Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande"

Transkript

1 Annika Sundelin Kaj Sundström PM 1 (8) Konsekvensbeskrivning Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Bakgrund Läs Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, kortversion finns. Vårdprogram , se bifogad pdf Samtalen om levnadsvanor bör bli fler och öka i kvalitet / SLS Sammanfattning Riktlinjens syfte är att hälso- och sjukvården i högre utsträckning bör identifiera ohälsosamma levnadsvanor (alla ska tillfrågas när det är relevant) och ge rådgivning med god kvalitet för att stödja en positiv förändring. Riktlinjen utvärderar vilken effekt rådgivande åtgärder har på att förändra en viss levnadsvana och inte vilken direkt effekt de har på hälsan. Det finns en politisk viljeinriktning via Samverkansnämnden för Uppsala- Örebro-regionen att riktlinjen ska implementeras i all hälso- och sjukvård. För landstinget har detta konkretiserats i Landstingsplan I den andan beviljas två miljoner kronor per år från 2013, till hälsofrämjande och förebyggande insatser under kommande tre åren. Socialstyrelsen bedömer: att det finns kostnader för avsättning av tid och utbildning kopplade till införandet av riktlinjen; att det också finns möjlighet till besparingar; att samarbete med andra aktörer är viktigt; att riktlinjen bör preciseras i ett vårdprogram. Landstinget i Värmland: Flera verksamheter arbetar sedan lång tid med att stödja förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Idag finns ett drygt 60-tal tobaksavvänjare och en rutin för tobaksfri operation utarbetas för närvarande. Rutiner för skriftlig ordination av fysisk aktivitet finns sedan 2005, liksom rutiner för hur riskbruk av alkohol ska hanteras. All rådgivning bör ske i dialog och vara individuellt utformad, vilket i våra verksamheter i första hand kopplas till modellen motiverande samtal, MI (Motivational Interviewing). Fram till dags dato har cirka 900 medarbetare genomgått en grundkurs. Fortsatt satsning på motiverande samtal och ökad kunskap om levnadsvanornas inverkan på hälsan, till alla yrkesgrupper och alla verksamheter, är en framgångsfaktor för ett hälsofrämjande förhållningsätt och för att förbättra hälsan hos värmlänningen. Då riktlinjen ska införas i alla verksamheter är bedömningen att tid och utbildningsresurser bör tillskjutas för en generell utbildning om riktlinjens innehåll. Särskilda utbildningsinsatser är nödvändiga för att höja kunskapen om hälsosamma matvanor. Mallar för dokumentation och utdata finns i Cosmic. Resurser bör avsättas för att via dokumentationen utvärdera följsamheten till riktlinjen och effekten av insatserna. På lång sikt kan data i Liv och hälsa-enkäten användas som en del i uppföljningen. Befintlig resurs för att stödja implementeringen finns drygt 2 x 50 procents tjänst på enheten för folkhälsa och samhällsmedicin. För att införa riktlinjen i sin helhet bör resurser tillföras alternativt omfördelas.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Socialstyrelsens bedömning På kort sikt bedömer Socialstyrelsen att rekommendationerna kommer att medföra en kostnadsökning för hälso- och sjukvården, i form av den tid som personalen behöver avsätta. En annan stor del av kostnadsökningen är kostnaden för kompetenshöjning och fortbildning. Vården kan behöva utveckla dels en allmän utbildning för att öka kunskapen om och påverka attityden till sjukdomsförebyggande arbete, dels en särskild utbildning med fördjupad kunskap om levnadsvanorna och om de rekommenderade åtgärderna. Ökad hälsa leder på sikt till minskade kostnader för hälso och sjukvården, men åtgärderna i riktlinjerna leder också till möjliga besparingar på kort sikt, se sidan 48 i huvuddokumentet Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Om 1 procent förändrar sina levnadsvanor livslångt så är rådgivning kostnadseffektivt. Samverkan med aktörer utanför hälso- och sjukvården är av stor vikt. Åtgärdsnivåerna i riktlinjen bör konkretiseras i vårdprogram/vårdrutiner. Nuläge, konsekvensanalys, Landstinget i Värmland, Motiverande Samtal - MI (Motivational Interviewing) Riktlinjen utvärderar vilken effekt de rådgivande