/11 Bildningsutskottets förslag till kommunstyrelsen
SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR
DEN 28 SEPTEMBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress:
Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram
Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos
LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE
Dokumenttyp: Rutin/Instruktion Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Barn och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Verksamhetschef Barn och elevhälsan Line Uski Torpe Gäller från: 2017-05 Diarienr: BUN 2017.48/690
Välkomna på föräldramöte läsåret
Välkomna på föräldramöte läsåret 2016-2017 Dagens möte Presentation Information skolledning Hemsida IKT 1:1 satsning Elevhälsa Skolsköterskans basprogram Mobila teamet Föräldraföreningen Likabehandlingsplanen