Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande
|
|
- Birgitta Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Annika Sundelin Kaj Sundström PM 1 (8) Konsekvensbeskrivning Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Bakgrund Läs Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, kortversion finns. Vårdprogram , se bifogad pdf Samtalen om levnadsvanor bör bli fler och öka i kvalitet / SLS Sammanfattning Riktlinjens syfte är att hälso- och sjukvården i högre utsträckning bör identifiera ohälsosamma levnadsvanor (alla ska tillfrågas när det är relevant) och ge rådgivning med god kvalitet för att stödja en positiv förändring. Riktlinjen utvärderar vilken effekt rådgivande åtgärder har på att förändra en viss levnadsvana och inte vilken direkt effekt de har på hälsan. Det finns en politisk viljeinriktning via Samverkansnämnden för Uppsala- Örebro-regionen att riktlinjen ska implementeras i all hälso- och sjukvård. För landstinget har detta konkretiserats i Landstingsplan I den andan beviljas två miljoner kronor per år från 2013, till hälsofrämjande och förebyggande insatser under kommande tre åren. Socialstyrelsen bedömer: att det finns kostnader för avsättning av tid och utbildning kopplade till införandet av riktlinjen; att det också finns möjlighet till besparingar; att samarbete med andra aktörer är viktigt; att riktlinjen bör preciseras i ett vårdprogram. Landstinget i Värmland: Flera verksamheter arbetar sedan lång tid med att stödja förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Idag finns ett drygt 60-tal tobaksavvänjare och en rutin för tobaksfri operation utarbetas för närvarande. Rutiner för skriftlig ordination av fysisk aktivitet finns sedan 2005, liksom rutiner för hur riskbruk av alkohol ska hanteras. All rådgivning bör ske i dialog och vara individuellt utformad, vilket i våra verksamheter i första hand kopplas till modellen motiverande samtal, MI (Motivational Interviewing). Fram till dags dato har cirka 900 medarbetare genomgått en grundkurs. Fortsatt satsning på motiverande samtal och ökad kunskap om levnadsvanornas inverkan på hälsan, till alla yrkesgrupper och alla verksamheter, är en framgångsfaktor för ett hälsofrämjande förhållningsätt och för att förbättra hälsan hos värmlänningen. Då riktlinjen ska införas i alla verksamheter är bedömningen att tid och utbildningsresurser bör tillskjutas för en generell utbildning om riktlinjens innehåll. Särskilda utbildningsinsatser är nödvändiga för att höja kunskapen om hälsosamma matvanor. Mallar för dokumentation och utdata finns i Cosmic. Resurser bör avsättas för att via dokumentationen utvärdera följsamheten till riktlinjen och effekten av insatserna. På lång sikt kan data i Liv och hälsa-enkäten användas som en del i uppföljningen. Befintlig resurs för att stödja implementeringen finns drygt 2 x 50 procents tjänst på enheten för folkhälsa och samhällsmedicin. För att införa riktlinjen i sin helhet bör resurser tillföras alternativt omfördelas.