åtgärderna har på att förändra en viss levnadsvana och inte vilken direkt effekt de har på hälsan. För att uppnå bättre effekt av rådgivningen bör nivån generellt höjas från att endast ge enkla råd till rådgivande respektive kvalificerat rådgivande samtal i all patientkontakt och i alla verksamheter. Högre nivå på rådgivningen tar i regel mer tid. Motiverande samtal är en av metoderna som rekommenderas i riktlinjen. MI innebär ett förhållningssätt där dialogen ska locka fram och stärka motivationen till positiv förändring hos patienten. Metoden innebär ett hälsofrämjande förhållningssätt hos vår personal och kan därmed påverka attityden positivt till förebyggande insatser. Nuläge MI Sedan år 2007 erbjuds verksamheterna en tredagars grundkurs i MI. Cirka 900 av landstingets anställda har genomgått kursen. Deltagarna kommer från olika verksamheter. Utbildargruppen MI Värmland består för närvarande av en psykiatriker, en distriktsläkare, en socionom, en sjukgymnast, en psykolog och två barnmorskor. Fem av utbildarna är medlemmar i internationella nätverket Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT). Varje grundkurs leds av två personer från utbildargruppen. Arbetet med träningsgrupper i MI, på den egna arbetsplatsen/verksamheten, är i ett inledande skede. Utbildning av metodstödjare, som ska se till att träningsgrupperna får en god struktur och kontinuitet, är en framgångsfaktor. Fram till i dag har vi utbildat tre metodstödjare inom landstinget, utbildningen genomförs tillsammans med Karlstad kommun. I landstingets satsningar på hälsofrämjande och förebyggande arbete har det avsatts respektive kronor till divisionerna psykiatri och allmänmedicin för hälsosamtal år 2013.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Kräver fortsatt satsning på grundkurser i MI. Ökad satsning på träningsgrupper för MI inklusive utbildning av fler metodstödjare. Fortsatta MI-utbildningsinsatser kommer att minska gapet mellan rådgivningsnivåerna. Den beräknade kostnaden per deltagare för en tredagars grundkurs är för närvarande kronor plus den egna arbetstiden. Utökning av medlemmar i utbildargruppen MI Värmland bör ske. Kunskapen i MI bör kvalitetssäkras genom att de som genomgått MIutbildning skickar in inspelade samtal för utvärdering och egen feedback på MI-kvaliteten, bör göras två gånger per år. Samtalet skickas till Mic-lab på Karolinska Institutet ( Minsta kostnad är 400 kronor/samtal. All fortlöpande kompetenshöjning för de olika levnadsvanorna bör ske i MIanda. För att möjliggöra en generell höjd nivå på rådgivning i verksamheternas praktiska arbete, så fordras en resursförstärkning för den utökade tidsåtgång som krävs för att kunna ge rådgivning av god kvalitét i enlighet med riktlinjen. Dock ska noteras att rådgivning i dialog på sikt minskar tidsåtgången jämfört med traditionell rådgivning. Nulägesanalysen och konsekvensbeskrivningen nedan (gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat) utgår från PM (Lundberg, Löfvenberg), kompletterad Tobak, rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerad rådgivning i grupp till dagligrökare (prioritet 2) erbjuda kvalificerad individuell rådgivning till dagligrökare (prioritet 3) erbjuda kvalificerad individuell rådgivning till dagligrökare med depression (prioritet 1) erbjuda proaktiv telefonrådgivning till dagligrökare (prioritet 3). erbjuda rådgivning till gravida som röker (prioritet 1) erbjuda kvalificerad rådgivning till ammande (prioritet 1) och till föräldrar, eller andra vårdnadshavare, (prioritet 2) som röker. erbjuda kvalificerad rådgivning med tillägg av nikotinläkemedel till personer som röker och ska genomgå operation (prioritet 1). erbjuda rådgivning till gravida och ammande som snusar (prioritet 4). Hälso- och sjukvården bör inte rekommendera rökavvänjning med hypnos eller akupunktur (icke-göra). Nuläge - tobak Dagligrökare erbjuds att delta i rökavvänjningsgrupper, målrelaterad ersättning ges enligt Krav och kvalitetsboken, Hälsoval Värmland. Inom vårdcentralerna hälsoval Värmland, MHV och BHV har det utbildats tobaksavvänjare som fungerar som resurspersoner på sina enheter. Inom folktand-

