Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Transkript

1 Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

2 AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Struktur för arbetet SoS webbutbildning Arbetet i Östergötland.

3 OHÄLSOSAMMA MATVANOR STÖRSTA RISKFAKTORN FÖR SJUKDOM BLAND BÅDE MÄN OCH KVINNOR

4 OHÄLSOSAMMA MATVANOR 19 % bedömdes ha riskfyllda matvanor 21 % i NSV 17 % i NSC 19 % i NSÖ Hälsolyftet % bedöms ha ohälsosamma matvanor SoS 2011, Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

5 OHÄLSOSAMMA MATVANOR Kostindex Äter sällan: 1. grönsaker, rotfrukter 2. frukt och bär 3. fisk och skaldjur Äter ofta: 4. choklad/godis, kaffebröd, chips, läsk/saft. Andra delar Oregelbundet och kaotiskt ätande För stora eller för små portioner Äter ofta för andra behov än näringsbehov Socialstyrelsen

6 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER - STRUKTUR FÖR ARBETET MED MATVANOR identifiera Åtgärda Bedöma Erbjuda åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Rådgivande samtal Enkla råd Utvärdera

7 ÅTGÄRD SAMTAL OM MATVANOR Rådgivande samtal Mer individualiserat samtal om matvanor än enkla råd. Samtalet är en del av ett besök ex på diabetesmottagning, MVC. Kvalificerat rådgivande samtal Kan ges av dietist eller annan legitimerad personal med utbildning inom kost och nutrition. Besöket har i huvudsak fokus på samtal om matvanor. 2 Åtgärda Kvalificerat rådgivande samtal Rådgivande samtal Enkla råd

8 ÅTGÄRD KVALIFICERAD RÅDGIVANDE SAMTAL OLIKA ANGREPPSSÄTT/FOKUS Befolkningsperspektiv Mer generella råd Riskgrupper Mer individuella råd Ät 5 portioner frukt och grönsaker per dag Max 100 g godis i veckan. Kan ett eller flera mål Kan omfatta samma råd som de generella eller ha fokus på struktur, mängd, innehåll, förhållningssätt till mat, ätbeteende. Kosten bör vara individuellt anpassad utgå från individens situation och specifika behov.

9 SoS WEB-UTBILDNING SAMTAL OCH RÅD OM BRA MATVANOR

10 GUIDE TILL WEBUTBILDING SAMTAL OCH RÅD OM BRA MATVANOR

11 EVIDENSBASERADE KOSTRÅD Kan ges av all personal All vårdpersonal förmedelar ett enhetligt budskap till patienten. BAS utbildning till alla. Gemensamt uttalande från ledningen För vissa sjukdomstillstånd är de allmänna kostråden inte förenliga med sjukdomsanpassade kostråd.

12 STRUKTUR FÖR ARBETET MED OHÄLSOSAMMA MATVANOR Primärvård Slutenvård Psykiatri MVC

13 VÅRD VAL 2015 Identifiera personer och patienter samt grupper med ökad risk för att utveckla ohälsa och i tidigt skede samt utifrån riskgruppernas behov och förutsättningar göra insatser för att förebygga sjukdom och ohälsa. Aktivt arbeta med levnadsvanor som en integrerad del i utredning och behandling, samt som preventiv åtgärd på ett sätt som upplevs stödjande och relevant för patienten.

14 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer utvärdering 2014 sjukdomsförbyggande metoder FÖRBÄTTRA DET SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETET GENOM ATT Patienter i högriskgrupper I större utsträckning uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor hos högrisk grupper Säkerställa att patienter i högriskgrupper får stöd och hjälp för att förändra ohälsosamma levnadsvanor Personer med psykisk ohälsa Öka samverkan runt patienter med psykisk ohälsa. Säkerställa att verksamheter som arbetar med personer med psykisk ohälsa erbjuder stöd och hjälp för att förändra ohälsosamma levnadsvanor och dokumentera det sjukdomsförebyggande arbetet.

15 FÖRUTSÄTTNINGAR Möjligheter Rutiner/vana att ställa frågor om matvanor finns inom MVC, BVC, diabetsmottagningar. På flera VC finns ett tydligt flöde för arbetet med diabetespatienter. Viss dietistresurs finns på varje vårdcentral samt på flertalet kliniker. Hälsolyftet Goda exempel finns från andra landsting och regioner Att arbeta med Vårdprogram/ vårdprocessprogram Struktur för arbetet med ohälsosamma matvanor Rutiner Roller och ansvarsområden Resurser Krav på kompetens och utbildningsbehov Trygghet i vilka kostråd som ska ges. Struktur för dokumentation

16 NATIONELL STRATEGI FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA KRONISKA SJUKDOMAR ( ) Regeringens vision: Med fokus på kroniska sjukdomar bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård Förbättringsområden 1. Patientcentrerad vård 2. Kunskapsbaserad vård 3. Prevention och tidig uppmärksamhet

17 SKL - STRATEGI FÖR KRONISKA SJUKDOMAR Nationell kompetensgrupp för prevention och sjukdomsförebyggande Professionsgrupperna i samarbetet med programråden inom diabetes, astma KOL, Stroke och primärvård (planerat) samt regionala cancercentrum. Skapa konsensus kring hur personer med ohälsosamma levnadsvanor uppmärksammas. Identifiera goda exempel utifrån fastställda kriterier. Implementering av informationsspecifikation för levnadsvanor. Identifiera Uppmärksamma Utvärdera

18 FLÖDE FÖR OHÄLSOSAMMA MATVANOR PÅ EKHOLMENS VÅRDCENTRAL

19 FLÖDE FÖR OHÄLSOSAMMA MATVANOR PÅ EKHOLMENS VÅRDCENTRAL

20 IMPLEMENTERING HUR GÅR VI VIDARE Effektivt ledarskap Roller och ansvarsområde Stödjande organisation Regionala riktlinjer, vårdprogram, mål för verksamheten Dokumentation Resurser Kompetenskrav Kompetensutveckling

21 HUR HAR MAN VALT ATT ARBETA I ANDRA LANDSTING OCH REGIONER Struktur för arbetet Övergripande Vårdprogram Matris Ingår i vårdval Ex utökad dietistverksamhet inom primärvården, SLL, Skåne, Sörmland Lokala projekt Projekt inom Psykiatrin Kompetensutveckling Egen WEB utbildning Ex SLL SoS WEB utbildning Ex Kronoberg, Jönköping

22 INFORMATIONSSPECIFIKATION