2 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Socialstyrelsens bedömning På kort sikt bedömer Socialstyrelsen att rekommendationerna kommer att medföra en kostnadsökning för hälso- och sjukvården, i form av den tid som personalen behöver avsätta. En annan stor del av kostnadsökningen är kostnaden för kompetenshöjning och fortbildning. Vården kan behöva utveckla dels en allmän utbildning för att öka kunskapen om och påverka attityden till sjukdomsförebyggande arbete, dels en särskild utbildning med fördjupad kunskap om levnadsvanorna och om de rekommenderade åtgärderna. Ökad hälsa leder på sikt till minskade kostnader för hälso och sjukvården, men åtgärderna i riktlinjerna leder också till möjliga besparingar på kort sikt, se sidan 48 i huvuddokumentet Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Om 1 procent förändrar sina levnadsvanor livslångt så är rådgivning kostnadseffektivt. Samverkan med aktörer utanför hälso- och sjukvården är av stor vikt. Åtgärdsnivåerna i riktlinjen bör konkretiseras i vårdprogram/vårdrutiner. Nuläge, konsekvensanalys, Landstinget i Värmland, Motiverande Samtal - MI (Motivational Interviewing) Riktlinjen utvärderar vilken effekt de rådgivande åtgärderna har på att förändra en viss levnadsvana och inte vilken direkt effekt de har på hälsan. För att uppnå bättre effekt av rådgivningen bör nivån generellt höjas från att endast ge enkla råd till rådgivande respektive kvalificerat rådgivande samtal i all patientkontakt och i alla verksamheter. Högre nivå på rådgivningen tar i regel mer tid. Motiverande samtal är en av metoderna som rekommenderas i riktlinjen. MI innebär ett förhållningssätt där dialogen ska locka fram och stärka motivationen till positiv förändring hos patienten. Metoden innebär ett hälsofrämjande förhållningssätt hos vår personal och kan därmed påverka attityden positivt till förebyggande insatser. Nuläge MI Sedan år 2007 erbjuds verksamheterna en tredagars grundkurs i MI. Cirka 900 av landstingets anställda har genomgått kursen. Deltagarna kommer från olika verksamheter. Utbildargruppen MI Värmland består för närvarande av en psykiatriker, en distriktsläkare, en socionom, en sjukgymnast, en psykolog och två barnmorskor. Fem av utbildarna är medlemmar i internationella nätverket Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT). Varje grundkurs leds av två personer från utbildargruppen. Arbetet med träningsgrupper i MI, på den egna arbetsplatsen/verksamheten, är i ett inledande skede. Utbildning av metodstödjare, som ska se till att träningsgrupperna får en god struktur och kontinuitet, är en framgångsfaktor. Fram till i dag har vi utbildat tre metodstödjare inom landstinget, utbildningen genomförs tillsammans med Karlstad kommun. I landstingets satsningar på hälsofrämjande och förebyggande arbete har det avsatts respektive kronor till divisionerna psykiatri och allmänmedicin för hälsosamtal år 2013.
3 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Kräver fortsatt satsning på grundkurser i MI. Ökad satsning på träningsgrupper för MI inklusive utbildning av fler metodstödjare. Fortsatta MI-utbildningsinsatser kommer att minska gapet mellan rådgivningsnivåerna. Den beräknade kostnaden per deltagare för en tredagars grundkurs är för närvarande kronor plus den egna arbetstiden. Utökning av medlemmar i utbildargruppen MI Värmland bör ske. Kunskapen i MI bör kvalitetssäkras genom att de som genomgått MIutbildning skickar in inspelade samtal för utvärdering och egen feedback på MI-kvaliteten, bör göras två gånger per år. Samtalet skickas till Mic-lab på Karolinska Institutet ( Minsta kostnad är 400 kronor/samtal. All fortlöpande kompetenshöjning för de olika levnadsvanorna bör ske i MIanda. För att möjliggöra en generell höjd nivå på rådgivning i verksamheternas praktiska arbete, så fordras en resursförstärkning för den utökade tidsåtgång som krävs för att kunna ge rådgivning av god kvalitét i enlighet med