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) vården Värmland har en representant från varje klinik utbildats i att ställa enkla frågor om tobaksvanor som i sin tur ska utbilda övrig personal på respektive klinik. Tobaksavvänjare finns på alla sjukhus och nästan alla vårdcentraler bland annat för att öka de rökfria operationerna. Det finns ett väl fungerande nätverk för de drygt 60-talet tobaksavvänjare inom landstinget. Ramförstärkning motsvarande 10 procent har tillförts hälsovalet för satsningar på tobaksavvänjning. Till arbetet med preoperativt rökstopp satsas kr år 2013, divisionerna medicin och allmänmedicin. Kvalificerad rådgivning i grupp: Det är utarbetat en vårdrutin (revideras för närvarande) för tobaksavvänjning i grupp. Individuell kvalificerad rådgivning och telefonrådgivning fungerar Patienter inom division psykiatri tillfrågas om tobaksbruk men rådgivning erbjuds inte inom psykiatrin Rådgivning erbjuds gravida som röker Rådgivning erbjuds gravida och ammande som snusar Struktur för motivering av fortsatt rökstopp inom BHV finns Information om vikten av rökstopp ges till föräldrar med barn som ska opereras Division opererande specialiteter ska informera om vikten av rökstopp till de patienter som ska genomgå operation, via tobaksavvänjningsmottagningarna på landstingets tre sjukhus. Vårdrutin är under utarbetande. Läkemedel erbjuds Hypnos/Akupunktur erbjuds ej Önskvärt med diplomering av redan utbildade tobaksavvänjare i Värmland kostnad cirka kr/deltagare. Utbilda tobaksavvänjare inklusive diplomering inom fram för allt inom psykiatrin, cirka kr/deltagare Fortsatta nätverksträffar för länets tobaksavvänjare två gånger per år Alkohol, rekommendation Hälso- och sjukvården bör Erbjuda rådgivning utan uppföljning till personer med riskbruk av alkohol (prioritet 5). Erbjuda rådgivning till gravida som brukar alkohol (prioritet 3) och till småbarnsföräldrar med riskbruk av alkohol (prioritet 4). Erbjuda rådgivning utan uppföljning till personer med riskbruk av alkohol som ska genom gå en operation (prioritet 3). Nuläge - alkohol Enligt överenskommelsen, Missbruks och beroendevården i Värmland (LK/061414) regleras samverkan och ansvar mellan vårdcentralerna inom hälsoval Värmland, division psykiatri och socialtjänsten, revideras hösten Vårdcentralerna inom hälsovalet ansvarar för personer med alkoholriskbruk/missbruk och alkoholberoende medan division psykiatri ansvarar för personer med narkotikamissbruk eller beroende och för personer med blandmissbruk och beroende.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Division psykiatri frågar om alkohol och diskuterar konsumtionsmönster men det sker ännu utan systematik MHV & BHV, samtal om alkohol sker med alla småbarnsföräldrar AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) genomförs på blivande mammor vid hälsosamtal i tidig graviditet om deras alkoholvanor ett år före graviditeten. AUDIT på pappor rekommenderas men sker inte i samma utsträckning Inom företagshälsovården genomförs AUDIT på alla patienter Landstingets olika verksamheter frågar i olika omfattning om riskbruk/missbruk av alkohol Tid för kompetenshöjning om riskbruk och dess konsekvenser för alla verksamheter Kompetenshöjning AUDIT Vårdrutin för alkoholfri operation bör införas Otillräcklig fysisk aktivitet, rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivning med tillägg av skriftlig ordination eller stegräknare samt särskild uppföljning till personer med otillräcklig fysisk aktivitet (prioritet 3) Nuläge - fysisk aktivitet Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) var vid senast möjliga mättillfälle FaR år 2010, vilket är en årlig ökning med recept sedan starten år En FaR-samordningsgrupp finns för att stödja FaR-arbetet med representanter från division hälsa, habilitering, rehabilitering, enheten för folkhälsa och samhällsmedicin och Friskvården i Värmland. Möten ca 4 gånger per år. Friskvården i Värmland fungerar idag som mottagare av FaR för de patienter som hänvisas vidare (ej egen aktivitet) Inom division hälsa, habilitering och rehabilitering finns ett kortsiktigt mål att andelen patienter som fått FaR procentuellt ska ha ökat sedan senaste mätningen, långsiktigt mål är att 20 procent av patienterna ska ha fått ett FaR (2015). Division psykiatri: Inom gruppverksamheten ett sundare liv delas stegräknare ut till deltagarna. Det är 6-8 deltagare i varje kurs med sex tillfällen per kurs. Därefter finns det möjlighet att fortsätta till nästa kurs. Sker endast i Karlstad idag men sprids via Psykosenheten som är länsövergripande. Tid för fortlöpande kompetenshöjning om effekten av fysisk aktivitet för alla verksamheter och hur FaR förskrivs rent praktiskt Förutom att alla bör tillfrågas om aktivitetsnivå så bör även stillasittande tid uppmärksammas Fortsatt/utökat arbete av FaR-samordningsgruppen

