Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
|
|
|
- Lisa Gerd Pålsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande & Sjukdomsförebyggande förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem 1
2 Nätverk HFS Skåne Levandsvanor Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser Sjukhus och psykiatrin Vårdenheter Hälsoval Skåne HFS SV Uppföljning/ Utvärdering Uppdrag/Ack villkor Riktlinjer Utbildning Information Ersättningsmodell Samordning av verksamhet via nätverk Dokumentation i journalsystem HFS intl Bevakning hälsoförhållanden Strukturerad journalföring av levnadsvanor Styrdokument HSN:s samlade uppdrag Förvaltningsuppdrag Ackrediteringsunderlag Policy Riktlinjer/Vårdprogram Information Broschyrer Webb (regional och nationell) Utbildning MI FaR Tobaksavvänjare Riskbruk alkohol Ny organisation Enheten för folkhälsa och socials hållbarhet 2
3 Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsättet ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i det vardagliga arbetet hos alla medarbetare, i alla möten med alla patienter. Hur mäter vi detta? För vem? - Befolkningen 3
4 .via våra folkvalda politiker genom tjänstemän 4
5 till vårdproducenter Mottagningar Läkare Sjukgymnaster Psykologer m.m., m.m. Skånevård Sund Skånevård Kryh Skånes universitetssjukvård Var ska vi börja? Gräv där du står! Patienten i centrum 5
6 Vem gör vad? Finns intressekonflikter? Tre olika nivåer Verksamhetsnivå Förvaltning Division Verksamhetsområde Enhet Regional nivå Nationell Nivå Effektutvärdering att avgöra om någon förändring skett och om en specifik intervention orsakat det som hänt Mått på interventioner kan vara personernas förbättrade hälsa minskad sjuklighet eller dödlighet förbättring av onormala tillstånd 6
7 Frågeställning? Leder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Region Skånes vårdprogram levnadsvanor till en mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård? Vad kan vi mäta? Personalens inställning till arbetet? Struktur för arbetet? Vilka åtgärder som utförs? Resultat av åtgärder? Utbildningsinsatser? 7
8 Vad kan vi mäta? Personalens inställning till arbetet? Struktur för arbetet? Vilka åtgärder som utförs? Resultat av åtgärder? Utbildningsinsatser? Utvärdering av Ersättningsmodell för samtal om hälsa Författare: Emma Carlstedt Uppdragsgivare: Anna Friberg Enheten för metodstöd och behovsanalys Avdelningen för hälso- och sjukvård Koncernkontoret, Region Skåne Datum:
9 Vad kan vi mäta? Personalens inställning till arbetet? Struktur för arbetet? Vilka åtgärder som utförs? Resultat av åtgärder? Utbildningsinsatser? Stukturuppföljning Enkät till Hälsosvalsenheter 2012 och
10 Vad kan vi mäta? Personalens inställning till arbetet? Struktur för arbetet? Vilka åtgärder som utförs? Resultat av åtgärder? Utbildningsinsatser? Registrering av KVÅ-koder KVÅ-kod Tobaksbruk Riskbruk alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Enkla råd DV111 DV121 DV131 DV141 Rådgivande samtal DV112 DV122 DV132 DV142 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR) DV200 Kvalificerat rådgivande samtal DV113 DV123 DV133 DV143 10
11 Vad kan vi mäta? Personalens inställning till arbetet? Struktur för arbetet? Vilka åtgärder som utförs? Resultat av åtgärder? Utbildningsinsatser? Kvalitetindikatorer Andel patienter som fått tobaksavvänjning av diplomerad tobaksavvänjare av patienter med indikation rökfri operation Andel rökfria 1 år efter påbörjad tobaksavvänjning med satt stoppdatum Andel patienter som har dokumenterade uppföljningsparametrar i journalen av dem som fått FaR (fysisk aktivitet på recept) 11
12 Självskattad hälsa - PROM Operationen lyckades men patienten dog Vad kan vi mäta? Personalens inställning till arbetet? Struktur för arbetet? Vilka åtgärder som utförs? Resultat av åtgärder? Utbildningsinsatser? 12
13 Antal utbildningsinsatser Grundutbildning + Webbaserad (2014) Motiverande samtal Workshop beteende förändring Utbildning tobaksavvänjare Inspirationsdagar Utmaningar Hitta effektmål som kan användas på alla nivåer som är betydelsefullt för patienten. 13
14 Hemligheten med att komma igång är att starta. Hemligheten med att starta är att dela upp en komplex och överväldigande uppgift i små hanterbara delar och att börja med den första. Mark Twain BÖRJA MED NYA ARBETSSÄTT OCH AVSLUTA GAMLA GÖRA SOM VI ALLTID HAR GJORT TACK & KONTAKT! [email protected] 14
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, [email protected] Erica Sandberg, [email protected] Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.
TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)
Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Dokumentation av levandsvanor grundnivå
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (8) Dokumentation av levandsvanor grundnivå Berörda enheter Alla vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Syfte Enhetlig journalföring av samtal om levnadsvanorna
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Prevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare [email protected] https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA
BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna
Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland
Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande
Annika Sundelin Kaj Sundström PM 1 (8) 2012-10-30 Konsekvensbeskrivning Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande metoder 2011
Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.
I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iré[email protected] Riitta Sorsa [email protected] Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert
Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt
Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland
www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...
PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08
1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Hälsofrämjande sjukvård
Hälsofrämjande sjukvård Letter of Intent Referensgrupp: Ledning i samverkan Styrgrupp: Landstingsdirektörens ledningsgrupp Referensgrupp: Linnéuniversitetet Processgrupp: Processledare: Maria Rundgren
Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn
Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna
Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior
Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa Termer och begrepp för dokumentation i Manual dokumentation av levnadsvanor Termnamn Levnadsvanor Aktivitet Tobaksbruk Tobaksbruk Aktivitet UPPGETT
Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor. - en kartläggning av levnadsvanearbetet inom Region Skånes vårdcentraler 2017
Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor - en kartläggning av levnadsvanearbetet inom Region Skånes vårdcentraler 2017 Förord startades under hösten 2016 och arbetar regionövergripande i frågor som rör levnadsvanorna
I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag
Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum
Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Hälsofrämjande levnadsvanor 1 Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa
Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Levnadsvanor i praktiken
Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande
LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare
LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer
HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: [email protected] Handläggare:
HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