riktlinjen. Dock ska noteras att rådgivning i dialog på sikt minskar tidsåtgången jämfört med traditionell rådgivning. Nulägesanalysen och konsekvensbeskrivningen nedan (gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat) utgår från PM (Lundberg, Löfvenberg), kompletterad Tobak, rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerad rådgivning i grupp till dagligrökare (prioritet 2) erbjuda kvalificerad individuell rådgivning till dagligrökare (prioritet 3) erbjuda kvalificerad individuell rådgivning till dagligrökare med depression (prioritet 1) erbjuda proaktiv telefonrådgivning till dagligrökare (prioritet 3). erbjuda rådgivning till gravida som röker (prioritet 1) erbjuda kvalificerad rådgivning till ammande (prioritet 1) och till föräldrar, eller andra vårdnadshavare, (prioritet 2) som röker. erbjuda kvalificerad rådgivning med tillägg av nikotinläkemedel till personer som röker och ska genomgå operation (prioritet 1). erbjuda rådgivning till gravida och ammande som snusar (prioritet 4). Hälso- och sjukvården bör inte rekommendera rökavvänjning med hypnos eller akupunktur (icke-göra). Nuläge - tobak Dagligrökare erbjuds att delta i rökavvänjningsgrupper, målrelaterad ersättning ges enligt Krav och kvalitetsboken, Hälsoval Värmland. Inom vårdcentralerna hälsoval Värmland, MHV och BHV har det utbildats tobaksavvänjare som fungerar som resurspersoner på sina enheter. Inom folktand-
4 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) vården Värmland har en representant från varje klinik utbildats i att ställa enkla frågor om tobaksvanor som i sin tur ska utbilda övrig personal på respektive klinik. Tobaksavvänjare finns på alla sjukhus och nästan alla vårdcentraler bland annat för att öka de rökfria operationerna. Det finns ett väl fungerande nätverk för de drygt 60-talet tobaksavvänjare inom landstinget. Ramförstärkning motsvarande 10 procent har tillförts hälsovalet för satsningar på tobaksavvänjning. Till arbetet med preoperativt rökstopp satsas kr år 2013, divisionerna medicin och allmänmedicin. Kvalificerad rådgivning i grupp: Det är utarbetat en vårdrutin (revideras för närvarande) för tobaksavvänjning i grupp. Individuell kvalificerad rådgivning och telefonrådgivning fungerar Patienter inom division psykiatri tillfrågas om tobaksbruk men rådgivning erbjuds inte inom psykiatrin Rådgivning erbjuds gravida som röker Rådgivning erbjuds gravida och ammande som snusar Struktur för motivering av fortsatt rökstopp inom BHV finns Information om vikten av rökstopp ges till föräldrar med barn som ska opereras Division opererande specialiteter ska informera om vikten av rökstopp till de patienter som ska genomgå operation, via tobaksavvänjningsmottagningarna på landstingets tre sjukhus. Vårdrutin är under utarbetande. Läkemedel erbjuds Hypnos/Akupunktur erbjuds ej Önskvärt med diplomering av redan utbildade tobaksavvänjare i Värmland kostnad cirka kr/deltagare. Utbilda tobaksavvänjare inklusive diplomering inom fram för allt inom psykiatrin, cirka kr/deltagare Fortsatta nätverksträffar för länets tobaksavvänjare två gånger per år Alkohol, rekommendation Hälso- och sjukvården bör Erbjuda rådgivning utan uppföljning till personer med riskbruk av alkohol (prioritet 5). Erbjuda rådgivning till gravida som brukar alkohol (prioritet 3) och till småbarnsföräldrar med riskbruk av alkohol (prioritet 4). Erbjuda rådgivning utan uppföljning till personer med riskbruk av alkohol som ska genom gå en operation (prioritet 3). Nuläge - alkohol Enligt överenskommelsen, Missbruks och beroendevården i Värmland (LK/061414) regleras samverkan och ansvar mellan vårdcentralerna inom hälsoval Värmland, division psykiatri och socialtjänsten, revideras hösten Vårdcentralerna inom hälsovalet ansvarar för personer med alkoholriskbruk/missbruk och alkoholberoende medan division psykiatri ansvarar för personer med narkotikamissbruk eller beroende och för personer med blandmissbruk och beroende.