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Ohälsosamma matvanor, rekommendation Hälso- och sjukvården bör Erbjuda kvalificerad rådgivning till personer med ohälsosamma matvanor (prioritet 3). Erbjuda kvalificerad rådgivning till gravida med ohälsosamma matvanor (prioritet 2). Nuläge - matvanor Knappt 13 dietisttjänster finns i landstinget Det behövs en allmän kompetenshöjning för all personal inom området hälsosamma matvanor, kombinerad med MI-utbildning. Här finns det största utbildningsbehovet. Dietisternas kunskap är viktig för den allmänna kompetenshöjningen Dokumentation Socialstyrelsen För att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av riktlinjerna är det angeläget att uppgifter för att följa indikatorerna kan dokumenteras i journalsystem eller i andra patientadministrativa system. Ur sådana system kan man sedan hämta statistik för uppföljning på lokal, regional och nationell nivå. Dokumentation i journalen av insatta åtgärder och andra uppgifter av betydelse för hälsotillståndet är ett krav som framgår av patientdatalagen (2008:355). Nuläge - dokumentation Inom landstinget finns ett beslut i klinisk beslutsgrupp vårdsystem , att en följsamhet till den nationella riktlinjen vad gäller dokumentation i befintliga vårdinformationssystem senast , för att möjliggöra o uppföljning av hur hälso- och sjukvården i Värmland arbetar med den nationella riktlinjen och därmed möjliggöra förbättringar och öka kvalitén. o jämförelser både på lokal, regional och nationell nivå samt att internt i varje verksamhet följa upp sitt arbete o uppföljning av de ersättningssystem i Hälsovalet som riktar sig mot dessa fyra levnadsvanor. Exempelvis för tobaksavvänjning i grupp Mallar för dokumentation och åtgärdsklassifikationen (KVÅ 2012) finns tillgängligt i Cosmic driftmiljö och utbildningsmiljö Hälsoöversikt finns i Cosmic från 27aug-12 Mall för utdata har godkänts av Klinisk Beslutsgrupp Vårdsystem Dokumentation i Profdoc - pilot pågår på VC Ekshärad Möjlighet att dokumentera i alla journalsystem. Viktigt att alla yrkeskategorier dokumenterar enligt riktlinjen i de framtagna mallarna Resurser för utbildning/information om hur man ska dokumentera

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Ett framtida (Cosmic) enhetligt system förenklar både utbildningsinsatser och dokumentation Systemansvariga (Journal 3, Profdoc) och super-users (Cosmic) är nyckelpersoner för att sprida kunskapen Enhetlig och förenklad dokumentation ökar patientsäkerheten Utvärdering Socialstyrelsen har angett en hälsoinriktad hälso- och sjukvård som ett viktigt nationellt uppföljningsområde. Socialstyrelsen kommer under år 2012 påbörja ett arbete för att följa upp hur landsting och kommuner har mottagit och använt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder för att påverka tobaksbruk, otillräcklig fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor. Uppföljningen ska också omfatta hur riktlinjeindikatorerna har tillämpats och använts. Nuläge - utvärdering Möjlighet för utvärdering och uppföljning angående levnadsvanorna finns för närvarande i Cosmic, pilot pågår i Profdoc Stöd för förstudie av utdata (datalagerrapport) i Cosmic finns i klinisk beslutsgrupp vårdsystem. Planerad utvärdering av landstingets MI-utbildning , genom deltagande i projektet implementering av Motiverande Samtal i Sverige; utgår från Socialstyrelsen och Karolinska Institutet. Projektet ska systematiskt utvärdera de olika typer av utbildning i MI som finns i landstingen. Resultatet förväntas öka kunskapen om hur MI bör läras ut och vidmakthållas inom vården på ett kostnadseffektivt sätt. Viktigt att alla yrkeskategorier dokumenterar enligt riktlinjen i de framtagna mallarna Medel bör tillskjutas till uppföljning via utdata av följsamhet till riktlinjen och resultatet av de rådgivande insatserna Samverkan Socialstyrelsen menar att samverkan med aktörer utanför hälso- och sjukvården är av stor betydelse. En av de utmaningar som vårdgivarna står inför är att utveckla varaktiga samarbetsmodeller med andra aktörer, som kan ge ytterligare stöd och motivation till att vidmakthålla goda levnadsvanor. Nuläge - samverkan Lokalt, regionalt: Som exempel kan Friskvården i Värmland (FiV) nämnas, som är en FaR-mottagare och som erbjuder division allmänmedicin stöd för mat, motion och motivation i form av en Hälsokurs. FiV har en medicinsk styrgrupp och kunskap i MI. Utbildargruppen MI Värmland består av deltagare både från kommun och landsting. Nationellt: Landstinget ingår i den kontaktpersongrupp som leds av Socialstyrelsen för att stödja implementeringen av riktlinjen.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND (8) Landstinget är sedan våren 2012 medlem i nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS), vi deltar i temagruppen hälsofrämjande förhållningssätt, temagruppen för FaR och hälsofrämjande arbetsplats. Landstinget deltar också i det tobakspreventiva nätverket för landsting och regioner, Folkhälsoinstitutet. Önskvärt med ökat samarbete med olika lokala och regionala aktörer, exempelvis idrottsrörelsen, frivilligorganisationer. Hälsoekonomisk beräkning, exempel Långsiktig: I HFS-rapporten Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården, 2012 skattas möjliga besparingar relaterade till minskade hälso-och sjukvårdskostnader om befolkningens levnadsvanor förbättras. Rapporten visar att det är möjligt att minska antalet nya sjukdomsfall för ett tiotal olika diagnoser om riskfaktorerna fetma, daglig rökning, riskkonsumtion av alkohol och fysisk inaktivitet förbättras med 1 procent. Den minskade kostnaden på 5 års sikt skulle för Värmland utgöra cirka 6 miljoner kronor (här jämfört med Sörmland i rapporten som har samma befolkning och där ohälsosamma levnadvanor ligger på samma nivå). Kortsiktig: Omedelbara besparingar om antalet rökfria operationer kan öka. Det finns stark evidens för att rökfrihet i samband med operation reducerar risken för postoperativa komplikationer. Rökstopp 4 8 veckor inför operation medför kraftig reduktion av sårinfektioner, blodproppar samt förbättrar sår- och benläkning. Slutsats Arbetet med att stödja förändring av levnadsvanor bör fortsätta enligt de rutiner som beskrivs ovan. För att implementera riktlinjen i landstingets alla verksamheter, det vill säga att ge rådgivning med god kvalité, bör det framtida arbetet förbättras genom fortsatt MI-utbildning och ökad kunskap om levnadsvanors inverkan på hälsan. Om det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i enlighet med riktlinjens rekommendationer ska vara möjligt att införas fullt ut så bör särskilda medel tillskjutas alternativt att befintliga resurser omfördelas. I andra landsting och regioner provas olika modeller för att förbättra arbetet med rådgivning kopplat till levnadsvanor. Landstinget i Värmland bör följa det arbete som pågår nationellt och välja det som är framgångsrikt och kan anpassas till våra förhållanden. Förslag uppdrag: Utreda om att inrätta hälsosamordnare på varje vårdcentral för att samordna arbetet med levnadvanor (Västmanland, Kalmar, Sörmland) Utreda om kallelse till strukturerade hälsosamtal är något att införa i hälsovalet (infört Västerbotten, Norrbotten, Östergötland, Gävleborg, Jönköping) Terapigrupp inom Läkemedelskommittén för fysisk aktivitet (enligt VG-regionmodell) alternativt för samtliga levnadsvanor