5 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Division psykiatri frågar om alkohol och diskuterar konsumtionsmönster men det sker ännu utan systematik MHV & BHV, samtal om alkohol sker med alla småbarnsföräldrar AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) genomförs på blivande mammor vid hälsosamtal i tidig graviditet om deras alkoholvanor ett år före graviditeten. AUDIT på pappor rekommenderas men sker inte i samma utsträckning Inom företagshälsovården genomförs AUDIT på alla patienter Landstingets olika verksamheter frågar i olika omfattning om riskbruk/missbruk av alkohol Tid för kompetenshöjning om riskbruk och dess konsekvenser för alla verksamheter Kompetenshöjning AUDIT Vårdrutin för alkoholfri operation bör införas Otillräcklig fysisk aktivitet, rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivning med tillägg av skriftlig ordination eller stegräknare samt särskild uppföljning till personer med otillräcklig fysisk aktivitet (prioritet 3) Nuläge - fysisk aktivitet Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) var vid senast möjliga mättillfälle FaR år 2010, vilket är en årlig ökning med recept sedan starten år En FaR-samordningsgrupp finns för att stödja FaR-arbetet med representanter från division hälsa, habilitering, rehabilitering, enheten för folkhälsa och samhällsmedicin och Friskvården i Värmland. Möten ca 4 gånger per år. Friskvården i Värmland fungerar idag som mottagare av FaR för de patienter som hänvisas vidare (ej egen aktivitet) Inom division hälsa, habilitering och rehabilitering finns ett kortsiktigt mål att andelen patienter som fått FaR procentuellt ska ha ökat sedan senaste mätningen, långsiktigt mål är att 20 procent av patienterna ska ha fått ett FaR (2015). Division psykiatri: Inom gruppverksamheten ett sundare liv delas stegräknare ut till deltagarna. Det är 6-8 deltagare i varje kurs med sex tillfällen per kurs. Därefter finns det möjlighet att fortsätta till nästa kurs. Sker endast i Karlstad idag men sprids via Psykosenheten som är länsövergripande. Tid för fortlöpande kompetenshöjning om effekten av fysisk aktivitet för alla verksamheter och hur FaR förskrivs rent praktiskt Förutom att alla bör tillfrågas om aktivitetsnivå så bör även stillasittande tid uppmärksammas Fortsatt/utökat arbete av FaR-samordningsgruppen
6 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Ohälsosamma matvanor, rekommendation Hälso- och sjukvården bör Erbjuda kvalificerad rådgivning till personer med ohälsosamma matvanor (prioritet 3). Erbjuda kvalificerad rådgivning till gravida med ohälsosamma matvanor (prioritet 2). Nuläge - matvanor Knappt 13 dietisttjänster finns i landstinget Det behövs en allmän kompetenshöjning för all personal inom området hälsosamma matvanor, kombinerad med MI-utbildning. Här finns det största utbildningsbehovet. Dietisternas kunskap är viktig för den allmänna kompetenshöjningen Dokumentation Socialstyrelsen För att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av riktlinjerna är det angeläget att uppgifter för att följa indikatorerna kan dokumenteras i journalsystem eller i andra patientadministrativa system. Ur sådana system kan man sedan hämta statistik för uppföljning på lokal, regional och nationell nivå. Dokumentation i journalen av insatta åtgärder och andra uppgifter av betydelse för hälsotillståndet är ett krav som framgår av patientdatalagen (2008:355). Nuläge - dokumentation Inom landstinget finns ett beslut i klinisk beslutsgrupp vårdsystem , att en följsamhet till den nationella riktlinjen vad gäller dokumentation i befintliga vårdinformationssystem senast , för att möjliggöra o uppföljning av hur hälso- och sjukvården i Värmland arbetar med den nationella riktlinjen och därmed möjliggöra förbättringar och öka kvalitén. o jämförelser både på lokal, regional och nationell nivå samt att internt i varje verksamhet följa upp sitt arbete o uppföljning av de ersättningssystem i Hälsovalet som riktar sig mot dessa fyra levnadsvanor. Exempelvis för tobaksavvänjning i grupp Mallar för dokumentation och åtgärdsklassifikationen (KVÅ 2012) finns tillgängligt i Cosmic driftmiljö och utbildningsmiljö Hälsoöversikt finns i Cosmic från 27aug-12 Mall för utdata har godkänts av Klinisk Beslutsgrupp Vårdsystem Dokumentation i Profdoc - pilot pågår på VC Ekshärad Möjlighet att dokumentera i alla journalsystem. Viktigt att alla yrkeskategorier dokumenterar enligt riktlinjen i de framtagna mallarna Resurser för utbildning/information om hur man ska dokumentera
7 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Ett framtida (Cosmic) enhetligt system förenklar både utbildningsinsatser och dokumentation Systemansvariga (Journal 3, Profdoc) och super-users (Cosmic) är nyckelpersoner för att sprida kunskapen Enhetlig och förenklad dokumentation ökar patientsäkerheten Utvärdering Socialstyrelsen har angett en hälsoinriktad hälso- och sjukvård som ett viktigt nationellt uppföljningsområde. Socialstyrelsen kommer under år 2012 påbörja ett arbete för att följa upp hur landsting och kommuner har mottagit och använt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder för att påverka tobaksbruk, otillräcklig fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor. Uppföljningen ska också omfatta hur riktlinjeindikatorerna har tillämpats och använts. Nuläge - utvärdering Möjlighet för utvärdering och uppföljning angående levnadsvanorna finns för närvarande i Cosmic, pilot pågår i Profdoc Stöd för förstudie av utdata (datalagerrapport) i Cosmic finns i klinisk beslutsgrupp vårdsystem. Planerad utvärdering av landstingets MI-utbildning , genom deltagande i projektet implementering av Motiverande Samtal i Sverige; utgår från Socialstyrelsen och Karolinska Institutet. Projektet ska systematiskt utvärdera de olika typer av utbildning i MI som finns i landstingen. Resultatet förväntas öka kunskapen om hur MI bör läras ut och vidmakthållas inom vården på ett kostnadseffektivt sätt. Viktigt att alla yrkeskategorier dokumenterar enligt riktlinjen i de framtagna mallarna Medel bör tillskjutas till uppföljning via utdata av följsamhet till riktlinjen och resultatet av de rådgivande insatserna Samverkan Socialstyrelsen menar att samverkan med aktörer utanför hälso- och sjukvården är av stor betydelse. En av de utmaningar som vårdgivarna står inför är att utveckla varaktiga samarbetsmodeller med andra aktörer, som kan ge ytterligare stöd och motivation till att vidmakthålla goda levnadsvanor. Nuläge - samverkan Lokalt, regionalt: Som exempel kan Friskvården i Värmland (FiV) nämnas, som är en FaR-mottagare och som erbjuder division allmänmedicin stöd för mat, motion och motivation i form av en Hälsokurs. FiV har en medicinsk styrgrupp och kunskap i MI. Utbildargruppen MI Värmland består av deltagare både från kommun och landsting. Nationellt: Landstinget ingår i den kontaktpersongrupp som leds av Socialstyrelsen för att stödja implementeringen av riktlinjen.
8 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Landstinget är sedan våren 2012 medlem i nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS), vi deltar i temagruppen hälsofrämjande förhållningssätt, temagruppen för FaR och hälsofrämjande arbetsplats. Landstinget deltar också i det tobakspreventiva nätverket för landsting och regioner, Folkhälsoinstitutet. Önskvärt med ökat samarbete med olika lokala och regionala aktörer, exempelvis idrottsrörelsen, frivilligorganisationer. Hälsoekonomisk beräkning, exempel Långsiktig: I HFS-rapporten Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården, 2012 skattas möjliga besparingar relaterade till minskade hälso-och sjukvårdskostnader om befolkningens levnadsvanor förbättras. Rapporten visar att det är möjligt att minska antalet nya sjukdomsfall för ett tiotal olika diagnoser om riskfaktorerna fetma, daglig rökning, riskkonsumtion av alkohol och fysisk inaktivitet förbättras med 1 procent. Den minskade kostnaden på 5 års sikt skulle för Värmland utgöra cirka 6 miljoner kronor (här jämfört med Sörmland i rapporten som har samma befolkning och där ohälsosamma levnadvanor ligger på samma nivå). Kortsiktig: Omedelbara besparingar om antalet rökfria operationer kan öka. Det finns stark evidens för att rökfrihet i samband med operation reducerar risken för postoperativa komplikationer. Rökstopp 4 8 veckor inför operation medför kraftig reduktion av sårinfektioner, blodproppar samt förbättrar sår- och benläkning. Slutsats Arbetet med att stödja förändring av levnadsvanor bör fortsätta enligt de rutiner som beskrivs ovan. För att implementera riktlinjen i landstingets alla verksamheter, det vill säga att ge rådgivning med god kvalité, bör det framtida arbetet förbättras genom fortsatt MI-utbildning och ökad kunskap om levnadsvanors inverkan på hälsan. Om det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i enlighet med riktlinjens rekommendationer ska vara möjligt att införas fullt ut så bör särskilda medel tillskjutas alternativt att befintliga resurser omfördelas. I andra landsting och regioner provas olika modeller för att förbättra arbetet med rådgivning kopplat till levnadsvanor. Landstinget i Värmland bör följa det arbete som pågår nationellt och välja det som är framgångsrikt och kan anpassas till våra förhållanden. Förslag uppdrag: Utreda om att inrätta hälsosamordnare på varje vårdcentral för att samordna arbetet med levnadvanor (Västmanland, Kalmar, Sörmland) Utreda om kallelse till strukturerade hälsosamtal är något att införa i hälsovalet (infört Västerbotten, Norrbotten, Östergötland, Gävleborg, Jönköping) Terapigrupp inom Läkemedelskommittén för fysisk aktivitet (enligt VG-regionmodell) alternativt för samtliga levnadsvanor
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella utvärdering 2014 Förbättringsområden fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor
Läs merDokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merLandstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland
www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merEffektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort
Läs merKortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merPolitisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merYTTRANDE. Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson SVN
YTTRANDE Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson 2018-01-24 SVN 2018-2 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Synpunkter och konsekvensbeskrivning avseende Socialstyrelsens remissversion av Nationella riktlinjer
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merTobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad
Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet
Läs merStruktur, rutiner och utbildning
Struktur, rutiner och utbildning Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Struktur Socialstyrelsens uppföljning av Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merEnkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län
Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA
BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning
Läs merDokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs meröppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merRådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)
Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merTobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Hälso- och sjukvårdsledningen 2 16 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anna-Carin Johansson Enhetschef folkhälso- och
Läs merDokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna
Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland
Läs merDokumentation av levandsvanor grundnivå
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (8) Dokumentation av levandsvanor grundnivå Berörda enheter Alla vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Syfte Enhetlig journalföring av samtal om levnadsvanorna
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merLevnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior
Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa Termer och begrepp för dokumentation i Manual dokumentation av levnadsvanor Termnamn Levnadsvanor Aktivitet Tobaksbruk Tobaksbruk Aktivitet UPPGETT
Läs merLevnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.
Godkänt den: 2017-02-26 Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala Innehåll Inledning...3 Rökning...3 Snusning...3 Riskgrupper...3 Frågor om tobak...3 1. Rökvanor...3 2. Snusvanor...3 Bedömning
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merFysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12
Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?
Läs merHälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)
Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet
Läs merÅrsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
Läs merRegionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merSjukdomsförebyggande metoder. Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor
Dokumenttyp: Vårdprogram Dokumentägare: Susanne Forslund Ansvarig verksamhet: Folkhälsa och samhällsmedicin Fastställare. Gunilla Andersson, hälso- och sjukvårdschef Revision: Giltig fr.o.m.: 2012-12-19
Läs merFri från tobak i samband med operation. Information för personal
Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merHandledning kring levnadsvanor 2014
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från
Läs merMI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet
MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se www.mi-utbildarna.se www.psykologermottobak.org Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org
Läs merK BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION
Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen K BKI/ 1 00 Politisk viljeinriktning Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merSjälvstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merInsatser för att minska tobaksrökningen
Insatser för att minska tobaksrökningen Utvecklingsarbete för att stärka ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med rökavvänjning. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarorganisation
Läs merMI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna
Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merResurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013
Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva
Läs merBättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert
Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merNär du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.
TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merSammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015
Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 September 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Generella rekommendationer... 3 Bakgrund...
Läs merSå kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merProgram för bättre hälsa
Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för
Läs merDet svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merKompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs mer18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN
18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN 2019-0765 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0765 Hälso-
Läs merKoncernkontoret Region Skåne
Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet
Läs merUppföljning av år 2018 HFS-nätverket
Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs mer1. Bakgrund. Mål och avgränsningar
Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer
Läs merUtredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Läs merDokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning.
Kapitel 1 I arbetet kring hälsofrämjande hälso- och sjukvård ingår att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa, där det hälsofrämjande samtalet utgör ett av de viktigaste
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån patientperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån patientperspektivet 2013- Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Patientperspektivet Alkohol Barn som närstående E-hälsa Fysisk aktivitet
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merregiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merLevnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Läs mer