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella utvärdering 2014 Förbättringsområden fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor

Läs mer

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

YTTRANDE. Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson SVN

YTTRANDE. Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson SVN YTTRANDE Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson 2018-01-24 SVN 2018-2 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Synpunkter och konsekvensbeskrivning avseende Socialstyrelsens remissversion av Nationella riktlinjer

Läs mer

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor 2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Struktur, rutiner och utbildning

Struktur, rutiner och utbildning Struktur, rutiner och utbildning Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Struktur Socialstyrelsens uppföljning av Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets

Läs mer

Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Hälso- och sjukvårdsledningen 2 16 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anna-Carin Johansson Enhetschef folkhälso- och

Läs mer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland

Läs mer

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Dokumentation av levandsvanor grundnivå Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (8) Dokumentation av levandsvanor grundnivå Berörda enheter Alla vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Syfte Enhetlig journalföring av samtal om levnadsvanorna

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa Termer och begrepp för dokumentation i Manual dokumentation av levnadsvanor Termnamn Levnadsvanor Aktivitet Tobaksbruk Tobaksbruk Aktivitet UPPGETT

Läs mer

Levnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.

Levnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak. Godkänt den: 2017-02-26 Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala Innehåll Inledning...3 Rökning...3 Snusning...3 Riskgrupper...3 Frågor om tobak...3 1. Rökvanor...3 2. Snusvanor...3 Bedömning

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare 30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder. Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor

Sjukdomsförebyggande metoder. Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor Dokumenttyp: Vårdprogram Dokumentägare: Susanne Forslund Ansvarig verksamhet: Folkhälsa och samhällsmedicin Fastställare. Gunilla Andersson, hälso- och sjukvårdschef Revision: Giltig fr.o.m.: 2012-12-19

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande

Läs mer

Handledning kring levnadsvanor 2014

Handledning kring levnadsvanor 2014 STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från

Läs mer

MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet

MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se www.mi-utbildarna.se www.psykologermottobak.org Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org

Läs mer

K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION

K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen K BKI/ 1 00 Politisk viljeinriktning Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

Insatser för att minska tobaksrökningen

Insatser för att minska tobaksrökningen Insatser för att minska tobaksrökningen Utvecklingsarbete för att stärka ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med rökavvänjning. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarorganisation

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på Svarsöversikt för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar. TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 September 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Generella rekommendationer... 3 Bakgrund...

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

Rekommendationer från Hälsorådet

Rekommendationer från Hälsorådet Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN

18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN 18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN 2019-0765 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0765 Hälso-

Läs mer

Koncernkontoret Region Skåne

Koncernkontoret Region Skåne Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet

Läs mer

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer

Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning.

Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning. Kapitel 1 I arbetet kring hälsofrämjande hälso- och sjukvård ingår att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa, där det hälsofrämjande samtalet utgör ett av de viktigaste

Läs mer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Befolkningsinriktade hälsosamtal Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån patientperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån patientperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån patientperspektivet 2013- Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Patientperspektivet Alkohol Barn som närstående E-hälsa Fysisk aktivitet

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna

Läs mer

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018 Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer